1913
år
1913 (MCMXIII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Händelser Redigera
Januari Redigera
- 1 januari – Socialstyrelsen börjar sin verksamhet. Den behandlar arbetarfrågor (avtal, arbetarskydd, socialförsäkringar, fattigvård etcetera) [1].
- 15 januari – Den första trådlösa förbindelsen mellan Berlin och New York upprättas [2].
- 17 januari – Raymond Poincaré väljs till Frankrikes president.
- 19 januari – Hattnålsskydd börjar, på konduktörernas förslag, säljas på Stockholms spårvagnar för att skydda andra passagerare mot dessa "fruktansvärda spjut" [1].
Februari Redigera
- 2 februari – Järnvägsstationen Grand Central Station invigs i New York och är världens största järnvägsstation [2].
- 3 februari
- Osmanska riket säger upp stilleståndsavtalet i första Balkankriget.
- Rudolf Steiner bildar Antroposofiska Sällskapet.
- 13 februari – Svenska Turbinfabriks Aktiebolaget Ljungström (STAL) bildas.
- 14 februari – Samfundet De nio bildas för att främja svensk litteratur. De har fått författarinnan Lotten von Kræmers hela förmögenhet på drygt 500 000 SEK [1].
- 24 februari – Brittiska suffragettledaren Emmeline Pankhurst anhålls för att ha erkänt ansvaret för ett bombattentat mot brittiske ministern Lloyd Georges lantställe [2].
Mars Redigera
- 2 mars – Bondeförbundet bildas i Sverige [2] med konstituerande möte [3].Initiativet togs av Carl Berglund 1910 genom uppropet "Bröder, låtom oss enas" i tidningen Landsbygden [1]. Partiet bildas då Lantmannapartiet har försvunnit och många bönder misstror de existerande partierna
- 3 mars – 5 000 kvinnor suffragetter demonstrerar i Washington D.C. för införandet av kvinnlig rösträtt.
- 4 mars
- New Jerseys guvernör Woodrow Wilson efterträder William Howard Taft som USA:s president. Wilson blir den förste demokraten i Vita Huset sedan 1897.
- Indianas guvernör Thomas R. Marshall blir USA:s nye vicepresident.
- 6 mars – 100 personer omkommer vid en dynamitexplosion i Baltimores hamn [4].
- 18 mars
- Ingenjör Ivar Kreuger grundar den svenska tändstickstrusten, Förenade svenska tändsticksfabriker AB, som han blir direktör för [2].
- Kung Georg I av Grekland mördas [5].
- Första halvan av året - En försvarsövning genomförs, för att kontrollera om Bodens fästning skulle stå emot ett ryskt anfall. Det visar sig, att så inte är fallet, eftersom det tar alldeles för lång tid att mobilisera fästningen.
April Redigera
- 16 april – Albert Schweitzer, tysk läkare och teolog, öppnar ett sjukhus i Lambaréné i Gabon.
- 17 april – Brattsystemet för ransonering av alkoholinköp med motbok presenteras i Sverige [3].
- 18 april – LM Ericsson bygger telefonanläggning i Kanton i Kina [3].
- 21 april – Smittkoppsepidemi hotar i Sverige, där 36 personer har insjuknat och två avlidit [3].
- 24 april – Gasen dödar 115 arbetare vid en gruvexplosion i Cincinnati [4]
- 29 april – Gideon Sundbäck får patent på blixtlåset.
Maj Redigera
- 2 maj – Osmanske generalen Essad Pascha Toptani, av albansk härkomst, utropar Albaniens självständighet under osmanskt beskydd [2].
- 21 maj – Folkpensionslagen antas av Sveriges riksdag. Alla över 67 år [2] får 45-195 kronor per år, och grunden till modern svensk sociallagstiftning läggs [1].
- 29 maj – Skandalpremiär för Igor Stravinskijs balett Våroffer i Paris. Publiken är delad i två läger, och börjar slåss [5].
- 30 maj – Preliminärfred i Balkankriget sluts i London efter brittiska påtryckningar. Osmanska riket avträder nästan alla sina områden i Europa [2], utom Konstantinopel och ett område norr om Marmarasjön.
- 31 maj – 22-årige svensken Axel Ahlgren vinner ett maratonlopp i London på tiden 2.36,03 [5].
Juni Redigera
- Juni
- Kalmar och Växjö stift slås ihop efter den siste kalmarbiskopens död.
- Bulgarien angriper de serbiska trupperna i de av dem besatta men av Bulgarien krävda områdena. Grekland sluter upp på Serbiens sida. Detta blir upptakten till andra Balkankriget.
- 4 juni – Suffragetten Emily Davison kastar sig framför brittiske kungens häst under Epsomderbyt och avlider 4 dagar senare[2].
- 11 juni – Norges storting inför allmän rösträtt för kvinnor [2].
- 15 juni – Hesselby strandbad invigs och blir Stockholms första gemensamhetsbad, även känt som "Mälarens Mölle" [1].
- 29 juni
- Andra Balkankriget börjar när Bulgarien anfaller Serbien, som får hjälp av Grekland [2].
- Gula ledartröjan införs vid årets Tour de France, och Philippe Thus från Belgien vinner tävlingen [2].
Juli Redigera
- 15 juli – Storbritanniens underhus beslutar om begränsat självstyre Irland [5].
- 17 juli – En svensk sjukvårdsgrupp anländer till Belgrad för att ta hand om sårade under det andra balkankriget.
Augusti Redigera
.JPG)
- 10 augusti – Fredsavtal sluts i Bukarest, vilket avslutar andra Balkankriget för Rumäniens och Serbiens del.
- 16 augusti – Löpande band införs på Henry Fords bilfabriker i USA, och produktionen ökar [2].
- 23 augusti
- Internationella friidrottsförbundet bildas i Berlin, vilket markerar starten för noteringen av officiella världsrekord.
- Skulpturen Den lille havfrue sätts upp i Köpenhamns hamninlopp [5].
September Redigera
- 5–7 september – USA skickar marinsoldater till Ciaris Estero, Mexiko för att hjälpa till med evakueringen av amerikaner och andra från Yaquidalen, som efter oroligheter blivit en farlig plats att vistas på.[6]
- 7 september – Trippelalliansen mellan Italien, Tyskland och Österrike-Ungern befästs vid en konferens i Salzbrunn.[2]
- 13 september – Garphytte sanatorium i Närke invigs av landshövding Karl Johan Bergström.
- 15 september – Stockholms stadsfullmäktige ger AB Stockholmssystemet ensamrätt på handeln med alkohol i staden enligt Brattsystemet.[3]
- 21 september Andra Balkankriget tar slut med fred i Konstantinopel. Bulgarien framstår som förlorare medan Serbien framstår som vinnare och fördubblar sitt territorium.[2]
- 23 september
- Skådespelaren Gösta Ekman (den äldre) gör scendebut på Svenska teatern vid Blasieholmsgatan i Stockholm i Algot Strandbergs Halvblod.[1]
- Roland Garros, fransk flygpionjär, genomför den första flygningen över Medelhavet.
- 25 september – Svenska ångfartyget Norge kolliderar med Hamburg-Amerikalinjens ångfartyg Graf Waldersee på Elbe vid Neumühlen. Norge får svåra skador.[7]
- 27 september – Första internationella syndikalistkongressen hålls i London.
- 30 september – Säter härjas av en häftig brand, bland annat förstörs Dala väfveriaktiebolag och Gustafssons smidesverkstad.[7]
Oktober Redigera
- 6 oktober Yuan Shikai väljs till Kinas president på fem år.[8]
- 7 oktober
- Gustav Sundbärg överlämnar Emigrationsutredningens 900-sidiga betänkande till den svenska regeringen [1]. Emigrationen skall motverkas genom förbättrade sociala förhållanden och lättnader i utvandringslagstiftningen.
- Tangon presenteras i Sverige på Cirkus i Stockholm. I Tyskland förbjuder kejsaren officerare att dansa tango i uniform [5].
- Löpande band-principen införs på The Ford Motor Company i Detroit.
- 9 oktober Brand utbryter ombord på ångfartyget Volturno mitt ute på Atlanten. Efter nödanrop räddas besättningen dagen därpå. 86 besättningsmän och 76 passagerare omkommer i olyckan.[9]
- 14 oktober – Vid en explosion i kolgruvan Universal i närheten av Cardiff, Södra Wales omkommer 444 gruvarbetare.[10]
- 15 oktober – Socialdemokratiska ungdomsförbundets antimilitaristiska Det befästa fattighuset utkommer som svar på Sven Hedins Ett varningsord [3].
