Välkommen till Wikipedia
– den fria encyklopedin som alla kan redigera.
I dag är det söndag den 1 augusti vecka 30 2021.
Just nu finns det 2 997 244 artiklar på svenska.


HSutvald2.svg
Utmärkt artikel
Katarinabergets skyddsrum (här plan 3) var på sin tid världens största atombombssäkra befolkningsskyddsrum för 20 000 personer och invigdes 1957.

Allmänna skyddsrum för civilbefolkningen i Stockholm började anläggas i samband med inledningen av andra världskriget 1939. Då påbörjades byggandet av ett 15-tal skyddsrum insprängda i urberget. Samtidigt ålade överståthållarämbetet i Stockholm privata fastighetsägare att göra upp planer för skyddsrum i hyreshusen, ofta rörde det sig om enkla förstärkningar av befintliga källare. Efter andra världskrigets slut fortsatte den svenska regeringen att hålla hög beredskap för civilbefolkningens luftskydd. Ett anfall med kärnvapen utgjorde ett nytt hot och tvingade fram nya planeringsstrategier. Dels skulle stadens invånare evakueras, dels skulle de kvarvarande finna skydd i några stora befolkningsskyddsrum. Johannes skyddsrum (klart 1955) var världens första fullt färdiga atombombssäkra civila skyddsrum och Katarinabergets skyddsrum (klart 1957) var världens största atombombssäkra civila skyddsrum. Det senare kunde ge plats åt 20 000 människor. Båda nyttjas som parkeringshus i fredstid.

Sedan det kalla kriget upphörde kring 1990, och risken för storkrig i Europa därmed minskat kraftigt, byggs det mycket få publika skyddsrum i Stockholm och i övriga Sverige. Idag (2010) finns det omkring 14 500 skyddsrum av varierande storlek med sammanlagt ca 1,7 miljoner platser i Stockholms län. Ett typiskt "normalskyddsrum" i Stockholm byggt på 1970- eller 1980-talet är ett specialkonstruerat källarutrymme med lägenhetsförråd i ett vanligt hyreshus. Skyddsrumsklassade anläggningar skall kunna ställas i ordning för sitt ändamål som skyddsrum inom 48 timmar. Sedan 1998 har även 260 skyddsrum avvecklats i Stockholms län. Om den just nu låga hotbilden mot Sverige skulle förändras, så räknar myndigheterna med att det sker långsamt och då kommer man att ha tid att bygga ikapp med nya skyddsrum. ► Läs mer


Senast visade utmärkta artiklar: RödloRegalskeppet VasaZapatarall

PL Wiki Aktualnosci ikona.svg
Aktuella händelser
Tokyo 2020 Olympic Games- Monument of Olympic Rings.jpg

Pågående: Olympiska sommarspelen 2020 Sommar i P1 2021 Coronaviruspandemin (Europa SverigeSjukdomen VirusetVaccin Vaccinering i Sverige) Israel–Palestina-konflikten
Nyligen avlidna: Dusty Hill Joey Jordison Curt-Eric Holmquist Tommy Engstrand Peter R. de Vries
Pågående större krig: Afghanistan Jemen Mexiko Tigray
Val: Norge 2021 Tyskland 2021

PL Wiki CzyWiesz ikona.svg
Visste du att …
Gail Dines.


Redigera  Från Wikipedias nyaste artiklar  Arkiv
Datum01.svg
Dagens datum

Schweiz flagga – 1 augusti är Schweiz nationaldag till minne av grundandet av Edsförbundet denna dag för 730 år sedan.

1 augusti

Benins nationaldag, Schweiz nationaldag (se bild)

Namnsdag: Per (Sverige)  Gerd, Gerda (Finlandssvenska)

Denna dag i historien:

Fler händelser: 31 juli  1 augusti  2 augusti
HS Skand.svg
Dagens skandinaviska artikel
Ingrid Bjerkås - bilde fra 1959.

Ingrid Bjerkås (1901–1980) var den første kvinnelige presten i Den norske kirke. Hun var sokneprest i Berg og Torsken på Senja i Troms fra 1961 til 1965.

Både ordinasjonen og utnevnelsen til prest førte til at Bjerkås ble midtpunkt i en omfattende og opphetet debatt om kvinners prestetjeneste i Den norske kirke. Hun ble møtt av kritikk fra motstandere av kvinnelig prestetjeneste. Mange forkjempere for kvinnelig prestetjeneste ønsket helst at den første kvinnen som ble ordinert, hadde vært en annen en Bjerkås og gav henne derfor lite støtte. På den andre side fikk hun også folkelig støtte både på Senja og i resten av landet, samt støtte fra kvinnesaksforkjempere. Striden rundt Bjerkås' prestegjerning pågikk uten at hun selv deltok i den i særlig grad. Les mer her.

Icon of three people in different shades of grey.svg

Wikipedia är en encyklopedi med öppet och fritt innehåll som utvecklas av frivilliga bidragsgivare från hela världen. Alla kan vara med och förbättra Wikipedia. Du också.

Gnome-globe.svg
Wikipedia på andra språk
Wikimedia-logo.svg
Wikipedias systerprojekt
Commons-logo.svg Commons
Den fria mediedatabasen
Wiktionary small.svg Wiktionary
Den fria ordboken
Wikisource-logo.svg Wikisource
Det fria biblioteket
Wikibooks-logo.svg Wikibooks
Fria läroböcker och manualer
Wikiquote-logo.svg Wikiquote
Den fria citatsamlingen
Wikivoyage-Logo-v3-icon.svg Wikivoyage
Den fria reseguiden
Wikispecies-logo.svg Wikispecies
Den fria artförteckningen
Wikidata-logo.svg Wikidata
Den fria databasen
Wikimania.svg Wikimania
Konferensen för projekten om fri kunskap
Wikimedia Community Logo.svg Meta-Wiki
Om projekten
Läs på ett annat språk