Pontus Gustafsson

svensk skådespelare

Pontus Karl Fredrik Gustafsson, född 15 augusti 1955 i Stockholm, är en svensk skådespelare.

Pontus Gustafsson
Pontus Gustafsson
Pontus Gustafsson
FöddPontus Karl Fredrik Gustafsson
15 augusti 1955 (65 år)
Stockholm
IMDb SFDb

BiografiRedigera

Han började redan som barn skådespela vid Medborgarteaterns barnteater och via sin kamrat Mikael Rundquist fick han barnroller på Dramaten i slutet av 1960-talet. 1966 var han (okrediterad) med i Dramatens uppsättning av Herr Puntila och hans dräng Matti. Mer "officiell debut" på samma scen skedde 1967 i Lars Forssells Sock! Bang! Svisch! Smack! Vroom! och han gjorde ytterligare barnroller där fram till 1969. Vid samma tid filmdebuterade han som skeppsgossen Kalle i en film efter Elsa Beskow, Farbror Blås nya båt 1968.

Han blev även engagerad för filmdubbning och kom bl.a. att ge röst åt Mowgli i Disneyfilmen Djungelboken. Vid 14 års ålder engagerades han av Helsingborgs stadsteater där han fick sin första stora scenroll. Han avbröt sina gymnasiestudier för att ta ett sabbatsår och arbetade i diverse yrken innan han, som han säger, "mest på skoj" sökte till Scenskolan i Stockholm. Han kom emellertid in vid endast 18 års ålder 1974 och efter examen 1977 blev han engagerad vid Dramaten där han verkat med undantag för några perioder där han bl.a. varit tjänstledig för att spela privatteater. Det var också för en roll i en sådan privatteaterfars, Trassel, som han tilldelades Svenska Dagbladets Poppepris 1993 med motiveringen: för sin subtila komik och halsbrytande akrobatik, ett clowneri i det lilla formatet parat med stor humor i Poppes anda.

I regel har hans rollkaraktärer varit av det mer ungdomligt, oskuldsfulla slaget som fallet var med hans huvudroll som ung biografmusiker i tv-serien Paganini från Saltängen 1987 eller som departementsrådet i thrillerserien Läckan 1974, trots att han där spelade en äldre karaktär i likhet med hans roll som medelålders journalist med mammaproblem i den omdebatterade situationskomedin Glöm inte mamma! 1998. Han har dock emellanåt spelat mer neurotiska karaktärer på ett utmärkt sätt, bl.a. ynglingen i P.O. Enquists I lodjurets timme som även gjorts som tv-version 1989 eller narkoman i tv-serien Goltuppen 1991.

2001 efterträdde han Jörgen Lantz som programledare för Björnes magasin.

2013 tilldelades Gustafsson Dramatens O'Neill-stipendium.

UtmärkelserRedigera

Filmografi (i urval)Redigera

TeaterRedigera

RollerRedigera

År Roll Produktion Regi Teater
1968 Pim Varför är det så ont om Q?
Hans Alfredson
Lars-Erik Liedholm Dramaten
1969 Gruppmedlem
Ficktjuv
Tolvskillingsoperan
Kurt Weill och Bertolt Brecht
Alf Sjöberg Dramaten
1976 Toffolo Gruffet i Chiozza
Carlo Goldoni
Rudolf Penka Katarinateatern[1]
1977 Gymnasisten Onda andar
Fjodor Dostojevskij
Ernst Günther Dramaten
1978 Sandwall, LKAB Ranstadvalsen
Jan Guillou och Gunnar Ohrlander
Margaretha Byström Dramaten
1979 Jegor Sasonov Mannen på trottoaren
Per Olov Enquist och Anders Ehnmark
Staffan Roos Dramaten
1988 Pojken I lodjurets timma
Per Olov Enquist
Göran Graffman Dramaten
1991 Peter Pan Peter Pan
J.M. Barrie
Jackie Söderman Dramaten
1993 Karlsson Karlsson på taket
Astrid Lindgren
Pernilla Skifs Göta Lejon[2]
1995 Kurren I fru Vennermans fall
Marie-Louise Ekman
Gösta Ekman
Marie-Louise Ekman
Kilen, Kulturhuset, Stockholm[3]
1997 Jepichodov Körsbärsträdgården
Anton Tjechov
Peter Langdal Dramaten
1999 Stephen Spettigue Charleys tant
Brandon Thomas
Thomas Ryberger Intiman
2000 Lorden från gränden
L. Arthur Rose och Noel Gay
Thomas Ryberger Intiman[4]
2003 Bussresan
Ulf Larsson
Ulf Larsson Vasateatern[5]
2004 Larsson Söderkåkar
Gideon Wahlberg
Ulf Larsson Tantogården[6]
Kaplan
Da Silva
A Clockwork Orange 2004
Anthony Burgess
Kasper Bech Holten Dramaten
2005 Armbåge Lika för lika
William Shakespeare
Yannis Houvardas Dramaten
2009 Herr Ford Muntra fruarna i Windsor
William Shakespeare
John Caird Dramaten
Mason Jane Eyre
Charlotte Brontë
Ellen Lamm Dramaten
2012 Aron Fanny och Alexander
Ingmar Bergman
Stefan Larsson Dramaten
2015 Relling
Molvik
Gråberg
Vildanden
Henrik Ibsen
Anna Pettersson Dramaten
Christopher Klanen
Nina Raine
Nina Raine Dramaten
2016 Aron
Regissör Landahl
Fanny och Alexander
Ingmar Bergman
Stefan Larsson Dramaten
2017 Antonio
Bartolo
Figaros bröllop
Pierre Augustin Caron de Beaumarchais
Tobias Theorell Dramaten
Buckingham Rickard III
William Shakespeare
Stefan Larsson Dramaten
Improvisation på slottet
Andreas T Olsson
Andreas T Olsson Dramaten
En budbärare Oidipus/Antigone
Sofokles
Eirik Stubø Dramaten

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Bengt Jahnsson (27 november 1976). ”Premiär på nya Katarina Teatern: Intressant uppsättning av Goldonis 'Gruffet'”. Dagens Nyheter: s. 21. http://arkivet.dn.se/tidning/1976-11-27/323/21. Läst 16 september 2017. 
  2. ^ Ingegärd Waaranperä (19 oktober 1993). ”Fördomsfullt om barns humor”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/teater/fordomsfullt-om-barns-humor/. Läst 17 september 2016. 
  3. ^ ”I fru Vennermans fall”. Chinateatern. http://www.chinateatern.se/show/i-fru-vennermans-fall/. Läst 3 september 2015. 
  4. ^ Claes Salomonsson (10 april 2000). ”Ulf Larsson gör Poppes största paradnummer”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/noje/0004/10/poppe.html. Läst 13 juni 2015. 
  5. ^ Linda Hjertén (6 juni 2002). ”Ulf Larsson gör stjärnspäckad busskomedi”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/article10283192.ab. Läst 13 juni 2015. 
  6. ^ Lars Ring (12 juli 2004). ”Trångt och ojämnt när Söderkåkar flyttar in i Tanto”. SvD. http://www.svd.se/trangt-och-ojamnt-narsoderkakar-flyttar-in-i-tanto. Läst 13 juni 2015. 

Externa länkarRedigera