Birgitta Trotzig

svensk författare och kritiker

Astri Birgitta Trotzig, född Kjellén 11 september 1929 i Göteborg, död 14 maj 2011[2][3] i Lund, var en svensk författare, kritiker som satt på stol nummer 6 i Svenska Akademien mellan 1993 och 2011. Hon var uppvuxen i Kristianstad.

Birgitta Trotzig
Birgitta Trotzig 001.jpg
FöddAstri Birgitta Kjellén
11 september 1929
Göteborg, Sverige
Död14 maj 2011 (81 år)[1]
Lund, Skåne län, Sverige
YrkeFörfattare, ledamot av Svenska Akademien
NationalitetSverige svensk
SpråkSvenska
Framstående priserDe Nios stora pris, Litteris et Artibus, Sveriges Radios lyrikpris m.fl. (se nedan)
MakeUlf Trotzig
(1949–2011; hennes död)

BiografiRedigera

Trotzig var dotter till lektor Oscar Kjellén och adjunkt Astri Kjellén, född Rodhe. Fadern var son till folkskollärare Alfred Kjellén från Skepperstad och modern dotter till medicine doktor Einar Rodhe.[4] Föräldrarna hade gift sig 1928 och fadern arbetade på sin doktorsavhandling medan han undervisade vid Göteborgs latinläroverk. Familjen flyttade till Kristianstad 1937 där båda föräldrarna undervisade i franska och engelska och spanska.

Birgitta Trotzig började studera psykologi vid Göteborgs universitet, men fullföljde inte studierna utan skrev i stället på sin först bok " Ur de älskandes liv" som kom ut 1951. Året var 1949 och hon träffade då också Ulf Trotzig, som studerade på Valands målarskola. De gifte sig samma år och även för Birgitta var Ulfs år på Valand på en viktig tid, då världen utanför det p g a världskriget slutna Sverige, öppnades och man kom i kontakt med olika konst, litteratur och politiska riktningar, som livligt diskuterades på skolan. Efter Ulfs avslutade studier och Birgittas debut, reste de till Paris på ett stipendium, vilket så småningom ledde till att de flyttade till Frankrike mer permanent 1954. Birgitta kom att närma sig katolicismen som en möjlighet förhålla sig till att vara i världen med en meningsbärande tro, och konverterade så småningom. Paret Trotzig fick fyra barn. Hon har var medarbetare i BLM och Aftonbladet under många år och skrev om konst och litteratur.

Trotzig var ledamot i Samfundet De Nio 1967–1993. Hon invaldes i Svenska akademien 1993 som Per Olof Sundmans efterträdare.

Trotzig erhöll Aftonbladets litteraturpris 1961. 1966 tilldelades hon Frödingstipendiet. Trotzig är begravd på Norra kyrkogården i Lund.[5]

FörfattarskapRedigera

Trotzigs språk är starkt drivet och säreget, och med en skärpa som tränger djupt ner i den läsare som är mottaglig för hennes prosa. Centrala teman i hennes böcker är människans utsatthet för sig själv och sina inre krafter och av det samhälle hon lever i. Samt hennes förhållande till en gud som är både frånvarande i sin tystnad och närvarande genom människans sökande efter dess röst och mötet med den genom tron, bönen och riterna. Ett tema skuld och frigörelse. I hennes tänkande spelar förhållandet mellan det etiska och det estetika en viktig roll.

Bland Trotzigs böcker märks romanen Dykungens dotter, 1985 där titeln inspirerats av en saga av H.C. Andersen. Boken handlar om det oönskade barnet som är både en ljusgestalt och dyvarelse och om hennes och moderns livslånga lidandehistoria. Andra romaner är " En berättelse från kusten" , " Sjukdomen", " De utsatta". Bland prosadiktsamlingarna finns " Anima" , " Ordgränser ". " Jaget och världen" Hon har även skrivit kortare berättelser som finns i bl a andra " Dubbelheten, sagor", " I kejsarens tid".