- 17 oktober – Det tyska marinluftskeppet L II störtar kort efter start under flygprov vid Johannisthal. Alla de 34 ombordvarande omkommer.[11]
- 27 oktober – Victor Sjöströms film Ingeborg Holm väcker debatt i Sverige om fattigvården [3].
November Redigera
- 14 november – Fredsavtal sluts i Aten, vilket avslutar Andra Balkankriget för Greklands del.
- 16 november – Första delen av Marcel Prousts A la recherche du temps perdu utkommer [5].
- 29 november – Fredsavtal sluts i Konstantinopel, vilket avslutar Andra Balkankriget för Osmanska rikets del.
- 30 november – I Hollywood börjar Charlie Chaplin spela stumfilm hos producenten Mack Sennet med filmen "Making a Living" [2].
December Redigera
- 5 december – Första delen av Carl Grimbergs historieverk Svenska folkets underbara öden utkommer [3].
- 10 december – Tavlan Mona Lisa återfinns efter att ha varit försvunnen från Louvren i Paris i över två års tid.
- 20 december – Man börjar planera ett bondetåg till kungen i Stockholm för att betyga honom sin försvarsvilja [3].
- 21 december
- Sveriges statsminister Karl Staaff offentliggör den svenska regeringens försvarsprogram genom ett tal i Karlskrona. Han går delvis försvarsvännerna till mötes, men högern och kungen tolkar talet som negativt för Sveriges försvar [1].
- Världens första korsord publiceras i tidningen New York World.
- 31 december – Under året har 17 dödsolyckor i motortrafiken inträffat i Sverige [12].
Okänt datum Redigera
- Ett tyskt läkemedelsföretag patenterar MDMA [13].
- Försöksverksamhet med simundervisning införs i Adolf Fredriks och Sofia skolor i Stockholm i Sverige.
- Naturvetarna vid Stockholms universitet tar upp spextraditionen och sätter upp det första Naturvetarspexet "Opp och hoppa". Först året därefter grundas den Naturvetenskapliga Föreningen.
- Tidningen Konsumentbladet, numera Vi, grundas.
- Den svenska riksdagen beslutar om en så kallad nomadskola för barn till nomadiserade samer. Den utmärks av kortare undervisningstid och lägre kompetens på lärarna, eftersom man inte anser att "de lägre stående lapparna" skall underkastas civilisationen. Endast barn till bofasta samer får gå i vanlig folkskola.
- AB Förenade Fabriker i Norrköping bildas genom en sammanslagning av fyra av de största ylletillverkarna.
- Läkemedelsföretaget Astra AB grundas i Södertälje.
- De första motoriserade traktorerna tillverkas av Munktells verkstäder i Eskilstuna.
- Den svenska utlänningslagen träder i kraft [14].
- Skämtartikeln pruttkudde lanseras i Sverige.
- Karl Gerhard syns för första gången på scen i filmen Mannekängen.
- F. W. Taylor publiceras på svenska med Rationell arbetsledning: Taylorsystemet [15].
- En T-Ford kostar 3 975 SEK i Stockholm [16].
- Den turkiska kvinnorörelsen organiserar sig i Osmanlı Műdafaa-ı Hukûk-ı Nisvan Cemiyeti.
Födda Redigera
- 2 januari
- Gunnar Ekström, svensk skådespelare.
- Anna Lee, amerikansk skådespelare.
- 5 januari – Jack Haig, brittisk skådespelare.
- 6 januari
- Edward Gierek, polsk politiker.
- Loretta Young, amerikansk skådespelare.
- 9 januari – Richard Nixon, amerikansk politiker, USA:s president 1969–1974.
- 10 januari – Gustav Husák, tjeckoslovakisk politiker, president 1975–1989.
- 15 januari – Lloyd Bridges, amerikansk skådespelare.
- 23 januari – Jean-Michel Atlan, konstnär.
- 25 januari – Witold Lutosławski, polsk kompositör.
- 30 januari
- Sten-Åke Cederhök, revyartist och skådespelare.
- Alfrēds Riekstiņš, lettisk SS-officer, agent.
