Ulf Johanson

svensk skådespelare
För andra personer med namnet Ulf Johansson, se Ulf Johansson.

Ulf Olav Johanson, född 3 februari 1922 i Stockholm, död 15 februari 1990 i Stockholm, var en svensk skådespelare.[2]

Ulf Johanson
FöddUlf Olav Johanson
3 februari 1922
Kungsholms församling, Stockholm
Död15 februari 1990 (68 år)
Oscars församling, Stockholm
BegravdNorra begravningsplatsen[1]
kartor
Aktiva år1943–1990
MakaIngrid Borthen
(g. 1948–1961; skild)
IMDb SFDb

BiografiRedigera

Johanson deltog i amatörteater 1944–1955 och var verksam vid Uppsala stadsteater 1955–1959, Göteborgs stadsteater 1959–1961, Malmö och Helsingborgs stadsteater 1961–1962 samt Stockholms stadsteater 1962–1964. Han var engagerad vid Dramaten från 1964 och vid TV-teatern från 1971.[3] Han filmdebuterade 1943 och kom att medverka i drygt 60 film- och TV-produktioner,[2] däribland flera av Ingmar Bergmans filmer.

Johanson var 1948–1961 gift med skådespelaren Ingrid Borthen. Han är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.[4]

Priser och utmärkelser[5]Redigera

Filmografi i urvalRedigera

TeaterRedigera

Roller (ej komplett)Redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1941 Starveling En midsommarnattsdröm (A Midsummer Night's Dream)
William Shakespeare
Ingmar Bergman Sagoteatern[6]
1944 Banquo Macbeth
William Shakespeare
Helsingborgs stadsteater,
19 september 1944
Magister Elias Aschebergskan på Widtskövle
Brita von Horn och Elsa Collin
Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[7]
Fan ger ett anbud (Hvem er jeg? eller Naar Fanden gi'r et Tilbud)
Carl Erik Soya
Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[8]
Banquo Macbeth
William Shakespeare
Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[9]
1945 Noak Noaksson Kriss-Krass-Filibom, revy
Rune Moberg och Sture Ericson
Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[10]
Sagan
Hjalmar Bergman
Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[11]
Lewis Murray Älskling jag ger mig (Yes, My Darling Daughter)
Mark Reed
Sture Ericson Helsingborgs stadsteater
Konsuln Reducera moralen
Sune Bergström
Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[12]
Tragiske herrn Jacobowsky och översten (Jacobowsky und der Oberst)
Franz Werfel
Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[13]
Litteratören Janson Ett puzzlespel (Et puslespil)
Kaj Munk
Sture Ericson Helsingborgs stadsteater
1946 Köpman Lennerström Rekviem
Björn-Erik Höijer
Ingmar Bergman Helsingborgs stadsteater[14],
6 mars 1946
Tommaso Savelli 24 röda rosor (Due dozzini di rose scarlatte)
Aldo De Benedetti
Sture Ericson Helsingborgs stadsteater
Eugen Lobelius Rakel och biografvaktmästaren
Ingmar Bergman
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[15]
1947 Affischören Ett drömspel
August Strindberg
Olof Molander Göteborgs stadsteater,
13 september 1947
Paul Mig till skräck
Ingmar Bergman
Ingmar Bergman Göteborgs stadsteater,
26 oktober 1947[16]
1948 Litteratören Janson Dans på bryggan
Björn-Erik Höijer
Ingmar Bergman Göteborgs stadsteater,
8 februari 1948[17]
En skotsk läkare Macbeth
William Shakespeare
Ingmar Bergman Göteborgs stadsteater[18],
12 mars 1948
1949 Hartman En vildfågel (La Sauvage)
Jean Anouilh
Ingmar Bergman Göteborgs stadsteater[19]
11 februari 1949
1950 Pilgrimen Guds ord på landet
Ramón del Valle-Inclán
Ingmar Bergman Göteborgs stadsteater[20]
Polismästaren Jackie Brown Tolvskillingsoperan (Die Dreigroschenoper)
Bertolt Brecht och Kurt Weill
Ingmar Bergman Intiman[21]
Mathias Drängen En skugga
Hjalmar Bergman
Ingmar Bergman Intiman[22]
Kreon Medea (Médée)
Jean Anouilh
Ingmar Bergman Intiman[22]
1951 Drömflickan (Dream girl)
Elmer Rice
Hasse Ekman Intiman[23]
Ta hand om Amelie (Occupe-toi d'Amelie)
Georges Feydeau
Hjördis Petterson Intiman[24]
1953 Änglavakt (La Cuisine des anges)
Albert Husson
Sandro Malmquist Riksteatern[25]
1954 Advokat Nils Krogstad Ett dockhem (Et Dukkehjem)
Henrik Ibsen
Harry Roeck-Hansen Blancheteatern[26]
1955 Kapten Fisby Thehuset Augustimånen (The Teahouse of the August Moon)
John Patrick
Palle Granditsky Uppsala stadsteater[27]
1956 Boyfriend (The Boy Friend)
Sandy Wilson
Lars Barringer Upsala-Gävle stadsteater[28]
1957 Professor Tygesen Geografi och kärlek (Geografi og kjærlighet)
Bjørnstjerne Bjørnson
Lars Barringer Upsala-Gävle stadsteater[29]
1958 Si jägarens öga
Hans Hergin
Lars Barringer Upsala-Gävle stadsteater[30]
1959 Jerry Ryan Två på gungbrädet (Two for the Seesaw)
William Gibson
Upsala-Gävle stadsteater[31]
1962 Arnolphe Hustruskolan (L'école des femmes)
Molière
Mats Johansson Helsingborgs stadsteater
1963 Broder Mattias Lax, lax, lerbak
Alf Henrikson
Carl Johan Ström Stockholms stadsteater
1964 Kommissarien
Don Antonio, präst
Han hade två pistoler med svarta och vita ögon (Aveva due pistole con gli occhi bianchi e neri)
Dario Fo
Hans Dahlin Stockholms stadsteater
Domaren Skärmarna (Les Paravents)
Jean Genet
Per Verner-Carlsson Stockholms stadsteater
Crassus, minister Karusellen (The Apple Cart)
George Bernard Shaw
Georg Funkquist Stockholms stadsteater
1965 Kocken Mutter Courage (Mutter Courage und ihre Kinder)
Bertolt Brecht
Alf Sjöberg Dramaten
1966 Kaduk, anklagad Rannsakningen (Die Ermittlung)
Peter Weiss
Dramaten,
13 februari 1966
1967 Harry Balansgång (A Delicate Balance)
Edward Albee
Bo Widerberg Dramaten
1969 Marktschrejern Woyzeck
Georg Büchner
Dramaten,
12 mars 1969
Fjodor Ilitj Kulygin Tre systrar (Три сeстры, Tri sestry)
Anton Tjechov
Keve Hjelm Dramaten
1970 Lik-kusken Brända tomten
August Strindberg
Alf Sjöberg Dramaten
1974 Läkaren Till Damaskus
August Strindberg
Dramaten,
1 februari 1974
1975 Tobias Raap Trettondagsafton (Twelfth Night, or What You Will)
William Shakespeare
Dramaten,
7 mars 1975
1977 Kommunalpolitiker, cp Ranstadvalsen
Jan Guillou och Gunnar Ohrlander
Margaretha Byström Dramaten
Stepan Verchovenskij Onda andar (Бесы, Bésy)
Fjodor Dostojevskij
Ernst Günther Dramaten
1983 Dorn Måsen (Чайка, Tjajka)
Anton Tjechov
Gunnel Lindblom Dramaten
1986 Polonius, kammarherre
Yorick, dödgrävare
Hamlet
William Shakespeare
Ingmar Bergman Dramaten,
20 december 1986
1987 Aktör Drottningens juvelsmycke
Carl Jonas Love Almqvist
Peter Oskarson Dramaten

RadioteaterRedigera

År Roll Produktion Regi
1952 Direktör Enberg Hillmans semester: Vatten över huvet
Folke Mellvig
Lars Madsén[32]

