Elsa Beskow
Elsa Beskow, född Maartman den 11 februari 1874 på Södermalm i Stockholm,[1] död 30 juni 1953 i Djursholm, Stockholms län, var en svensk barnboksförfattare, illustratör och konstnär. Hon har bland annat skrivit sagor som Sagan om den lilla, lilla gumman och flera berättelser om Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin.
Elsa Beskow | |
![]() Elsa Beskow | |
Född | Elsa Maartman 11 februari 1874 Stockholm |
---|---|
Död | 30 juni 1953 (79 år) Djursholm, Stockholms län |
Yrke | Författare, barnbokskonstnär |
Nationalitet | Svensk |
Språk | Svenska |
Genrer | Barnlitteratur |
Framstående verk | Sagan om den lilla, lilla gumman Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin |
Make | Natanael Beskow |
Barn | Bo Beskow Gunnar Beskow Dag Beskow Göran Beskow |
Släktingar | Malin Maartman (syster) |
BiografiRedigera
BakgrundRedigera
Beskow var dotter till affärsmannen Berndt Maartman (1841–1889), vars släkt kom från Bergen i Norge, och lärarinnan Augusta Fahlstedt (1850–1915). Hon hade fyra yngre systrar samt den äldre brodern Hans.[1] När fadern dog var hon bara 15 år. Brodern skickades då i väg att uppfostras av en morbror och modern tog sina fem flickor och flyttade samman med sina två ogifta systrar och en bror. Elsa Beskow kom därmed att växa upp i en mycket kvinnodominerad miljö där utkomsten var helt beroende av vad kvinnorna kunde förtjäna på olika arbeten. De ogifta mostrarna och morbrodern anses också vara förebilderna till Elsa Beskows senare mycket berömda bilderböcker om Tant Grön, Tant Brun, Tant Gredelin och Farbror Blå.[2]
Elsa Beskow och hennes systrar gick bland annat i en privatskola som drevs av en moster. Senare undervisades hon i Whitlockska samskolan, där Ellen Key var lärare. Hennes skolgång fortsatte på Tekniska skolan. Sitt första arbete som illustratör fick hon när hon tog mod till sig och gick upp till redaktionen för Svensk Läraretidnings Förlag, där den sträva Amanda Hammarlund hade hand om bland annat jultidningarna, och erbjöd sina tjänster som tecknare. Detta blev inledningen till hennes långa och framgångsrika karriär som författare och illustratör.
Ungefär samtidigt förlovade Elsa Beskow sig med Natanael Beskow, teologie studerande och blivande konstnär. Han hade först bett henne att stå modell för honom och snart därefter skrivit ett friarbrev. Ett par år senare gifte de sig och bosatte sig i Djursholm, där Viktor Rydbergs stora villa blev deras hem. De fick sex pojkar, av vilka geologen Gunnar Beskow och konstnären Bo Beskow är de mest kända. Medan maken var verksam som pastor med egen kyrka och senare som rektor för Djursholms samskola odlade Elsa Beskow sin konst genom bilderboksskapande och sagoskrivande. I hemmet var det inte bara huvudansvaret för barnen som vilade på hennes axlar. Hon stod också för en mycket viktig del av hushållets inkomster genom sitt arbete, som hon skötte med barnen lekande omkring sig.
YrkeslivRedigera
Elsa Beskow debuterade 1897 med Sagan om den lilla, lilla gumman, ett gammalt barnkammarrim som hon hade hört av sin mormor när hon var liten. Efter debuten följde ett imponerande konstnärs- och författarskap med närmare 40 verk. Redan 1901 fick hon sitt genombrott med rimsagan Puttes äventyr i blåbärsskogen som kom att bli en klassiker och läsas för barn under hela 1900-talet. Sagan handlar om den lille Putte som vill ordna en namnsdagspresent åt sin mor och som får hjälp av Blåbärskungen och hans små medhjälpare att plocka korgarna fulla av lingon och blåbär. Bland de övriga av hennes verk utmärker sig bland annat Olles skidfärd, 1907, Tomtebobarnen, 1910, Hattstugan, 1930, och inte minst serien om fem böcker som inleddes med Tant Grön, Tant Brun och Tant Gredelin, 1918, och avslutades med Petters och Lottas jul, 1947. Böckerna har blivit både film och TV-serie.
I Pelles nya kläder, 1912, berättar Elsa Beskow i ord och bild för de barn som i takt med urbaniseringen växer upp i städer och större samhällen, hur det går till när fårets ull förvandlas till kläder. Blomsterfesten i täppan, 1914, skildrar ett klassamhälle där överklassen med fasa ser det bokstavliga framträngandet av en lägre klass som i form av ogräs hotar idyllen under blommornas fest innanför staketet. Men det kommer till ett slags borgfred när den myndiga tisteln åtar sig att mota sina klasslikar i grinden. Där får de lyssna till de fina damernas, till exempel fru Kastanjebloms, sångartävling. Här, liksom i alla sina bilderböcker, återger Elsa Beskow växternas karakteristiska egenskaper i form och färg. Stina Hammar påpekade redan i biografin över Elsa Beskow 1958, att hon inte bara ritade ”en gran”, utan det framgick också tydligt vilket slags gran det var fråga om.
