Öppna huvudmenyn

Märta Måås-Fjetterström

svensk textilkonstnär, tecknare och teckningslärare

Märta Livia Vilhelmina Måås-Fjetterström, ursprungligen Fjetterström, född 21 juni 1873 i Kimstad i Östergötland, död 13 april 1941 i Båstad, var en svensk textilkonstnär.

Märta Måås-Fjetterström
Märta Måås-Fjetterström.jpg
Född21 juni 1873[1]
Kimstads församling[1]Sverige
Död13 april 1941[1] (67 år)
Båstads församling[1]Sverige
NationalitetSvensk[2]
Utbildad vidKonstfack[1] Blue pencil.svg
SysselsättningTextilkonstnär[3][1], bildpedagog[1]
Redigera Wikidata
Detalj av hallmatta

BiografiRedigera

 
Märta Måås-Fjetterström i Båstad, relief av Tyra Lundgren omkring 1947

Märta Måås-Fjetterström växte upp i Vadstena och var dotter till kyrkoherden där, prosten Rudolf Fjetterström och Hedvig Olivia Augusta, född Billsten. Efter studier på Högre konstindustriella skolan i Stockholm följde arbete som teckningslärarinna i Jönköping innan hon 1902 anställdes vid Kulturen i Lund. Hon blev föreståndare för Malmöhus läns hemslöjdsförening 1905–1911, men ett komplicerat förhållande till uppdragsgivaren lockade henne att efter inbjudan från Lilli Zickerman flytta till vävskolan i Vittsjö.

Redan under tiden i Lund började Måås-Fjetterström rita förlagor till vävnader, och på Stockholmsutställningen visades "Staffan Stalledräng", senare inköpt av Röhsska konstslöjdmuseet. Till Baltiska utställningen i Malmö 1914 ritades "Sankt Göran och draken". Dessa effektfulla vävnader lockade till sig Ludvig Nobels intresse, och i samband med en stor beställning till dennes nationalromantiska byggnad Skånegården i Båstad erbjöd han henne att öppna en ateljé på samma plats. Året var 1919, och från denna tid inriktades skapandet huvudsakligen på mattor, men även vävnader i form av exempelvis draperier kom att produceras.

Båstad kom att bli Måås-Fjetterströms hem fram till hennes död 1941. Naturen på Hallandsåsens sluttningar var en aldrig sinande inspirationskälla, och med stor konstnärlig skicklighet stiliserades blommor, blad och en och annan häst för att få sin utvalda plats i den rika, men ändå fullt kontrollerade prakt som kom att utgöra hennes mattor. Väverskor från trakten anställdes för att väva allt från stora paradflossor som "Svarta trädgårdsmattan" och "Örtagården" till den genialiskt enkla modernistiska kompositionen "Blå bårdmattan" i röllakan.

Under hela sin levnadstid fick Måås-Fjetterström och hennes vävverkstad ta emot flera prestigefyllda uppdrag, men det definitiva kritikergenombrottet kom 1934 med en utställning på Liljevalchs konsthall tillsammans med bland andra Elsa Gullberg, Carl Malmsten och Svenskt Tenn.

Efter Märta Måås-Fjetterströms död ombildades verkstaden 1942 till aktiebolaget AB MMF, i vars verksamhet den rika mönsterskatt som Måås-Fjetterström lämnade efter sig förvaltas och förnyas. Vid sidan om att fortsätta väva upp originalmönster anställdes Barbro Nilsson som konstnärlig ledare, vilken tillsammans med Ann-Mari Forsberg och Marianne Richter deltog i förnyelsen av företaget. 1955 anställdes Barbro Sprinchorn och senare knöts även Kaisa Melanton till AB MMF, och år 2006 lanserades tre nya röllankansmattor av arkitekttrion Claesson Koivisto Rune.

Märta Måås-Fjetterström är representerad på flera större museer, bland annat Nationalmuseum[4], Louvren[5] och Röhsska museet.[6] samt Länsmuseet Gävleborg.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d e f g h i] Märta L V Måås-Fjetterström, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon: 8649
  2. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läst: 28 februari 2016, licens: CC0
  3. ^ läs online, läst: 1 oktober 2016,
  4. ^ Nationalmuseum
  5. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 18. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB 
  6. ^ ”Röhsska museet | Museum databas | Staffan Stalledräng”. emp-web-35.zetcom.ch. http://emp-web-35.zetcom.ch/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=collection&objectId=20327&viewType=detailView. Läst 7 oktober 2015. 

Allmänna källorRedigera

  • I. Bergman, Märta Måås-Fjetterström, 1990.
  • T. Lundgren, Märta Måås-Fjetterström och väv-verkstaden i Båstad, 1968.

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera