Wikipedia:Faktafrågor/Arkiv 2015

Vete

Sidorna Veten (växter) och Vetesläktet är de dubblett? Tycks vara samma namn men olika Divisioner.--Eriass2 (diskussion) 27 november 2014 kl. 22.15 (CET)

De var dubbletter. Nu är det fixat.--Paracel63 (diskussion) 28 november 2014 kl. 00.38 (CET)

Däremot är frågan om det inte skulle behöva struktureras om lite. Artikeln vete beskriver det som brukar kallas "brödvete", det finns mängder med andra vetesorter. Triticum aestivum som artikeln Vete handlar om blir vanlig i Sverige först på 1800-talet, men ingen skulle väl säga att man börja odla vete först på 1800-talet, kubbvete, speltvete, hårdvete och kubbvete (särskilt kubbvete skulle ju behöva utökas - nu ser det ut som artikeln handlar om ett gräs, inte en av de vanligaste sädesslagen under stenåldern om en poplär form av vete för odling i Sverige under slutet av 1700-talet och börja av 1800-talet) Men visst, det kanske skulle gå att göra utan att ändra namnet. Det jag skrivit om historiken i artikeln vete och som jag planerat att utöka handlar dock till stora delar om andra veten än brödvete. Nu kan jag ju ta hand om det själv, men det skulle inte skada att få lite hjälp med de biologiska bitarna som jag inte är så bra på.--FBQ (diskussion) 28 november 2014 kl. 18.19 (CET)

Intressant ämnesområde! Får jag tid över tar jag gärna en sväng förbi artikeln. Det där med relativa betydelser hos sädeslag gäller inte heller bara vete. Se bara vad corn kan betyda på engelska (eller korn på svenska). :-)--Paracel63 (diskussion) 30 november 2014 kl. 01.33 (CET)

Jag började att titta lite på ämnet, men det är avancerat, vad som räknades som underarter tidigare är idag egna arter - vild emmer och odlad emmer är olika arter, vilt enkornvete och odlat enkornsvete är också olika arter. Det finns en vetesort som heter dvärgvete som skall ha varit nära besläktad med kubbvete och tidigare räknades som en underart till brödvete men jag är osäker på om den gör det längre. Vår- och höstvete skall alla fall fortfarande vara underarter av brödvete. Ofta är dessutom de olika arterna ofta hybridiseringar mellan olika vildformer.--FBQ (diskussion) 30 november 2014 kl. 02.34 (CET)

Att ämnet är komplicerat gör det inte mindre intressant. NE.se räknar släktet Triticum som ett 20-tal olika arter.[1]. Det påminner lite grand om problematiken vi har med att hantera rädisa/rättika och dess definitioner (och släktingar!).--Paracel63 (diskussion) 2 december 2014 kl. 01.27 (CET)

Ja, svenskspråkiga wikipedia i artikeln Vetesläktet räknar 27 arter. Som jag förstått det hela är flera egentligen hybrider mellan olika vetearter (och ibland gräs utanför vetesläktet). Sedan finns det mängder med andra vetesorter som jag inte har en aning om var de hör hemma, antagligen som underarter till dessa 27 arter, äldre litteratur är nog inte heller särskilt pålitlig vad gäller taxonomin. Men visst är det ett intressant ämne :-)--FBQ (diskussion) 3 december 2014 kl. 10.18 (CET)

Tilltalsnamn

Påståendet att personer normalt har sitt första namn som tilltalsnamn har dykt upp titt som tätt utan några källor. Jag vet att FredrikT kommenterat det för länge sedan med att han inte upplevt att det inte har med vad som är tilltalsnamn som placeras först, utan stavelserna. Tråden var då jag läste den gammal så det kändes inte meningsfullt att kommentera, men efter att ha funderat på det konstaterade jag att det faktiskt stämde med mina upplevelser. Redan innan hade jag konstaterat att det fanns en "naturlig ordning" som "känns rätt" vad gäller placering av förnamn, och den hade verkligen med stavelserna att göra - enstaviga först, sedan två och sist tre osv. I min familj kan jag säga att det nog är ganska 50 - 50 om tilltalsnamnet är första namn och jag har själv inte första namnet som tilltalsnamn. Det gör att jag undrar om det verkligen är sant att man normalt har första namnet som tilltalsnamn. Vidare känner jag mig osäker på om det i äldre tid funnits någon given placering av förnamn? Jag har förstått att SCB antar att personer utan givet tilltalsnamn har sitt förstanamn som tilltalsnamn. Men det säger ingenting om procenttalen, det skulle kunna vara 51 % som har förstanamnet som tilltalsnamn. Att andelen är högre skulle kunna bero på att man hellre väljer korta namn som tilltalsnamn med originella och långa namn som Konstantinus eller Bartolomaios mera sällan är tilltalsnamn.FBQ (diskussion) 26 november 2014 kl. 10.56 (CET)

Intressant, det bör gå att få källor på detta. I mitt arbete kommer jag in kontakt med legitimationskontroll och där uppfattar jag det som att första namnet nästan alltid är tilltalsnamn. Detta till trots har även jag mitt andra förnamn som tilltalsnamn, mitt första namn är ett enstavigt. /Hangsna (diskussion) 26 november 2014 kl. 11.18 (CET)

(redkonfl) Jag har fått intrycket att det i andra länder ofta är mycket mer ovanligt att tilltalsnamnet inte är först, än vad det är i Sverige. Tyvärr har jag ingen koll på i vilka länder det i så fall är så. Bland mina bekanta kommer vi nog också upp i runt 50 - 50 för första namn som tilltalsnamn. ⬤Bοⅰⅵе 26 november 2014 kl. 11.23 (CET)

Kan man inte göra en liten undersökning baserad på uppgifter från t. ex. upplysning.se? Edaen (diskussion) 26 november 2014 kl. 11.25 (CET)

(Redigeringskonflikt) Litet egen forskning: min bedömning är att det de senaste decennierna varit något vanligare att tilltalsnamnet kommer först än vad som varit fallet tidigare. Jag hade själv en klasskamrat på gymnasiet som hette "Henrik Lars", vilket lät märkligt i mina öron. Även om "Henrik" var tilltalsnamnet borde "Lars" komma först på grund av välljudet. Ingen av mina närmare manliga släktingar (inklusive kusiner) i min egen generation oh två generationer bakåt, utom min farfar som bara hade ett namn och en morbror som har två med lika många stavelser, har haft tilltalsnamnet först. Tostarpadius (diskussion) 26 november 2014 kl. 11.26 (CET)

När man söker inresetillstånd till USA förutsätts det att tilltalsnamnet är det första (blanketten ger inga alternativ). De kräver också att manet till 100% överensstämmer med vad som står i passet, så jag har börjat använda mitt förstanamn vid resor dit, trots att även jag har mitt andra namn som tilltalsnamn.Yger (diskussion) 26 november 2014 kl. 11.42 (CET)

Motsvarande torde förekomma här, så officiell statistik måste tas med en nypa salt. Om en myndighet eller annan organisation man har att göra med utgår från att första namnet är tilltalsnamn, varför besvära sig med att rätta dem? Att de kallar en något annat än ens vänner behöver inte störa. --LPfi (diskussion) 26 november 2014 kl. 19.22 (CET)

Jag har brukat lägga reklamutskick av det slaget till min son, vilket min fru inte tyckt om. Vi har nämligen samma namn först och ingen av oss har det som tilltalsnamn. Det samma gäller en av mina morbröder och hans två söner. Tostarpadius (diskussion) 26 november 2014 kl. 19.28 (CET)

Min farfar hade tilltalsnamnet först, min far och jag har tilltalsnamnet sist. Vissa användare av adresskällor antar att det första namnet är tilltalsnamn, varefter vi får brev som av namnet att döma är adresserade till min farfar. Jo, vi har haft samma förstanamn i tre generationer... Le Lapin Vert Jag är en liten morot 29 november 2014 kl. 21.57 (CET)

Flera tilltalsnamn

SCB uppger att de flesta har första namnet som tilltalsnamn men även att man kan ha två tilltalsnamn, hur funkar det? /Hangsna (diskussion) 26 november 2014 kl. 11.51 (CET)

Numera finns ju normalt en uttalsskillnad mellan Larsgöran (Lars-Göran) och Lars Göran, men jag upplever att den tidigare främst har varit regional uttalsskillnad av samma namn. Någon som vet när bindestrecket i namn introduceras i svenskan? De äldsta belägg jag kan minnas mig se brukar vara för att markera tilltalsformer som är smeknamnsvarianter av de riktiga namnen - Anna-Britta för Anna Birgitta, Anna-Lisa för Anna Elisabeth osv. Jag antar att SCB öppnat för möjligheten att tydlig ange hur namnet skall uttalas, tilltalsnamnen separerade eller tillsammans. Men det är ju en intressant fråga - när introduceras dubbelnamnen (med bindestreck) i Sverige?FBQ (diskussion) 26 november 2014 kl. 12.12 (CET)

Jag passade på att sökte i googlebooks, det finns visst belägg på bindestrecksdubbelnamn från tidigt 1900-tal, men inte allt som kallas dubbelnamn skrivs så utan både Lars-Göran och Lars Göran räknas som dubbelnamn. Det gör att jag misstänker att det ursprunligga skrivsättet är Lars Göran (som ju finns hos våra kungar sedan början av 1600-talet), sedan har man någon gång när de börjat bli vanligare förtydligat att de skall skrivas ut när det handlat om två namn som är tilltalsnamn, senare har SCB öppnat för möjligheten att med stavningen ange hur namnen skall uttalas - Carlgustav eller Carl Gustav. --FBQ (diskussion) 26 november 2014 kl. 12.23 (CET)

Nog finns det regionala skillnader i fråga om hur dubbelnamn uttalas, i varje fall i fråga om mansnamn. Eller är det inte så att man i norra Sverige gärna betonar första stavelsen, medan man i söder lägger trycket på den andra i vanliga trestaviga kombinationer? Tostarpadius (diskussion) 26 november 2014 kl. 18.56 (CET)

Man får nog tänka litet på att det förr var vanligare att namnbruket i skriftspråket avvek från talspråkets. Vill man veta (eller åtminstone gissa) hur exempelvis Anna Maria Lenngren faktiskt tilltalades och omtalades av sina närmaste, så får man nog söka i privatbrev. Jörgen B (diskussion) 27 november 2014 kl. 18.54 (CET)

Framför allt hade man inte alls samma uppfattning om att stavning eller detaljer gav specifik information om vad personen egentligen hette. En svensk med namnet Johan kunde mycket väl vanligen kalla sig Hans eller Johannes utan att mena att en präst som skrivit Johan i dopboken skrivit "fel". Reste personen till Tyskland eller England kunde han kalla sig Johann eller John och såg det inte alls som några andra namn utan bara olika sätt att samma namn. Personen kunde själv skriva sitt namn på olika sätt beroende på sammanhang och olika präster eller skatteuppbördsmän kunde i olika handlingar skriva namnet olika utan att det förutsattes rymma specifik information om hur namnet "egentligen" stavades.--FBQ (diskussion) 29 november 2014 kl. 15.13 (CET)

I Bo Giertz roman "Stengrunden" är prästen på väg till en kvinna som i kyrkoböckerna heter "Johanna Christina" och han försöker erinra sig om hon skall tilltalas "mor Hanna" eller "mor Stina". Vad vi idag skulle kalla smeknamn var mer regel än undantag. Kortformerna var sällan eller aldrig de officiella namnen. "Hanna" är ju bibliskt, så det kan förekomma. Tostarpadius (diskussion) 29 november 2014 kl. 18.59 (CET)

En släkting från första halvan av 1900-talet hette Johan Albert. Han tilltalades antingen Bengt eller med sitt efternamn, ett efternamn som egentligen är ett förnamn och som han dessutom på sin tid var ensam med. Varför han kallades Bengt vet jag inte om ens han själv visste. -- Innocent bystander (diskussion) 29 november 2014 kl. 21.25 (CET)

Namn är märkliga saker. Min egen farfar hette Johan Albert. Fast han kallades inte Bengt utan Albert. :-)--Paracel63 (diskussion) 30 november 2014 kl. 01.36 (CET)

Former som "John" eller "Johann" för svenskt "Johan" sågs nog mycket som att man helt enkelt översatte namn likaväl som andra ord, när man övergick från ett språk till ett annat. Således benämns i successionsordningenJean Baptiste Jules Bernadotte med (genitivformen av) Johan Baptist Julius, knappast för att man slarvade, utan snarare för att successionsordningen är skriven på svenska, och att dess författare ansåg att detta var den korrekta svenska översättningen av kronprinsens franska namn.

I engelskan har man hållit fast vid seden att översätta namn längre än vad vi har gjort; och gör det delvis i nutid. Detta kan leda till dråpliga effekter, när svenskar som inte känner till detta skall översätta engelska texter till svenska. För en del år (och två påveval) sedan förekom en kort notis i DN om beatifieringen av Moder Teresa; den var tagen från TT, som i sin tur hade översatt en notis från en engelskspråkig nyhetsbyrå (jag minns inte vilken). Där kunde man läsa om "påven John Paul". Det var litet förbluffande att varken TT- eller DN-skribenten verkat att inse att det var Johannes Paulus (II) som avsågs...

Vad gäller smeknamn: Min mormor "hette" (bland annat) Johanna, men som tilltalsnamn användes just Hanna. Jörgen B (diskussion) 3 december 2014 kl. 17.29 (CET)

Och min mor som heter Anna Birgitta har som tilltalsnamn haft Anna-Brita (hon har senare hos skatteverket ändrat det till Anna), mormor hade tilltalsnamnet Anna-Lisa men var döpt till Anna Elisabeth, min moster som kallas Lisbeth är döpt till Maj Elisabeth. Jag som stavar mitt efternamn med ett u i stället för folkbokföringens v upplever att det ofta inte var något problem att stavningen skiljde sig åt och fick normalt brev med "min" (och släktens) stavning om det var den jag uppgav för respektive myndighet, men att det blev krångligare för sådär 15 år sedan.--FBQ (diskussion) 4 december 2014 kl. 09.15 (CET)

Dimintivformerna är gamla - har i kyrkböcker sett att små gossar som varit döpta till Olof kallats Olle, Per för Pelle, Jan för Janne eller Jannis, Lars för Lasse osv. Lasse finns ju annars som smeknamn på Lars ganska vanligt även som icke-diminutivform redan på 1500-talet.FBQ (diskussion) 4 december 2014 kl. 09.25 (CET)

Pride

Hej! I artikeln om året 1999 står det att Stockholm Pride hålls första gången det året. Men i artikeln om Stockholm Pride står det att den hålls första gången 1998. Vet ni vad som stämmer? 83.223.9.191 5 december 2014 kl. 10.59 (CET)

Det beror på vad man menar. Europride (ett årligt arrangemang men på olika orter varje år) arrangerades 1998 i Stockholm. Det räknas ofta som startskottet för det årliga Stockholm Pride som började arrangeras året därpå. Att inget Europride blev av vare sig 1999 (pga. att Londonarrangemanget ställdes in) eller 2000 (då istället Worldpride firades i Rom) bidrog nog till att Stockholm Pride snabbt fick stor betydelse som årligt evenemang.--Paracel63 (diskussion) 6 december 2014 kl. 02.29 (CET)

Smålandsstenen

Jag har ställt en fråga i Diskussion:Jönköpings stadspark som jag gärna vill ha besvarad där. Tostarpadius (diskussion) 7 december 2014 kl. 12.34 (CET)

Tid till extraval

Varför blir det inte val med en gång när statsministern utlyser det? Okej att man måste ha några veckors förberedelse, men varför dröjer det ända till i mars? Ange ditt användarnamn (diskussion) 5 december 2014 kl. 21.20 (CET)

Lagen säger att det måste vara val inom tre månader från att det utlyses, lagen säger inget om hur snabbt det måste vara men inom tre månader. Se här. Lagen säger även att regeringen bestämmer vilken dag som ska vara valdag (och den måste alltså vara inom de tre månaderna från utlysandet men en "kortast tid" finns inte specat). Se här. /Hangsna (diskussion) 5 december 2014 kl. 21.32 (CET)

Föregående inlägg länkande till Vallagen. Mer grundläggande är Regeringsformen, som anger grunderna för riksdag och regering. Där står i 3 kap 11 § "Regeringen får besluta om extra val till riksdagen mellan ordinarie val. Extra val ska hållas inom tre månader efter beslutet. Efter val till riksdagen får regeringen inte besluta om extra val förrän tre månader har gått från den nyvalda riksdagens första sammanträde." Denna regel finns nog för att tvinga fram lite förhandlingar och inte allt för förhastat beordra extraval vid en knivig riksdagsmadatfördelning. Statsminsterna utlyste extraval på en presskonferens men får inte formellt göra det i riksdagen före 14 december. Sedan vill man ha en del tid till förberedelse, både valmyndigheten och partierna.--BIL (diskussion) 5 december 2014 kl. 23.50 (CET)

Efter mitt arbete för Göteborgs valnämnd i två allmänna val vet jag att "några veckors förberedelse" inte räcker långt. Allmänna val är en stor apparat.--Paracel63 (diskussion) 6 december 2014 kl. 02.37 (CET)

