Birgit Cullberg

svensk dansös och koreograf (1908–1999)

Birgit Ragnhild Cullberg, född 3 augusti 1908 i Nyköping, död 8 september 1999 i Stockholm,[6] var en svensk dansös och koreograf.

Birgit Cullberg
Birgit Cullberg 1943. Foto: Karl W. Gullers.
FöddBirgit Ragnhild Cullberg
3 augusti 1908[1][2][3]
Nikolai församling, Nyköping
Död8 september 1999 (91 år)
Stockholm
BegravdSkogskyrkogården[4]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidRoyal Ballet,
SysselsättningKoreograf, balettdansare, balettmästare, dansare, teaterchef[5]
ArbetsgivareStockholms stadsteater
Kungliga Operan
MakeAnders Ek
(g. 1942–1949)
BarnNiklas Ek (f. 1943)
Mats Ek (f. 1945)
Malin Ek (f. 1945)
Utmärkelser
Svenska Akademiens teaterpris (1976)
Litteris et Artibus (1977)
Professors namn (1979)
Hedersledamot (1982)
Riddare av Arts et Lettres-orden
Webbplatslänk
Redigera Wikidata
Willy Gordons porträtt av Birgit Cullberg i Teaterparken i Nyköping.

Biografi redigera

Birgit Cullberg var dotter till bankdirektör Carl Cullberg och Elna Westerström. Hon studerade balett för Kurt Jooss[7] och Lilian Karina och vid Royal Ballet i London 1952–1957. År 1960 utsågs hon till regissör och koreograf vid Stockholms stadsteater och fick 1979 hederstiteln professors namn.

Cullberg på Stockholmsoperan redigera

Baletten på Stockholmsoperan var styvmoderligt behandlad under 1940-talet. Det blev en ändring på detta efter iscensättningen av Birgit Cullbergs genombrottsverk Fröken Julie (1950). Den var ett genomkomponerat psykologiskt dansdrama av helt annan typ än de dittills vanliga romantiska och tämligen ytliga baletterna. Fröken Julie skrevs för Elsa-Marianne von Rosen och Julius Mengarelli och Cullberg dansade själv i en roll (som Kristin). Baletten hade urpremiär i Riksteaterns regi i Västerås den 1 mars 1950. Operachefen Joel Berglund begav sig till Västerås för att se föreställningen. Det resulterade i att han engagerade balett, koreograf och ballerina och verket hade premiär på Stockholmsoperan på hösten samma år den 7 september 1950.[8] Det var första gången Operan tog upp en svensk balett, som inte hade haft premiär på den egna scenen. Helt nytt var även att engagera en premiärdansös som inte hade utbildats på Operan.

Cullberg fortsatte koreografera operor: Oscarsbalen, Serenad, till ny musik av Dag Wirén, och Medea, som först sattes upp av Riksteatern och till sist på Operan spelåret 1953/54. Cullberg blev kvar på Operan till 1957, då hennes kontrakt inte förnyades och hon istället satsade på en internationell karriär.[9]

Internationell karriär redigera

Birgit Cullberg fick sitt internationella genombrott med Cullbergbaletten på 1960-talet. Efter att hon dragit sig tillbaka 1985, tog sonen Mats Ek över dansgruppen. Till hennes minne har Konstnärsnämnden instiftat Cullbergstipendiet. Hon var också hedersprofessor vid Stockholms universitet, där hon studerade som ung.

Hon var gift med Anders Ek 1942–1949 och mor till Niklas Ek, Mats Ek, och Malin Ek. Birgit Cullberg ligger begravd i minneslunden på Skogskyrkogården i Stockholm.[10]

Priser och utmärkelser redigera

Scen redigera

Koreografi i urval redigera

År Produktion Upphovsmän Regi Teater
1950 Oscarsbalen
Baserad på Gustaf Frödings "Balen"
Dag Wirén Kungliga Operan.
1953 Drottningens juvelsmycke Carl Jonas Love Almqvist Bengt Lagerkvist Teatern i Gamla stan[11]
1957 Månrenen Knud Age Riisager Köpenhamn
Kungliga Operan

Regi redigera

År Produktion Upphovsmän Teater
1961 Othello William Shakespeare Stockholms stadsteater

Film redigera

Television redigera

Bibliografi redigera

  • Cullberg, Birgit (1965). Baletten och vi. Tema ([Ny utg.]). Lund: Gleerup. Libris 870417 
  • Cullberg, Birgit; Vásárhelyi, Lilian Karina; Riwkin-Brick, Anna (1960). Balettskolan. Västerås: ICA-förlaget. Libris 913270 

Referenser redigera

  1. ^ Nyköpings S:t Nicolai (före 1953 Nyköpings Västra) kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker t o m 1952, SE/ULA/11128/C I/18 (1906-1915), bildid: 00157911_00058, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 22 mars 2018, ”97,Aug,3,,,,,,,,Birgit Ragnhild, Fader Cullberg, Carl Isodor Bankdirektör”.[källa från Wikidata]
  2. ^ SNAC, Birgit Cullberg, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Find a Grave, Birgit Cullberg, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Svenskagravar.se, Cullberg, Birgit Ragnhild, läs online, läst: 25 januari 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 19 december 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Cullberg, Birgit Ragnhild
  7. ^ Hans J. Flodquist: "Baletten censuren förbjöd". Tidningen Se nr 9, 1947,sid 22-23. Åhlén & Åkerlunds, Stockholm 1947. Läst 7 augusti 2018.
  8. ^ Kungliga teatern : repertoar 1773-1973 : opera, operett, sångspel, balett. Skrifter från Operan, 0282-6313 ; 1. Stockholm. 1974. Libris 106704 
  9. ^ Operan 200 år : jubelboken. Stockholm: Prisma. 1973. sid. 185-186. Libris 7406307. ISBN 91-518-0648-7 
  10. ^ Begravda i Sverige, CD‐ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.: Cullberg, Birgit Ragnhild
  11. ^ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 11. 28 januari 1953. Arkiverad från originalet den 25 september 2017. https://web.archive.org/web/20170925140252/https://cached-images.bonnier.news/swift/kb-archive-dn-web/helbild-dagens-nyheter-onsdag-28-januari-1953-sida-11_1950.jpeg. Läst 4 december 2021. 

Vidare läsning redigera

Externa länkar redigera