Öppna huvudmenyn

Daniel Johansson (operasångare)

Daniel Mattias Johansson, född 4 augusti 1980 i Braås i Växjö kommun, är en svensk opera- och konsertsångare (tenor). Han blev hovsångare 2018.[1]

Daniel Johansson
L'elisir d'amore 15 2013.jpg
Elin Rombo som Adina och Daniel Johansson som Nemorino i KärleksdryckenGöteborgsoperan 2013.
FödelsenamnDaniel Mattias Johansson
Födelsedatum4 augusti 1980 (39 år)
FödelseortBraås
Genreopera
Rolltenor
År som aktiv2011–idag

BiografiRedigera

UtbildningRedigera

Daniel Johansson är utbildad vid Operahögskolan i Stockholm 2006–2010. Tidigare gick han på musiklinjen vid Ljungskile folkhögskola.

Under sin studietid var han solist i Sveriges Televisions Trettondagskonsert 2008 från Berwaldhallen med Sveriges Radios symfoniorkester under ledning av Thomas Søndergård. Då framförde han bland annat tillsammans med Miah Persson kärleksduetten från La Bohème av Puccini.[2]

OperaRedigera

 
Daniel Johansson debuterade på Kungliga Operan 2013 som Tamino i Trollflöjten. Här har han sedan varit engagerad i flera roller och uppsättningar.

Han debuterade vid Kungliga Operan den 14 januari 2011 som sångsolist i baletten Messias.[3]

Johansson har sjungit Rodolfo i La Boheme och Hoffmann i Hoffmanns äventyr både vid Bregenzer Festspiele och Kungliga Operan i Stockholm (2011) liksom i Helsingfors och Oslo. Han har sjungit Pinkerton i Madama Butterfly vid Kungliga Operan (2014) och Opera Hedeland i Danmark. Han har framträtt i rollen som Alfredo i La traviata både i Stockholm (2015), i Oslo (2015), på Opera Hedeland och vid Grand Théâtre de Genève. Han har även sjungit Tamino i Trollflöjten i Valencia, Oslo och Stockholm (2012), samt Nemorino i KärleksdryckenDalhalla (2011) och på Göteborgsoperan (2013).

 
Den Norske Opera & Ballett i Oslo. Daniel Johansson har varit knuten dit under några säsonger.

Johansson har varit knuten till Den Norske Opera i Oslo och framträtt i roller som Alfred i Läderlappen, Narraboth i Salome, Macduff i Macbeth och Telemaco i Monteverdis Odysseus återkomst.

Bland övriga engagemang kan nämnas titelrollen i FaustFolkoperan och Lenskij i framföranden av Eugen OneginNorrlandsoperan inom ramen för Umeå Kulturhuvudstad 2014 och i Chautauqua i delstaten New York, USA.

Säsongen 2017 gjorde Johansson titelrollen som Lohengrin för första gången vid Musikteater Essen och han framträdde på Semperoper i Dresden med rollerna Narraboth i Salome och Froh i Rhenguldet. Han har även sjungit Don José vid Deutsche Oper i Berlin, vid Finlands Nationalopera i Helsingfors liksom vid Den Norske Opera där han under hösten hade rollen som Cavaradossi i Tosca.

Han inledde säsongen 2018 med Don José i Carmen vid Bregenzer Festspiele. Johansson har även sjungit sin första Siegmund i ValkyrianTheater an der Wien. Han sjöng under våren 2018 Count Loris Ipano i Giordanis Fedora och Cavaradossi i Tosca, båda på Kungliga Operan i Stockholm. Han hade åter rollen som Don José på Semperoper i Dresden från oktober 2017 och fram till juli 2018.[4]