Artikeln nyval (extra val omdirigerar dit) förklarar reglerna. Det är rätt mycket som ska göras inför ett val, av både Valmyndigheten och partierna! Vallängd ska upprättas, vallokaler bokas, valförrättare rekryteras, partibeteckningar registreras, valsedlar ska bestämmas och tryckas o.s.v. Tomas e (diskussion) 6 december 2014 kl. 20.11 (CET)

Angående BIL:s inlägg ovan: Den nyvalda riksdagen sammanträdde först 29 september därför dröjer det till 29 december innan extra val kan utlysas. Björn Knutson (diskussion) 8 december 2014 kl. 14.30 (CET)

Vad heter den här hajen?

Artikeln om Svartspetsig revhaj verkar lite förvirrad. Nån som vet bättre? Moberg (diskussion) 7 december 2014 kl. 23.45 (CET)

Nossebro och Nossan

Hur uttalas dessa? Är det Nåssan eller Nossan? /Portunes (disk) 7 december 2014 kl. 08.06 (CET)

Jag tror jag endast hört nåssebro. Men jag är inte helt säker. Lite tunnt med externa länkar att leta bland och en snabbgoogling gav inte mer än att det finns plagiatrisk från http://www.essunga.se/Om-kommunen/Test-2/Nossebro/Nossebro-idag/Nossebros-historia.aspx. - Averater (diskussion) 7 december 2014 kl. 08.37 (CET)

"Nåssan" och "Nåssebro".

andejons (diskussion) 7 december 2014 kl. 09.48 (CET)

Tack för svar! /Portunes (disk) 7 december 2014 kl. 18.15 (CET)

Ska det vara 'Nåssebro eller Nåsse'bro? (Funderade jag på häromdagen; lustigt.) /NH 9 december 2014 kl. 00.11 (CET)

Huvudbetoning på första stavelsen.

andejons (diskussion) 9 december 2014 kl. 18.43 (CET)

Ljud

Hej,

Har en fråga: Låter det (blir det ljud) när stumma rapar?

Mvh Caroline Gjersvold

Det beror kanske på varför de är stumma, men överlag skulle jag tro att det gör det. Oförmåga att skapa kontrollerade språkljud med stämbanden betyder ju inte att de inte kan skapa några ljud alls med luft från hals/mun. - Tournesol (diskussion) 9 december 2014 kl. 14.56 (CET)

Budgetomröstningen i Region Skåne

I omröstningen om budgeten i Region Skåne kringgick den rödgröna majoriteten Sverigedemokraternas vågmästarroll genom taktikröstning. I media har det uttryckts som att man "lurade" Sverigedemokraterna – jag vet inte om det är en riktig bild.

Var processen sådan att det hade varit möjligt för Sverigedemokraterna att stoppa detta om man på förhand känt till hur (S) mfl tänkt rösta, eller var metoden skottsäker?

/NH 10 december 2014 kl. 21.22 (CET)

Jag antar att de genom att rösta på alliansens budget istället för sin egen kunnat föra fram denna till den avgörande omröstningen, och då haft möjlighet att agera på samma sätt som i riksdagen. Albino (diskussion) 10 december 2014 kl. 21.59 (CET)

I Region Skåne är majoritetsförhållandena ungefär som i riksdagen, av 149 mandat har Alliansen 56, de rödgröna 70 (varav S 51) och SD 23. SD är alltså vågmästare. Om SD lägger ner rösterna vinner de rödgröna över Alliansen, men om SD röstar ihop med Alliansen har de majoritet. Om alla rödgröna röstar på SD:s förslag skulle det alltså krävas att SD röstade emot sitt eget budgetförslag för att Alliansens budget skulle vinna första omröstningen. Om det enbart var S som röstade på SD:s förslag skulle det räcka att SD lade ner rösterna för att Alliansens budget skulle vinna första omröstningen. Tomas e (diskussion) 11 december 2014 kl. 13.46 (CET)

Rum för resande

Lite då och då läser jag om gamla hotell med "rum för resande". Var det en enklare eller mer påkostad typ av rum, eller betyder det rätt och slätt hotellrum? Vivo (diskussion) 21 november 2014 kl. 14.52 (CET)

Jag skulle spontant säga att "rum för resande" nog främst betecknar rum som inte hörde till reguljära hotell utan hyrdes ut av andra som "bisyssla". Så här står det t ex om Stockholm i en reseguide över Sverige 1838:

Ett egentligt Hotel för resande saknas ännu; men man har hopp om att ändteligen få ett sådant vid Brunkenbergs torg. Rum för resande finnes icke blott på de flesta källare och värdshus, utan äfven i flera private hus, så i Egentl. staden som på Norr, hvartill adress brukar erhållas vid tullarne af de visiterande. Den resande som kommer till staden med något ångfartyg, är snarare besvärad af den mängd personer som utskrika adresser om rum, än i saknad af sådane.

(Källa: [2]) /FredrikT (diskussion) 21 november 2014 kl. 15.10 (CET)

Se dock hotellreklamen här, här och här. /Annika (diskussion) 21 november 2014 kl. 15.19 (CET)

Intressant. Den mellersta länken indikerar väl i så fall att "rum för resande" syftade på rum för kortare vistelser till skillnad från längre perioder av hotellboende (vilket nog var vanligare förr i tiden än i dag). /FredrikT (diskussion) 21 november 2014 kl. 15.53 (CET)

Kan man gissa att "rum för resande" är en äldre benämning och att det lite kortare "hotellrum" möjligen är typ en 1800-talsföreteelse, sammankopplad med tidens urbanisering? SAOB har med två omnämnanden av ordet i svensk skrift, från 1893 och 1904. [3]. --Paracel63 (diskussion) 21 november 2014 kl. 16.01 (CET)

FredrikT:s idé kan också vara rimlig. Det allt snabbare resandet gjorde nog också sitt för hotelltillväxten/ändrade hotellvanor.--Paracel63 (diskussion) 21 november 2014 kl. 16.03 (CET)

Jag lyssnade nyligen till ett föredrag av Lunds tidigare stadsantikvarie Björn Magnusson Staaf. Enligt honom var de moderna hotellens framväxt starkt kopplad till järnvägens ankomst. /FredrikT (diskussion) 21 november 2014 kl. 16.09 (CET)

Hôtel Garni öppnade den 3 oktober 1832 Stockholms första moderna hotell. Det franska namnet kan översättas med "rum för resande". Tidigare hade resenärer inhysts i källare eller värdshus, medan framför allt högreståndspersoner tog in hos privatpersoner. Bättre övernattningsmöjligheter var alltså välkomna vid denna tid då resandet ökade. Hotellet vände sig framför allt till besuttna svenska och utländska gäster. Möblerade rum i tre våningar samt stall och vagnsrum välkomnade de gästande. så i början avsågs det som numera kallas hotell.Yger (diskussion) 21 november 2014 kl. 16.11 (CET)

Vår egen artikel Hotell innehåller en del intressant om det vacklande terminologibruket under 1800-talet. /FredrikT (diskussion) 21 november 2014 kl. 16.33 (CET)

Jag tror FredrikT i inlägget 21/11 16.01 var inne på något. I äldre berättelser framgår att det var ganska vanligt att använda hotell som ett hyresrum eller lägenhet. Av filmer att döma förekommer det fortfarande på vissa elegantare amerikanska hotell. Fördelen vara ju att man inte behövde anställa eget tjänstefolk som man ju måste om man skaffade egen lägenhet utan kunde utnyttja hotellpersonalen. Då är det kanske bra att vara tydlig med att man även hyr ut rum till någon som bara vill stanna en eller ett par nätter - "rum för resande". Annars uppfattar jag samma sak, "rum för resande" är ett ganska vitt begrepp som kan omfatta all möjlig standard, till skillnad från hotell som vid den här tiden förutsattes vara av lite högre klass.FBQ (diskussion) 22 november 2014 kl. 09.18 (CET)

SAOB skriver om hotell: palats i stad vilket bebos av ngn förnäm (i sht adlig) person l. av ngn hög ämbetsman; särsk. om ambassadörl. ministerbostad o. d. som första betydelse och hus (l. våning) med möblerade rum till uthyrning åt resande, ofta i förening med restaurant o. kafé; förr stundom oeg. om enbart restaurant (o. kafé). som andra, så jag håller med FBQ. Det var nog för att markera vilket slags hotell det var.Klementin (diskussion) 22 november 2014 kl. 09.51 (CET)

Resande kan väl också syfta på "handelsresande" som använde rummet för utställning och försäljning av sina varor, "resande i korta varor", etc. Rex Sueciæ (disk) 22 november 2014 kl. 11.05 (CET) 

