Britt Marie Elisabeth Göranzon Malmsjö, född Göranzon den 27 oktober 1942 i Linköpings församling i Östergötlands län,[1] är en svensk skådespelare.[2]

Marie Göranzon
Marie Göranzon 2016.
Marie Göranzon 2016.
FöddBritt Marie Elisabeth Göranzon
27 oktober 1942 (81 år)
Linköpings församling, Östergötlands län
Linköping
Utbildad vidDramatens elevskola
Aktiva år1962–
MakeLars Amble
(gifta 1963–1971)
Jan Malmsjö
(gift sedan 1974)
BarnLolo Amble
Jonas Malmsjö
SläktingarBo Göranzon (bror)
Betydande roller
Margareta Oberg i Beck-serien
IMDb SFDb

Biografi

redigera

Marie Göranzon är dotter till hotelldirektör Bengt Göranzon och Maria, född Sterner,[3] samt syster till informatikern Bo Göranzon.[4] Hon utbildades vid Dramatens elevskola 1964–1967 och har därefter tillhört Dramatens ensemble. Bland hennes över fyrtio rolltolkningar kan nämnas Eleonora i Strindbergs Påsk, Nina i Tjechovs Måsen, titelrollen i Fröken Julie, Alice i Strindbergs Dödsdansen, Mary Tyrone i O’Neills Lång dags färd mot natt som gav henne O'Neill-stipendiet. Bland TV-produktioner kan nämnas Strindbergs Spöksonaten, samt Lars Noréns Löven i Vallombrosa och Ett sorts Hades. Utanför Dramaten har hon spelat bland annat på Scalateatern, Maxim och Vasan. På Vasan spelade hon i Albees Vem är rädd för Virginia Woolf? och Lars Noréns Så enkel är kärleken. Göranzon medverkade i säsong 5 av SVT-programmet Stjärnorna på slottet 2010–2011.

Göranzon nominerades 2003 till en Guldbagge för bästa kvinnliga biroll i Alla älskar Alice (2002).[2] Vid Guldbaggegalan 2024 tilldelades Marie Göranzon Hedersguldbaggen. Motiveringen löd "Guldbaggens hederspris tilldelas denna magnifika aktris för hennes enastående skådespeleri – som vi fått njuta av på bioduken i sju decennier. Med både varsamma och starka uttryck övertygar hon med formidabla gestaltningar av sina rollkaraktärer."[5]

Lena S Karlsson har 2012 skrivit boken Scenens lust och magi som bygger på samtal med Göranzon och maken Jan Malmsjö[6]. Tillsammans med Stina Jofs har Göranzon 2017 skrivit självbiografin Vrålstark & skiträdd.[7]

Priser och utmärkelser

redigera

Privatliv

redigera

Marie Göranzon är sedan 1974 gift med Jan Malmsjö och har med honom sonen Jonas Malmsjö. På 1960-talet var hon gift med skolkamraten och kollegan Lars Amble, med vilken hon har dottern Lolo Amble, dramatiker och poet.

Roller (ej komplett)

redigera
År Roll Produktion Regi Teater
1968 Moraklockan
Pims mamma
Varför är det så ont om Q?
Hans Alfredson
Lars-Erik Liedholm Dramaten
1969 Flickvännen Pojken i sängen
Vilgot Sjöman
Vilgot Sjöman Scalateatern[9]
1970 Elaine Harper Arsenik och gamla spetsar (Arsenic and Old Lace)
Joseph Kesselring
Hasse Ekman Scalateatern[10]
1971 Signe Sol, vad vill du mig?
Birger Norman
Ingvar Kjellson Dramaten
1974 Ofelia Hamlet
Shakespeare
Dramaten
1975 Medverkande Staden spelar upp!
Carl Zetterström
Lars Amble Dramaten
1977 Ellen Chez nous
Per Olov Enquist och Anders Ehnmark
Lars Göran Carlson Dramaten
Liza Drozdova Onda andar (Бесы, Bésy)
Fjodor Dostojevskij
Ernst Günther Dramaten
1979 Katija Kollontaj
Agneta Pleijel
Alf Sjöberg Dramaten
Dagmar Kunze Mannen på trottoaren
Per Olov Enquist och Anders Ehnmark
Staffan Roos Dramaten
1983 Nina Måsen (Чайка, Tjajka)
Anton Tjechov
Gunnel Lindblom Dramaten
1984 En sommardag (Letni dzień)
Sławomir Mrożek
Gunnel Lindblom Dramaten
1988 Lena, modern Stillheten
Lars Norén
Christian Tomner
1990 Marion French Hemlig extas (The Secret Rapture)
David Hare
Lars Amble Dramaten
Ingrid Sjögren Skvaller (Gossip)
Neil Simon
Lars Amble Maximteatern
1991 Press! Ett obehagligt stycke (Silly Cow)
Ben Elton
Lars Amble Vasateatern[11]
1993 Alice Dödsdansen
August Strindberg
Lars Norén Dramaten
1995 Dubbeltrubbel (Pyjamas Pour Six)
Marc Camoletti
Lars Amble Vasateatern[12]
1996 Martha Vem är rädd för Virginia Woolf? (Who's Afraid of Virginia Woolf?))
Edward Albee
Lars Norén Vasateatern
1997 Kate Keller Alla mina söner (All my sons)
Arthur Miller
Björn Melander Dramaten
Alma Så enkel är kärleken
Lars Norén
Christian Tomner Vasateatern[13]
1998 Mary Tyrone Lång dags färd mot natt (Long Day's Journey into Night)
Eugene O'Neill
Thorsten Flinck Dramaten
1999 Fru Markurell Markurells i Wadköping
Hjalmar Bergman
Peter Dalle Dramaten
2000 Majvor Lysén-Axén Stulna juveler
Kristina Lugn
Hans Klinga Dramaten
2001 Mathilde Serpenoise Tillbaka till öknen (Le Retour au désert)
Bernard-Marie Koltès
Staffan Valdemar Holm Dramaten
2002 Anna Boston Marriage
David Mamet
Birgitta Englin Dramaten
2003 Viola Helvetet är minnet utan makt att förändra
Jonas Gardell
Jonas Gardell Dramaten
2005 Giselle Tryck stjärna
Bodil Malmsten
Christian Tomner Dramaten
2006 Fru Gunhild Borkman John Gabriel Borkman
Henrik Ibsen
Hilda Hellwig Dramaten
Röst – Ultra Violet Valerie Jean Solanas ska bli president i Amerika
Sara Stridsberg
Klaus Hoffmeyer Dramaten
2007 Arkadina Måsen (Чайка, Tjajka)
Tjechov
Stefan Larsson Dramaten
Kvinnan Gäckanden
Marie-Louise Ekman
Gösta Ekman
Marie-Louise Ekman
Dramaten
2008 Bernarda Bernardas hus (La casa de Bernarda Alba)
Lorca
Christian Tomner Dramaten
2009 Charlotte Höstsonaten
Ingmar Bergman
Stefan Larsson Dramaten
2010 En familj - August: Osage County (August Osage County)
Tracy Letts
Stefan Larsson Dramaten
2012 Helena Ekdahl Fanny och Alexander
Ingmar Bergman
Stefan Larsson Dramaten
2013 Polly Other Desert Cities - Andra ökenstäder (Other Desert Cities)
Jon Robin Baitz
Stefan Larsson Dramaten
2014 Modern Dödspatrullen
Marie-Louise Ekman
Marie-Louise Ekman Dramaten
2015 Madame de Montreuil, Renées mor Markisinnan de Sade (サド侯爵夫人?, Sado kōshaku fujin)
Yukio Mishima
Stefan Larsson Dramaten
2016 Lear Kung Lear (King Lear)
William Shakespeare
Linus Tunström Uppsala stadsteater
2017 Modern Försökskaninerna
Marie-Louise Ekman
Marie-Louise Ekman Dramaten
2018 Claire Besök av en gammal dam (Der Besuch der alten Dame)
Friedrich Dürrenmatt
Katrine Wiedemann Kulturhuset Stadsteatern
Anne Marie Ett dockhem 2 (A Doll's House, Part 2)
Lucas Hnath
Philip Zandén Kulturhuset Stadsteatern
2020 Mamma Katt på hett plåttak (Cat on a Hot Tin Roof)
Tennessee Williams
Stefan Larsson Kulturhuset Stadsteatern/
Dramaten/
Maximteatern
2021
2022 Julie Fröken Julie
August Strindberg och Marie-Louise Ekman
Marie-Louise Ekman Dramaten
Rank Ett dockhem (Et Dukkehjem)
Henrik Ibsen
Anna Pettersson Dramaten