- 13 februari
- Bertil Anderberg, svensk skådespelare.
- Erik Nordgren, svensk kompositör, arrangör av filmmusik och orkesterledare.
- 15 februari
- Gert Fröbe, tysk skådespelare.
- Willy Vandersteen, belgisk (flamländsk) serietecknare.
- 16 februari – Tage Holmberg, svensk filmklippare, fotograf, regiassistent och manusförfattare.
- 18 februari – Arthur Axmann, tysk nazistisk politiker.
- 22 februari – Hans-Diedrich von Tiesenhausen, tysk ubåtsbefälhavare under andra världskriget på U331.
- 27 februari
- Paul Ricœur, fransk filosof.
- Irwin Shaw, amerikansk författare.
- 15 mars – Macdonald Carey, amerikansk skådespelare.
- 19 mars – Karl Erik Flens, svensk skådespelare.
- 22 mars – Charles E. Dederich, grundare av "Synanon Church".
- 23 mars
- Heinz Linge, tysk SS-officer, Adolf Hitlers betjänt.
- Gustav Sjöberg, svensk fotbollsspelare, målvakt.
- 26 mars – Paul Erdős, ungersk matematiker.
- 30 mars
- Frankie Laine, eg. Frank Paul Lovecchio, amerikansk populärsångare.
- Martin Söderhjelm, svensk skådespelare, regissör, dramaturg och författare.
- 3 april – Per Borten, norsk politiker, statsminister 1965–1971.
- 8 april
- Sourou Migan Apithy, president i Republiken Dahomey, nuvarande Benin.
- Roland Schütt, svensk författare.
- 11 april – Oleg Cassini, amerikansk modeskapare.
- 15 april – Olof Rydbeck, svensk radiochef och ambassadör [3].
- 18 april – John E. Davis, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1957–1961.
- 24 april – Paul Esser, tysk skådespelare.
- 1 maj
- Harald Larsson, svensk skogsinspektör och riksdagspolitiker för Centerpartiet.
- Balraj Sahni, indisk skådespelare.
- 3 maj
- Peer Gregaard, dansk teaterchef.
- Pelle Ström, svensk sångare.
- 5 maj – Tyrone Power, amerikansk skådespelare.
- 6 maj – Stewart Granger, brittisk skådespelare.
- 13 maj – William Richard Tolbert, Jr, liberiansk president.
- 16 maj – Woody Herman, amerikansk orkesterledare och klarinettist.
- 18 maj
- Neelam Sanjiva Reddy, Indiens president 1977-1982.
- Charles Trenet, fransk vissångare.
- 21 maj
- Lars Lennartsson, svensk sångare och skådespelare.
- Holge Ottosson, svensk direktör, kommunpolitiker och riksdagsman.
- 23 maj – Folke Mellvig, svensk författare och manusförfattare.
- 26 maj – Karin Ekelund, svensk skådespelare, regissör och sångerska.
- 30 maj – Pee Wee Erwin, amerikansk jazztrumpetare.
- 9 juni – Maud Walter, svensk skådespelare.
- 18 juni – Oswald Teichmüller, tysk matematiker.
- 19 juni – Per Gunvall, svensk regissör och manusförfattare.
- 23 juni – William P. Rogers, amerikansk republikansk politiker.
- 27 juni – Birgit Eggers, svensk skådespelare.
- 14 juli – Gerald Ford, amerikansk politiker, USA:s president 1974–1977.
- 18 juli – Red Skelton, amerikansk skådespelare.
- 20 juli – Ingrid Björnberg,[17], barnflicka på Stockholms slott från 1938 [18].
- 23 juli
- Michael Foot, brittisk politiker.
- Erik Huss, svensk folkpartistisk politiker, industriminister 1978–1979.
- 29 juli – Erich Priebke, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
- 2 augusti
- Stig Hansson, svensk lantbrukare och centerpartistisk politiker.
- Siri Olson, svensk skådespelare, sångerska och dansös.
- 9 augusti – Herman Talmadge, amerikansk politiker, senator 1957–1981.
- 10 augusti – Wolfgang Paul, tysk nobelpristagare i fysik.
- 16 augusti – Menachem Begin, Israels sjätte premiärminister 1977–1983, mottagare av Nobels fredspris.
- 17 augusti – W. Mark Felt, amerikansk agent och tjänsteman inom FBI, Deep Throat.
- 21 augusti – Stig Bergendorff, svensk skådespelare, författare. regissör, manusförfattare, kompositör och textförfattare.
- 28 augusti – Robertson Davies, kanadensisk författare.
- 3 september – Alan Ladd, amerikansk skådespelare.
- 7 september – Anthony Quayle, brittisk skådespelare.
- 8 september – Helge Andersson, svensk konstnär.
- 12 september – Jesse Owens, amerikansk löpare, längdhoppare.
- 14 september
- Annalisa Ericson, svensk skådespelare, dansare och revyartist.
- Jacobo Arbenz Guzmán, president i Guatemala 1951–1954.
- 15 september – John N. Mitchell, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1969–1972.
- 18 september – Erik Blomberg, finländsk filmregissör, skådespelare, manusförfattare och filmfotograf.
- 19 september – Frances Farmer, amerikansk skådespelare.
- 22 september – Ingrid Borthen, svensk skådespelare.
- 23 september
- Arne Källerud, svensk skådespelare.
- Sándor Tarics, ungersk vattenpolospelare.
- 28 september – Edith Pargeter, engelsk författare.
- 29 september – Trevor Howard, brittisk skådespelare.
- 4 oktober
- Noel Counihan, australisk målare inom socialrealismen.
- Wiange Törnkvist, svensk skådespelare.
- 6 oktober
- Karin Hartman, överstelöjtnant i Frälsningsarmén.
- Meret Oppenheim, schweizisk konstnär inom surrealismen.
- 11 oktober – Lil Yunkers, svensk sångerska, journalist och författare.
- 24 oktober – Marie-Louise Sorbon, svensk skådespelare.
- 25 oktober – Klaus Barbie, tysk SS-officer.
- 1 november – Åke Engfeldt, svensk skådespelare.
- 2 november
- Lillie Björnstrand, svensk skådespelare och författare.
- Burt Lancaster, amerikansk cirkusakrobat och skådespelare.
- 3 november – Marika Rökk, tysk skådespelare.
- 4 november
- Jerry Högstedt, svensk kompositör och kapellmästare.
- Gig Young, amerikansk skådespelare.
- 5 november – Vivien Leigh, brittisk skådespelare.
- 7 november – Albert Camus, fransk författare, nobelpristagare.
- 11 november – Sonja Wigert, norsk-svensk skådespelare.
- 14 november – Vera Nilsson, svensk skådespelare.
- 15 november – Harald Lundquist, svensk kompositör, orkesterledare och sångare.
- 16 november – Gunn Wållgren, svensk skådespelare.
- 22 november – Benjamin Britten, brittisk tonsättare.
- 24 november – Geraldine Fitzgerald, amerikansk skådespelare.
- 25 november – Rune Skog, svensk sångare (andretenor) och pianist.
- 30 november – Kalle Schröder, svensk tennisspelare.
- 10 december – Gösta Folke, svensk regissör, skådespelare och teaterchef.
- 11 december – Jean Marais, fransk skådespelare.
- 13 december – Archie Moore, amerikansk tungviktsboxare.
- 14 december – Anna Ladegaard, dansk författare.
- 15 december – Sven Ljungberg, svensk konstnär [3].
- 18 december – Willy Brandt, tysk politiker, förbundskansler 1969–1974, nobelpristagare.
- 24 december – Ad Reinhardt, amerikansk målare.
- 25 december
- Henri Nannen, journalist och publicist.
- Arvid Nilssen, norsk skådespelare.
- Claude Simon, fransk författare och nobelpristagare.
- Joseph Kasavubu, kongolesisk frihetskämpe och politiker.
- Carl-Henning Pedersen, konstnär.
- Arne Tammer, en av grundarna av Svenska frisksportförbundet.
- Louis Washkansky, den första människan som genomgick en hjärttransplantation.
Avlidna Redigera
- 4 januari – Alfred von Schlieffen, tysk generalfältmarskalk.
- 5 januari – Capell L. Weems, amerikansk republikansk politiker.
- 12 januari – Gustaf Magnus Nerman, svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.
- 19 januari – George C. Pendleton, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1893–1897.
- 30 januari – James Henderson Berry, amerikansk demokratisk politiker.
