Öppna huvudmenyn

Gunnel Lindblom

svensk skådespelare och regissör

Gunnel Märtha Ingegerd Lindblom, under en tid Helander, född 18 december 1931 i Johanneberg i Göteborg, är en svensk skådespelare och regissör.

Gunnel Lindblom
Gunnel Lindblom i Smutsiga händer av Jean-Paul Sartre. TV-teatern 1963
Gunnel Lindblom i Smutsiga händer av Jean-Paul Sartre. TV-teatern 1963
FöddGunnel Märtha Ingegerd Lindblom
18 december 1931 (87 år)
Johanneberg, Göteborg
Andra namnGunnel Helander
Aktiva år1952–
MakeSture Helander
(gift 1960–1970; skild)
Frederik Dessau
(gift 1981–1986; skild)
Betydande roller
Roller:
Hedersutmärkelse
2009
IMDb SFDb
Gunnel Lindblom 2013.

Innehåll

BiografiRedigera

Gunnel Lindblom är dotter till Erik Lindblom och Beda-Maria Lindblom, född Löfgren. Efter ungdomens amatörteater i Göteborg (där hon uppmärksammades av den kände Benkt-Åke Benktsson) och teaterutbildning 1950–1952 vid Göteborgs Stadsteater verkade Lindblom i Göteborg och filmdebuterade i Gustaf Molanders Kärlek (1952). Hon medverkade fyra år senare även i dennes film Sången om den eldröda blomman (1956).

Lindblom fick efter filmdebuten ett erbjudande av Ingmar Bergman att arbeta med honom på Malmö stadsteater, bland annat med Max von Sydow i Peer Gynt (1957) och i genombrottsrollen som Gretchen i Goethes Faust (1958). Det blev inledningen till ett samarbete, som omfattade inte mindre än sex filmer, såsom omtalade Jungfrukällan, Tystnaden och Nattvardsgästerna, och två tv-pjäser, förutom ett antal teaterproduktioner och radioteaterSveriges Radio. Hon gjorde ett stort antal roller i Malmö 1954-1959. Gunnel Lindblom spelade i Det sjunde inseglet (1957) den namnlösa flickan som slår följe med riddare Block och hans väpnare. I en av de sista scenerna fäller hon rollfigurens enda replik "Det är fullbordat".

Lindblom har även medverkat bland annat i filmer av Mai Zetterling, såsom Älskande par och Flickorna, verkat vid TV-teatern och även utomlands.

Sedan 1970-talet har hon även utöver skådespeleriet regisserat ett drygt tjugotal uppsättningar på Dramaten och SVT och ett antal filmer, flera producerade av Ingmar Bergman, kring mänskliga relationer och kvinnorollen.

Gunnel Lindblom var 1960–1970 gift med läkaren Sture Helander (1918–1994) och fick barnen Thomas 1960, Jessica 1961 och Jan 1967.[1] Andra gången var hon gift 1981–1986 med danske radiomannen och översättaren Frederik Dessau (född 1927).[2]

