Claes Eriksson
- För andra betydelser, se Klas Eriksson.
Claes Ingvar Eriksson, född 27 juli 1950 i Trollhättan,[1] är en svensk regissör, manusförfattare, revyartist, komiker, skådespelare och kompositör. Han är känd som medlem i Galenskaparna och After Shave och i de flesta fall också gruppens huvudsakliga regissör, manusförfattare och kompositör till deras produktioner. Anders Eriksson (som också är medlem i gruppen) är Erikssons yngre bror.
| Claes Eriksson | |
 | |
| Född | 27 juli 1950 (72 år) Trollhättan, Sverige |
|---|---|
| Medborgarskap | Sverige |
| Sysselsättning | Skådespelare, filmregissör, manusförfattare, kompositör |
| Maka | Anne Otto |
| Släktingar | Anders Eriksson (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Litteris et Artibus (2012) Piratenpriset (2013) Karamelodiktstipendiet | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Claes Eriksson är gift med Anne Otto, som producerat många av hans föreställningar och filmer.[2]
BiografiRedigera
Claes Erikssons intresse för revy och underhållning började i unga år. Han började tidigt att skriva texter och musik. 1974 bildade han gruppen Utan lots, där även Kerstin Granlund ingick. Gruppen uppmärksammades på ett artistforum och reste i folkparkerna 1975. Så småningom fick de göra en egen krogshow på Restaurang Trädgårn i Göteborg. Gruppen splittrades 1976 och samma år fick Eriksson och Granlund engagemang i Hagges revy på Lisebergsteatern.
År 1978 bildade Eriksson humortrion Galenskaparna tillsammans med sin bror Anders Eriksson och Kerstin Granlund. Galenskaparna släppte sin första LP Utanför slottet 1981. I september 1982 slog de sig samman med sånggruppen After Shave och har tillsammans med dem gjort ett flertal revyer, TV-serier och filmer som Claes Eriksson medverkat i och med få undantag skrivit och regisserat.
Två av Erikssons mest kända roller är "den beige kunden" i TV-serien Macken och programpresentatören Allan Preussen i radioserien En himla många program. Han har även skrivit och komponerat musik; flera av hans låtar har blivit hits, bland annat Macken, Pappa jag vill ha en italienare och Man ska ha husvagn.
Eriksson skildrar ofta vardagliga händelser på ett komiskt sätt. Han har en förkärlek för den "lilla" människan som slåss mot myndigheter och maktmissbrukare. Han har i stil med Povel Ramel och Tage Danielsson lekt med svenska språket med humoristiska avsikter. Med åren har satiren blivit allt tydligare i filmer som Den enskilde medborgaren. År 2003 utgav han valda texter i boken Alster – en stunds texter på förlaget Ordfront.
År 1987 mottog han Karamelodiktstipendiet ur Povel Ramels hand[3] och 2004 tilldelades han Fridolf Rhudin-stipendiet.
På Göteborgsoperan heter Donizettis opera Viva la mamma och spelas under tiden maj–juni 2022. Texten är nyskriven på svenska av Claes Eriksson, som även svarar för regin.[4] Prima donna-rollen som Gunilla Coriander har Kerstin Avemo. Övriga ledande roller har Mattias Ermedahl och Åke Zetterström.[5]
FilmografiRedigera
RegiRedigera
FilmerRedigera
- 1987 – Leif
- 1989 – Hajen som visste för mycket
- 1990 – Macken – Roy's & Roger's Bilservice
- 1991 – Stinsen brinner... filmen alltså
- 1996 – Monopol
- 2006 – Den enskilde medborgaren
TV-serierRedigera
- 1983 – Jonssons onsdag
- 1986 – Macken (TV-serie)
- 1986 – The Castle Tour
- 1989 – En himla många program
- 1993 – Tornado
- 1998 – Åke från Åstol
- 2000 – Gladpack
Revyer och turnéerRedigera
- 1977 – Medverkande i Hagges revy, Berns salonger[6]
- 1982 – Skruven är lös
- 1983 – Träsmak
- 1985 – Cyklar
- 1987 – Slottsturné
- 1987 – Stinsen brinner
- 1991 – Grisen i säcken
- 1992 – Skruven är lös 10-årsjubileum
- 1993 – Nått nytt?
- 1994 – Resan som blev av
- 1994 – Lyckad nedfrysning av herr Moro
- 1997 – Alla ska bada
- 2000 – Allt Möjligt
- 2000 – Jul Jul Jul
- 2002 – Kasinofeber
- 2004 – Det ska va gôtt å leva
- 2007 – C Eriksson Solo
- 2010 – C Eriksson MAX
- 2012/2013 – Hagmans Konditori - ej medverkande på scenen
- 2012/2013/2014 – 30-årsfesten
- 2015 - Spargrisarna kan rädda världen
- 2016/2017/2018 - Macken - TV-serien på scen
ManusförfattareRedigera
FilmerRedigera
- 1987 – Leif
- 1989 – Hajen som visste för mycket
- 1990 – Macken – Roy's & Roger's Bilservice
- 1991 – Stinsen brinner... filmen alltså
- 1996 – Monopol
- 2006 – Den enskilde medborgaren
TV-serierRedigera
- 1983 – Jonssons onsdag
- 1986 – Macken (TV-serie)
- 1986 – The Castle Tour
- 1989 – En himla många program
- 1993 – Tornado
- 1998 – Åke från Åstol
- 2000 – Gladpack
Revyer och turnéerRedigera
- 1982 – Skruven är lös
- 1983 – Träsmak
- 1985 – Cyklar
- 1987 – Slottsturné
- 1987 – Stinsen brinner
- 1991 – Grisen i säcken
- 1992 – Skruven är lös 10-årsjubileum
- 1993 – Nått nytt?
- 1994 – Resan som blev av
- 1994 – Lyckad nedfrysning av herr Moro
- 1997 – Alla ska bada
- 2000 – Allt Möjligt
- 2000 – Jul Jul Jul
- 2002 – Kasinofeber
- 2004 – Det ska va gôtt å leva
- 2007 – C Eriksson Solo
- 2010 – C Eriksson MAX
- 2012/2013 – Hagmans Konditori - ej medverkande på scenen
- 2012/2013/2014 – 30-årsfesten
- 2015 - Spargrisarna kan rädda världen
BibliografiRedigera
- 2003 – Alster – en stunds texter av Claes Eriksson
Priser och utmärkelserRedigera
- 1987 – Karamelodiktstipendiet
- 1988 – Svenska Dagbladets Poppepris
- 1993 – Guldmasken för bästa skådespelare (tillsammans med Anders Eriksson)
- 1995 – Guldmasken, juryns specialpris
- 2000 – Guldmasken, revymasken
- 2004 – Revyräven
- 2004 – Kommunals kulturstipendie
- 2004 – Fridolf Rhudin-priset
- 2008 – Guldpäran
- 2010 – Karl Gerhard-stipendiet
- 2011 – Hasse Ekman-priset[7]
- 2012 – Litteris et Artibus[8][9][10]
- 2013 – Piratenpriset [11]
- 2014 – Tage Danielsson-priset[12]
- 2019 - Sten A Olssons kulturstipendium[13]
KällorRedigera
NoterRedigera
- ^ Sveriges befolkning 1990: Eriksson, Claes Ingvar
- ^ ”Claes har fortfarande humorlusten kvar”. www.goteborgdirekt.se. 1 september 2019. https://www.goteborgdirekt.se/nyheter/claes-har-fortfarande-humorlusten-kvar/repshA!VYUshOtwFsHGsW7p43VElA/. Läst 14 april 2021.
- ^ ”Karamelodiktstipendiet”. Arkiverad från originalet den 2 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110602021534/http://www.pygme.se/karamellodikt/karamelodikt.shtml. Läst 15 juni 2011.
- ^ Recension: ”Viva la mamma” på Göteborgsoperan, Recension av Carl Magnus Juliusson i Göteborgs-Posten 2022-05-08. Läst den 9 maj 2022.
- ^ Viva la mamma, Göteborgsoperan. Läst 3 maj 2022.
- ^ Petterson, Hjördis; Kretz Inga Maria (1983). Rosor & ruiner. Stockholm: Prisma. sid. 164. Libris 7407145. ISBN 91-518-1680-6
- ^ ”Hasse Ekman-pris till Claes Eriksson”. Göteborgs-Posten. Arkiverad från originalet den 3 december 2011. https://web.archive.org/web/20111203122942/http://www.gp.se/kulturnoje/1.742517-hasse-ekman-pris-till-claes-eriksson. Läst 7 oktober 2011.
- ^ ”Medaljförläningar 6 juni 2012”. kungahuset.se. 6 juni 2012. Arkiverad från originalet den 23 september 2012. https://web.archive.org/web/20120923133954/http://www.kungahuset.se/pressrum/pressmeddelanden/2012pressmeddelanden/medaljforlaningar6juni2012.5.4a3da1313658e148c33874.html. Läst 16 juli 2012.
- ^ ”Galenskapare prisas av kungen”. svd.se. 15 juni 2012. http://www.svd.se/kultur/galenskapare-prisas-av-kungen_7280557.svd. Läst 16 juli 2012.
- ^ ”Kunglig medalj till Galenskapare”. sverigesradio.se. 16 juni 2012. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=5154553. Läst 16 juli 2012.
- ^ ”Piratenpriset”. Piratensallskapet. http://www.piratensallskapet.se/om-piraten/piratenpriset/. Läst 13 maj 2013.
- ^ Claes Eriksson får Tage Danielssonpriset Arkiverad 10 september 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Öster, Tommy; 0522 67 (29 oktober 2019). ”Sarah Klang och Claes Eriksson får kulturstipendium”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=125&artikel=7333659. Läst 1 januari 2020.
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Claes Eriksson.
Wikidata har data som rör Claes Eriksson.- Claes Eriksson på Internet Movie Database (engelska)
- Kulturtuben – Claes Eriksson
