Öppna huvudmenyn

Viveca Lärn

svensk författare och journalist

Viveca Lärn, tidigare Viveca Sundvall, född 6 april 1944 i Örgryte församling i Göteborg,[1] är en svensk författare och journalist.[2] Hon har skrivit ett 40-tal barnböcker samt på senare år även romaner för vuxna. Flera av vuxenböckerna har bildat grund för TV-serien Saltön.

Viveca Lärn
Viveca Lärn, 2012.
Viveca Lärn, 2012.
Född6 april 1944 (75 år)
Göteborg, Sverige Sverige
YrkeFörfattare
Journalist
NationalitetSverige Svenska
SpråkSvenska
Verksam1975
GenrerBarn
Framstående verkMimmi, Eddie
Make/makaLars Söderbom
(g. 1964–1970)
Olle Sundvall
(g. 1970–1993)
Sverre Sjölander
(g. 2005–2012)
SläktingarHubert Lärn (far)
Ferdinand Lärn (farbror)
Viveca Lärn, 2007

BiografiRedigera

Barndom och uppväxtRedigera

Viveca Lärn är dotter till Hubert Lärn, som var journalist och tecknare,[3] och Katarina, född Ekstrand, samt brorsdotter till Ferdinand Lärn. I den självbiografiska boken Sladdisen, en bok om min barndom skildrar Viveca Lärn sina uppväxtår i Göteborg med sommarloven på Tjörn. Viveca Lärns föräldrar var båda konstutbildade och hemmet präglades av "fantasi, konst, litteratur och populärvetenskapliga promenader".[4][5]Hon fick också med sig värderingar som människors lika värde, vikten av generositet och att inte yvas över framgång och att sträva.[6][5][7] Fastern Alice liksom pappa Hubert var uppvuxna i en schartauskt präglad miljö och dessa värderingar kom direkt (via faster Alice) eller indirekt att förmedlas till den unga Viveca. Alice var också den som läste aftonbön tillsammans med den unga flickan och följde henne till gudstjänsterna under konfirmationsläsningen.[5] Hemmet var kärleksfullt men känsloyttringar som kramar förekom inte.[5] Barnet Viveca lärde sig tidigt att läsa och skriva och upplevde att fadern betraktade henne "som en yngre kollega".[5][8] Föräldrarna upplevde hon snarare som sina vänner än som auktoriteter.[5] Lekar och barnkalas var inget hon uppskattade. Hon föredrog att hålla till vid bäcken nära hemmet och fantisera för sig själv. Vid skolstarten fick hon hoppa över en klass på grund av sina kunskaper. Hon trivdes aldrig vare sig i folkskolan eller flickskolan. Hon fick generellt goda betyg förutom i uppsatsskrivning då hennes uppsatser kritiserades för att innehålla "för mycket fantasi" [9] Med antagningen till flickläroverkets latinlinje inleddes dock hennes fyra bästa ungdomsår.[5] Hon trivdes i ungdomsgängen som samlades på Götaplatsen och besökte de populära dansklubbarna.[9] Sitt första uppdrag som skribent fick hon som tolvåring då farbrodern Ferdinand som var redaktör på GT behövde en översättare till seriernas textrutor. Av Ferdinand fick hon också sin första egna segelbåt. [5] Faster Alice och maken Harald hade stor omsorg om den unga Viveca, lärde henne simma, segla och åka skidor. De blev ställföreträdande föräldrar när hon sjuk av hemlängtan återvände till Göteborg efter familjens flytt till San Fransisco. Tidigt var hon inställd på att bli författare.[5][8]När hon under gymnasietiden vann en uppsatstävling som innebar en Frankrikeresa var hennes lycka stor.[5][4]

YrkeslivRedigera

Efter studentexamen i Göteborg 1963 kom hon till Göteborgs-Posten där hon var medarbetare 1963–1965 och fortsatte på Göteborgs-Tidningen 1965–1969. Hon var sedan anställd hos Göteborgs stad 1969–1970 innan hon kom till Aftonbladet där hon var journalist 1970–1980. Hon var sedan verksam vid Sveriges Television 1980–1983.[10]

År 1983 blev Viveca Lärn författare på heltid.[10] Viveca Lärn har skrivit över 40 barnböcker sedan debuten 1975. 1979 års Monstret i skåpet blev inledningen till en framgångsrik bokserie om Mimmi och hennes vänner Roberta Karlsson, klasskompisen Anders och hans lillebror Eddie. Eddie fick senare även en egen bokserie.[11] böckerna om Ludde handlar om en liten fotbollsspelare i Rävinges pojklag, hans mamma Ramona och hennes sambo Hugo som också är lagets tränare.[12]Hennes böcker har översatts till tio olika språk.

Sedan 1990-talet har hon skrivit flera uppskattade vuxenromaner. Där ingår Midsommarvals och Hummerfesten som Carin Mannheimer 2005, 2007 och 2010 dramatiserade för TV under titeln Saltön. Öster om Heden,2012 och Väster om Vinga, 2013 handlar om invånarna i ett hus vid Heden i Göteborg och bland annat om deras gemensamma safariresa i Afrika.[13] I Södra Vägen till Saltön, 2013 och Halta Hönans hotell, 2014 förflyttas handlingen till den tidigare kända Saltömiljön och dess invånare och sommargäster[14].[15]

Viveca Lärn har skrivit två biografiska böcker. I Sanningen om Saltön, 2010 ger hon en biografisk bakgrund till miljön och karaktärerna i de kända böckerna och TV-serien.[16] 2019 publicerades Sladdisen, en bok om min barndom, där författaren beskriver sin barndom och uppväxt i Göteborg och på Tjörn.[17]

Hon har även skrivit sångtexter (bland annat för Sonya Hedenbratt) samt drama för radio och TV (bland annat 1994 års julkalender Håll huvet kallt).[18]

Ett av de mer okända uppdragen hon haft var att hon skrev de kvinnliga replikerna i Lasse Åbergs film Sällskapsresan. Något som inte framgår av filmens eftertexter eller annan officiell dokumentation, men som Lasse Åberg själv bekräftat i intervjuer[19].

Akademier och TV-framträdandenRedigera

Viveca Lärn satt 19891995 på stol nr 18 i Svenska barnboksakademien.[20]

Hon har medverkat i flera TV-program, bland annat Snacka om nyheter (2002–2003) och SVT:s realityserie Maestro 2011.

UtmärkelserRedigera

Lärn har fått många litterära utmärkelser som Astrid Lindgren-priset[21], Nils Holgersson-plaketten[22] och Expressens Heffaklump.[23] Hon har även belönats med Lasse Dahlquist-stipendiet och Tage Danielsson-priset.[24]

År 1998 blev hon utsedd till Årets göteborgare.[25] Hon har även fått Göteborgs stads förtjänsttecken i guld.

Lärn har fått en spårvagn uppkallad efter sig, vagnsmodell M31 nummer 342.

FamiljRedigera

Första gången var hon gift 1964–1970 med fotografen Lars Söderbom (född 1934) och fick en son (född 1964).[26] Tillsammans med Söderbom gav hon senare ut boken Det luktar sjukhus!.[27]

Andra gången var hon gift 1970–1994 med journalisten och gymnastikdirektören Olle Sundvall (född 1935), son till rektor Anders Sundvall och Nancy, ogift Åslund.[10] Tillsammans fick de en dotter (född 1972) och en son (född 1981).[28]

Tredje gången var hon gift 2005–2012 med zoologen Sverre Sjölander (född 1940).[29] Tillsammans gjorde de en serie radioprogram för P4 vilken sändes om söndagsmorgnarna 2009.[30]

Bibliografi (urval)Redigera

Romanerna om Saltöborna, även TV-serie som Saltön
  1. 1999Midsommarvals
  2. 2000Hummerfesten
  3. 2001En fröjdefull jul
  4. 2002Sol och vår
  5. 2005 - Saltön
  6. 2007Värmebölja
  7. 2008Aprilväder
  8. 2014Södra vägen till Saltön
  9. 2016Halta Hönans hotell

Priser och utmärkelser (urval)Redigera

Se ävenRedigera

KällhänvisningarRedigera

  1. ^ Sveriges befolkning 1990: Sundvall, Viveca
  2. ^ LIBRIS
  3. ^ ”Personligt”. Viveca Lärn. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121019020309/http://www.vivecalarn.com/personligt.htm. Läst 27 juli 2012. 
  4. ^ [a b] Österman, Lina (13 april 2019). ”Viveca från de sju haven”. www.unt.se. https://www.unt.se/kultur-noje/litteratur/viveca-fran-de-sju-haven-5264395.aspx. Läst 16 juli 2019. 
  5. ^ [a b c d e f g h i j] Lärn, Viveca, 1944-. - Sladdisen : en bok om min barndom / Viveca Lärn.. - 2019. - ISBN 9789100177881
  6. ^ ”Viveca Lärn: ”Nu har jag slutat att anpassa mig”” (på sv-SE). Femina. 23 maj 2019. https://www.femina.se/viveca-larn-nu-har-jag-slutat-att-anpassa-mig/. Läst 16 juli 2019. 
  7. ^ Bosseldal, Ingrid. ”Barnet Viveca öppnar dörren till sin verklighet” (på sv). gp.se. http://www.gp.se/1.14384308. Läst 16 juli 2019. 
  8. ^ [a b] ”Viveca Lärn om nya självbiografin Sladdisen: "Jag har alltid varit ensam"”. Selma Stories. https://www.selmastories.se/artikel/viveca-larn-sjalvbiografi-sladdisen/. Läst 16 juli 2019. 
  9. ^ [a b] Swalander, Christian (13 april 2019). ”Lärn bjuder in till en göteborsk nostalgitripp” (på sv-SE). Blekinge Läns Tidning. http://www.blt.se/kultur/larn-bjuder-in-till-en-goteborsk-nostalgitripp/. Läst 16 juli 2019. 
  10. ^ [a b c] Sundvall, Viveca, författare. Partille i Vem är det: svensk biografisk handbok. 1993, s. 1054.
  11. ^ "BARNBÖCKER AV VIVECA LÄRN". Arkiverad 12 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. Vivecalarn.com. Läst 11 augusti 2014.
  12. ^ ”Lärn, Viveca - Alex Författarlexikon” (på sv-SE). Alex. https://www.alex.se/lexicon/article/larn-viveca. Läst 23 juli 2019. 
  13. ^ ”Väster om Vinga av Viveca Lärn” (på sv). LitteraturMagazinet. http://www.litteraturmagazinet.se/viveca-larn/vaster-om-vinga. Läst 21 juli 2019. 
  14. ^ ”Södra vägen till Saltön”. Wahlström & Widstrand. https://www.wwd.se/bocker/192981/sodra-vagen-till-salton/. Läst 21 juli 2019. 
  15. ^ ”Halta Hönans hotell”. Wahlström & Widstrand. https://www.wwd.se/bocker/204031/halta-honans-hotell/. Läst 21 juli 2019. 
  16. ^ ”Sanningen om Saltön”. Wahlström & Widstrand. https://www.wwd.se/bocker/156495/sanningen-om-salton/. Läst 21 juli 2019. 
  17. ^ ”Sladdisen”. Albert Bonniers Förlag. https://www.albertbonniersforlag.se/bocker/225214/sladdisen/. Läst 21 juli 2019. 
  18. ^ ”Jultradition”. Jultradition. Arkiverad från originalet den 25 april 2012. https://web.archive.org/web/20120425112719/http://www.jultradition.se/tv.htm. Läst 17 april 2013. 
  19. ^ ”Lasse Åberg i intervjupodcasten "Vem vill vara junior?"”. http://hwcdn.libsyn.com/p/e/3/1/e314b3b3bff4c8ad/03_Lasse_Aberg_konstnar_filmskapare_och_musiker.mp3?c_id=7534602&expiration=1418038138&hwt=8b41d791a67297c1a9ca1d77f45573ad. Läst 22 augusti 2013. 
  20. ^ ”Svenska Barnboksakademins tidigare ledamöter”. Svenska barnboksakademin. https://www.barnboksakademin.com/ledamoter/tidigare.shtml. Läst 17 april 2013. 
  21. ^ [a b] ”Astrid-Lindgren-priset”. Svenska barnboksinstitutet. http://www.sbi.kb.se/sv/Utgivning-och-statistik/Priser-och-beloningar/Priser/Astrid-Lindgren-priset/. Läst 17 april 2013. 
  22. ^ [a b] ”Nils Holgersson-plaketten”. Svenska barnboksinstitutet. http://www.sbi.kb.se/sv/Utgivning-och-statistik/Priser-och-beloningar/Priser/Nils-Holgersson-plaketten/. Läst 17 april 2013. 
  23. ^ [a b] ”Expressens Heffaklump”. Svenska barnboksinstitutet. http://www.sbi.kb.se/sv/Utgivning-och-statistik/Priser-och-beloningar/Priser/Expressens-Heffaklump/. Läst 17 april 2013. 
  24. ^ [a b] ”Viveca Lärn fick Tage Danielsson priset”. SR. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=160&artikel=470013. Läst 17 april 2013. 
  25. ^ ”Årets Göteborgare”. SR. Arkiverad från originalet den 1 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110201071634/http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2212&grupp=13024. Läst 17 april 2013. 
  26. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).
  27. ^ Lärn, Viveca; Söderbom Lars (1994). Det luktar sjukhus!. Stockholm: Rabén & Sjögren. Libris 7237380. ISBN 91-29-62892-X 
  28. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  29. ^ Vidlund, Susanna (14 mars 2012). ”Viveca Lärn skiljer sig från sin Sverre”. Aftonbladet. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418003324/http://mobil.aftonbladet.se/nyheter/article14520723.ab. Läst 27 juli 2012. 
  30. ^ Sökning Svensk Mediedatabas Åtkomst 26 augusti 2014.
  31. ^ ”Kottsommar, Libris”. Kungliga biblioteket. http://libris.kb.se/bib/10663617. Läst 4 februari 2013. 
  32. ^ ”Ett djur på fem bokstäver, Libris”. Kungliga biblioteket. http://libris.kb.se/bib/11377467. Läst 4 februari 2013. 
  33. ^ ”Viveca Lärn får årets Piratenpris”. svt.se. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/gissningslek-kring-arets-piratenpris. Läst 16 maj 2016. 

Externa länkarRedigera