FilmografiRedigera

TVRedigera

TeaterRedigera

Roller (ej komplett)Redigera

År Roll Produktion Regi Teater
1952 Hermia, förälskad i Lysander En midsommarnattsdröm
William Shakespeare
Göteborgs stadsteater,
8 februari 1952
Ett huvud kortare
Marcel Aymé
Göteborgs stadsteater,
augusti 1952
1953 En skojares dagbok
Aleksandr Ostrovskij
Göteborgs stadsteater,
28 mars 1953
I Italien
Hjalmar Bergman
Lars-Erik Liedholm Korallen, Stenungsund[3]
Swedenhielms
Hjalmar Bergman
Göteborgs stadsteater,
15 oktober 1953
Dunjasja Körsbärsträdgården
Anton Tjechov
Göteborgs stadsteater,
25 november 1953
Änglavakt
Albert Husson
Göteborgs stadsteater
1954 Karmelitersystrarna
Georges Bernanos
Göteborgs stadsteater,
1 april 1954
Glaskulan
Finn Carling
Göteborgs stadsteater,
6 maj 1954
Lyckliga dagar
Claude-André Puget
Lars-Erik Liedholm Pionjärteatern[4]
1955 Mathurine Don Juan
Molière
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[5],
4 januari 1955
Eleonora Påsk
Strindberg
Malmö stadsteater,
5 februari 1955
Flickan Trämålning
Ingmar Bergman
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[6]
Bilha Lea och Rakel
Vilhelm Moberg
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[7]
1956 Larisa Dmitrievna Bruden utan hemgift
Aleksandr Ostrovskij
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[8],
28 januari 1956
Trojanska kriget blir inte av
Jean Giraudoux
Lars-Levi Laestadius Malmö stadsteater
1957 Solveig Peer Gynt
Henrik Ibsen
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[9]
1958 Astrid Sagan
Hjalmar Bergman
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[10],
12 april 1958
Margaretha Ur-Faust
Johann Wolfgang von Goethe
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[11],
17 oktober 1958
Britta Värmlänningarna
Fredrik August Dahlgren och Andreas Randel
Ingmar Bergman Malmö stadsteater[12],
19 december 1958
1998 Åsa Kämpa på
Alan Bennett
Lars Amble Maximteatern[13]
2000 Mumien Spöksonaten
August Strindberg
Ingmar Bergman Dramaten
2004 Lai Tre knivar från Wei
Harry Martinson
Staffan Valdemar Holm Dramaten
2005 Tjänstekvinnan Sultanens hemlighet
Tawfiq al-Hakim
Eva Bergman Dramaten
2007 Gumman Dödsdansen I & II
August Strindberg
John Caird Dramaten
2008 Marina Onkel Vanja
Anton Tjechov
Hilda Hellwig Dramaten
2017 De sista vittnena
Svetlana Aleksijevitj
Ulla Kassius Dramaten
Teiresias Oidipus/Antigone
Sofokles
Eirik Stubø Dramaten

Regi (ej komplett)Redigera

År Produktion Upphovsmän Teater
1974 Morbror Vanja
Дядя Ваня, Djadja Vanja
Anton Tjechov Dramaten
1975 Körsbärsträdgården
Вишнёвый сад, Visjnjovyj sad
Anton Tjechov
Översättning Astrid Baecklund och Herbert Grevenius
Norrköping-Linköping stadsteater
1986 Några sommarkvällar på jorden Agneta Pleijel Dramaten
2009 Flicka i gul regnjacka
Jente i gul regnjakke
Jon Fosse Dramaten
2017 Ritter, Dene, Voss Thomas Bernhard
Översättning Thomas Helander
Dramaten

Priser och utmärkelserRedigera

ReferenserRedigera

FotnoterRedigera

  1. ^ LINDBLOM, GUNNEL M I, skådespelerska, Saltsjöbaden i Vem är Vem? / Norrland, supplement, register 1968 / s 779.
  2. ^ Dagens Nyheter 25 oktober 1981 s 23
  3. ^ S-m (30 september 1953). ”Teater Musik Film: Korallen invigd”. Dagens Nyheter: s. 11. https://arkivet.dn.se/tidning/1953-09-30/264/11. Läst 26 maj 2018. 
  4. ^ Teaterpionjärer på sjukhusturné”. Dagens Nyheter: s. 9. 16 juli 1954. https://arkivet.dn.se/tidning/1954-07-16/189/9. Läst 20 juli 2018. 
  5. ^ ”Don Juan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/don-juan. Läst 17 oktober 2015. 
  6. ^ ”Trämålning”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/tr%C3%A4m%C3%A5lning-1. Läst 15 oktober 2015. 
  7. ^ ”Lea och Rakel”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/lea-och-rakel. Läst 17 oktober 2015. 
  8. ^ ”Bruden utan hemgift”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/bruden-utan-hemgift. Läst 17 oktober 2015. 
  9. ^ ”Peer Gynt”. Ingmar Bergman Face to face. http://ingmarbergman.se/verk/peer-gynt. Läst 15 oktober 2015. 
  10. ^ ”Sagan”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/sagan-0. Läst 19 oktober 2015. 
  11. ^ ”Ur-Faust”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/ur-faust. Läst 19 oktober 2015. 
  12. ^ ”Värmlänningarna”. Stiftelsen Ingmar Bergman. http://ingmarbergman.se/verk/värmlänningarna-0. Läst 19 oktober 2015. 
  13. ^ Pia Huss (19 januari 1998). ”Orden motarbetar sig själva: Gunnel Lindblom och Lena Nyman kämpar med ett klumpigt tillyxat pjäsmaterial på Maxim”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/teater/orden-motarbetar-sig-sjalva-gunnel-lindblom-och-lena-nyman-kampar/. Läst 29 oktober 2016. 

KällorRedigera

Externa länkarRedigera