1893
år
1893 (MDCCCXCIII) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Händelser
redigeraJanuari
redigera- 16 januari–1 april – USA skickar marinsoldater till Hawaii för att skydda amerikanska liv och egendom.[1]
- 17 januari – Citizen's Committee of Public Safety, ledda av Lorrin A. Thurston störtar drottning Liliʻuokalani av Hawaii.
Mars
redigera- 4 mars
- Grover Cleveland återkommer som USA:s president, och efterträder därmed sin efterträdare Benjamin Harrison.
- Adlai Stevenson från Illinois, blir USA:s nye vicepresident. Han är också Clevelands andre vicepresident.
April
redigera- 23 april – Sveriges författareförening bildas.[2]
Maj
redigera
- 1 maj – World Columbian Exposition öppnas i Chicago till 400-årsminnet av Columbus upptäckt av Amerika. Hamburgaren introduceras.
- 27 maj – Oscar II avlyssnar stående sången Du gamla, du fria i Lund, en händelse som befäster sången som svensk nationalsång.
Juni
redigera- 2 juni – I Sverige beslutas det att Högre folkskola kan inrättas på landsbygd eller i stad där inte läroverk finns.
- 6 juni – Du gamla, du fria framförs för första gången officiellt på Skansen, vilket ytterligare befäster dess status som Sveriges nationalsång.
Juli
redigera- 1 juli – Två svenska missionärer blir mördade i Hubei-provinsen, vilket ger upphov till en diplomatisk tvist mellan Sverige och Kina.
Oktober
redigera- Oktober – Det första dokumenterade mötet med odjuret i jämtska Storsjön äger rum, då två flickor säger sig ha stött på en fyra meter lång groda.
- 3 oktober – Laos går med i unionen Franska Indokina.[3]
- 19 oktober – Nya Zeeland inför efter ett parlamentsbeslut på denna dag kvinnlig rösträtt, som världens första stat.[4]
November
redigera- 1 november - Slaget vid Bembezi äger rum i nuvarande Zimbabwe.
- 7 november – Kvinnlig rösträtt införs i den amerikanska delstaten Colorado efter folkomröstningen 1893 Colorado women's suffrage referendum.
- 11 november – I Visby på den svenska ön Gotland i Östersjön invigs "Östra Folkskolan".
December
redigeraOkänt datum
redigera- Sven Hedin påbörjar sin första vetenskapliga expedition till Centralasien.
- En svensk folkriksdag anordnas, där man för fram kravet på allmän och lika rösträtt för män och kvinnor.
- Sveriges första vattenkraftledning transporterar ström 14 kilometer från ett vattenkraftverk till Grängesberg.
- Nationalmuseum refuserar Ernst Josephsons målning Strömkarlen (även känd som Näcken).
- Lund inrättar ett renhållningsverk.
- Kvinnoorganisationen Allgemeiner Österreichischer Frauenverein bildas.
- Norska stortinget underlåter att bevilja anslag till den gemensamma utrikesrepresentationen och nedsätter det kungliga apanaget.
- Djupborrningar startar vid den gamla järnkällan i Ramlösa, Helsingborg.
- Sveriges första folkpark invigs i Malmö.[6]
Födda
redigeraFörsta kvartalet
redigeraJanuari
redigera- 3 januari – Rudy Wiedoeft, amerikansk musiker, saxofonist.
- 11 januari – Harley M. Kilgore, amerikansk demokratisk politiker, senator 1941–1956.
- 12 januari
- Hermann Göring, tysk nazist, Luftwaffe-chef.
- Beauford H. Jester, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Texas 1947–1949.
- Alfred Rosenberg, tysk nazist, ideolog.
- 15 januari – Ivor Novello, engelsk skådespelare, regissör, manusförfattare och sångtextförfattare.
- 17 januari
- Evelyn Scott, amerikansk författare.
- Tora Teje, svensk skådespelare.
- 18 januari
- Jorge Guillén, spansk författare.
- Thomas E. Martin, amerikansk republikansk politiker, senator 1955–1961.
Februari
redigera- 3 februari – Gaston Julia, fransk matematiker.
- 4 februari – Raymond Dart, australisk lärare, professor i anatomi.
- 5 februari – Walter Lindström, svensk skådespelare.
- 10 februari – Bill Tilden, amerikansk tennisspelare.
- 12 februari
- Omar Bradley, amerikansk militär.
- Lotus Robb, amerikansk skådespelare.
- 15 februari – Algot Larsson, svensk skådespelare.
- 16 februari – Michail Tuchatjevskij, sovjetisk fältmarskalk.
- 17 februari – Arvid Källström, svensk konstnär och skulptör.
- 25 februari
- Edvin Adolphson, svensk skådespelare.
- Sigfrid Leander, svensk författare och folkbildare.
- 27 februari – Ruth Fröberg, svensk musiker (pianist).
- 28 februari – Claude Wickard, amerikansk demokratisk politiker, USA:s jordbruksminister 1940–1945.
Mars
redigera- 1 mars – Gösta Ström, svensk skådespelare och inspicient.
- 24 mars – Emmy Sonnemann, tysk skådespelare.
Andra kvartalet
redigeraApril
redigera- 12 april – Robert Harron, amerikansk skådespelare.
- 17 april – Emanuel Moravec, tjeckoslovakisk militär, skriftställare och nazikollaboratör.
- 18 april – Egil Hjorth-Jenssen, norsk skådespelare.
- 20 april
- Harold Lloyd, amerikansk skådespelare.
- Joan Miró, spansk målare, grafiker och skulptör.
- Edna Parker, världens äldsta levande människa.
- 21 april – Walter Christaller, tysk geograf och ekonom.
- 23 april – Allen Dulles, amerikansk jurist och underrättelsechef.
- 26 april – Harry Hjörne, svensk journalist, chefredaktör för Göteborgs-Posten.
- 27 april – Draža Mihailović, serbisk general.
- 30 april – Joachim von Ribbentrop, tysk nazistisk utrikesminister.
Maj
redigera- 15 maj – Stanley Lupino, brittisk skådespelare, författare och dramatiker.
- 19 maj – Mathias Alexandersson, svensk skådespelare.
- 20 maj – Hjalmar Gustafson, svensk lantbrukare och socialdemokratisk politiker.
Juni
redigera- 1 juni – Dan Moody, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Texas 1927–1931.
- 4 juni – Gunilla Ehrenmark, svensk skådespelare.
- 6 juni – Calle Jularbo, svensk musiker, dragspelare.
- 13 juni – Oscar Rydqvist, svensk journalist, författare, dramatiker, manusförfattare och regissör.
- 15 juni
- Gunnar Levenius, svensk överste.
- Sinclair Weeks, amerikansk republikansk politiker, USA:s handelsminister 1953–1958.
- 21 juni – Alois Hába, tjeckisk tonsättare och musikpedagog.
- 23 juni – Adolf Jahr, svensk skådespelare.
- 28 juni – Braswell Deen, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1933–1939.
- 30 juni – Walter Ulbricht, tysk politiker, DDR:s ledare 1950–1971.
Tredje kvartalet
redigeraJuli
redigera- 11 juli – Tancred Ibsen, norsk regissör och manusförfattare.
- 12 juli – Nils Ekstam, svensk skådespelare.
- 17 juli – Ilmari Salomies, finsk ärkebiskop 1951–1964.
- 19 juli – Vladimir Majakovskij, rysk författare och bildkonstnär.
- 28 juli – Alfhild Degerberg, svensk skådespelare.
Augusti
redigera- 1 augusti – Alexander I, kung av Grekland 1917–1920.
- 3 augusti – Elsa Cedergren, svensk grevinna.
- 18 augusti – Benjamin Abrams, amerikansk affärsman.
- 19 augusti – Inge Krokann, norsk författare.
- 20 augusti – Robert Humphreys, amerikansk demokratisk politiker, senator 1956.
- 21 augusti – Bugs Moran, amerikansk gangster.
- 30 augusti – Huey Long, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 1928–1932, senator 1932-1935.
September
redigera- 6 september – Irving Bacon, amerikansk skådespelare.
- 15 september – Nils Jönsson i Rossbol, svensk hemmansägare och politiker (i bondeförbundet).
- 16 september - Hagar Olsson, finlandssvensk författare, litteraturkritiker, dramatiker och översättare.
- 18 september – Jarl Hemmer, finlandssvensk författare.
- 25 september – Harald Cramér, svensk matematiker.
- 27 september – Uno Larsson, svensk statistskådespelare, fotograf och biografmaskinist.
Fjärde kvartalet
redigeraOktober
redigera- 3 oktober – Elsi Borg, finländsk arkitekt.
- 8 oktober – Ragnar Klange, svensk skådespelare och teaterchef.
- 14 oktober
- Lillian Gish, amerikansk skådespelerska.
- Gustaf Widner, svensk verkstadsarbetare och politiker (socialdemokrat).
- 15 oktober – Ina Claire, amerikansk skådespelare.
- 21 oktober – Mauritz Strömbom, svensk skådespelare.
- 25 oktober – Kurt Huber, tysk professor, medlem av Vita rosen.
- 30 oktober – Roland Freisler, tysk jurist.
November
redigera- 2 november – Alex Södergren, svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.
- 6 november – Edsel Ford, amerikansk chef för Ford Motor Company 1919–1943.
- 11 november – Paul van Zeeland, belgisk politiker.
- 14 november – Carlo Emilio Gadda, italiensk författare.
- 22 november
- Harley Earl, amerikansk bildesigner.
- Frederick H. Mueller, amerikansk republikansk politiker.
- 27 november – Dwight Griswold, amerikansk republikansk politiker.
December
redigera- 4 december
- Schamyl Bauman, svensk manusförfattare, producent, filmklippare och regissör.
- Karin Högel, svensk skådespelare.
- 14 december – Carl Winther, svensk sångare (förste tenor).
- 19 december – Harry Blomberg, svensk författare.
- 23 december – George Schnéevoigt, dansk regissör och fotograf.
