Öppna huvudmenyn

Katarina Frostenson

svensk lyriker och översättare

Alma Katarina Frostenson Arnault, ogift Frostenson, född 5 mars 1953 i Brännkyrka församling i Stockholm,[1] är en svensk lyriker, översättare och ledamot av Svenska Akademien sedan 1992 på stol nummer 18. Hon meddelade den 12 april 2018 att hon inte längre kommer att delta i akademiens arbete.[2]

Katarina Frostenson
Katarina Frostenson under nomineringen till Augustpriset i kategorin skönlitteratur 2013.
Katarina Frostenson under nomineringen till Augustpriset i kategorin skönlitteratur 2013.
Född5 mars 1953 (65 år)
Stockholm, Sverige Sverige
YrkeFörfattare
Lyriker
Översättare
NationalitetSvensk
SpråkSvenska
Verksam1978
Make/makaJean-Claude Arnault
(gift sedan 1989)
SläktingarGeorg Frostenson (far)
Anders Frostenson (farbror)
Sven Frostenson (kusin)
Karin Frostenson (kusin)
Tucholskypristagaren Uladzimir Njakljajeu och Katarina Frostenson i Stockholm 2014.

Innehåll

BakgrundRedigera

Katarina Frostenson är dotter till agronom Georg Frostenson och kurator Britta Elmdahl Frostenson,[3] brorsdotter till psalmförfattaren Anders Frostenson samt kusin till Sven och Karin Frostenson. Hon växte upp i Hägersten[4] och Sollentuna.[5]

KarriärRedigera

Frostenson debuterade med I mellan 1978 och blev under 1980-talet en av de mest tongivande diktarna i den svenska poesin.[enligt vem?] Hennes lyriska språk som konsekvent undviker allt metaforiskt bildskapande och andra konventioner är ett säreget inslag i den svenska lyriken.[enligt vem?] De tidiga verken var en egensinnig och ofta svårtillgänglig diktning inriktad på själva språkets klang och sammansättning. Med Joner (1991) skedde en förnyelse med berättande inslag av myt och saga, bland annat med en diktsvit influerad av den medeltida balladen Jungfrun i hindhamn. Denna inriktning fortsätts i den tematiskt närbesläktade Tankarna (1994) som blev nominerad till Nordiska rådets litteraturpris,[6] samt Korallen (1999).[källa behövs] Frostenson provade även en sagoinfluerad stil i prosaform med den uppmärksammade Berättelser från dom (1992). I Flodtid (2011) märktes ännu en förnyelse med en större öppenhet inför omvärlden och samtiden, även denna nominerad till Nordiska rådets litteraturpris.[7]

Frostenson har även nått framgångar som dramatiker. Hon debuterade som författare för scenen 1990 med fyra monodramer som har blivit uppförda på scen och i radio. 2 Skådespel från 1996 har uruppförts på Kungliga Dramatiska Teatern.[8] År 2002 sattes Kristallvägen upp på Judiska teatern i Stockholm.[9]

Hon skrev librettot till Sven-David Sandströms opera Staden som uruppfördes på Kungliga Operan 1998.[källa behövs]

Tillsammans med sin man drev hon Forum, nutidsplats för kultur som arrangerade litteraturaftnar och tvärkulturella evenemang. Verksamheten upphörde 2017 sedan hennes make anklagats för sexuella trakasserier och övergrepp.[10]

FamiljRedigera

Katarina Frostenson är sedan 1989 gift med Jean-Claude Arnault.[1]