Elsa Beskow skrev åtskilliga sagor som utgavs i flera volymer. Utifrån sina erfarenheter, bland annat som teckningslärare vid Whitlockska samskolan 1894–1897, gav hon tillsammans med Herman Siegvald ut skolboken Vill du läsa? i tre band 1935–1937. Hon illustrerade också en handfull böcker med texter av andra, som Mors lilla Olle och andra visor, 1903, av Alice Tegnér, men hon ville helst arbeta med egna idéer. Hon levde och verkade i en tid då även en mängd andra kvinnliga bilderboksskapare intog barnboksscenen i Sverige, till exempel Nanna Bendixson, Jenny Nyström och Ottilia Adelborg. Inspirationen kom från engelska illustratörer, som Caldecott och Crane och från jugendkonsten i allmänhet. Pedagogiska tankar om synen på barn och deras läsning kom inte minst från Tyskland.
Sista tidRedigera
Elsa Beskow avled i Djursholm 1953 och är begravd på Djursholms begravningsplats.[3] Sedan 1958 delar Sveriges allmänna biblioteksförening ut Elsa Beskow-plaketten till årets mest förtjänta barnboksillustratör.
Beskows eftermäle och minneRedigera
Synen på Elsa Beskows bilderböcker har växlat genom åren. Hennes borgerliga familjeskildringar har ibland ansetts idylliserande med en patriarkalisk man som bestämmer och moderliga kvinnor som fogar sig i sin kvinnoroll. Å andra sidan har det påpekats att det i själva verket ofta är kvinnorna som ordnar och ställer i böckerna och att barnen kan vara mindre anpassade och mer äventyrliga än gängse barnuppfostran föreskrev.
1958 utkom Stina Hammar med biografin Solägget – Fantasi och verklighet i Elsa Beskows konst. 2002 utkom boken i ny upplaga, utökad bland annat med brevväxling mellan Elsa och Natanael Beskow.
1960 gav svenska Postverket ut en frimärksserie med temat Svenska sagor, där motivet till ett av märkena är hämtat ur Beskows Pelles nya kläder.
Familjen Beskow var bosatt i Djursholm. Från 1900 bodde de i Villa Ekeliden, som år 1890 hade byggts som bostad åt författaren Viktor Rydberg.[4] Elsa och Natanael Beskow var framträdande personligheter i kulturlivet i den unga villastaden, tillsammans med bland andra kompositören Alice Tegnér. Elsa Beskows Djursholmsanknytning hålls i minne genom Elsa Beskows torg i Djursholms centrum. På torget finns en liten bronsstaty som föreställer Elsa Beskow.
BibliografiRedigera
- Sagan om den lilla, lilla gumman. Stockholm. 1897. Libris länk
- Barnen på Solbacka. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1898. Libris länk
- Vill du måla?. Stockholm: Fritze. 1898-1934. Libris länk
- Puttes äfventyr i blåbärsskogen: ritade och berättade. Stockholm. 1901. Libris länk
- Sagan om Gnällmåns: alla skrikhalsar till varning och deras mammor till hjälp berättad. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1905. Libris länk
- Olles skidfärd. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1907. Libris länk
- Tomtebobarnen: bilderbok. Göteborg: Åhlén & Åkerlund. 1910. Libris länk
- Pelles nya kläder: bilderbok. Stockholm: Axel Eliassons konstförlag. 1912. Libris länk
- Blomsterfesten i täppan. Stockholm: Axel Eliassons konstförlag. 1914. Libris länk
- Sagobok. Stockholm. 1915. Libris länk
- Görans bok: bilderbok med rim. Stockholm: Bonnier. 1916. Libris länk
- Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin: saga. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1918. Libris länk
- Muntergök: sagbok. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1919. Libris länk
- Lasse-Liten i trädgården: bilderbok. Stockholm: Bonnier. 1920. Libris länk
- Bubbelemuck och andra sagor. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1921. Libris länk
- Lillebrors segelfärd med musikbilaga av Alice Tegnér. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1921. Libris länk
- Farmors lapptäcke: berättelser. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. 1922. Libris länk
- Resan till landet Längesen: bilderbok. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1923. Libris länk