Radioteater

redigera

Roller (ej komplett)

redigera
År Roll Produktion Regi
1989 Sångerskan Till rödbetornas land
Harald Stjerne
Harald Stjerne[14]

Filmografi

redigera

Bibliografi

redigera
  • 2012 – Göranzon, Marie; Malmsjö Jan, Karlsson Lena S.. Scenens lust och magi: Marie Göranzon, Jan Malmsjö, två skådespelare : i samtal med Lena S. Karlsson. Stockholm: Spencer. Libris 13593128. ISBN 978-91-637-1783-3 
  • 2017 – Jofs, Stina; Göranzon Marie. Vrålstark & skiträdd. Stockholm: Norstedts. Libris 20719327. ISBN 9789113072128 

Referenser

redigera
  1. ^ Sveriges befolkning 2000: Göranzon Malmsjö, Britt-Marie Elisabeth (1942-10-27) Försäkringskassan, uttag avseende 20001231 (2014)
  2. ^ [a b] ”Marie Göranzon”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=66567&iv=OVERVIEW. Läst 2 april 2014. 
  3. ^ Uddling, Hans; Paabo, Katrin, red (1992). Vem är det: svensk biografisk handbok. 1993. Stockholm: Norstedt. sid. 413. Libris 8261513. ISBN 91-1-914072-X. https://runeberg.org/vemardet/1993/0413.html 
  4. ^ Sveriges befolkning 1950. Arkiv Digital 
  5. ^ ”Årets Guldbaggevinnare!”. Guldbaggen 2024. 15 januari 2024. https://www.guldbaggen.se/arets-guldbaggevinnare-3/. Läst 15 januari 2024. 
  6. ^ ”Om Scenens lust och magi”. Tidningen Kulturen. Arkiverad från originalet den 5 oktober 2015. https://web.archive.org/web/20151005124534/http://tidningenkulturen.se/index.php/scenkonst/reportage-om-scenkonst/14516-om-scenens-lust-och-magi-lena-s-karlsson-i-samtal-med-anna-nyman. Läst 4 oktober 2015. 
  7. ^ ””Det finns personer jag fortfarande inte hälsar på””. http://www.norstedts.se/nyheter/170753--det-finns-personer-jag-fortfarande-inte-halsar-pa-. Läst 4 februari 2018. 
  8. ^ ”Lena Nyman-sällskapet”. Facebook. 23 maj 2024. https://www.facebook.com/groups/1465308370372863/?locale=sv_SE. Läst 15 juni 2024. 
  9. ^ Bengt Jahnsson (20 september 1969). ”'Pojken i sängen' på Scala: Förnyad Malmsjö i vag Sjömanpjäs”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1969-09-20/255/14. Läst 22 augusti 2015. 
  10. ^ Barbro Hähnel (14 februari 1970). ”'Arsenik och gamla spetsar': Söta giftblanderskor och borttappade poänger”. Dagens Nyheter: s. 15. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1970-02-14/43/15. Läst 22 januari 2016. 
  11. ^ Lars-Olof Franzén (1 februari 1993). ”En obehaglig överdrift”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924004101/http://www.dn.se/arkiv/kultur/en-obehaglig-overdrift. Läst 28 juni 2015. 
  12. ^ Pia Huss (17 september 1995). ”Skrattfars för höstrusk”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924004719/http://www.dn.se/arkiv/kultur/skrattfars-for-hostrusk. Läst 28 juni 2015. 
  13. ^ Leif Zern (27 januari 1997). ”Norén med högt skvallervärde. "Så enkel är kärleken" på Vasateatern är en komedi som tappar bort sin tragiska kärna”. Dagens Nyheter. Arkiverad från originalet den 23 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160123160419/http://www.dn.se/arkiv/kultur/noren-med-hogt-skvallervarde-sa-enkel-ar-karleken-pa-vasateatern. Läst 28 juni 2015. 
  14. ^ ”Radio-program”. Dagens Nyheter: s. 67. 4 juni 1989. http://arkivet.dn.se/tidning/1989-06-04/148/67. Läst 12 juli 2017. 

Externa länkar

redigera