BibliografiRedigera

Poesi
  • 1978I mellan
  • 1980Rena land
  • 1982Den andra
  • 1985I det gula: tavlor, resor, ras
  • 1987Samtalet
  • 1989Stränderna
    • Italiensk översättning: La fonte del suono (Crocetti, 2011)
  • 1991Joner
    • Rumänsk översättning: Ioni (Polirom, 2003)
  • 1992Berättelser från dom
  • 1994Tankarna
    • Tysk översättning: Die in den Landschaften verschwunden sind (Carl Hanser, 1999)
  • 1994Jan Håfström: en diktsvit till Jan Håfström och till verk av honom
  • 1999Korallen
    • Spansk översättning: El coral (Simon editor, 2003)
  • 2000Från Rena land till Korallen (dikter i urval)
  • 2004Karkas
  • 2008Tal och regn
  • 2011Flodtid
    • Dansk översättning: Flodtid (på dansk ved Pia Tafdrup, 2013)
    • Lettisk översättning: Plūdu laiks (Mansards, 2013)
  • 2013Tre vägar
  • 2015Sånger och formler
  • 2018Sju grenar
Dramatik
  • 19904 monodramer
    • Serbisk översättning: Monodrame (Stubovi kulture, 1997)
    • Polsk översättning: 4 monodramy (Ksiegarnia Akademicka, 1999)
  • 1996Traum / Sal P (två skådespel)
    • Kroatisk översättning: Salpetrijer (Stubovi kulture, 2002)
  • 1998Staden – en opera (libretto)
  • 2000Kristallvägen / Safirgränd (två skådespel)
  • 2006Ordet: en passion
Fotoböcker (tillsammans med Jean-Claude Arnault)
  • 1989Överblivet
  • 1996Vägen till öarna
  • 2002Endura
Sakprosa

Översättningar (urval)Redigera

Priser och utmärkelserRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Sveriges befolkning 1990. Ramsele: Svensk arkivinformation (SVAR), Riksarkivet. 2011. Libris 12076919. ISBN 9789188366917 
  2. ^ ”Pressmeddelande från Svenska Akademien” (på sv). www.svenskaakademien.se. http://www.svenskaakademien.se/press/pressmeddelande-fran-svenska-akademien-2. Läst 13 april 2018. 
  3. ^ Sveriges befolkning 1960. Arkiv Digital 
  4. ^ ”Att kunna formulera sorg är ett slags glädje” Artikel av Viola Bao i Svenska Dagbladet den 13 oktober 2015.
  5. ^ Sveriges befolkning 1970
  6. ^ Marielouise Samuelsson (31 januari 1995). ”11 på tur för pris i litteratur”. Svenska Dagbladet: s. 35. https://www.svd.se/arkiv/1995-01-31/35. Läst 18 april 2018. 
  7. ^ Eva-Marie Liffner (2 december 2011). ”De kan få Nordiska Rådets litteraturpris”. Svenska Dagbladet: s. 81. https://www.svd.se/arkiv/2011-12-02/81. Läst 18 april 2018. 
  8. ^ ”Wanås Vänners litteraturdag – Tre vägar, Blod i salongerna och Vad ska vi göra med varandra” (Pressmeddelande). Wanås konst: Bertilsson, Sofia. 13 augusti 2014. http://news.cision.com/se/wanas-konst/r/wanas-vanners-litteraturdag---tre-vagar--blod-i-salongerna-och-vad-ska-vi-gora-med-varandra,c9634684. Läst 22 maj 2018. 
  9. ^ Recension "Kristallvägen": Grymma handlingar och mörka djup - men roligt”. Svenska Dagbladet. 18 mars 2002. https://www.svd.se/grymma-handlingar-och-morka-djup-men-roligt. Läst 14 april 2018. 
  10. ^ Hugo Lindkvist: "Kulturrådet granskar sina utbetalningar till Klubben" Dagens Nyheter 13 mars 2018
  11. ^ Vi gratulerar Katarina Frostenson - 1994 års mottagare av Bellmanpriset som utdelas av Svenska Akademien till "en verkligt framstående skald" för hennes senaste bok "Tankarna"”. Svenska Dagbladet (Wahlström & Widstrand). 22 december 1994. https://www.svd.se/arkiv/1994-12-22/27. Läst 18 april 2018. 
  12. ^ H.M. konungens medaljförläningar 2007-01-28
  13. ^ Dagsavisen avslørte prisvinner: – Beklager. NRK

Externa länkarRedigera