1945 (MCMXLV) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.

1945 – MCMXLV
79 år sedan

År
1942 | 1943 | 1944
1945
1946 | 1947 | 1948
Årtionde
1920-talet  | 1930-talet
1940-talet
1950-talet | 1960-talet
Århundrade
1800-talet
1900-talet
2000-talet
Årtusende
1000-talet
Året
Födda | Avlidna
Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur
Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater
Samhällsvetenskap
och samhälle

Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap
Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern 1945
MCMXLV
Ab urbe condita 2697
Armeniska kalendern 1394
ԹՎ ՌՅՂԴ
Assyriska kalendern 6695
Bahaikalendern 101–102
Bengaliska kalendern 1352
Berberkalendern 2895
Brittiskt regeringsår Geo. 6 – 10 Geo. 6
Buddhistisk kalender 2489
Burmesiska kalendern 1307
Bysantinska kalendern 7453–7454
Koptiska kalendern 1661–1662
Erianska kalendern 3111
Etiopiska kalendern 1937–1938
Judiska kalendern 5705–5706
Vikram Samvat 2001–2002
Sakakalendern 1867–1868
Kaliyuga 5046–5047
Holocen kalender 11945
Nri-Igbo 945–946
Persiska kalendern 1323–1324
Muslimska kalendern 1364–1365
Nengō (Japan) Shōwa 20
(昭和20年)
Nordkoreanska kalendern 34
Julianska kalendern Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern 4278
Minguokalendern ROC 34
民國34年
Thailändsk kalender 2488
Unixtid

Händelser redigera

Januari redigera

 
Mumintrollen.
 
USS Franklin i brand, 19 mars 1945.
 
Auschwitz befrias av Röda armén.
  • 27 januariRöda armén befriar de 5 000 återstående fångarna i förintelselägret Auschwitz,[4] vilket sedermera leder till att 27 januari antas som förintelsens minnesdag.
  • 29 januariSvenska institutet med tillägget "för kulturellt utbyte med utlandet" skapas med uppgift att verka för Sveriges anseende i världen.
  • 30 januariWilhelm Gustloff, ett tyskt kryssningsfartyg med cirka 10 000 flyktingar från Gdynia sänks av den sovjetiska ubåten S-13, och 9 300 omkommer. Enligt Nationalencyklopedin NE.se var antalet passagerare "minst 6 600", varav 5 384 beräknas ha omkommit.[6]

Februari redigera

 
Segrarna i andra världskriget, Churchill, Roosevelt och Stalin vid toppmötet i Jalta 1945.
 
En hög med döda kroppar hopsamlade efter Bombningen av Dresden.

Mars redigera

 
Vita bussarna.
 
Josip Broz Tito

April redigera

 
Yamato
 
Arabförbundet.
 
Harry S. Truman.
 
Mussolinis kropp bredvid sin älskarinna Clara Petacci och andra avrättade fascister i Milano den 29 april 1945, i Piazzale Loreto, samma plats där fascisterna ett år tidigare hade hängt upp 15 milanesiska civilister som hämnd för motståndsaktiviteter. Kropparna från vänster till höger: Nicola Bombacci, Benito Mussolini, Clara Petacci, Alessandro Pavolini och Achille Starace.
 
Adolf Hitler och Eva Brauns, självmord.

Maj redigera

 
Österrike
 
Fredsfest.
  • 7 maj
    • Tyskland kapitulerar villkorslöst i general Dwight D. Eisenhowers högkvarter i Reims, och andra världskriget tar slut i Europa [4]. Bland annat blir Norge åter fritt från den tyska ockupationen. Glädjescener utbryter i hela Sverige, mest kända är bilderna från Kungsgatan i Stockholm där karnevalsstämning utbryter.[4]
    • Sveriges statsminister Per Albin Hansson säger efter Tysklands kapitulation om Sverige att det är en "glädje att landet kunnat hållas utanför kriget, och lyckats undgå den förstörelse som råder i övriga Europa".[3]
  • 8 maj – Denna dag tar andra världskriget i Europa officiellt slut och den proklameras som VE-dagen (Victory in Europe; Seger i Europa). Glädjescener utbryter i hela Europa.
  • 9 maj
  • 14 majÖsterrike förklarar sig självständigt.[9]
  • 23 maj
    • Allierade soldater ockuperar Tyskland.[9]
    • Heinrich Himmler begår självmord i brittisk fångenskap.
    • Brittiska trupper griper rikspresident Karl Dönitz och den tyska riksregeringen i Flensburg. Det tyska riket grundat 1871 kan därmed ha sägas upphört.
    • Sveriges riksdag avskaffar de så kallade fattigvårds- och konkursstrecken, som inneburit att om man befunnit sig i oavslutad konkurs eller erhållit fattigvård har de medborgerliga rättigheterna inskränkts.[3]
  • 28 majWilliam Joyce alias Lord Haw-Haw infångas. Han ställs senare inför rätta i London för förräderi för sina engelskspråkiga sändningar i tysk radio riktade till allierade soldater. Han avrättas genom hängning i januari 1946.
  • Maj
    • De första befriade fångarna kommer till Sverige med de vita bussarna.
    • Man börjar förhandla om den svenska samlingsregeringens upplösning. Per Albin Hansson, som vill behålla den av fruktan för den svåra efterkrigspolitiken, får inget stöd för den någonstans.

Juni redigera

 
Förenta nationerna

Juli redigera

 
Potsdamkonferensen

Augusti redigera

 
Hiroshimabomben.
 
Hiroshima efter atombomben.

September redigera

 
USS Missouri

Oktober redigera

November redigera

 
Pippi Långstrump.
 
CDU.

December redigera

Okänt datum redigera

  • Personal som övervakar svensk post, telegraf och telefon sägs upp.
  • De sista hindren för svenska kvinnors rätt till statlig tjänst tas bort.
  • Rösträttsåldern till Andra kammaren sänks till 21 år och de sista inkomsthindren för svensk rösträtt tas bort. Det är nu bara omyndiga svenskar, som ej får rösta.
  • Det svenska sällskapet Länkarna bildas efter amerikansk förebild.
  • Den svenska föräldraledigheten utökas till sex månader.
  • De svenska socialdemokraterna och LO lanserar efterkrigsprogrammet som valmanifest.
  • Den svenska censurlagstiftningen avskaffas.
  • Ett bilateralt handelsavtal sluts mellan Sverige och Polen.
  • En svensk jordförvärvslag införs som inskränker den enskildes rätt att förvärva jordbruksfastigheter, för att underlätta tillkomsten av bärkraftiga svenska jordbruk.
  • Det statligt ägda Norrbottens Järnverk invigs.
  • De svenska Oljekonsumenternas Riksförbund (OK) bildas.
  • Det svenska företaget JM Bygg grundas av byggmästaren John Mattson.
  • I närheten av svenskt territorialvatten sänks den tyska ubåten U3503 av den egna besättningen. Sverige bärgar ubåten och studerar den noggrant.
  • Den norska dagstidningen Verdens Gang grundas.
  • Sverige upphäver restriktionerna i tryckfriheten.[2]
  • Förbudet att sälja kartor i Sverige upphävs.[2]
  • Saab presenterar sitt första civila flygplan, enmotoriga Saab 91 Safir.[2]
  • Sverige slår Danmark med 2-1 i första efterkrigslandskampen i fotboll.[2]
  • Behandling av gonorré med penicilin visar sig effektivt i Sverige.[2]
  • Första passagerarflygningen från Sverige till USA körs över Island och Kanada.[2]
  • Semester med bussresa mellan Sverige och europeiska kontinenten börjar vid denna tid skjuta fart.[22]

Födda redigera

Första kvartalet redigera

Andra kvartalet redigera

Tredje kvartalet redigera

Fjärde kvartalet redigera

Okänt datum redigera

Avlidna redigera

Första kvartalet redigera

Andra kvartalet redigera

Tredje kvartalet redigera

Fjärde kvartalet redigera

Okänt datum redigera

Nobelpris [24] redigera

Referenser redigera

Fotnoter redigera

  1. ^ [a b c d e f g h i j] 100 år med Aftonbladet – 1945, 1999
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] Hundra år i Sverige – 1945, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
  3. ^ [a b c d e f g] Sverige 1900-talet – 1945, NE, Bra Böcker, 2000
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] 20:e århundrades När Var Hur – 1945, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
  5. ^ "Historical Information – Audie Murphy" (bio), Arlington National Cemetery, webpage:ANC-AMurphy Arkiverad 15 september 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ ”Wilhelm Gustloff - Uppslagsverk - NE”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/wilhelm-gustloff. Läst 28 mars 2017. 
  7. ^ Guinness Book of World Records. 2008. sid. 137 
  8. ^ "Year by Year 1945" – History International
  9. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] Faktakalendern 2000 – 1945 (Utlandet) , Semic, 1999
  10. ^ ”100 år med Aftonbladet”. http://wwwc.aftonbladet.se/special/1900/50/tv.html.  – Titta... på Hajen ...och Ria...och Hyland, 1999
  11. ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 146 – Räddade med "Vita bussarna"
  12. ^ [a b] Faktakalendern 1996, Semic, 1995
  13. ^ ”Liberatione”. Arkiverad från originalet den 14 april 2016. https://web.archive.org/web/20160414115418/http://www-lib.usc.edu/~anthonya/war/lib.htm. 
  14. ^ ”Befrielsen 1945 – Tidslinje”. Arkiverad från originalet den 22 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110122093917/http://www.befrielsen1945.dk/tidslinje/index.html. 
  15. ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 146 – 35 000 ryska fångar transiteras
  16. ^ [a b c d e f] nuclearfiles.org
  17. ^ ”Global security.org”. http://www.globalsecurity.org/military/library/report/1986/RMF.htm. 
  18. ^ Faktakalendern 2000 – 1945 (Sverige), 1999
  19. ^ ”USA:s militära insatser i utlandet”. Arkiverad från originalet den 12 oktober 2011. https://www.webcitation.org/62NCLaa95?url=http://www.history.navy.mil/library/online/forces.htm. 
  20. ^ "GOUVERNEMENT PROVISOIRE DE LA RÉPUBLIQUE FRANÇAISE". Assemblee-nationale.fr. Läst 23 juni 2014. (franska)
  21. ^ ”Det hände i dag – 29 november. http://webnews.textalk.com/se/calendar.php?id=9747&type=month&ds=20101129&list=true. 
  22. ^ Sverige 1900-talet – När Sverige tog semester, NE, Bra Böcker, 2000
  23. ^ ”Dansk kvindebiografisk leksikon – Marie Christensen. http://www.kvinfo.dk/side/597/bio/1033/. 
  24. ^ ”Nobelpriset”. https://www.nobelprize.org/prizes/lists/all-nobel-prizes/. Läst 10 april 2011. 

Externa länkar redigera