Öppna huvudmenyn
Wikipedia

Jonas Karlsson (skådespelare)

svensk skådespelare
Den här artikeln handlar om Jonas Karlsson (skådespelare). För Jonas Karlsson, se Jonas Karlsson.

Sven Bert Jonas Karlsson, född 11 mars 1971 i Salem, Stockholms län[1], är en svensk skådespelare, dramatiker och författare.[2]

Jonas Karlsson
Jonas Karlsson under presentationen av den Svenska filmhösten 2014 i Filmhuset i Stockholm.
Jonas Karlsson under presentationen av den Svenska filmhösten 2014 i Filmhuset i Stockholm.
FöddSven Bert Jonas Karlsson[1]
11 mars 1971 (48 år)[1]
Sverige Salem, Stockholms län, Sverige[1]
Aktiva år1986–
Betydande roller
Klas Fredén i Beck
Stikkan Anderson i Ted – För kärlekens skull
Bästa manliga huvudroll
2004 Detaljer
IMDb SFDb

SkådespelarkarriärRedigera

Karlsson växte upp i ett arbetarhem på Värmdö och började som barn vid Miniteatern. Som tioåring gjorde han sin första filmroll som ett barnhemsbarn i Olle Hellboms Rasmus på luffen (1981). Han gick gymnasiet på ekonomilinjen vid Nacka gymnasium, en utbildning han dock avbröt för att i stället börja vid Södra Latins teaterlinje. Under skoltiden medverkade Karlsson i TV-serierna Amforans gåta, Facklorna, Osynlig närvaro och filmen Dyningar (samtliga 1991). Under denna tid var Karlsson även verksam som rockmusiker i bandet Trinity and His Horsemen.[2]

Under de nästkommande åren kom Karlsson ofta att gestalta problemtyngda ungdomar på glid, bland annat i rollen som Per i Härifrån till Kim (1993), Ajax i Rederiet (1994) och den unge nynazisten Tobbe i 30:e november (1995). För den sistnämnda nominerades han till en Guldbagge för "bästa manliga biroll".[2] Karlsson fortsatte att medverka i filmer och TV-serier samtidigt som han utbildade sig vid Teaterhögskolan i Stockholm 1994–1998.[3]

2001 gjorde han en uppmärksammad roll som kung Gustav III i Gustav III:s äktenskap och samma år spelade han huvudrollen mot Johanna Sällström i Hans och hennes. Huvudroller följde i Miffo (2003), Detaljer (2003) och TV-serien Danslärarens återkomst (2004). För sina insatser i Detaljer tilldelades Karlsson en Guldbagge i kategorin "bästa skådespelare". Ytterligare huvudroller följde i Offside (2006, Karlsson Guldbaggenominerad), Den man älskar (2007, Karlsson Guldbaggenominerad), rollen som August Strindberg i August (2007), Mannen under trappan (2009), Cockpit (2012) och En pilgrims död (2013).[2]

Utöver filmer och TV-serier har Karlsson även medverkat i en rad teateruppsättningar. Han tillhör Kungliga Dramatiska Teaterns fasta ensemble och har där medverkat i tolv uppsättningar. Han första medverkan var 1998 i Råttfångaren[4] och särskilt uppmärksammad blev han för huvudrollen i Woyzeck (2003).[2] Utöver Dramaten har han medverkat i En midsommarnattsdröm på Orionteatern, Lars Noréns Rumäner på Plaza, Cabaret på Parkteatern, Stockholms Stadsteater samt olika uppsättningar på Teaterhögskolan i Stockholm.[4]

Dramatikern, regissören och manusförfattarenRedigera

Karlsson skrev och regisserade TV-serierna Toalett (1993-1994) och Bra front (1994-1995), vilka sändes inom ramen för TV-programmet Elbyl.[2] 2001 skrev han och regisserade pjäsen För kärleks skull på Dramaten tillsammans med Fredrik Meyer[4] och 2005 Nattpromenad, vilken sattes upp på Stockholms stadsteater. Denna följdes upp av 2009 års Mellanrum.[5]

FörfattarenRedigera

Som författare har Karlsson primärt inriktat sig på att skriva noveller. I en intervju med den numera nedlagda litteratursajten Nittonde stolen förklarade Karlsson att han alltid har tyckt om novellformatet och jämförde detta med kortfilmer. Han debuterade 2007 med novellsamlingen Det andra målet, utgiven på förlaget Wahlström & Widstrand. När Karlsson skickade sitt manus till förlaget mottogs han först med skepsis, där förläggaren menade att noveller var svårsålda. Efter att ha läst verket ändrade förlaget dock sig och valde att ge ut det.[6] Flera av novellerna var metalitterära, vilket innebär att de hänger samman, detta då flera figurer och scener återkommer i flera noveller. Samlingen fick bra recensioner.[7] Det andra målet har filmatiserats och hade premiär 2014, se Stockholm Stories.[2]

Debuten följdes av Den perfekte vännen (2009), Spår i snön (novell, 2011) och Spelreglerna (2011). Hans romandebut, God jul, kom ut i november 2013.[8] År 2015 kom kortromanen Jag är en tjuv.

