Reine Brynolfsson
 |
Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den behöver fler källhänvisningar för att kunna verifieras. (2013-03) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Reine Claes-Göran Brynolfsson, född 15 januari 1953 i Göteborg, är en svensk skådespelare, röstskådespelare, uppläsare av ljudböcker[1] och serietecknare. Han är bland annat känd via roller i flera av Colin Nutleys filmer men har sedan början av 1980-talet synts i en mängd filmer, teaterpjäser och filmateriseringar av pjäser.
| Reine Brynolfsson | |
 Reine Brynolfsson vid invigningen av Friends Arena 2012. | |
| Född | Reine Claes-Göran Brynolfsson 15 januari 1953 Göteborg |
|---|---|
| Utbildad vid | Schillerska gymnasiet |
| IMDb SFDb | |
Biografi Redigera
Uppväxt och tidiga verk Redigera
Brynolfsson studerade juridik vid Göteborgs universitet innan han ändrade inriktning och sökte sig till Teaterhögskolan i Malmö 1976-1979, då Staffan Göthe var rektor. Han arbetade sedan några år vid Göteborgs stadsteater, där han fick stora roller, bland annat i Lars Noréns Natten är dagens mor (1982), Kaos är granne med Gud (1983), båda i regi av Björn Melander. I sammanhang med Norén och Melander har han ofta medverkat, både på TV, film och på Dramaten, där han efter Göteborg varit verksam sedan 1991 och spelat i bland annat Noréns Och ge oss skuggorna (1991), Lika för lika (1993), Ingmar Bergmans Vintersagan (1994) och David Mamets Oleanna (1994).
Genombrott och senare verk Redigera
Brynolfssons stora filmgenombrott kom 1990 i Colin Nutleys film Black Jack, där han spelade den alkoholiserade Robert Mårbrink. Han har spelat i flera filmer av Nutley, såsom de fyra filmerna om Änglagård, Sista dansen, Sprängaren, Paradiset, och ett stort antal filmer i Sverige och utomlands och arbetat med många framstående regissörer som till exempel Bo Widerberg i Ormens väg på hälleberget, som Harry Martinson i Moa, med Hrafn Gunnlaugsson i isländska vikingafilmen Korpens skugga, Bille August i de internationella Jerusalem (för vilken han blev nominerad för en Guldbagge för Bästa manliga biroll) och Les Misérables samt En sång för Martin och med Jan Troell i Så vit som en snö.
Han skildrade 2004 Carl von Linnés liv i en TV-serie i SVT. 2006 medverkade han i SVT:s serie Kronprinsessan och 2008 i uppföljaren Kungamordet.
Övrigt konstnärskap Redigera
Han har vid sidan av skådespeleriet ägnat sig åt måleri och har försökt sig på serietecknande. Hans serie Albin Lindblad finns tryckt i Svenska Serier 2/1979. Brynolfsson har även spelat in ljudböcker, bl.a. Henning Mankells "Hundarna i Riga".
Utmärkelser Redigera
I januari 2007 förlänades han Litteris et Artibus.[2] Han erhöll Svenska Filmakademins Kurt Linderstipendium 1987, det av Svenska Akademien utdelade Carl Åkermarks stipendium 1997 och O'Neill-stipendiet vid Dramaten 2005.
År 2018 tilldelades han Gunn Wållgren-stipendiet med motiveringen: Reine Brynolfsson är en av våra erfarnaste, mångsidigaste och skickligaste skådespelare, och samtidigt en egensinnig och personlig konstnär - och människa. Han är en djärv vägvisare till teaterkonstens många vida salar och hemliga kammare.[3]
Filmografi (urval) Redigera
- 1984 – Natten är dagens mor (TV-pjäs)
- 1984 – Kaos är granne med Gud (TV-pjäs)
- 1986 – Ormens väg på hälleberget
- 1986 – Moa
- 1987 – Ängelen (kortfilm)
- 1987 – Komedianter (TV-pjäs)
- 1988 – Måsen (TV-pjäs)
- 1988 – Korpens skugga
- 1989 – Den döende dandyn
- 1990 – Blankt vapen
- 1990 – Hebriana
- 1990 – Black Jack
- 1991 – Guldburen (TV-serie)
- 1991 – Fasadklättraren
- 1992 – Hammar
- 1992 – Änglagård
- 1992 – Svart Lucia
- 1993 – Kojan
- 1993 – Kådisbellan
- 1993 – Sista dansen (1993)
- 1993 – Polis polis potatismos
- 1994 – Änglagård - andra sommaren
- 1994 – Illusioner
- 1996 – Jerusalem
- 1996 – Rusar i hans famn
- 1997 – Adam & Eva
- 1997 – En kvinnas huvud
- 1997 – Spring för livet
- 1997 – Den siste yankeen
- 1998 – Sista kontraktet
- 1998 – Les Misérables
- 2000 – Knockout
- 2000 – Rugrats in Paris: The Movie (röst som Jean-Claude)
- 2001 – Magnus och Myggan
- 2001 – Så vit som en snö
- 2001 – Sprängaren
- 2001 – En sång för Martin
- 2002 – Farbror Franks resa
- 2003 – Paradiset
- 2003 – Psalmer från köket
- 2005 – Bang bang orangutang
- 2005 – Den sista hunden i Rwanda
- 2005 – Lovisa och Carl Michael
- 2005 – Blodsbröder
- 2006 – 7 miljonärer
- 2006 – Ice Age 2 (röst som Diego)
- 2006 – Asterix och vikingarna (röst som Asterix)
- 2006 – Linerboard
- 2006 – Sökarna – Återkomsten
- 2007 – Underbar och älskad av alla
- 2009 – Ice Age 3 (röst som Diego)
- 2010 – Änglagård - tredje gången gillt
- 2011 – Getingdans
- 2012 – Ice Age 4 (röst som Diego)
- 2013 – Känn ingen sorg
- 2016 – Under pyramiden
- 2016 – Ice Age: Scratattack (röst som Diego)
- 2017 – Korparna
TV-serier Redigera
- Smash (TV-serie) (1990)
- Fasadklättraren (1991) – Johannes
- Esters testamente (1995)
- Katten Gustaf (1996) (röst som Gustaf)
- Hammarkullen eller Vi ses i Kaliningrad (1997)
- Pip-Larssons (1998)
- Belinder auktioner (2003)
- Linné och hans apostlar (2004)
- God morgon alla barn (2005)
- Medicinmannen (2005)
- Kronprinsessan (2006)
- Leende guldbruna ögon (2007)
- Kungamordet (2008) – Gert Jakobsson
- 2018 – Springfloden (TV-serie)
- 2020 – Tunn is (TV-serie)
- 2020 – Kärlek & anarki (TV-serie)
- 2020 – Amningsrummet (TV-serie)
- 2021 – En kunglig affär (TV-serie) – överståthållare Torsten Nothin
Teater Redigera
Roller (ej komplett) Redigera
Ljudböcker Redigera
- Ulysses 2013
- Lyckohjulet 2013
- Mord i Skärhamn 2013
- Iskall hämnd 2013
- Dyrbar kärlek 2013
- Natoagenten 2012
- Den felande länken 2011
- Den svenske Gudfadern 2011
- Dingo Dingo - Den manliga frigörelsen är här! 2011
- De ickesynliga 2011
- Landsförrädaren 2011
- Hetta 2010
- Hundarna i Riga 2010
- Nirvanaprojektet 2010
- Försvunnen 2010
- Vredens tid 2010
- Spionen på FRA 2010
- Postcard Killers 2010
- Den sista cigarretten 2009
- Sanningen om Ikea 2009
- Hornsgatan 2009
- Släpp inte taget 2009
- Orkanpartyt 2009
- Syndafall i Wilmslow 2009
- Pesten 2008
- Vädermannen 2008
- Fiskarens garn 2008
- Blot 2008
- Herakles 2007
- Gangsters 2007
- Kärleken till Sofia Karlsson 2007
- Laterna Magica 2007
- Flickan som lekte med elden 2007
- Män som hatar kvinnor 2007
- Luftslottet som sprängdes 2007
- Verkan 2007
- Passionen 2007
Källor Redigera
Fotnoter Redigera
- ^ ”Uppläsare Reine Brynolfsson”. bokus.com. https://www.bokus.com/cgi-bin/product_search.cgi?read_by=Reine%20Brynolfsson.
- ^ ”Medaljförläningar 2007-01-28”. Royalcourt.se. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081009113119/http://www.royalcourt.se/monarkinhovstaterna/densvenskamonarkin/medaljer/medaljforlaningar/arkivmedaljforlaningar/medaljforlaningar20070128.5.1a3366210de661ad20800051066.html. Läst 28 januari 2007.
- ^ ”Karl-Magnus Fredriksson och Reine Brynofsson - årets Gunn Wållgren-stipendiater”. Kungliga Operan. Arkiverad från originalet den 17 november 2018. https://web.archive.org/web/20181117063245/http://www.mynewsdesk.com/se/kungliga_operan/pressreleases/karl-magnus-fredriksson-och-reine-brynofsson-aarets-gunn-waallgren-stipendiater-2798831. Läst 17 november 2018.
- ^ ”Fullmakten, 1980”. Göteborgs stadsmuseum. Arkiverad från originalet den 12 april 2016. https://web.archive.org/web/20160412112117/http://62.88.129.39/carlotta/web/object/823775. Läst 31 mars 2016.