Öppna huvudmenyn
Preben Nodermann.

Preben Magnus Christian Nodermann, född den 11 januari 1867 i Hjørring i Danmark, död den 14 november 1930, var en dansk-svensk hymnolog, tonsättare och domkyrkokapellmästare i Lund.[1]

Innehåll

BiografiRedigera

Nodermann studerade vid Lunds universitet och för Otto Malling i Köpenhamn 1888–1890. Han bedrev även musikstudier i Berlin, Dresden och Breslau.[2] Han avlade organistexamen i Lund 1895 och samma år filosofie licentiat-examen. Därefter följde kyrkosångarexamen 1896, också i Lund. Nodermann tog musiklärarexamen vid Musikkonservatoriet i Stockholm 1900. Han disputerade 1911 på avhandlingen Studier i svensk hymnologi[3] och utgav skrifter i kyrkomusikaliska ämnen, samt Ny svensk koralbokHæffnersk grund (tillsammans med Fredrik Wulff).[1][4]

Noderman utgav även samlingen Lunds domkyrkas körsånger 1905-26 som innehåll dels bearbetningar och egna kompositioner.[5]

Han verkade som organist och kantor i Malmö Sankt Petri kyrka 1899–1903 och som musiklärare i Malmö.[2] Från 1903 till sin död var han domkyrkoorganist och kapellmästare i Lund.

Preben Nodermann skrev flera operor, som efter uruppförandena inte tagits upp på nytt, bland andra König Magnus (Kung Magnus författad 1894, uruppförd i Hamburg 1898[5])[6], Gunnlögs saga (författad 1900)[5][7] och Rokoko (1918)[5] samt operetten Prins Inkognito (Köpenhamn 1909[8] senare omarbetad under titeln Die Jungfernstadt 1912[5]). Dessutom komponerade Nodermann instrumentalverk och sånger.[4]

Därtill skrev han även solosånger och mindre stycken för violin med mera.[5]

Preben Nodermann samlade sagor och sägner från hela världen och fick med tiden en mycket stor boksamling. Han sökte i dessa sagor och myter se ett gemensamt ursprung, en lämning efter en Atlantiskultur. Preben Nodermann var med om att grunda Sveriges första antroposofiska sällskap i Lund och var den som välkomnade Rudolf Steiner när denne första gången besökte Sverige.

Han medverkade under signaturen Pre. i Svensk uppslagsbok.[5]

Nodermann invaldes som associé nr 151 av Kungliga Musikaliska Akademien den 30 november 1921 och tilldelades Litteris et Artibus 1923.[1]

Han var far till Maj Nodermann.

VerkRedigera

PsalmerRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c] Nyström, Pia; Kyhlberg-Boström Anna, Elmquist Anne-Marie (1996). Kungl. Musikaliska akademien: matrikel 1771-1995. Kungl. Musikaliska akademiens skriftserie, 0347-5158 ; 84 (2., rev. och utök. uppl.). Stockholm: Musikaliska akad. Libris 7749167. ISBN 91-85428-99-X (inb.) 
  2. ^ [a b] Helge Olsén (1928). Svenska kyrkomusici : biografisk uppslagsbok 1928, sid. 235
  3. ^ Nodermann, Preben (1911). Studier i svensk hymnologi: (i anslutning till den af Nodermann och Wulff utgifna Koralboken af 1911). Lund: Sydsvenska bok- och musikförlaget. Libris 1637665 
  4. ^ [a b] Jacobsson, Stig. ”Preben Nodermann”. Svensk musik. Arkiverad från originalet den 28 april 2013. https://archive.is/20130428034611/http://www.swedishmusicshop.com/412566CD0052EF54/WebV6BiografierAZ/658127FA63F054E5412564950055BD18. Läst 22 maj 2011. 
  5. ^ [a b c d e f g] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 19. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1236 
  6. ^ Nodermann, Preben; Mörner Birger (1898) (på ger). König Magnus (Le roi galant) : eine Episode aus der Pest in Stockholm 1350 : Opern-Handlung in einem Akt. Kopenhagen: Det Nordiske Forlag (Henrik Hennings). Libris 11223339 
  7. ^ Nodermann, Preben; Stjerna Knut (1920). Gunnlögs saga opera i 3 akter (7 bilder) = Die Gunnlög-Sage. Lund: Gleerupska universitetsbokhandeln [distributör]. Libris 11221852 
  8. ^ Nodermann, Preben (1924). Prins Inkognito i Jungfrustaden: operett i tre akter. Lund: Sydsvenska bok- och musikförlaget. Libris 1475855 

Vidare läsningRedigera

  • Bengtsson, Nils Otto (1988). Preben Nodermann - legend i Lund. Årsskrift / Gamla Lund, 0347-7711 ; 70 (1988). Gamla Lund 
  • Bodil Asketorp, "Nodermannska samlingen i Radiohuset", i Melos och logos, Festskrift till Folke Bolin, 2011.