ReferenserRedigera

  1. ^ Svenskagravar.se, omnämnd som: Ulf Olav Johanson, läs online, läst: 2 december 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] ”Ulf Johansson”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=63884&iv=BIOGRAPHY. Läst 18 augusti 2012. 
  3. ^ Johanson, Ulf O i Vem är det 1977
  4. ^ SvenskaGravar
  5. ^ ”Ulf Johanson”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/medarbetare/ulf-johanson. Läst 10 juli 2015. 
  6. ^ ”En midsommarnattsdröm”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/en-midsommarnattsdröm. Läst 16 oktober 2015. 
  7. ^ ”Aschebergskan på Widtskövle”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/aschebergskan-på-widtskövle. Läst 16 oktober 2015. 
  8. ^ ”Fan ger ett anbud”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/fan-ger-ett-anbud. Läst 16 oktober 2015. 
  9. ^ ”Macbeth”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/macbeth-0. Läst 16 oktober 2015. 
  10. ^ ”Kriss-Krass-Filibom”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/kriss-krass-filibom. Läst 16 oktober 2015. 
  11. ^ ”Sagan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sagan. Läst 16 oktober 2015. 
  12. ^ ”Reducera moralen”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/reducera-moralen. Läst 16 oktober 2015. 
  13. ^ ”Jacobowsky och översten”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/jacobowsky-och-översten. Läst 16 oktober 2015. 
  14. ^ ”Rekviem”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/rekviem. Läst 16 oktober 2015. 
  15. ^ ”Rakel och biografvaktmästaren”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/rakel-och-biografvaktm%C3%A4staren. Läst 15 oktober 2015. 
  16. ^ ”Mig till skräck”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/mig-till-skräck. Läst 16 oktober 2015. 
  17. ^ ”Dans på bryggan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/dans-på-bryggan. Läst 16 oktober 2015. 
  18. ^ ”Macbeth”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/macbeth-1. Läst 16 oktober 2015. 
  19. ^ ”En vildfågel”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/en-vildfågel. Läst 17 oktober 2015. 
  20. ^ ”Guds ord på landet”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/guds-ord-på-landet. Läst 17 oktober 2015. 
  21. ^ ”Tolvskillingsoperan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tolvskillingsoperan. Läst 15 oktober 2015. 
  22. ^ [a b] ”En skugga/Medea”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/en-skuggamedea. Läst 17 oktober 2015. 
  23. ^ ”Intiman Teatern”. Leopolds Antikvariat. Arkiverad från originalet den 27 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160127030451/http://www.abm.se/leopolds/Teatrar.Intiman.Stockholm.html. Läst 22 januari 2016. 
  24. ^ Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 33. 5 oktober 1951. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1951-10-05/269/33. Läst 6 mars 2016. 
  25. ^ ”Riksteaterpremiär i Ystad”. 15 januari 1953. s. 13. https://arkivet.dn.se/tidning/1953-01-15/13/13. Läst 6 januari 2022. 
  26. ^ ”Ett dockhem”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF18881&pos=158. Läst 24 april 2016. 
  27. ^ Barbro Hähnel (9 oktober 1955). ”Tehuset i Uppsala”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1955-09-10/245/11. Läst 22 augusti 2015. 
  28. ^ Hl (17 maj 1956). ”Crazyoperett i Uppsala”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1956-05-17/132/14. Läst 29 januari 2022. 
  29. ^ Ellson (18 oktober 1957). ”'Geografi och kärlek' har premiär i Wik”. Dagens Nyheter: s. 20. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-10-18/284/20. Läst 29 januari 2022. 
  30. ^ S. B-l (12 november 1958). ”Svensk urpremiär i Gävle på Hergins 'Si jägarens öga'”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1958-11-12/307/14. Läst 29 januari 2022. 
  31. ^ Ebbe Linde (18 april 1959). ”'Gungbrädet' i Uppsala”. Dagens Nyheter: s. 16. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1959-04-18/104/16. Läst 25 december 2015. 
  32. ^ Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 20. 13 september 1952. https://arkivet.dn.se/tidning/1952-09-13/249/20. Läst 19 december 2021. 

Externa länkarRedigera