- 26 december – Mao Zedong, kinesisk politiker.
- 30 december – Olga Hellquist, svensk skådespelare.
- 31 december – Hans Gustaf Beck-Friis, svensk friherre, diplomat, ambassadör och golfspelare.
Avlidna
redigeraFörsta kvartalet
redigeraJanuari
redigera- 2 januari – Nikolaj Koksjarov, 74, rysk mineralog.
- 7 januari – Joseph Stefan, 57, österrikisk fysiker, matematiker och poet.
- 17 januari – Rutherford B. Hayes, 70, amerikansk politiker, USA:s president 1877–1881.
- 18 januari – Felix von Willebrand, 78, finländsk friherre och läkare.
- 23 januari – Adolf von Scheurl, 82, tysk jurist och politiker.
- 27 januari – James G. Blaine, 62, amerikansk republikansk politiker, USA:s utrikesminister 1881 och 1889–1892.
Februari
redigera- 1 februari – Joseph P. Comegys, 79, amerikansk politiker och jurist, senator 1856–1857.
- 2 februari – Carl Georg Andræ, 80, dansk politiker, Danmarks statsminister 1856–1857.
- 3 februari – Karl Johan Carpelan, 81, finländsk friherre och ämbetsman.
- 19 februari – George E. Spencer, 56, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1879.
- 20 februari – P.G.T. Beauregard, 74, amerikansk general i sydstatsarmén.
Mars
redigera- 2 mars – Richard M. Bishop, 80, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Ohio 1878–1880.
- 5 mars – Hippolyte Taine, 64, fransk filosof och litteraturhistoriker.
Andra kvartalet
redigeraApril
redigera- 8 april – August Lehmann, 49, tysk stenograf.
- 26 april – Axel Krook, 61, svensk publicist, författare och översättare.
- 27 april – John Ballance, 54, nyzeeländsk politiker, Nya Zeelands premiärminister 1891–1893.
Maj
redigera- 12 maj – Georg Viktor av Waldeck-Pyrmont, 62, furste av Waldeck-Pyrmont.
Juni
redigera- 4 juni – Hans Michael Schletterer, 69, tysk musiker.
- 15 juni – Ferenc Erkel, 82, ungersk operatonsättare.
- 17 juni – Hanna Ongelin, 44, finländsk författare.
Tredje kvartalet
redigeraJuli
redigera- 6 juli – Guy de Maupassant, 42, fransk författare.
- 8 juli – Abraham K. Allison, 78, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1865.
Augusti
redigera- 7 augusti – Alfredo Catalani, 39, italiensk operakompositör.
- 19 augusti – Fredrik Gabriel Hedberg, 82, finländsk präst och psalmförfattare.
- 20 augusti – Rudolf Wall, 67, svensk tidningsman, grundare av Dagens Nyheter.
September
redigera- 7 september – Hamilton Fish, 85, amerikansk politiker, USA:s utrikesminister 1869–1877.
- 22 september – Olaf Isaachsen, 58, norsk målare.
- 29 september – Willis Benson Machen, 83, amerikansk demokratisk politiker, senator 1872–1873.
Fjärde kvartalet
redigeraOktober
redigera- 6 oktober – Ford Madox Brown, 72, brittisk konstnär.
- 17 oktober – Patrice de Mac-Mahon, 85, fransk militär, hertig och marskalk, Frankrikes president 1873–1879.
- 18 oktober – Charles Gounod, 75, fransk kompositör.
- 20 oktober – Johannes Alfthan, 63, finländsk författare.
- 29 oktober – Gustav Fabergé, 78, balttysk juvelerare.
- 30 oktober – Karl Bodmer, 84, schweizisk-fransk konstnär.
November
redigera- 1 november – Jan Matejko, 55, polsk konstnär.
- 6 november – Pjotr Tjajkovskij, 53, rysk kompositör.
- 11 november – Charles Henry Bell, 69, amerikansk republikansk politiker, senator 1879, guvernör i New Hampshire 1881–1883.
- 12 november – Anders Melcher Myrtin, 77, svensk häradshövding och riksdagsman.
- 21 november – Jeremiah McLain Rusk, 63, amerikansk republikansk politiker, USA:s jordbruksminister 1889-1893.
December
redigera- 15 december – Hinrich Rink, 74, dansk geograf.
- 25 december – Marie Durocher, 84, brasiliansk läkare och barnmorska, den första kvinnliga läkaren i Latinamerika.
Referenser
redigeraFotnoter
redigera- ^ ”USA:s militära insatser i utlandet 1798-2004”. Arkiverad från originalet den 9 december 2013. https://web.archive.org/web/20131209174005/http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm. Läst 30 januari 2011.
- ^ Sveriges författarförening : kort historik över dess verksamhet från 23/4 1893 till 23/5 1924.
- ^ World Statesmen
- ^ Det hände i dag – 19 oktober
- ^ Allehanda Arkiverad 24 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Sverige 1900-talet – Från skillingtryck till miljardindustri, NE, Bra Böcker, 2000
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör 1893.
