Wikipedia

Ivar Johnsson

svensk skulptör och formgivare
Ej att förväxla med Ivar Lo-Johansson.

Ivar Viktor Johnsson, född 12 februari 1885 i Vittskövle församling i Kristianstads kommun, död 16 augusti 1970 i Högalids församling i Stockholms län, var en svensk skulptör och formgivare.

Ivar Johnsson
Född12 februari 1885[1][2][3]
Vittskövle församling[3][1], Sverige
Död16 augusti 1970[1][3][4] (85 år)
Högalids församling[3][1], Sverige
Medborgare iSverige[5]
SysselsättningSkulptör[1][6], formgivare
MakaVavi Johnsson
Utmärkelser
Prins Eugen-medaljen (1946)
Sergelpriset (1950)
Redigera Wikidata
Malmgården Heleneborg på Södermalm i Stockholm, där Ivar Johnsson hade sin ateljé under åren 1920-1970.

Johnsson var medlem av konstnärsgruppen De tolv. Han var klassicist och arbetade i en uttrycksfull stil. Mest känd är Johnsson som monumentalskulptör och många av hans verk finns på offentliga platser i Sverige. Från 1920 fram till sin död 1970 bodde han på malmgården Heleneborg på Södermalm i Stockholm, där han också hade sin ateljé.

Biografi redigera

Johnssons far var stuteriföreståndaren vid Vittskövle gods Ola Johnsson och hans mor Ingrid Mathilda Ingvarsson. Ivar Johnsson var gift med teckningsläraren Vavi Schlyter-Johnsson.

Han växte upp på stuteriet tillsammans med sin äldre bror Otto John (1881–1948) och gick i folkskolan där. Under tre år arbetade han på stuteriet efter att han hade gått klart folkskolan och det var under den tiden han utvecklade sitt intresse för teckning och skulptur. Johansson gjorde bland annat modeller efter illustrationer i tidningar och böcker.

Utbildning redigera

År 1902 började Johnsson studera vid konstindustriella skolan vid Kulturhistoriska museet i Lund och utbildade sig till möbelarkitekt. Han hade sparat ihop pengarna själv. Det var nu som Johnsson träffade bildhuggaren Henry Nilsson (1882–1922), som också kallades för bildhuggaren från Gulastorp. Hans intresse för modellering och skulptur väcktes fullt ut.

1906 reste Johansson till Stockholm för att utbilda sig på Tekniska skolan. 1908 tog han examen därifrån och fortsatte åren 1908–1911 på Konstakademien i Stockholm. Han fick Konstakademiens kanslersmedalj för en träskulptur. Direkt efter sin examen från Konstakademien reste han på resestipendium till Paris där han stannade i ett år under 1911–1912. Det kom att bli ett dramatiskt år i Johanssons utveckling.

Fram till år 1911 hade Johnsson, precis som så många andra, arbetat enligt Auguste Rodins inflytande kring en impressionistisk formgivning, med en obestämd, uppluckrad och detaljerad yta. Efter studieåret i Paris ändrades detta till en mer detaljfri slät yta, som bildade en tydlig gräns för skulpturens gestalt. Detta upptäckte Johnsson först i Paris trots att skulptörer som Carl Milles i Sverige och Aristide Maillol redan arbetat på det sättet i snart 10 år. För att bli en av de tongivande konstnärerna i den nya stilen fanns det de som sade att Johnsson föddes 10 år för sent.

Konstnärskarriär redigera

 
Vegamonumentet (1930) vid Stockholms gamla observatorium.
 
Dansande ungdom (1937) i Observatorielunden, Stockholm.
 
Mannen och hans genius (1944) i Linköping.
 
Konstgalleriet Vikingsberg i Helsingborg. Fasad mot Öresund med statyn David (1921) i förgrunden.

Johnssons skulpturer från tiden före Parisresan, till exempel Sjuk flicka från 1909, blev nu gammalmodiga. I Paris blev han inspirerad av Maillol som han tog till sig, fastän med sin egen "touch". Detta visar sig till exempel i skulpturen Kvinnohuvud från 1912. Han återvände kort till Sverige, där han gifte sig med textilkonstnären Svanhild (kallades för Vavi) Elina Maria Schlyter (1887–1971). Tillsammans fick de sonen Tomas. 1913 reste Ivar Johnsson och Vavi till Italien, där han nu med en stor nyfikenhet och intresse tog del av det senaste inom konsten. Redan år 1914 blev de dock tvungna att återvända till Sverige på grund av första världskriget, men de bosatte sig ett kort tag i Köpenhamn. Johnsson fick uppdrag i samband med Tekniska skolans nybyggnation och de reste därför snart till Stockholm. Vid Tekniska skolan fick han en tjänst som lärare 1918, och 1922 blev han ledamot av Konstakademien.