När jag läste ursprunginlägget läste jag faktiskt in resandefolket i ordet resande (de kallas oftare resande än resandefolk), men det syftar nog på sådana resande som du nämner. Turism var ju itne särskilt vanligt innan andra världskriget.Klementin (diskussion) 22 november 2014 kl. 11.11 (CET)

Jag läste inte in något om resandefolk, men då är jag utan att vara lastgammal är van att man inte använde annat begrepp än tattare. Turism är äldre än så - inom Sverige blir den vanlig i slutet av 1800-talet - turisthotell som Persborg börjar bli vanligare runt sekelskiftet 1900 - sedan dröjer det till 1950-talet innan semestern blir något allmänt nöje. Resande inkluderar givetvis resande i handelssyfte - men resande i "korta varor" sågs nog i slutet av 1800-talet som gårdfarihandlare och var nog inte de man i första hand tänkte på med "rum för resande". Fram till 1860 krävdes ju inrikespass för resor över sockengränsen utan särskilda undantag.22 november 2014 kl. 12.14 (CET)FBQ (diskussion)

Många intressanta möjligheter. Jag tror jag blev något klokare :) Tack! Vivo (diskussion) 23 november 2014 kl. 20.11 (CET)

Under en tid under 1960-talet arbetade jag i receptionen på min hemstads Stadshotell och senare också på min studieorts Frimurarehotell. Vi hade då vanliga rum för besökare som av privata skäl övernattade på hotellen. Vi hade också 'sviter' för högreståndspersoner och bröllpspar. Samt "rum för [handels]resande", som i sin yrkesverksamhet for mellan olika städer och behövde bekväma rum för sina övernattningar, enkla inbokningar där de inte behövde stå i kö med alla andra gäster, de hade tillgång till rum för visning av sina varor och även för samtal och kontraktskrivning med sina kunder. Ofta hade de stående bokningar, eftersom de reste runt till sina kunder i olika distrikt och hade sina rutter. De skulle naturligtvis inte kunna visa sina varor i sina bäddrum, utan i särskilda rum. De hade frukostplatser och bord till middag reserverade. Det som skilde dem från andra gäster var just detta att de var i arbete/i tjänst och hotellet var deras "hem" under de dagar de var borta från sina riktiga hem och familjer. Vi som arbetade på hotellen skulle visa särskild hänsyn till dessa besvärliga omständigheter i deras vardagsliv. De anlände med sina varor och hade visningar, behövde bjuda kunder på representationsluncher. De skulle inte behöva leta P-platser på stan och behövde säkerhet för sina visningsvaror. --IP7869 (diskussion) 13 december 2014 kl. 08.26 (CET)

Tveksam eller misstolkad forskning.

Nyss lades det in att ledljus kan vara skadligt. Som källa användes en intervju med en forskare som publicerat en studie. Om någon har möjlighet att kolla på det vore jag tacksam. Annars får jag kolla igen när jag kan se hela studien. Det gäller artikeln om Diodlampa. - Averater (diskussion) 13 december 2014 kl. 10.14 (CET)

Varför vissa religioner förbjöd sina troendeanhängare att äta griskött?

Som det är bekant att judar och muslimer är förbjudna att äta grisfläsk redan före vår tidsräkning! Har inte det med någon virusinfektion i Mellanöstern att göra som förursakade virusepidemier redan före vår tidsräkning? Så att deras folkslädare ville skydda sin befolkning och involverade gudsförbud som förbjuder att äta sådan mat? Så idag skulle dessa folkslädare varit tvungna att fördjuda äta all kött på grund av alla virusinfektioner som massvis har drabbat alla djurarter?

Troligtvis trikiner i så fall. Men det finns ju fler djur som är förbjudna att äta enligt gamla testamentet, klippdass till exempel. /ℇsquilo 15 december 2014 kl. 07.27 (CET)

Min uppfattning är att saker som "rent" och "orent" är sedvänjor som skapats från en blandning av empiriska bevis, missuppfattningar, praktiska skäl, ren skrock, tidigare sedvänjor, maktfullkomlighet etc. I det här fallet och nästan alltid.--LittleGun (diskussion) 15 december 2014 kl. 08.03 (CET)

Det var under Mosaiska lagen det i GT var förbjudet att äta vissa djur. 1 Mos 9:3 (dvs före Mose) sägs att "Allt som rör sig och har liv skolen I hava till föda". Dvs då anges inga begränsningar emot att äta Gris eller Skaldjur. -- Innocent bystander (diskussion) 15 december 2014 kl. 08.23 (CET)

