Oskar Lindberg (musiker)

svensk kompositör

Oskar Fredrik Lindberg, född 23 februari 1887 i Gagnef, Dalarna, död 10 april 1955 i Stockholm,[1] var en svensk tonsättare, kyrkomusiker och musikpedagog samt professor.

Oskar Lindberg
Oskar Lindberg
Oskar Lindberg
Levnad
FödelsenamnOskar Fredrik Lindberg[1]
Född23 februari 1887[1]
Gagnef, Dalarna[1]
Död10 april 1955 (68 år) [1]
Stockholm[1]

Biografi

redigera

Lindberg tjänstgjorde redan som fjortonåring vid högmässan i sin födelsesocken Gagnef med sitt orgelspel. Han studerade vid Kungliga Musikkonservatoriet 1903–1911, där han bland annat avlade organistexamen 1906. Jämsides studerade Lindberg komposition för Ernst Ellberg och Andreas Hallén, men kompletterade med studier i dirigering vid Akademien i Sondershausen, med vidare fördjupning i Tyskland och Österrike. Åren 1906 till 1914 verkade han som organist i Trefaldighetskyrkan i Stockholm och från 1914 till 1955 i Engelbrektskyrkan. Han var lärare i harmonilära vid Kungliga Musikkonservatoriet från 1919 till 1952 och utnämndes där till professor 1936.

Lindberg var en av grundarna till Föreningen svenska tonsättare, som bildades 1918. Han var vidare en av medlemmarna i tonsättargruppen Spillran, som också bildades 1918. Lindberg var Stockholms Akademiska Orkesters förste dirigent efter orkesterns bildande 1922. Han var ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien från 1926.

Lindberg deltog i produktionen av 1939 års koralbok. Han skrev också många icke-kyrkliga verk, bland annat en symfoni och symfoniska dikter. Vid ett möte i Gagnefs missionshus hörde han en sång som etsade sig fast i hans minne. Inför en radioutsändning 1936 skrev han ett arrangemang för orgel baserat på denna melodi. Stycket kallade han Gammal fäbodpsalm från Dalarna och torde vara det verk av Lindberg som framförs mest i våra dagar.[2]

Efterforskningar har visat att melodin kallades Psalm från Älvdalsåsen och sjöngs av en kringvandrande blind musiker - "Blind-Olof", Grund Olof Ersson (1807-1881). Denne hade lärt sig den av storspelmannen Bälter Erik Olsson (f. 1793), vars dotter han gifte sig med. Ännu en spelman från Älvdalsåsen, Kettis Lars Matsson (1857-1940)[3], lärde sig melodin av Olof varefter en pastor eller kantor Alb. Lindberg upptecknade den. Kompositören är alltså okänd.[4] De upptecknade noterna publicerades för övrigt i Karl-Erik Forsslunds "Med Dalälven från källorna till havet" redan 1919. Många hade följaktligen denna melodi i sitt hem långt före 1936.[5]

Oskar Lindberg är begraven på Gagnefs kyrkogård.[6]

Oskar Lindberg var farbror till jazzmusikern och kompositören Nils Lindberg.

Utmärkelser

redigera
  • Oskar Lindberg tilldelades 1932 utmärkelsen Litteris et Artibus.
  • Lindberghallen i Gagnef är uppkallad efter honom.

