Litteris et Artibus
Medaljen Litteris et Artibus (latin för För vitterhet och konst), förkortad GMleta (tidigare LetA), är en svensk kunglig medalj instiftad 1852/1853[1] av kronprins Karl, sedermera Karl XV.[2] Den utdelas sedan 1860 för "framstående konstnärliga insatser inom främst musik, scenisk framställning och litteratur". Medaljen har på framsidan den regerande konungens bröstbild med latinsk omskrift och på frånsidan inskriften Litteris et artibus i en öppen lagerkrans. Medaljen är utförd i förgyllt silver av åttonde storleken och bäres vanligen på bröstet i högblått band, i vissa fall dock i Serafimerordens band.[2]
Litteris et Artibus | |
![]() Litteris et Artibus. | |
Utdelare | Sveriges kung |
---|---|
Land | Sverige |
Första utdelning | 1860 |
Återkommande | Årligen |
Medaljen Litteris et Artibus delas ut två gånger om året: på Karldagen den 28 januari och på Gustavdagen den 6 juni.[2] Vid samma tillfälle delas Serafimermedaljen och H.M. Konungens medalj ut ur konungens hand. Kronprins Karl hade vid instiftandet inspirerats av den danska medaljen Ingenio et arti (instiftad 1841), som dock utdelas betydligt mer sparsamt.
Sedan 1975 har medaljen i första hand utdelats till musiker, sångare och skådespelare.[1]
Medaljörer (ej komplett)Redigera
Karl XVRedigera
År | Mottagare | Yrke |
---|---|---|
1860 | Carl Anders Rohdin | Konditor och diktare |
Fredrik Sjöberg | Klarinettist | |
Maria Bojesen | Författare | |
F.C. Madvig | Frisör | |
Eduard d'Aubert | Kammarmusiker | |
Frans Sjöberg | Musikdirektör | |
Josef Czapek | Musikdirektör | |
Benjamin Leja | Optiker | |
1861 | Per Hanselli | Bokförläggare |
1863 | Carl Fredrik Kiørboe | Veterinär, konstnär |
Lea Ahlborn | Mynt- och medaljgravör | |
1864 | Oscar Arpi | Körledare |
1865 | Elise Hwasser | Skådespelare |
Carl Johan Billmark | Tecknare | |
Adolf Holmberg | Bokhandlare | |
1866 | Adolf Fredrik Schwartz | Musiker |
1867 | Jackson Haines | Konståkare |
Carl Bloch | Konstnär | |
1868 | August Melcher Myrberg | Tonsättare |
Carl Torssell | Musiker | |
August Melcher Myrberg | Tonsättare | |
1869 | Carl Christian Møller | Tonsättare |
Ferdinand Edvard Ring | Konstnär | |
Axel Fredrik Nyström | Arkitekt | |
1870 | Siegfried Saloman | Tonsättare |
1871 | Ivar Aasen | Språkforskare |
Carl Gustaf von Sydow | Körledare |
Oskar IIRedigera
Gustaf VRedigera
Gustaf VI AdolfRedigera
År | Mottagare | Yrke |
---|---|---|
1951 | Béatrice Bretty [3] | Skådespelare |
Hilding Rosenberg | Tonsättare | |
Alf Sjöberg | Förste regissör | |
1952 | Beniamino Gigli | Operasångare |
Marian Anderson | Sångerska | |
Nils Grevillius | Hovkapellmästare | |
David Wikander | Organist | |
1954 | Marianne Mörner | Hovsångerska |
1955 | Henry Weman | Domkyrkoorganist, körledare |
Eric Swenne [4] | Korrespondent | |
1957 | Set Svanholm | Hovsångare |
1958 | Waldemar Åhlén | Tonsättare |
1959 | Hugo Hammarström | Kantor, musikdirektör |
Carl Sandburg | Författare | |
1960 | Birgit Nilsson | Hovsångare |
1963 | Erik Algård | Musikdirektör |
1966 | Elisabeth Schwarzkopf | Operasångerska |
Alice Lund | Textilkonstnär | |
1968 | Nicolai Gedda | Hovsångare |
Ingmar Bergman | Regissör | |
Eric Ericson | Professor, dirigent | |
1969 | Elisabeth Söderström | Hovsångerska |
Alvar Aalto | Arkitekt | |
Kurt von Schmalensee | Stadsarkitekt | |
Per Aabel | Skådespelare | |
Johan Nordenfalk | Hovrättsråd | |
1970 | Göran Gentele | Operachef |
Georg Rydeberg | Skådespelare | |
1973 | Erland Josephson | Skådespelare |
Carl XVI GustafRedigera
Se ävenRedigera
ReferenserRedigera
- ^ [a b] ”Litteris et Artibus”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/litteris-et-artibus. Läst 3 november 2019.
- ^ [a b c] ”Litteris et Artibus - Sveriges Kungahus”. www.kungahuset.se. https://www.kungahuset.se/monarkinhovstaterna/ordnarochmedaljer/medaljer/litterisetartibus.4.3d99037b160d54f7102ac8c.html. Läst 3 november 2019.
- ^ Hon mottog den första officiella medaljen som präglats med Gustav VI Adolfs bild, Svenska Dagbladet, 18 april 1951, sid. 11
- ^ Svenska Dagbladet, 29 november 1955, sid. 7