Ivar Johnsson har skapat ett stort antal offentliga konstverk där det första var Flickan och sjötrollen i Göteborg år 1919. De kanske viktigaste konstverken är dock Vegamonumentet år 1930 i Stockholm, fontänskulpturgruppen Arbetets ära och glädje år 1942 i Eskilstuna, Tycho Brahe på Ven år 1946, Livets brunn i Skövde år 1956 och Yngling bestiger häst år 1956 i Gamla stan i Stockholm.

Johnsson har mest blivit känd som en monumentalskulptör med verk över nästan hela landet, många av dem välkända. Han kom att få en rad utmärkelser för sina konstverk med bland annat Konstrådets pris år 1946 och Sergelpriset år 1950.

Johnsson har skapat märkliga porträtthuvuden av Per Albin Hansson (1925), Ivar Bendixson (1927), Martin Olsson (1942) och Prins Eugen (1942). Konsthistorikern Henrik Cornell har beskrivit dessa på följande sätt: "Formens förenkling är i flera av porträtthuvudena nästan virtuosmässigt förd till det yttersta. Med ett minimum av detaljer har han skapat såväl likhet med modellen som utpräglad karaktär."

Johnsson skulpturer karaktäriseras av "att hans verk till skillnad från Maillols äger mycken dramatik och uttrycksfullhet, egenskaper, som man inte lätt anade av hans personliga framträdande. Å andra sidan ger han inte sin dramatiska fantasi någon obegränsad frihet. Han är ingen experimentator som Milles, vars skapande bestod av ett nästan vulkaniskt utkastande av skisser, utgörande ett otal variationer av det avsedda temat. Den starkt behärskade J var från början av varje arbete fastare bunden av den mera bestämt uppfattade slutliga gestalten".[7]

Johnsson dog år 1970 i Stockholm och ligger begravd i Högalidskyrkan på Södermalm, i närheten av malmgården Heleneborg där han bodde under åren 1920–1970.[7]

Offentliga verk i urval redigera

Galleri redigera

  •  
    Pojke bestigande häst, granit, Tyska stallplan i Stockholm (1956)
  •  
    Sjömanshustrun (1934)
  •  
    Mannen med islandströjan brons (1934), Västertorp, Stockholm
  •  
    Tycho Brahestatyn på Ven (1946).
  •  
    Prometheus (1954), Nyköping
  •  
    Morgon (1960), gamla Kanslihusannexet i Gamla stan i Stockholm
  •  
    Relieffris över entrén till Östergötlands länsmuseum (1939)
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
    Allegori över de fyra elementen, relief i Stockholm
  •  
    David, Zürich

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c d e] Ivar V Johnsson, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Ivar Viktor Johnsson, Benezit Dictionary of Artists (på engelska), Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Sveriges dödbok, 18850212-0838 Johnsson, Ivar Viktor, läst: 24 maj 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ Mapping the Practice and Profession of Sculpture in Britain and Ireland 1851–1951, Ivar Victor Johnsson, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 25 februari 2016, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, läst: 31 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] ”Stockholm, Gamla stan, Ivar Johnsson.”. Arkiverad från originalet den 29 mars 2018. https://web.archive.org/web/20180329054228/http://www.stockholmgamlastan.se/utforska/utomhuskonst.php?namn=arbetets-ara-o-gladje. Läst 28 mars 2018. 
  8. ^ ”Konskartan Göteborg: Torgny Segerstedtmonumentet.”. Göteborgs kommun. https://goteborgkonst.se/artwork/torgny-segersedtsmonumentet. Läst 10 september 2023. 
  9. ^ Nationalmuseum
  10. ^ ”Skissernas museum”. Arkiverad från originalet den 13 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200513054503/https://www.skissernasmuseum.se/samlingen/kvinna-vid-havet-ivar-johnsson-1934/. Läst 22 februari 2020. 

Andra källor redigera

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ivar_Johnsson&oldid=54527990”