| Välkommen till Wikipedia – den fria encyklopedin som alla kan redigera. |
I dag är det fredag den 20 september 2019. Just nu finns det 3 749 469 artiklar på svenska. |
Utmärkt artikel
Irisk fonologi varierar från dialekt till dialekt, och språket har inget standarduttal. Dialekterna delas vanligtvis in i tre grupper: ulsteririska, connachtiriska och munsteririska. Denna artikel beskriver främst de drag som är gemensamma för samtliga dialekter, samt de tydligaste skillnaderna.
Irisk fonologi har studerats som akademiskt ämne sedan slutet av 1800-talet, och flera forskare har publicerat verk om dialekter från samtliga områden där språket talas. På senare tid har även teoretiska lingvister uppmärksammat iriskans fonologi, och flera böcker, artiklar och avhandlingar har publicerats om språket.
En av de viktigaste aspekterna inom irisk fonologi är det att nästan alla konsonanter förekommer i par, med ett ”tjockt” (från engelska: broad) uttal och ett ”tunt” (engelska: slender). Tjocka konsonanter är velariserade, vilket innebär att tungryggen (bakdelen av tungan) dras bakåt och uppåt mot mjuka gommen för att uttala konsonanten. Tunna konsonanter är palataliserade, vilket innebär att tungan pressas mot hårda gommen. Skillnaden mellan tjocka och tunna konsonanter är mycket viktig på iriska, eftersom betydelsen av ett ord kan ändras bereonde på om konsonant uttalas tjockt eller tunt. Till exempel är den enda uttalsskillnaden mellan bó ”ko” och beo ”levande”, att det förra uttalas med tjockt b, medan det senare är ”tunt”. Kontrasten mellan tjocka och tunna konsonanter är avgörande, inte bara i uttalet av konsonanterna i sig, eller i uttalet av de angränsande konsonanter, utan också för att avgöra vilka konsonanter som kan förekomma bredvid andra konsonanter, och hur ord som börjar på vokal uttalas. Skillnaden mellan tjocka och tunna vokaler liknar den mellan ”hårda” och ”mjuka” i flera slaviska språk, bland annat ryska. ► Läs mer
Senast visade utvalda artiklar: ija-stam – Trädgårdsstäder i Stockholm – Stockholms slott
Aktuella händelser
- Astronomer tillkännager att de upptäckt vattenånga i planeten K2-18b's atmosfär, för första gången på en exoplanet i den beboeliga zonen. (11 september 2019)
- Ann Linde (se bild) efterträder Margot Wallström som Sveriges utrikesminister. Samtidigt utses Anna Hallberg till handelsminister och Eva Nordmark till arbetsmarknadsminister. (10 september 2019)
- Sveriges utrikesminister Margot Wallström meddelar att hon tänker avgå från sitt uppdrag. (6 september 2019)
- Italiens premiäminister Giuseppe Conte bildar en ny regering, denna gång med socialdemokratiska Partito Democratico, M5S och det lilla vänsterpartiet Liberi e Uguali. (6 september 2019)
- Zimbabwes tidigare president Robert Mugabe avlider, 95 år gammal. (6 september 2019)
Pågående: Premier League • Hongkong-protesterna • Brexit
Nyligen avlidna: Zayn al-Abidin Ben Ali • Hans Ingemansson • Robert Frank • Olav Skjevesland • Roger Etchegaray
Visste du att …
- ... begreppet ögrupp (se bild) inkluderar öbågar och andra ökedjor samt allehanda arkipelager?
- ... barnvisan "Soft Kitty", som populariserats av TV-serien The Big Bang Theory, skrevs redan på 1930-talet?
- ... sydliga samer fram till 1800-talet bodde i Gästrikland och på många andra platser i Mellansverige?
- ... säsongen 1965/66 gick Rögle BK som nykomlingar rakt genom Division II upp till Division I med hjälp av pengar från "pollenkungen" Gösta Carlsson?
