Preben Nodermann
Preben Magnus Christian Nodermann, född den 11 januari 1867 i Hjørring i Danmark, död den 14 november 1930, var en dansk-svensk hymnolog, tonsättare och domkyrkokapellmästare i Lund.[3]
| Preben Nodermann | |
.jpg) | |
| Född | 11 januari 1867[1][2] Danmark[2], Konungariket Danmark |
|---|---|
| Död | 14 november 1930[1][2] (63 år) Lunds stadsförsamling[2], Sverige |
| Begravd | Norra kyrkogården i Lund |
| Medborgare i | Sverige[2] |
| Utbildad vid | Lunds universitet  |
| Sysselsättning | Musikvetare |
| Befattning | |
| Organist, Malmö S:t Petri församling (1899–1903) Domkyrkoorganist i Lunds domkyrkoförsamling (1903–1930) | |
| Barn | Maj Nodermann (f. 1925) |
| Redigera Wikidata | |
Biografi
redigeraNodermann studerade vid Lunds universitet och för Otto Malling i Köpenhamn 1888–1890. Han bedrev även musikstudier i Berlin, Dresden och Breslau.[4] Han avlade organistexamen i Lund 1895 och samma år filosofie licentiat-examen. Därefter följde kyrkosångarexamen 1896, också i Lund. Nodermann tog musiklärarexamen vid Musikkonservatoriet i Stockholm 1900. Han disputerade 1911 på avhandlingen Studier i svensk hymnologi [5] och utgav skrifter i kyrkomusikaliska ämnen, samt Ny svensk koralbok på Hæffnersk grund (tillsammans med Fredrik Wulff).[3][6]
Nodermann utgav även samlingen Lunds domkyrkas körsånger 1905–1926 som innehåll dels bearbetningar och egna kompositioner.[7]
Han verkade som organist och kantor i Malmö Sankt Petri kyrka 1899–1903 och som musiklärare i Malmö.[4] Från 1903 till sin död var han domkyrkoorganist och kapellmästare i Lund.
Preben Nodermann skrev flera operor, som efter uruppförandena inte tagits upp på nytt, bland andra König Magnus (Kung Magnus författad 1894, uruppförd i Hamburg 1898),[7][8] Gunnlögs saga (författad 1900) [7][9] och Rokoko (1918) [7] samt operetten Prins Inkognito (Köpenhamn 1909) [10] senare omarbetad under titeln Die Jungfernstadt (1912).[7] Dessutom komponerade Nodermann instrumentalverk och sånger.[6]
Därtill skrev han även solosånger och mindre stycken för violin med mera.[7]
Preben Nodermann samlade sagor och sägner från hela världen och fick med tiden en mycket stor boksamling. Han sökte i dessa sagor och myter se ett gemensamt ursprung, en lämning efter en Atlantiskultur. Preben Nodermann var med om att grunda Sveriges första antroposofiska sällskap i Lund och var den som välkomnade Rudolf Steiner när denne första gången besökte Sverige.
Han medverkade under signaturen Pre. i Svensk uppslagsbok.[7]
Nodermann invaldes som associé nr 151 av Kungliga Musikaliska Akademien den 30 november 1921 och tilldelades Litteris et Artibus 1923.[3]
Preben Nodermann var far till Maj Nodermann. De är begravda på Norra kyrkogården i Lund.[11]
Verk
redigera- Mörner, Birger; Nodermann Preben (1893). Kung Smek: opera i en akt. Lund. Libris 10411176
- Topelius, Zacharias; Nodermann Preben (1900). Sex visor för barn. Lund: Gleerupska univ.-bokh. Libris 3263922
- Wulff, Fredrik (redaktör); Nodermann, Preben (1911). Ny svensk koralbok på Hæffnersk grund. Lund. Libris 2250244
- Nodermann, Preben (1928-1930). Folksagorna: en orientering. Lund: Sydsvenska bok- och musikförl. Libris 8211399
Psalmer
redigera- Frukta Gud och låt dig nöja! (1921 nr 608)
- Glad jag städse vill bekänna (1921 nr 557, 1986 nr 69 i annan tonsättning)
- Morgonrodnan mig skall väcka (1819 nr 423)
- Jag höja vill till Gud min sång (1921 nr 513, 1986 nr 424 i annan tonsättning)
- Johannes såg så klar en syn (1921 nr 524)
- Salig, Jesus, är den stunden (1986 nr 407), tonsatt 1911 (hans tonsättning i 1986 års psalmbok, annan i Nya psalmer 1921)
- Jesus, låt din kärleks låga (1986 nr 578)
Referenser
redigera- ^ [a b] Preben M C Nodermann, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 8152, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 17 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akad. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.)
- ^ [a b] Helge Olsén (1928). Svenska kyrkomusici : biografisk uppslagsbok 1928, sid. 235
- ^ Nodermann, Preben (1911). Studier i svensk hymnologi: (i anslutning till den af Nodermann och Wulff utgifna Koralboken af 1911). Lund: Sydsvenska bok- och musikförlaget. Libris 1637665
- ^ [a b] Jacobsson, Stig. ”Preben Nodermann”. Svensk musik. Arkiverad från originalet den 28 april 2013. https://archive.is/20130428034611/http://www.swedishmusicshop.com/412566CD0052EF54/WebV6BiografierAZ/658127FA63F054E5412564950055BD18. Läst 22 maj 2011.
- ^ [a b c d e f g] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1236
- ^ Nodermann, Preben; Mörner Birger (1898) (på tyska). König Magnus (Le roi galant) : eine Episode aus der Pest in Stockholm 1350 : Opern-Handlung in einem Akt. Kopenhagen: Det Nordiske Forlag (Henrik Hennings). Libris 11223339
- ^ Nodermann, Preben; Stjerna Knut (1920). Gunnlögs saga opera i 3 akter (7 bilder) = Die Gunnlög-Sage. Lund: Gleerupska universitetsbokhandeln [distributör]. Libris 11221852
- ^ Nodermann, Preben (1924). Prins Inkognito i Jungfrustaden: operett i tre akter. Lund: Sydsvenska bok- och musikförlaget. Libris 1475855
- ^ SvenskaGravar
Vidare läsning
redigera- Bengtsson, Nils Otto (1988). Preben Nodermann - legend i Lund. Årsskrift / Gamla Lund, 0347-7711 ; 70 (1988). Gamla Lund
- Bodil Asketorp, "Nodermannska samlingen i Radiohuset", i Melos och logos, Festskrift till Folke Bolin, 2011.