TeaterRedigera

Roller (ej komplett)Redigera

År Roll Produktion Regi Teater
2003 Woyzeck Woyzeck
Georg Büchner		 Stefan Larsson Dramaten
2008 Medverkande Snurra min jord
hyllningsföreställning till Lars Forssell		 Lars Löfgren Vasateatern[9]
2012 Gustav Ekdahl Fanny och Alexander
Ingmar Bergman		 Stefan Larsson Dramaten
2013 Charlie Babitt Rain Man
Dan Gordon		 Emma Bucht Rival[10]
2014 Rikard III Rickard III
William Shakespeare		 Stefan Larsson Dramaten
2015 Professor Marcus Ladykillers
Graham Linehan		 Emma Bucht Oscarsteatern[11]
2017 Rikard III Rickard III
William Shakespeare		 Stefan Larsson Dramaten
  • En uppstoppad hund (Teaterhögskolan)
  • Scener ur ett äktenskap (Dramaten)
  • En midsommarnattsdröm (Dramaten)
  • Cabaret
  • Rabarbers
  • Sårskorpor (Stadsteatern)
  • Råttfångaren (Dramaten)
  • Woyzeck (Dramaten)
  • I väntan på Godot (Dramaten)
  • Erik XIV (Stadsteatern)
  • Lång dags färd mot natt (Dramaten)
  • Mäster Olof (Stadsteatern)
  • Stormen (Dramaten)
  • Hamlet (Aarhus Teater)[12]

FilmografiRedigera

TVRedigera

BibliografiRedigera

Priser och utmärkelserRedigera

Därtill har han nominerats till flera priser, dock utan att vinna. Dessa är:

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c d] Sveriges befolkning 1990: Karlsson, Sven Bert Jonas
  2. ^ [a b c d e f g] ”Jonas Karlsson”. Svensk Filmdatabas. http://sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=171513&iv=OVERVIEW. Läst 7 juli 2013. 
  3. ^ ”Avgångsklassen 1998”. Stockholms dramatiska högskola. http://www.stdh.se/vara-studenter/skadespeleri/tidigare-studenter/studenter-1990-1999/avgangsklassen-1998. Läst 26 maj 2013. 
  4. ^ [a b c] ”Jonas Karlsson”. Dramaten. http://www.dramaten.se/dramaten/Medverkande/Skadespelare/Karlsson-Jonas/. Läst 7 juli 2013. 
  5. ^ ”Mellanrum”. Stockholms Stadsteater. Arkiverad från originalet den 8 juli 2013. https://archive.is/20130708120700/http://www.stadsteatern.stockholm.se/index.asp?pjaser/mellanrum.asp&main. Läst 7 juli 2013. 
  6. ^ Wicklén, Johan (18 mars 2007). ”"Jag är definitivt Strindberg. I alla fall för tillfället"”. Nittondetolen.se. Arkiverad från originalet den 29 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131029183905/http://www.nittondestolen.se/2007/03/jag-ar-definitivt-strindberg-i-alla-fall-for-tillfallet/. Läst 3 juli 2012. 
  7. ^ Eriksson, Magnus (15 mars 2007). ”Karlssons formkänsla och idéer imponerar”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/kultur/litteratur/karlssons-formkansla-och-ideer-imponerar_34669.svd. Läst 3 juli 2012. 
  8. ^ ”God jul”. Wahlström & Widstrand. http://www.wwd.se/Bocker/Bokpresentationssida/?isbn=9789146225546. Läst 7 juli 2013. 
  9. ^ Gunilla Brodrej (15 januari 2008). ”Så snurrar hans ord”. Expressen. http://www.expressen.se/kultur/sa-snurrar-hans-ord/. Läst 28 juni 2015. 
  10. ^ ”Rain Man”. Chinateatern. http://www.chinateatern.se/show/rain-man/. Läst 3 september 2015. 
  11. ^ ”Ladykillers”. Oscarsteatern. http://www.oscarsteatern.se/ladykillers/. Läst 3 september 2015. 
  12. ^ ”Aarhus Teater - Hamlet”. Arkiverad från originalet den 3 september 2011. https://web.archive.org/web/20110903071407/http://www.aarhusteater.dk/Hamlet.asp. Läst 7 oktober 2011. 

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Jonas_Karlsson_(skådespelare)&oldid=46207915"