- 2 februari
- Gustaf de Laval, svensk ingenjör, uppfinnare och industriman, uppfinnare av separatorn och grundare av DeLaval.
- Hans Hildebrand, svensk ledamot av Svenska Akademien 1895–1913.
- 18 mars – August Bebel, tysk socialdemokratisk politiker och en av grundarna till SPD.
- 26 mars – Garnet Joseph Wolseley, brittisk fältmarskalk.
- 1 april – Otto March, tysk arkitekt.
- 12 april – John B. Henderson, amerikansk politiker och jurist, senator 1862–1869.
- 25 maj – Alfred Redl, österrikisk-ungersk officer och rysk spion.
- 4 juni – Harald Jacobson, svensk poet.
- 13 juni – Otto Edvard August Hjelt, finländsk läkare och professor.
- 28 juni – John L. Barstow, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1882–1884.
- 10 augusti – Johannes Linnankoski, finländsk författare.
- 1 september – Anders Bjurholm, svensk bryggeriägare.
- 3 september – John Martin, amerikansk demokratisk politiker, senator 1893–1895.
- 23 september – Bengt Lidforss, svensk socialdemokratisk journalist
- 30 september – Rudolf Diesel, tysk ingenjör, dieselmotorns uppfinnare.
- 7 november – Alfred Russell Wallace, brittisk naturforskare.
- 16 november – Carl Carlson Bonde, politiker.
- 26 november – Rufus W. Cobb, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1878–1882.
- 28 november – Richert Vogt von Koch, svensk militär och författare.
- 30 november – Johan August Ekman, svensk ärkebiskop sedan 1900.
- 9 december – Lars Olsson Smith, svensk företagare och spritfabrikör, känd som Brännvinskungen.
- 12 december – Fredrik Thesleff, finländsk arkitekt.
- 30 december – Sofia av Nassau, 77, drottning av Sverige 1872–1907 och av Norge 1872–1905, gift med Oscar II [2].
Nobelpris [19] Redigera
- Fysik – Heike Kamerlingh Onnes, Nederländerna
- Kemi – Alfred Werner, Schweiz
- Medicin – Charles Richet, Frankrike
- Litteratur – Rabindranath Tagore, Indien
- Fred – Henri La Fontaine, Belgien
Referenser Redigera
Fotnoter Redigera
- ^ [a b c d e f g h i] Sverige 1900-talet – 1913, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] 20:e århundrades När Var Hur – 1913, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k] Hundra år i Sverige – 1913, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ [a b] Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ [a b c d e f g] 100 år med Aftonbladet – 1913, 1999
- ^ Grimmett, Richard F. (5 oktober 2004). ”Instances of Use of United States Armed Forces Abroad, 1798 – 2004”. Naval History and Heritage Command. https://www.history.navy.mil/research/library/online-reading-room/title-list-alphabetically/i/use-of-armed-forces-abroad-1798-2004.html.
- ^ [a b] Hvar 8 dag 1913, s. 26.
- ^ Hvar 8 dag 1913, s. 45.
- ^ Hvar 8 dag 1913, s. 59-60.
- ^ Hvar 8 dag 1913, s. 60.
- ^ Hvar 8 dag 1913, s. 61.
- ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bokförlaget Bra böcker, 1976, sidan 65 - Omnibussen gör sin entré
- ^ ”Narkotika”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110524131828/http://members.fortunecity.com/simulatorsmusicsite/droger/narkotika.htm.
- ^ Sverige 1900-talet – De nya svenskarna: Mellan assimilation och mångfald, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Sverige 1900-talet – Från gåspenna till tangentbord, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”100 år med Aftonbladet”. http://wwwc.aftonbladet.se/special/1900/00/bil.html. – Sverige rullar in i 1900-talet, 1999
- ^ ”Svensk filmdatabas - Ingrid Björnberg”. Arkiverad från originalet den 26 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140826162513/http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=364693.
- ^ ”Bokus 2009 - Victoria”. http://www.bokus.com/newsletters/Pdf/9789174240726.pdf.
- ^ ”Nobelpriset”. https://www.nobelprize.org/prizes/lists/all-nobel-prizes/. Läst 10 april 2011.
Externa länkar Redigera
Wikimedia Commons har media som rör 1913.
