Carl-Göran Ekerwald

svensk skribent
Artikel Diskussion

Carl-Göran Ekerwald, född 30 december 1923 i Östersund, är en svensk författare och översättare.

Carl-Göran Ekerwald
Carl-Göran Ekerwald 2013.
Carl-Göran Ekerwald 2013.
Född30 december 1923 (96 år)
Östersund
YrkeFörfattare, översättare
NationalitetSverige Sverige
SpråkSvenska
Verksam1959 –
Make/makaAnna Ekerwald
(1945–2009)
PartnerSigrid Kahle
(2010–2013)
Carl-Göran Ekerwald vid författarmöte på Rönnells antikvariat i Stockholm 2014.

BiografiRedigera

Ekerwald växte upp i byn Änge i Offerdals socken på den västjämtska landsbygden, där fadern var länsskogvaktare. Efter studentexamen vid Östersunds högre allmänna läroverk studerade han vid Uppsala universitet, där han blev filosofie magister i humaniora 1949. Han var därefter ämneslärare, och senare rektor i Svenstavik. Ekerwald är sedan 1986 filosofie hedersdoktor vid Umeå universitet.

Carl-Göran Ekerwald var gift med Anna Ekerwald, född Westerberg (1924–2009), från 1945 till hennes död. Han levde därefter tillsammans med författaren Sigrid Kahle från 2010 till hennes död 2013.

FörfattarskapRedigera

Carl-Göran Ekerwalds författarskap består av romaner, noveller och en stor mängd kulturhistoriska essäer. Han har under alla år också varit en flitig kulturjournalist i svenska dagstidningar.

I novellsamlingen Kumminåkern (1962) började hans serie av norrlandsskildringar av glesbygden med dess många gånger originella invånare, skrivna med en varmt medkännande humoristisk ton. Hans fiktiva samhälle Kumminåkern har många drag av den sydjämtska tätorten Svenstavik.

I sina essäer, bland andra Diogenes lykta (1983) och Ciceros barn (1992), försvarar han den demokratiskt humanistiska bildningen och värdena, samt de litterära klassikerna från antiken och framåt. Han har gjort en viktig insats för spridningen av kunskap om persisk litteratur och sufism, inte minst genom böckerna Persiska antologin (1976) och Persisk balsam (2007). I boken Vreden och begäret – introduktion till Rumi (2016) samlar han reflektioner från 70 års läsning av den persiske mystikern Jalal al-din Rumi.

Med boken Skogvaktarns pojke (2002) påbörjade han sina memoarer, som fortsatte med Tabula rasa (2008).

Carl-Göran Ekerwald har också skrivit om sitt hemlandskap Jämtland, bland annat i Jämtarnas land (1980), Storsjöbygden (1984) och Frösön (1986). Boken Jämtarnas historia intill 1319 (2004) innehåller en hel del humoristisk polemik mot traditionell svensk historieskrivning.

BibliografiRedigera

  • Elden och fågelungen (noveller, 1959)
  • Kumminåkern (noveller, 1962)
  • Vargslottet (roman, 1963)
  • Stenlimpan (roman, 1965)
  • Lotusätarna (essäer, 1966)
  • Flippen rymmer (barnbok, 1967)
  • Polskt socker från Norge (roman, 1967)
  • Tsarens vedbod (ungdomsbok, 1969)
  • Saltstampen (roman, 1969)
  • Bertrand Russells himmelsfärd (1974)
  • Citronpressen, 1976
  • Persiska antologin (förord och urval av Eric Hermelins översättningar, 1976)
  • Jagad (ungdomsbok, 1977)
  • Kidnappad (ungdomsbok, 1978)
  • Flugfångaren (roman, 1978)
  • Uppslukad av jorden (ungdomsbok, 1979)
  • Silkessnöret (ungdomsbok, 1980)
  • Porslinskoppen (roman, 1980)
  • Jämtarnas land (tillsammans med Berta Hansson, 1980)
  • Tredje ögat vakar (ungdomsbok, 1982)
  • Diogenes lykta (essäer, 1983)
  • Johan Tirén (1983)
  • Öarna i Storsjön (1983-1986)
  • Storsjöbygden (1984)
  • Sommarhus i Arktis (essäer, 1986)
  • Frihet, jämlikhet, broderskap: ett försök att förstå franska revolutionen (1988)
  • Diderot: föreläsningar 1989 (1989)
  • Dagsmeja: artiklar och marginalanteckningar 1979-1989 (1990)
  • Bicke (roman, 1991)
  • Ciceros barn (essäer, 1992)
  • Nietzsche: liv och tänkesätt (1993)
  • Stilla dagar i Grez: dagboksanteckningar våren 1993 (1994)
  • Vi goda européer: om det europeiska kulturarvet (1995)
  • Béla Bartók: musik och ideologi (1995)
  • Goethe: liv och tänkesätt (1996)
  • Rune Sigvard (1996)
  • Shakespeare: liv och tänkesätt (1998)
  • Motljus: marginalanteckningar (1999)
  • Voltaire: liv och tänkesätt (2000)
  • Stagnelius och Swedenborg (2001)
  • Skogvaktarns pojke: minnen (2002)
  • Essäer (2002) [innehåll: Lotusätarna, Diogenes lykta, Sommarhus i Arktis, Ciceros barn]
  • Filosofins ättestupa: om västerländska filosofers misstro mot språket (2002)
  • Céline: liv och tänkesätt (2003)
  • Jämtarnas historia intill 1319 (2004)
  • Horatius: liv och tänkesätt (2006)
  • Läsa innantill och bli en annan: om skönlitteraturens nyttighet (2006)
  • Persisk balsam (2007, inledningar och urval av Eric Hermelins översättningar)
  • Tabula rasa: fragment av ett liv (2008)
  • Lyssna med ögat, 2009
  • Det stora självporträttet: om Olav H. Hauge (2011)
  • Sigridiana: dikter (2013, tillägnade Sigrid Kahle)
  • En fritänkare läser Bibeln: bibliska egenheter (2014)
  • Kom, madame, fru (2014)
  • Gröna bläcket : Anna Westerberg-Ekerwald in memoriam (dikter, 2015)
  • Vreden och begäret – introduktion till Rumi (2016)
  • Brittsommar (2019)

ÖversättningarRedigera

  • Ulrike Meinhof: Ulrike Meinhofs förbjudna tänkesätt (urval, inledning och översättning) (Cavefors, 1976)
  • Antonio Gramsci: Brev från fängelset (Ur Lettere dal carcere) (urval, översättning och inledning) (Rabén & Sjögren, 1981)
  • Emanuel Swedenborg: Memorabilier : minnesanteckningar från himlar och helveten (Ur Vera Christiana religio) (urval, översättning från latinet samt efterord) (Rabén & Sjögren, 1988)
  • Honoré de Balzac: Séraphita (Molin & Sorgenfrei, 2014)

Priser och utmärkelserRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ "Hederspristagare 1981" på jamtamot.org
  2. ^ "Hedersledamöter" på norrlandsnation.se

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Carl-Göran_Ekerwald&oldid=48453303"