Verkförteckning

redigera

Orkester

redigera
  • Tre dalmålningar op 1, svit (1907-1908)
  • Konsertuvertyr nr 1 Ess-dur op 3 (1909)
  • Konsertuvertyr nr 2 h-moll op 7 (1911)
  • Danse charactéristique (Symfonisk dans) op 9 (1911)
  • Vildmark op 10, symfonisk dikt (1912)
  • Florez och Blanzeflor op 12, symfonisk dikt (1913) efter Oscar Levertin
  • Symfoni F-dur op 16 (1913-1916)
  • Festpolonäs op 13 (1914)
  • Från de stora skogarna op 18, symfonisk dikt (1918)
  • Tre färdeminnen op 20, svit (1919-1920)
  • Konsertuvertyr nr 3 D-dur op 25 (1924)
  • Introitus solennis op 26 (1924, orkesterversion)
  • En liten dalarapsodi op 27 (1925)
  • Adagio (1928), efter körstycket Pingst
  • Två stycken för stråkorkester op 31 (1929)
  • Per Spelman han spelte op 32, symfonisk dikt (Rapsodi över svenska folkmelodier) (1932)
  • Hemifrån op 34, symfonisk dikt (1932)
  • Leksandssvit op 41 (1935)
  • En gammal kämpavisa från Dalarna op 42 (1936) /5 minuters speltid/
  • Svensk högtidsmarsch Dess-dur op 42 (1936) /8 minuters speltid/
  • Svit op 53 (1945)
  • Gesunda op 54, symfonisk dikt (1947)

Kammarmusik

redigera
  • Andantino för violin och piano, 1906
  • Vaggsång, för violin och piano, 1910
  • Pianokvartett d-moll op 29, 1926-28

Verk för piano

redigera
  • Vår, 1905
  • En längtans vals, 1918
  • Fyra preludier op 19, 1919
  • En liten danssvit (även för orkester), 1922
  • Preludium, 1945
  • Vals-intermezzo
  • Ciel etoile Valse par Paul Fromont
  • Hymn och marsch (för fyrhändigt piano), 1937

Verk för orgel

redigera
  • Preludium och fuga, a-moll, 1905
  • Konsertfantasi, 1914
  • Marcia funèbre, 1916
  • Orgelsonat g-moll op 23, 1924
  • Introitus solennis (även för orkester), 1924
  • Högtidsmarsch, 1926
  • I denna ljuva sommartid, orgelkoral, 1930
  • Variationer över en gammal dalakoral, op 36, 1933
  • Musik till Jobs bok op 30, 1934
  • Tre orgelkoraler op 39, 1934
    • 1. Min själ och sinne låt Gud råda (Sv.Ps 239)
    • 2. Dig skall min själ sitt offer bära (Sv.Ps 28)
    • 3. En fridens ängel ropar: Kom! (Sv.Ps 483)
  • En gammal psalmmelodi från Mora (även för violin och piano), 1935
  • En gammal fäbodpsalm från Dalarna, 1936
  • Bröllopsmusik, 1941
  • Fyra orgelkoraler op 50. 1943
    • 1. Gud ej sitt tryckta barn förgäter
    • 2. Jesus allt mitt goda är
    • 3. Tänk när en gång det töcken har försvunnit
    • 4. Helige Ande, låt nu ske
  • Den signade dag, 1944
  • Bröllopsmusik nr. 2: Bröllopsmarsch 1947
  • När stormens lurar skalla, liten partita, tryckt 1954
  • Preludier till den svenska koralbokens samtliga koraler, tryckt 1961 (m. David Wikander)

Verk för kör och orkester

redigera

Övriga körverk

redigera

Sånger med orkester

redigera

Sånger med piano

redigera

Scenmusik

redigera

Psalmer

redigera

Lindberg finns representerad med ett flertal verk i Den svenska psalmboken 1986 (nr 164 - samma melodi som till 495 och 636 - , nr 206, 210, 232 - samma melodi som till 573 - , nr 233, 267, 393, , 527, 574 och 596).

Källor

redigera
  1. ^ [a b c d e f] Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Lindberg, Oskar Fredrik
  2. ^ Sandin, baksidestext
  3. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD‐ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010): Matsson, Kettis Lars
  4. ^ Kantor Helge Wimelius, Älvdalsåsen via Svenskt visarkiv
  5. ^ Då Wimelius och Forsslund skriver "pastor Alb. Lindberg" avses sannolikt kantorn Albert Lindberg, Oskars bror.
  6. ^ Begravda i Sverige, CD‐ROM, Version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund.: Lindberg, Oskar Fredrik

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera