Fredrik Wilhelm Scholander

svensk arkitekt, målare och tecknare

Fredrik Wilhelm Scholander [ʃu-] född 23 juni 1816 i Stockholm, död 9 maj 1881 i Stockholm, var en svensk arkitekt, målare och tecknare.

Fredrik Wilhelm Scholander
Född23 juni 1816[1][2][3]
Maria Magdalena församling[4][2], Sverige
Död9 maj 1881[4][2][3] (64 år)
Klara församling[4][2][5], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[6][7]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidÉcole nationale supérieure des Beaux-Arts
SysselsättningArkitekt[1][2], författare[2], målare[2], poet
ArbetsgivareKungliga Akademien för de fria konsterna
Noterbara verkStora synagogan i Stockholm[2]
MakaCarin Scholander
BarnMaria Scholander-Hedlund (f. 1856)
Sven Scholander (f. 1860)
Anna Boberg (f. 1864)
Utmärkelser
Litteris et Artibus (1870)
Redigera Wikidata

Biografi redigera

 
Fredrik Wilhelm Scholander med familj omkring 1875: Fredrik Wilhelm Scholander (1), Carin Scholander (2), barnen: Torkel (3), Anna (4), Erik (5), Göran (6), Sven (7), Ellen (8) och Maria (9).

Fredrik Wilhelm Scholander var son till kamreraren Georg Fredrik Scholander och Karin Nyström. När han blev faderlös vid nio års ålder, inträdde hans morbror, arkitekten Axel Nyström, som hans fosterfar.[8] Den unge Scholander studerade från 1831 byggnadskonst vid Konstakademien. Hans egen håg stod mera till måleri och diktning, men fosterfadern bestämde åt honom arkitektbanan. Under studietiden var Scholander om somrarna murarlärling och blev 1836 gesäll i ämbetet. I akademien uppträdde han från 1834 som utställare. År 1836 blev han extra ordinarie konduktör vid överintendents- och riksmarskalksämbetena samt vid slottsbyggnaden och 1840 agré av akademien. Som dess stipendiat fortsatte han 1841 sina studier utomlands, först i Paris i nära två år för Louis-Hippolyte Lebas, som förut varit styvfaderns lärare, därefter, från hösten 1843, i Italien.

Under tiden i utlandet utförde Scholander ritningar för det påtänkta nationalmuseet i Stockholm, men trots hjälp av Theodor Anckarsvärd och Axel Nyström gick uppdraget senare till den tyske arkitekten Friedrich August Stüler. Scholander, som 1844 utnämnts till ordinarie konduktör vid överintendentsämbetet, hemkallades 1846. Han blev ledamot av akademien och möttes med stora förhoppningar. Kallad 1847 till vice professor och 1848 till professor i byggnadskonst vid akademien, blev han en energisk lärare, som både genom sitt föredöme och sitt vidsträckta vetande fick stort inflytande. Flertalet av den nästa generationens svenska arkitekter bildades i hans skola: Helgo Zettervall, Albert Theodor Gellerstedt, Theodor Dahl och Isak Gustaf Clason och även finländarna Frans Anatolius Sjöström och Karl Teodor Höijer. Hans verksamhet inom konstakademien inskränktes inte till lärarplatsen. 1851–53 var han tillförordnad som dess direktör och 1851–66 dess skattmästare. 1868 blev han akademins sekreterare efter Axel Nyström, en befattning han sedan innehade till sin död.

Som arkitekt vid Drottningholm (1847–57) samt intendent vid Stockholms slott (1850–73) var han verksam för om- och nyinredningar. Vid Nationalmuseum var han arbetschef från 1864 till 1866. Den betydande samling av arkitektoniska studier (över 1 200 blad, varav 218 behandlande äldre svensk byggnadskonst), som Scholander efterlämnat, inlöstes 1882 för statens räkning.

Som konstnär målade han ett stort antal arkitekturbilder samt illustrationer till Fjolners saga och bilder till egna dikter (ibland under pseudonym Acharius). Han skrev även musik som på sin tid uppmärksammades. Han är representerad vid Nationalmuseum[9], Uppsala universitetsbibliotek[10], Kalmar konstmuseum[11], Norrköpings konstmuseum[12] och ett flertal landsortsmuseer.

Scholander blev 1877 hedersdoktor vid Uppsala universitets jubelfest, var ledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (1871), av danska konstakademien, Institut de France och Royal Institute of British Architects.

Scholander gifte sig med sin kusin, Axel Nyströms dotter Carin Nyström (1830–1912). De fick sju barn. Bland dessa märks döttrarna Ellen Kronberg, gift med konstnären Julius Kronberg, och Anna Boberg[13] , själv konstnär, gift med arkitekten Ferdinand Boberg, samt sönerna sångaren och affärsmannen Sven Scholander, som var far till skådespelaren Eva Alw, och ingenjören Torkel Fredrik Scholander, far till den norsk-amerikanske fysiologen Per Scholander och den norsk-svenske barnpsykiatern Torkel Scholander.

Han tilldelades Litteris et Artibus 1870.[14]

Verk redigera

Se även kategorin Byggnader ritade av Fredrik Wilhelm Scholander

Byggnadsverk i urval redigera

I kronologisk ordning:

 
Ritning till Ladugårdslandsteatern, Stockholm.

Bilder byggnadsverk redigera

Bibliografi redigera

 
Scholanders Skrifter. Illustrerat bokband.

Översättningar redigera

  • To Noveller : Casa Polidoro ; Sune Haards søns Æventyr / Overs. af Otto Borchsenius. Kjøbenhavn. 1882. Libris 9860340 
  • Das geheimnisvolle Haus / autoris. Übertr. aus dem Schwedischen von Henny Bock-Neumann. Stuttgart. 1905. Libris 9860343 

Bildgalleri redigera

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h] Bo Grandien, Fredrik Wilhelm Scholander, s. 592, läst: 18 mars 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Fredrik Wilhelm Scholander, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ Klara kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0010/F I a/12 (1874-1885), bildid: 00008151_00182, sida 180, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 30 januari 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ Scholander, FREDR.WILH., Svenskagravar.se, läs online, läst: 18 mars 2017.[källa från Wikidata]
  7. ^ Sten nr 502 – Fredrik W Scholander, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 6 maj 2017.[källa från Wikidata]
  8. ^ Bo GrandienFredrik Wilhelm Scholander i Svenskt biografiskt lexikon (2000-2002), hämtad 2015-09-12
  9. ^ Nationalmuseum
  10. ^ Uppsala universitetsbibliotek
  11. ^ Kalmar konstmuseum
  12. ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 29 april 2020 
  13. ^ https://web.archive.org/web/20160304224841/http://nystrom.pp.se/Slakten_Nystrom/Nystrom_dokument/Anders_Nystrom-Ferdinand_Boberg.pdf
  14. ^ Löfström, Karl (1935). Kungl. medaljen Litteris et artibus. Stockholm: Svensk rotogravyr. sid. 47. Libris 1348596 
  15. ^ Uppgift i Drätselkammaren, volym F7: 4
  16. ^ Västergötlands museum: B83698
  17. ^ Bebyggelseregistrets byggnadspresentation

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera