Reine Brynolfsson

	Reine Brynolfsson
	Reine Brynolfsson vid invigningen av Friends Arena 2012.
Född	Reine Claes-Göran Brynolfsson; 15 januari 1953 (71 år); Göteborg
Utbildad vid	Schillerska gymnasiet
	IMDb SFDb

Reine Claes-Göran Brynolfsson, född 15 januari 1953 i Göteborg, är en svensk skådespelare, röstskådespelare, uppläsare av ljudböcker^[1] och serietecknare. Han är bland annat känd via roller i flera av Colin Nutleys filmer men har sedan början av 1980-talet synts i en mängd filmer, teaterpjäser och filmateriseringar av pjäser.

Biografi

Uppväxt och tidiga verk

Brynolfsson studerade juridik vid Göteborgs universitet innan han ändrade inriktning och sökte sig till Teaterhögskolan i Malmö 1976-1979, då Staffan Göthe var rektor. Han arbetade sedan några år vid Göteborgs stadsteater, där han fick stora roller, bland annat i Lars Noréns Natten är dagens mor (1982), Kaos är granne med Gud (1983), båda i regi av Björn Melander. I sammanhang med Norén och Melander har han ofta medverkat, både på TV, film och på Dramaten, där han efter Göteborg varit verksam sedan 1991 och spelat i bland annat Noréns Och ge oss skuggorna (1991), Lika för lika (1993), Ingmar Bergmans Vintersagan (1994) och David Mamets Oleanna (1994).

Genombrott och senare verk

Brynolfssons stora filmgenombrott kom 1990 i Colin Nutleys film Black Jack, där han spelade den alkoholiserade Robert Mårbrink. Han har spelat i flera filmer av Nutley, såsom de tre filmerna om Änglagård, Sista dansen, Sprängaren, Paradiset, och ett stort antal filmer i Sverige och utomlands och arbetat med många framstående regissörer som till exempel Bo Widerberg i Ormens väg på hälleberget, som Harry Martinson i Moa, med Hrafn Gunnlaugsson i isländska vikingafilmen Korpens skugga, Bille August i de internationella Jerusalem (för vilken han blev nominerad för en Guldbagge för Bästa manliga biroll) och Les Misérables samt En sång för Martin och med Jan Troell i Så vit som en snö.

Han skildrade 2004 Carl von Linnés liv i en TV-serie i SVT. 2006 medverkade han i SVT:s serie Kronprinsessan och 2008 i uppföljaren Kungamordet.

Övrigt konstnärskap

Brynolfsson har vid sidan av skådespeleriet ägnat sig åt måleri och har försökt sig på serietecknande. Hans serie Albin Lindblad finns tryckt i Svenska Serier 2/1979. Brynolfsson har även spelat in ljudböcker, bland andra Henning Mankells Hundarna i Riga.

Utmärkelser

I januari 2007 förlänades han Litteris et Artibus.^[2] Han erhöll Svenska Filmakademins Kurt Linderstipendium 1987, det av Svenska Akademien utdelade Carl Åkermarks stipendium 1997 och O'Neill-stipendiet vid Dramaten 2005.

År 2018 tilldelades han Gunn Wållgren-stipendiet med motiveringen: Reine Brynolfsson är en av våra erfarnaste, mångsidigaste och skickligaste skådespelare, och samtidigt en egensinnig och personlig konstnär - och människa. Han är en djärv vägvisare till teaterkonstens många vida salar och hemliga kammare.^[3]

Filmografi (urval)

1984 – Natten är dagens mor (TV-pjäs)
1984 – Kaos är granne med Gud (TV-pjäs)
1986 – Ormens väg på hälleberget
1986 – Moa
1987 – Ängelen (kortfilm)
1987 – Komedianter (TV-pjäs)
1988 – Måsen (TV-pjäs)
1988 – Korpens skugga
1989 – Den döende dandyn
1990 – Blankt vapen
1990 – Hebriana
1990 – Black Jack
1991 – Guldburen (TV-serie)
1991 – Fasadklättraren
1992 – Hammar
1992 – Änglagård
1992 – Svart Lucia
1993 – Kojan
1993 – Kådisbellan
1993 – Sista dansen (1993)
1993 – Polis polis potatismos
1994 – Änglagård - andra sommaren
1994 – Illusioner
1996 – Jerusalem
1996 – Rusar i hans famn
1997 – Adam & Eva
1997 – En kvinnas huvud
1997 – Spring för livet
1997 – Den siste yankeen
1998 – Sista kontraktet
1998 – Les Misérables
2000 – Knockout
2000 – Rugrats in Paris: The Movie (röst som Jean-Claude)
2001 – Magnus och Myggan
2001 – Så vit som en snö
2001 – Sprängaren
2001 – En sång för Martin
2002 – Farbror Franks resa
2003 – Paradiset
2003 – Psalmer från köket
2005 – Bang bang orangutang
2005 – Den sista hunden i Rwanda
2005 – Lovisa och Carl Michael
2005 – Blodsbröder
2006 – 7 miljonärer
2006 – Ice Age 2 (röst som Diego)
2006 – Asterix och vikingarna (röst som Asterix)
2006 – Linerboard
2006 – Sökarna – Återkomsten
2007 – Underbar och älskad av alla
2009 – Ice Age 3 (röst som Diego)
2010 – Änglagård - tredje gången gillt
2011 – Getingdans
2012 – Ice Age 4 (röst som Diego)
2013 – Känn ingen sorg
2016 – Under pyramiden
2016 – Ice Age: Scratattack (röst som Diego)
2017 – Korparna

TV-serier

Smash (TV-serie) (1990)
Fasadklättraren (1991) – Johannes
Esters testamente (1995)
Katten Gustaf (1996) (röst som Gustaf)
Hammarkullen eller Vi ses i Kaliningrad (1997)
Pip-Larssons (1998)
Belinder auktioner (2003)
Linné och hans apostlar (2004)
God morgon alla barn (2005)
Medicinmannen (2005)
Kronprinsessan (2006)
Leende guldbruna ögon (2007)
Kungamordet (2008) – Gert Jakobsson
2018 – Springfloden (TV-serie)
2020 – Tunn is (TV-serie)
2020 – Kärlek & anarki (TV-serie)
2020 – Amningsrummet (TV-serie)
2021 – En kunglig affär (TV-serie) – överståthållare Torsten Nothin

Teater

Roller (ej komplett)

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1980	Anatolitj	Fullmakten Nikolaj Erdman	Ernst Günther	Göteborgs stadsteater^[4]
1982		Natten är dagens mor Lars Norén
1983		Kaos är granne med gud Lars Norén
1989	Frankie	Den stora lögnen Sam Shepard	Jan Håkanson	Stockholms stadsteater
1991	Eugene Jr.	Och ge oss skuggorna Lars Norén	Björn Melander	Dramaten
1992		I bomullsfältens ensamhet
1994		Oleanna
1997	Trofimov	Körsbärsträdgården Anton Tjechov	Peter Langdal	Dramaten
1997	George Deever	Alla mina söner Arthur Miller	Björn Melander	Dramaten
1999	John	7:3	Lars Norén	Fängelser/Riksteatern
2006		Lik som män Ole Bornedal	Ulf Dohlsten	Vasateatern
2006		Macbeth William Shakespeare
2012	Biskop Edvard	Fanny och Alexander Ingmar Bergman	Stefan Larsson	Dramaten
2013	Olof	Som löven i Vallombrosa Lars Norén	Vibeke Bjelke	Dramaten
2016		Paralysie générale redux Reine Brynolfsson och Jacob Hirdwall	Reine Brynolfsson Jacob Hirdwall	Dramaten
2017	Sims Papa	The Nether Jennifer Haley	Lena Endre	Dramaten
2017	Oidipus	Oidipus/Antigone Sofokles	Eirik Stubø	Dramaten
2018	Andy	Mary Page Marlowe Tracy Letts	Alexander Mørk-Eidem	Dramaten
2020	George	Vem är rädd för Virginia Woolf? Edward Albee	Eva Dahlman	Helsingborgs stadsteater

Ljudböcker

Hundmanuskripten 2020
Ensam i Berlin 2019
Ulysses 2013
Lyckohjulet 2013
Mord i Skärhamn 2013
Iskall hämnd 2013
Dyrbar kärlek 2013
Natoagenten 2012
Den felande länken 2011
Den svenske Gudfadern 2011
Dingo Dingo - Den manliga frigörelsen är här! 2011
De ickesynliga 2011
Landsförrädaren 2011
Hetta 2010
Hundarna i Riga 2010
Nirvanaprojektet 2010
Försvunnen 2010
Vredens tid 2010
Spionen på FRA 2010
Postcard Killers 2010
Den sista cigarretten 2009
Sanningen om Ikea 2009
Hornsgatan 2009
Släpp inte taget 2009
Orkanpartyt 2009
Syndafall i Wilmslow 2009
Pesten 2008
Vädermannen 2008
Fiskarens garn 2008
Blot 2008
Herakles 2007
Gangsters 2007
Kärleken till Sofia Karlsson 2007
Laterna Magica 2007
Flickan som lekte med elden 2007
Män som hatar kvinnor 2007
Luftslottet som sprängdes 2007
Verkan 2007
Passionen 2007

Källor

Fotnoter

^ ”Uppläsning av Reine Brynolfsson”. Libris. https://libris.kb.se/hitlist?d=libris&q=Uppl%c3%a4sning+av+Reine+Brynolfsson&f=simp&spell=true&hist=true&mf=&p=1. Läst 31 mars 2024.
^ ”Medaljförläningar 2007-01-28”. Royalcourt.se. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081009113119/http://www.royalcourt.se/monarkinhovstaterna/densvenskamonarkin/medaljer/medaljforlaningar/arkivmedaljforlaningar/medaljforlaningar20070128.5.1a3366210de661ad20800051066.html. Läst 28 januari 2007.
^ ”Karl-Magnus Fredriksson och Reine Brynofsson - årets Gunn Wållgren-stipendiater”. Kungliga Operan. Arkiverad från originalet den 17 november 2018. https://web.archive.org/web/20181117063245/http://www.mynewsdesk.com/se/kungliga_operan/pressreleases/karl-magnus-fredriksson-och-reine-brynofsson-aarets-gunn-waallgren-stipendiater-2798831. Läst 17 november 2018.
^ ”Fullmakten, 1980”. Göteborgs stadsmuseum. Arkiverad från originalet den 12 april 2016. https://web.archive.org/web/20160412112117/http://62.88.129.39/carlotta/web/object/823775. Läst 31 mars 2016.

Externa länkar

Reine Brynolfsson på Internet Movie Database (engelska)
Svensk Filmdatabas om Reine Brynolfsson
Reine Brynolfsson, Dramaten

[1] ”Uppläsning av Reine Brynolfsson”. Libris. https://libris.kb.se/hitlist?d=libris&q=Uppl%c3%a4sning+av+Reine+Brynolfsson&f=simp&spell=true&hist=true&mf=&p=1. Läst 31 mars 2024.

[2] ”Medaljförläningar 2007-01-28”. Royalcourt.se. Arkiverad från originalet den 9 oktober 2008. https://web.archive.org/web/20081009113119/http://www.royalcourt.se/monarkinhovstaterna/densvenskamonarkin/medaljer/medaljforlaningar/arkivmedaljforlaningar/medaljforlaningar20070128.5.1a3366210de661ad20800051066.html. Läst 28 januari 2007.

[3] ”Karl-Magnus Fredriksson och Reine Brynofsson - årets Gunn Wållgren-stipendiater”. Kungliga Operan. Arkiverad från originalet den 17 november 2018. https://web.archive.org/web/20181117063245/http://www.mynewsdesk.com/se/kungliga_operan/pressreleases/karl-magnus-fredriksson-och-reine-brynofsson-aarets-gunn-waallgren-stipendiater-2798831. Läst 17 november 2018.

[4] ”Fullmakten, 1980”. Göteborgs stadsmuseum. Arkiverad från originalet den 12 april 2016. https://web.archive.org/web/20160412112117/http://62.88.129.39/carlotta/web/object/823775. Läst 31 mars 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]