- ... världens längsta albumtitel innehas av Chumbawambas The Boy Bands Have Won, som egentligen består av 865 tecken?
Dagens datum
Namnsdag: Elise, Lisa (Sverige) • Erna (Finland)
Denna dag i historien:
- 1187 – Tredje korståget: Muslimernas härförare Saladin inleder sin belägring av Jerusalem.
- 1870 – Kyrkostaten införlivas med övriga Italien med hjälp av trupper.
- 1879 – Den svenske skådespelaren och regissören Victor Sjöström föds.
- 1946 – Den första filmfestivalen i Cannes öppnar och pågår till 5 oktober. Numera hålls festivalen i maj varje år.
- 1957 – Den finländska kompositören Jean Sibelius avlider.
- 1967 – Kryssningsfartyget RMS Queen Elizabeth 2 sjösätts.
- 1979 – Centralafrikanska republikens diktator Jean-Bédel Bokassa störtas.
- 1985 – Frankrikes försvarsminister Charles Hernu tvingas avgå efter att franska agenter har sprängt Greenpeace-fartyget Rainbow Warrior i Aucklands hamn den 10 juli samma år.
Dagens skandinaviska artikel
Vestbreidda er eit landområde nær middelhavskysten i Vest-Asia som utgjer størstedelen av Dei palestinske territoria. Vestbreidda deler grense i vest, nord og sør med staten Israel, og i aust, på andre sida av Jordanelva, med Jordan. Vestbreidda har òg ei lengre kystlinje langs vestsida av Daudehavet. Namnet «Vestbreidda» er ei omsetjing av det arabiske uttrykket ad-Daffa al-gharbiya, om området vest for Jordanelva som i 1948 vart okkupert og administrert av Jordan. Jordan hevda dei hadde annektert området i 1950. Namnet vart valt for å skilje vestbreidda av Jordanelva frå «Austbreidda» av elva.
I juni 1967 vart Vestbreidda og Aust-Jerusalem erobra av Israel under seksdagarskrigen. Med unntak av Aust-Jerusalem og det tidlegare israelsk-jordanske ingemannslandet, vart ikkje Vestbreidda annektert av Israel, men har vore under israelske militær kontroll og vert omtalt som Judea- og Samaria-området av Israel. Sidan Osloavtalen i 1993 har Den palestinske sjølvstyresmakta offisielt kontrollert eit geografisk usamanhengande område som utgjer kring 11 % av Vestbreidda (kalla Område A) som har vore utsett for israelske streiftog. Område B (kring 28 %) er underlagt både israelsk militærkontroll og palestinsk sivil kontroll. Område C (kring 61 %) er under full israelsk kontroll. Ifølgje Den internasjonale straffedomstolen endrar ingen avtalar mellom Israel og dei palestinsk styresmaktene sidan 1993 på at desse territoria, inkludert Aust-Jerusalem, framleis er «okkupert territorium» med Israel som «den okkuperande makta». Les meir …
Deltagande
Wikipedia är en encyklopedi med öppet och fritt innehåll som utvecklas av frivilliga bidragsgivare från hela världen. Alla kan vara med och förbättra Wikipedia. Du också.
Afrika • Antarktis • Asien • Europa • Amerika • Nordamerika • Sydamerika • Oceanien • Kulturgeografi • Länder • Naturgeografi • Biogeografi • Fysisk geografi
Historia
Tid • Datum • Årtal • Arkeologi • Ekonomisk historia • Historiska epoker • Historia efter geografiskt område • Kulturhistoria • Militärhistoria • Politisk historia • Religionshistoria
Tid • Datum • Årtal • Arkeologi • Ekonomisk historia • Historiska epoker • Historia efter geografiskt område • Kulturhistoria • Militärhistoria • Politisk historia • Religionshistoria
Kultur
Arkitektur • Dans • Datorspel • Internet • Film • Formgivning • Fotografi • Hantverk • Konst • Litteratur • Mat och dryck • Museer • Musik • Massmedia • Kultur efter geografiskt område • Teater • Tecknade serier • TV
Arkitektur • Dans • Datorspel • Internet • Film • Formgivning • Fotografi • Hantverk • Konst • Litteratur • Mat och dryck • Museer • Musik • Massmedia • Kultur efter geografiskt område • Teater • Tecknade serier • TV
Natur
Arkéer • Bakterier • Djur • Ekologi • Insekter • Klimat • Meteorologi • Naturskydd • Protister • Svampar • Världsarv • Växter
Arkéer • Bakterier • Djur • Ekologi • Insekter • Klimat • Meteorologi • Naturskydd • Protister • Svampar • Världsarv • Växter
Religion
Buddhism • Hinduism • Islam • Judendom • Kristendom • Mytologi • Litteratur inom religion • Personer inom religion • Teologer • Teologi
Buddhism • Hinduism • Islam • Judendom • Kristendom • Mytologi • Litteratur inom religion • Personer inom religion • Teologer • Teologi
Samhälle
Ekonomi • EU • Familjeliv • Fritid • Hälsa • Juridik • Militärväsen • Personer • Politik • Sport • Statistik • Transport • Utbildning
Ekonomi • EU • Familjeliv • Fritid • Hälsa • Juridik • Militärväsen • Personer • Politik • Sport • Statistik • Transport • Utbildning
Språk
Dialekter • Grammatik • Lingvistik • Ord • Skriftsystem • Språk efter land • Språkfamiljer • Tal • Typer av språk
Dialekter • Grammatik • Lingvistik • Ord • Skriftsystem • Språk efter land • Språkfamiljer • Tal • Typer av språk
Teknik
Byggteknik • Datateknik • Elektronik • Energiteknik • Flygteknik • Husgeråd • Kemiteknik • Motorteknik • Radioteknik • Rymdfart • VVS
Byggteknik • Datateknik • Elektronik • Energiteknik • Flygteknik • Husgeråd • Kemiteknik • Motorteknik • Radioteknik • Rymdfart • VVS
Vetenskap
Astronomi • Biologi • Datavetenskap • Filosofi • Fysik • Geovetenskap • Kemi • Kriminologi • Matematik • Medicin • Naturvetenskap • Penologi • Psykologi • Sociologi
Astronomi • Biologi • Datavetenskap • Filosofi • Fysik • Geovetenskap • Kemi • Kriminologi • Matematik • Medicin • Naturvetenskap • Penologi • Psykologi • Sociologi
Wikipedia på andra språk
Upplagor med fler än 1 000 000 artiklar
Sinugboanong Binisaya · Deutsch · English · Español · Français · Italiano · 日本語 · Nederlands · Polski · Português · Русский · Tiếng Việt · Winaray · 中文
Upplagor med fler än 500 000 artiklar
العربية · Català · فارسی · Bahasa Indonesia · Norsk (bokmål) · Српски · Українська
Upplagor med fler än 250 000 artiklar
Čeština · Esperanto · Euskara · Suomi · Magyar · Հայերեն · 한국어 · Bahasa Melayu · Română · Srpskohrvatski / Српскохрватски · Türkçe
Wikipedias systerprojekt
|
Commons Den fria mediedatabasen |
|---|---|
|
Wiktionary Den fria ordboken |
|
Wikisource Det fria biblioteket |
|
Wikibooks Fria läroböcker och manualer |
|
Wikiquote Den fria citatsamlingen |
|
Wikivoyage Den fria reseguiden |
|
Wikispecies Den fria artförteckningen |
|
Wikiversity Fritt e-lärande |
|
Wikidata Den fria databasen |
|
Wikimania Konferensen för projekten om fri kunskap |
|
Meta-Wiki Om projekten |
Visas felaktigt datum på huvudsidan? Prova att rensa sidans cacheminne.