Lennart Axel Mörk, född 1 augusti 1932 i Falköping, död 13 augusti 2007 i Sollentuna,[1] var en svensk scenograf, kostymör målare och tecknare.

Lennart Mörk
Född1 augusti 1932
Falköping, Västergötland
Död13 augusti 2007 (75 år)
Sollentuna, Stockholms län
Konstnärskap
FältMåleri, skulptur,
MotivNaturkrafterna, universum, tekniken
VerkTekniska högskolans tunnelbana
PriserKasper Salin-priset, Litteris et Artibus
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)
Den västra av två fasadmålningar på Riksteatern i Hallunda.
Den östra av två fasadmålningar på Riksteatern i Hallunda.
Tunnelbanestationen Tekniska högskolan i Stockholm.

Biografi redigera

Lennart Mörk utbildade sig på Konstfack i Stockholm och från 1955 på Konstakademien i Stockholm.[2] Han var scenograf på Dramaten i Stockholm från 1976 och gjorde där scenografi till 64 uppsättningar. Han gjorde debut 1957 med Alf Sjöbergs uppsättning av Carl Jonas Love Almqvists Drottningens juvelsmycke.

Han samarbetade bland annat med regissörerna Ingmar Bergman och Per Verner Carlsson. Sitt sista scenografi- och kostymuppdrag gjorde han samma år han dog till Dramatens uppsättning av Alexander och påfågeln i regi av Agneta Ehrensvärd.[3]

Lennart Mörk utsmyckade även offentliga miljöer, däribland Tekniska högskolans tunnelbanestation i Stockholm (1973) och fasaderna på Riksteatern i Hallunda i Botkyrka kommun. Tunnelbaneutsmyckningen inbegriper målningar, tekniska figurer och skulpturer som symboliserar och illustrerar de fyra elementen, universum och den tekniska utvecklingen.[4] Mörk arbetade även med museiutställningar, bland annat Oskuld – Arsenik (1966/67) på Nordiska museet och Gustaf III (1972/73) på Nationalmuseum.[5] 1998 visades utställningen Lennart Mörk retrospektivt, 40 år i bild och teaterDansmuseet[6]

Lennart Mörk gifte sig år 1976 med dansaren Karin Thulin; tillsammans fick de döttrarna Matilda Mörk och Joanna Mörk.

Mörk är representerad bland annat på Scenkonstmuseet[7] och Nationalmuseum[8], Moderna  museet[9] i Stockholm, Göteborgs stadsmuseum[10], Helsingborgs museum[11] och Postmuseum[12]

Mytologier och verkligheter, kroppen och psyket, drömmar och dokument, historien och vardagen, barnet och kosmos, drifterna och tänkandet - allt fanns med i Lennart Mörks konstnärskap [sic]. Från hans penslar och tuschpennor strömmade bilder som blev cirka hundra scenografier till opera och teater.
– Magnus Florin, chefsdramaturg, Kungliga Dramatiska Teatern[13]

[förtydliga]

Priser och utmärkelser redigera

Offentliga verk i urval redigera

Filmografi redigera

Roller redigera

Teater redigera

Scenografi och kostym redigera

År Produktion Upphovsmän Regi Teater Noter
1960 Hamlet
William Shakespeare Alf Sjöberg Dramaten Scenografi och kostym
1962 Resan
Le voyage
Georges Schehadé Alf Sjöberg Dramaten Scenografi och kostym
1963 Svejk i andra världskriget
Bertolt Brecht Alf Sjöberg Dramaten Scenografi och kostym
1967 Om fem år
Federico Garcia Lorca Donya Feuer Dramaten Scenografi och kostym
1968 De sista entusiasterna, revy
Povel Ramel och Beppe Wolgers Hasse Ekman Idéonteatern[15]/
Turné[16]
Scenografi
1991 Peer Gynt
Henrik Ibsen Ingmar Bergman Dramaten Scenografi
1996 Fint folk
Kent Andersson Thommy Berggren Dramaten Scenografi och kostym
1996 De löjliga preciöserna
Molière Thommy Berggren Dramaten Scenografi och kostym
1996 Kabaré… tre år kvar… Lennart Hjulström Dramaten Kostym
1997 Masterclass
Terrence McNally Björn Melander Dramaten Scenografi och kostym
2002 Morbror Vanja
Anton Tjechov Thommy Berggren Stockholms stadsteater Scenografi och kostym
2004 Hjälten
John Millington Synge Thommy Berggren Stockholms stadsteater Scenografi och kostym
2005 Fröken Julie
August Strindberg Thommy Berggren Dramaten Scenografi och kostym

Litteratur redigera

  • Constance af Trolle (redaktör): Lennart Mörk retrospektivt – 40 år i bild och teater, Dansmuseet, Stockholm 1998, ISBN 91-972852-2-6

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ Sveriges dödbok 1860–2016 (Version 7.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2018. ISBN 9789188341310 
  2. ^ Metropol auktioner, läst 2013-06-17
  3. ^ Lennar Mörk är död på nummer.se 14 augusti 2007, läst 2013-06-17
  4. ^ ”Konsten i tunnelbanan”. Spårvägsmuseet. http://media.sparvagsmuseet.se/%200_EJ%20LA%CC%88NKAT/konst_i_tunnelbanan.pdf. Läst 4 februari 2017. 
  5. ^ Mårdh, Hedvig (2021-04-03). ”The Artist/Scenographer and the Museum Exhibition” (på engelska). Konsthistorisk tidskrift/Journal of Art History 90 (2): sid. 115–138. doi:10.1080/00233609.2021.1895306. ISSN 0023-3609. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/00233609.2021.1895306. Läst 8 september 2021. 
  6. ^ Libris
  7. ^ ”Musikverkets databas över arkiv, föremål och föreställningar”. calmview.musikverk.se. http://calmview.musikverk.se/CalmView/default.aspx#_ga=2.135983601.1959824106.1510568779-2050440294.1510568779. Läst 13 november 2017. 
  8. ^ Nationalmuseum
  9. ^ Moderna  museet
  10. ^ Göteborgs stadsmuseum
  11. ^ Helsingborgs museum
  12. ^ Postmuseum
  13. ^ ”Lennart Mörk”. Statens konstråd. Arkiverad från originalet den 28 juni 2013. https://archive.is/20130628122433/http://www.statenskonstrad.se/se/Menu/Upplev/Byggnadsanknuten+konst/Gestaltningar/2013-2010/2010/Lennart-Mork. Läst 17 juni 2013. 
  14. ^ ”Lennart Mörk”. Statens konstråd. Arkiverad från originalet den 28 juni 2013. https://archive.is/20130628122433/http://www.statenskonstrad.se/se/Menu/Upplev/Byggnadsanknuten+konst/Gestaltningar/2013-2010/2010/Lennart-Mork. Läst 17 juni 2013. ”"Målningen Kö ingick i utställningen/installationen Vår verklighet - Divina Commedia, som turnerade i Sverige och Finland i början av 1970-talet." Magnus Florin” 
  15. ^ Bengt Jahnsson (11 april 1968). ”Luftspel på Idéon: Sydow förträfflig i rolig första akt”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1968-04-11/100/14. Läst 22 januari 2016. 
  16. ^ Bengt Jahnsson (26 juni 1968). ”Ny klassiker av Martin Ljung”. Dagens Nyheter: s. 12. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1968-06-26/170/12. Läst 22 januari 2016. 

Externa länkar redigera