Karl Dunér, född 25 september 1963 i Lund,[1] är en svensk teaterregissör och konstnär.

Karl Dunér

BiografiRedigera

Karl Dunér debuterade som regissör 1990 på Dramaten där han också främst varit verksam. 2009–2012 var han chef för Helsingborgs stadsteater. Han har också regisserat opera, samt satt upp pjäser på Radioteatern av Heiner Müller, Samuel Beckett, Peter Weiss och Willy Kyrklund. Han är också verksam som bildkonstnär och har ställt ut i bland annat Waldermarsudde konstmuseum, Vandalorum, Kristinehamns Konstmuseum, Svenska institutet i Paris och i Berlin, Dublin, Freiburg, Bryssel, Yokohama, Tokyo. Han gör även scenografi till sina föreställningar. 2013 tilldelades han både Svenska Akademiens teaterpris och den kungliga medaljen Litteris et Artibus och 2016 Svenska teaterkritikers förenings pris.

Regi (ej komplett)Redigera

År Produktion Upphovsmän Teater
1990 I väntan på Godot
En attendant Godot
Samuel Beckett Dramaten
Stilövningar
Exercices de style
Raymond Queneau Folkteatern, Göteborg
Även scenografi
1992 Fromma mord
Lars Ahlin Folkteatern, Göteborg
1995 Vigseln
Ślub
Witold Gombrowicz Dramaten
1998 Lyckliga dagar
Happy days
Samuel Beckett Dramaten
2004 Riddartornet
Erik Johan Stagnelius Dramaten
2005 Platonov
Платонов, Platonov
Anton Tjechov Dramaten
2006 Fedra
Phèdre
Jean Racine Dramaten
2007 Slutspel
Fin de partie
Samuel Beckett Stockholms stadsteater
2008 Kung Ubu
Ubu Roi
Alfred Jarry Dramaten
2010 Zéb-un-Nisá
Willy Kyrklund Helsingborgs stadsteater
2011 I väntan på Godot
En attendant Godot
Samuel Beckett Helsingborgs stadsteater
2012 Till Damaskus
August Strindberg Dramaten
2013 Jag försvinner
Jeg forsvinner
Arne Lygre Dramaten
2015 Den fjättrade Prometheus
Προμηθεὺς Δεσμώτης, Promētheus Desmōtēs
Aischylos Dramaten
2017 Krapps sista band
Krapp's Last Tape
Samuel Beckett Dramaten
2019 I väntan på Godot
En attendant Godot
Samuel Beckett
Översättning Magnus Hedlund
Dramaten

Utställningar (ej komplett)Redigera

  • 1997 galleri Andreas Brändström, Stockholm
  • 2001 Zeitspiel, Svenska Ambassaden, Berlin
  • 2001 galleri Saatchi and Saatchi i Tokyo
  • 2001 Yokohama Art Triennale
  • 2002 Smålands Konstarkiv
  • 2017 E-werk, Freiburg
  • 2017 Kristinehamns Konstmuseum
  • 2018 Scener, Vandalorum, Värnamo
  • 2018–2019 Öarna, Kristinehamns konstmuseum
  • 2020-2021 Öar, Waldermarsudde Konstmuseum Stockholm
  • 2021 Les Iles, Centre Culturel Suedoise, SI, Paris

ReferenserRedigera

NoterRedigera

KällorRedigera

Externa länkarRedigera