RollerRedigera

 
Daniel Johansson som Nemorino (till höger) och Åke Zetterström som Dulcamara (i mitten) i KärleksdryckenGöteborgsoperan 2013.
Daniel Johanssons operaroller (i urval) för första gången på scen under 2011–2018.
Rollfigur Opera Kompositör Månad och år Plats
Nemorino Kärleksdrycken Gaetano Donizetti juni 2011 Dalhalla
Telemaco Odysseus återkomst Claudio Monteverdi maj 2012 Den Norske Opera
Narraboth Salome Richard Strauss maj 2013 Den Norske Opera
Faust Faust Charles Gounod juni 2013 Folkoperan
Pinkerton Madama Butterfly Giacomo Puccini aug 2013 Opera Hedeland
Tamino Trollflöjten Wolfgang Amadeus Mozart september 2013 Kungliga Operan
Alfred Läderlappen Johann Strauss d.y. december 2013 Den Norske Opera
Macduff Macbeth Giuseppe Verdi december 2013 Den Norske Opera
Rudolfo La Boheme Giacomo Puccini januari 2014 Den Norske Opera
Vladimir Lenskij Eugen Onegin Pjotr Tjajkovskij februari 2014 Norrlandsoperan
Don José Carmen Georges Bizet mars 2015 Den Norske Opera
Alfredo Germont La traviata Giuseppe Verdi april 2015 Den Norske Opera
Hoffmann Hoffmanns äventyr Jacques Offenbach juli 2015 Bregenzer Festspiele
En sångare Rosenkavaljeren Richard Strauss september 2015 Kungliga Operan
Florestan Fidelio Ludwig van Beethoven januari 2016 Malmö Live Konserthus
Froh Rhenguldet Richard Wagner oktober 2016 Sächsische Staatsoper, Dresden
Lohengrin Lohengrin Richard Wagner december 2016 Aalto-Musiktheater, Essen
Mario Cavaradossi Tosca Giacomo Puccini juni 2017 Den Norske Opera
Siegmund Valkyrian Richard Wagner december 2017 Theater an der Wien
Greve Loris Ipanov Fedora Umberto Giordano mars 2018 Kungliga Operan
Matteo Arabella Richard Strauss oktober 2018 San Francisco Opera

KonsertRedigera

Johansson har sjungit Melot vid konsertanta framföranden av Tristan och Isolde med såväl Sveriges Radios Symfoniorkester och dirigenten Daniel Harding som med Orchestre de Paris och dess dirigent Christoph Eschenbach. Han har sjungit Mozarts Kröningsmässa vid öppningen av Danmarks Radios nya konsertsal under ledning av Adam Fischer, Herden i Oedipus Rex med Sveriges Radios Symfoniorkester och Esa-Pekka Salonen i Stockholm och i Bryssel, samt tenorpartiet i kammarversionen av Das Lied von der Erde med Nordiska Kammarorkestern i Sundsvall, Västerås Sinfonietta och med Uleåborgs Symfoniorkester.

Han presenterade sig för en bredare publik 2013, då han tillsammans med flera av Sveriges främsta artister medverkade i Riksdagens tv-sända firande av kung Carl XVI Gustafs 40 år som statschef i Sverige.

DiskografiRedigera

cd kan Johansson höras som Magnus Gabriel De la Gardie i Jacopo Foronis Cristina Regina di Svezia (Sterling) med Göteborgsoperans orkester under ledning av Tobias Ringborg.

Priser och utmärkelserRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ "Nya hovsångare", Kungliga Hovstaterna, Läst 12 juni 2018.
  2. ^ Tvära kast i påkostad musikshow, recension av Sofia Nyblom i SvD 2008-01-08. Läst 12 juni 2018.
  3. ^ Arkivet, Kungliga Operan. Läst 12 jani 2018.
  4. ^ Daniel Johansson, operabase.com. Läst 12 juni 2018.
  5. ^ Stipendiater,Giresta, Wallstiftelsen. Läst 12 juni 2018.
  6. ^ Håkan Mogrenstipendiet. Läst 12 juni 2018.

WebbkällorRedigera