Agi Lindegren
August (Agi) Lindegren, född 29 december 1858 i Hudiksvall, död 16 november 1927 i Drottningholm, var en svensk arkitekt, tecknare och etsare.
| Agi Lindegren | |
 | |
| Född | 29 december 1858[1][2][3] Hudiksvalls församling[4][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 16 november 1927[1][2][5] (68 år) Drottningholm[4][2], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Kungliga Akademien för de fria konsterna[6] Arkitekturskolan KTH  |
| Sysselsättning | Arkitekt[1][2], tecknare, grafiker |
| Befattning | |
| Slottsarkitekt[6] | |
| Noterbara verk | Gustaf Vasa kyrka och Biologiska museet |
| Maka | Annie Hjortzberg[2] |
| Utmärkelser | |
| Litteris et Artibus (1891)[2] | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi
redigeraLindegren var son till grosshandlare Thiodolf Lindegren och Rosa Regnander. Han studerade vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm 1877–1882 och vid Konstakademien i Stockholm 1882–1885. Han erhöll av akademien den hertliga medaljen vid examen. Enligt tidens ideal företog han sedan studieresor till bland annat Frankrike, Tyskland och Italien i olika omgångar under fyra år. Sommaren 1885 arbetade han som sidenmönsterritare i Paris.[7]
Lindegren blev 1885 tjänstgörande arkitekt utom stat vid Överintendentsämbetet[8] (från 1918 Byggnadsstyrelsen) och 1894 utnämnd till slottsarkitekt vid Drottningholms slott.[9] Vidare textade och illustrerade han böckerna Broder Ragnvald och den heliga Catarina, av J. Böttiger (1887), Om Riddaren med Ämbaret (1895) och Due canzoni (1891), översatta av K. Wahlund, samt illustrerade Lilla Brigitteboken (1892), utgiven av H. Wieselgren, Hedvig Eleonoras Drottningholm (1897), av J. Böttiger, samt Les maisons souveraines de l'Europe, av F.U. Wrangel (1898–99), varjämte han tecknade bokband, som utförts av Gustaf Hedberg. Vid Oscar II:s jubileum 1897 var de flesta av de överlämnade svenska adresserna textade och illustrerade av Lindegren. Han etsade även exlibris, karikatyrer samt ett porträtt av professor M. Sondén. Lindegren blev 1899 ledamot av Akademien för de fria konsterna.
År 1911 drabbades han av en hjärnblödning som förlamade högra sidan. Han kunde därefter inte själv utföra något arbete, men han bidrog med råd till restaureringsarbeten på Drottningholms slott. Lindegren är representerad vid bland annat Nationalmuseum i Stockholm.[10] Han är gravsatt i Gustav Vasa kyrkas kolumbarium vid Odenplan Stockholm.[11]
Verk i urval
redigera
.jpg)
Arkitektur
redigera- Villa Gransäter, Värmdö, Stockholms län (1886)
- Ny kyrka, Värmland (1887)
- Biologiska Museet, Stockholm (1893), närmast i norsk stavkyrkostil
- Davidsonska huset, Gustav Adolfs torg, Stockholm, tillsammans med Gustaf Lindgren (1894)
- Villa Skoga i Kolmården (Krokek) (1894)
- Nordiska museets provisoriska tillbyggnad vid Stockholmsutställningen 1897
- Villa Martin vid Gripsholm (1897)
- Cassels donation i Grängesberg (1898) [12]
- Frimurarhuset i Härnösand (1900)
- Villa Swartz i Norrköping (1901)
- Fasader till brandstation i Kalmar (1906)
- Gustaf Vasa kyrka i Stockholm (fullbordad 1906)
Restaureringar
redigera- Västerås domkyrka (1896–1898)
- Ekensholm i Flens kommun, Södermanlands län (1898–1899)
- Trefaldighetskyrkan i Uppsala (1906)
- Mariakyrkan i Sigtuna (1906)
- Kristine kyrka, Falun (1903–1906)
- Klara kyrka i Stockholm (färdig 1907)
Dekoreringar
redigera- Hudiksvalls kyrka (1888)
- Sankt Johannes kyrka, Stockholm (1889–1890)
- Uppsala domkyrka (1890–1893)
- Nacka kyrka (1891)
- Sankt Olai kyrka, Norrköping (1891)
- Katarina kyrka, Stockholm (1892)
- Sankt Jacobs kyrka, Stockholm (1892–1893)
- Hedvig Eleonora kyrka, Stockholm (1894)
- Hedvigs kyrka, Norrköping (1894)
- Gustaf Adolfskyrkan, Stockholm (1894)
- Adolf Fredriks kyrka, Stockholm (1895)
- Härnösands domkyrka (1895)
- Västerås domkyrka (1895–1896)
- Ervalla kyrka utanför Örebro (1900)
Bilder (verk i urval)
redigera-
-
Brandstationen i Kalmar -
Medstugan, Jämtland -
Utmärkelser
redigera
Konung Oscar II:s och Drottning Sofias guldbröllopsminnestecken, 1907.[9]
Konung Oscar II:s jubileumsminnestecken, 1897.[9]
Riddare av Nordstjärneorden, 1899.[13]
Riddare av första klassen av Vasaorden, 1893.[14]- Litteris et Artibus, 1891.
Bibliografi
redigera- Mariakyrkan i Westerås (1898)
Källor
redigera- KulturNav: Lindegren, Agi
- Nordisk familjebok (1912), band 16, s. 600–601 (länk)
Noter
redigera- ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g] August (Agi) Lindegren, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10502, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Benezit Dictionary of Artists, Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B00109911, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015.[källa från Wikidata]
- ^ Nationalmuseum, Nationalmuseum aktör-ID: 1583769, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Svenskt porträttarkiv: rkIpfGqHXrAAAAAAAABLqg, läst: 14 februari 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Agi Lindegrens samling Arkiverad 19 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Kungl. Byggnadsstyrelsen. i Sveriges statskalender 1925
- ^ [a b c] Kungl. Hovstaterna. i Sveriges statskalender 1915
- ^ Nationalmuseum
- ^ ”Lindegren, August”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/5ef7d6a9-aea2-47a3-8980-d05329b84e41. Läst 16 juni 2023.
- ^ Tomas Ljung, Strövtåg i Ludvika (ISBN 9163067471)
- ^ Kungl. Nordstjärneorden. i Sveriges statskalender 1915
- ^ Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1915
Litteratur
redigera- Johansson, Britt-Inger (1997). I tidens stil: arkitekten Agi Lindegrens liv och verk : 1858–1927. Stockholm: Raster. Libris 7763177. ISBN 91-87214-75-X
Vidare läsning
redigera- Ingegerd Hildebrand: August (Agi) Lindegren i Svenskt biografiskt lexikon (1980–1981)
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Agi Lindegren.- Lindegren, Agi i Libris