Bokförlaget Faethon inledde 2019 utgivningen av en kommenterad utgåva av Trotzigs Samlade skrifter.[6]

BibliografiRedigera

Priser och utmärkelserRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Författaren Birgitta Trotzig död”. Dagens Nyheter. 15 maj 2011. http://www.dn.se/kultur-noje/peter-englund-birgitta-trotzig-dod. 
  2. ^ ”Författaren Birgitta Trotzig död”. Expressen. 15 maj 2011. Arkiverad från originalet den 16 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110516180308/http://www.expressen.se/nyheter/1.2436654/forfattaren-birgitta-trotzig-dod. Läst 15 maj 2011. 
  3. ^ Svenska Akademiens ständige sekreterare, Peter Englund (15 maj 2011). ”Förlust”. Att vara ständig. http://akademiblogg.wordpress.com/2011/05/15/forlust/. 
  4. ^ Båda föräldrarna finns med i Vem är Vem? i Skåne, Halland, Blekinge, Stockholm 1966, s. 431
  5. ^ SvenskaGravar
  6. ^ ”Trotzig | Bokförlaget Faethon”. Arkiverad från originalet den 2 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190702140725/https://faethon.se/trotzig/. Läst 4 juli 2019. 
  • Vem är det 1961

Vidare läsningRedigera

  • Andersson, Pär-Yngve (2004). Överskridandets strategier: lyrisk romankonst och dess uttryck hos Rosendahl, Trotzig och Lillpers. Örebro studies in literary history and criticism, 1650-5840 ; 4. Örebro: Univ.-bibl. Libris 9496770. ISBN 91-7668-392-3 
  • Bak, Krzysztof (2005). Den intersubjektiva synden i Birgitta Trotzigs Dykungens dotter (1. uppl). Kraków: Wydawnictwo Uniwersytetu Jagiellońskiego. Libris 10051231. ISBN 83-233-2090-X 
  • Bergil, Christina (1995). Mörkrets motbilder: tematik och narration i fem verk av Birgitta Trotzig. Stockholm: B. Östlings bokförl. Symposion. Libris 7607579. ISBN 91-7139-284-X 
  • Eriksson, Eva (1983). Döden genom högmod: en analys av Birgitta Trotzigs berättelse "Drottningen". Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst. Libris 12654907 
  • Franzén, Carin (2007). För en litteraturens etik: en studie i Birgitta Trotzigs och Katarina Frostensons författarskap. Eslöv: Östlings bokförlag Symposion. Libris 10366088. ISBN 9789171397683 
  • Hellström, Susanne (1984). Motbild och medkänsla - en studie av form och tematik i Birgitta Trotzigs roman Sjukdomen. Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst. Libris 12654961 
  • Littberger Caisou-Rousseau, Inger (1989). Dykungens dotter: några gemensamma motiv i H. C. Andersens saga och Birgitta Trotzigs prosaberättelse. Scripta minora / Högskolan i Växjö, 1100-5513 ; 2. Växjö: Högsk. i Växjö, Institutionen för humaniora. Libris 858577 
  • Olovson-Ohlson, Eva (1986). Själens födelse ur dyn: ett förslag till tolkning av dyvärlden i Dykungens dotter av Birgitta Trotzig. Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst. Libris 12655155 
  • Olsson, Ulf (1988). I det lysande mörkret: en läsning av Birgitta Trotzigs De utsatta. Stockholm: Bonnier. Libris 7147557. ISBN 91-0-047450-9 
  • Pirholt, Mattias (2005). Ett språk, ett spår: en studie i Birgitta Trotzigs författarskap. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion. Libris 9822677. ISBN 91-7139-707-8 
  • Tyrberg, Anders (2002). Anrop och ansvar: berättarkonst och etik hos Lars Ahlin, Göran Tunström, Birgitta Trotzig, Torgny Lindgren. Stockholm: Carlsson. Libris 8461786. ISBN 91-7203-476-9 
  • Wellander, Dag (1987). Fången - förslag till tolkning av Dykungens dotter. Stockholms universitet. Litteraturvetenskapliga inst. Libris 12655766 
  • Westling, Gunnar (1988). "Med stabilt rykte för extrem svartsyn": en studie i mottagandet av Birgitta Trotzigs roman Sjukdomen hos den svenska kritiken. Specialarbete / Högskolan i Borås, Institutionen Bibliotekshögskolan, 0281-5664 ; 1988:130. Borås. Libris 769860 

Externa länkarRedigera