- Sagan om den lilla hinden: bilderbok. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1924. Libris länk
- Tant Bruns födelsedag: bilderbok. Stockholm: Bonnier. 1925. Libris länk
- Kistan på herrgårdsvinden: sagor. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1926. Libris länk
- Årets saga: bilderbok. Stockholm: Bonnier. 1927. Libris länk
- Jan och alla hans vänner. De små läseböckerna för bredvidläsning under första och andra skolåret ; 1. Arlöv: Skriv och ritboks a.-b. 1928. Libris länk
- Petter och Lotta på äventyr: bilderbok. Stockholm: Bonnier. 1929. Libris länk
- Hattstugan: en saga på vers med rim som barnen få hitta på själva. Stockholm: Bonnier. 1930. Libris länk
- Farmor och Fjunlätt och andra sagor. Stockholm: Bonnier. 1930. Libris länk
- Solägget. Stockholm: Bonnier. 1932. Libris länk
- Landet Långthärifrån: bilderbok. Stockholm: Bonnier. 1932. Libris länk
- Sagan om den nyfikna abborren. Stockholm: Bonnier. 1933. Libris länk
- Sessalätts äventyr: en saga på vers med rim som barnen får hitta på alldeles själva. Stockholm: Bonnier. 1934. Libris länk
- Beskow, Elsa; Siegvald Herman (1935-1937). Vill du läsa?. Stockholm: Sv. bokförl. (Norstedt). Libris länk
- Ocke, Nutta och Pillerill: bilderbok. Stockholm: Bonnier. 1939. Libris länk
- Duktiga Annika: bilderbok. Stockholm: Algas konst- och bokförlag/Bonnier. 1941. Libris länk
- Farbror Blås nya båt. Stockholm: Bonnier. 1942. Libris länk
- Det hände en gång: sagobok. Stockholm: Bonnier. 1944. Libris länk
- ABC-resan. 1945. Libris länk. ISBN 978-91-638-4100-2
- Petters och Lottas jul. Stockholm: Bonnier. 1947. Libris länk
- Herr Peter. Stockholm: Bonnier. 1949. Libris länk
- Herr Peters hus. Stockholm: Bonnier. 1949
- Tomten i leksaksfönstret och andra sagor. BFB:s juniorserie, 99-1578741-3. Stockholm: Bonnier. 1950. Libris länk
- Röda bussen och gröna bilen: bilderbok till Johan från farmor. Stockholm: Bonnier. 1952. Libris länk
IllustrationerRedigera
- Lilla Rosa och Långa Leda
- Vallpojken och älvekungen
- Agrell, Alfhild; Beskow Elsa (1901). Prins Pompom. Stockholm. Libris länk
- Tegnér, Alice; Beskow Elsa (1903). Mors lilla Olle och andra visor. Stockholm: Skoglund. Libris länk
- Oterdahl, Jeanna; Beskow Elsa (1905). Blommornas bok: visor. Stockholm: Bonnier. Libris länk
- Andersen, H. C.; Beskow Elsa (1908). Tummelisa. Stockholm: Fritze. Libris länk
- Fahlstedt, Amalia; Beskow Elsa (1920). Småbarnens sagbok: korta sagor för små barn. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris länk
- Tegnér, Alice; Beskow Elsa (1922). Borgmästar Munte. Stockholm: Åhlén & Åkerlund. Libris länk
- Anderberg, Anders; Beskow Elsa (1980). Prins Hatt under jorden. Örebro: Barbariska sekel. Libris länk. ISBN 91-7260-449-2
- Beskow finns representerad vid bland annat Göteborgs konstmuseum[5].
ReferenserRedigera
NoterRedigera
- ^ [a b] ”Elsa Beskows liv”. Arkiverad från originalet den 29 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120729124140/http://kampanj.bonniercarlsen.se/beskow/elsa_biografi.htm. Läst 5 juli 2013.
- ^ ”skbl.se - Elsa Beskow”. https://www.skbl.se/sv/artikel/ElsaBeskow. Läst 11 mars 2018.
- ^ SvenskaGravar
- ^ Djursholm – staden på landet, sidan 35, Djursholms Forntid och Framtid, 1982.
- ^ Göteborgs konstmuseum
Allmänna källorRedigera
- Hammar, Stina (2002). Solägget: fantasi och verklighet i Elsa Beskows konst. Stockholm: Bonnier. Libris länk. ISBN 91-0-057914-9 (inb.)
- Birger Hedén: Elsa Beskow i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, hämtad 11 mars 2018. (licens: CC BY 4.0)
Vidare läsningRedigera
- Margareta Sjögren: Elsa Beskow och hennes värld, Bonnier fakta (1983)
Externa länkarRedigera
- Wikimedia Commons har media som rör Elsa Beskow.
- Elsa Beskow-plaketten
- Några av Elsa Beskows bilder, förlaget Bonnier Carlsen.
- Elsa Beskow i Libris
- Elsa Beskow hos Europeana