Det är fullt möjligt att det var den större risken för olika sjukdomar (inte enbart trikiner) som otillräckligt tillagat fläsk medför som kan ha varit orsaken ... eller något helt annat. I Gamla testamentet upprepas ju förbudet "Du skall icke koka en killing i dess moders mjölk", men det är ju snarast ett förbud mot att delta i andra kulter.

andejons (diskussion) 15 december 2014 kl. 10.27 (CET)

Islamguidens webbplats skriver följande: ”Den vetenskapliga orsaken som forskarna påvisat är att svin drabbas av allvarliga former av mask.” Således inte virus utan t ex bandmaskar och trikiner. När islam bildades visste man inget om virus. Wvs (diskussion) 15 december 2014 kl. 10.43 (CET)

För ordnings skull: Det fanns inte något förbud för muslimer att äta griskött "redan före vår tideräkning", eftersom islam inte fanns då. Däremot har det judiska förbudet mot griskött gamla anor. Arkeologer i Israel har hittat gamla bosättningar där grisrester fullständigt saknats, medan de har funnit mycket gristester i i lämnuingar från andra samtida bosättningar. Den rimliga tolkningen är att vissa delar av områdets befolkning avstod från grisätande. (Jag tror att det var i Forskning och Framsteg jag läste om detta.)

Det är i och för sig tänkbart att förbudet mot att äta gris har påverkats av medicinska problem man kopplat till grisätande. Sådana teorier har framförts. Jag tycker att hygienförklaringar kan vara rätt rimliga exempelvis vad gäller de gammaltestamentliga reglerna om spetälska. Jag är dock personligen i huvudsak litet skeptisk till att ge "rationalistiska" förklaringar till alla möjliga religiösa påbud. I många fall var nog den viktigaste drivkraften en önskan om avgränsning mot andra grupper. Se till exempel påbuden om tofsarna i hörnen på israelernas kläder (4 Mos 15:38)!

Just att den egna gruppen skiljer sig från andra genom vissa dietföreskrifter tror jag var rätt vanligt inom olika religioner och kulturgrupper. Jörgen B (diskussion) 16 december 2014 kl. 00.25 (CET)

Det kan ligga väldigt mycket i det. Det hebreiska ordet för "Helighet" ska ursprungligen vara närmare knuten till just avgränsning/avskildhet än med renhet. -- Innocent bystander (diskussion) 16 december 2014 kl. 10.20 (CET)

Och om det här med "vissa delar av områdets befolkning avstod från grisätande". Det framgår ganska tydligt av bibeln att Palestina aldrig var ett homogent judiskt område. Dessutom förekom konkurerande kulter även bland judarna. I Jeremia 35 talas det om Rekabiter, ett folk som bodde mitt ibland judarna. Deras dietföreskrifter förbjöd dem att dricka vin. Bland judar var vin en måltidsdryck som till och med användes som offer. -- Innocent bystander (diskussion) 16 december 2014 kl. 10.27 (CET)

Ja, de delvis motsägelsefyllda textpartierna om rekabiter/keniter/kainéer antyder ju att hebréerna under lång tid samexisterade med (minst) en annan "etnoreligiös" gruppering med särpräglade och avskiljande "taburegler".

Jag tänkte dock inte bara på just de förhållanden som nämns i bibeln. Förbud eller påbud att äta vissa typer av mat av olika har förekommit på en hel del platser, och kan nog ofta jämföras med förbud eller påbud om klädsel, såvitt jag förstår. Jörgen B (diskussion) 16 december 2014 kl. 23.20 (CET)

Och tex omskärelse. Det var inte judarna ensamma om.

Det finns mer än en främmande etnisk grupp omnämnd i Palestina. Till exempel byggdes templet på "jebuséen Araunas tröskplats". Vill minnas att det sägs att judar bodde bland jebuseerna redan innan de underkuvades. Gibeoniterna beskrivs mer som en assimilerad grupp, som även omnämns efter den babyloniska fångenskapen, tex Neh. 3:7. Hur dessa grupper skulle behandlas finns reglerat i lagen: "När en främling bor hos eder i edert land, skolen I icke förtrycka honom." (Le 19:33). -- Innocent bystander (diskussion) 17 december 2014 kl. 09.28 (CET)

Upplysta personer för genomlysning av ljuskällor

(Är du ett ljushuvud.. eller nej, förlåt, den är för dålig..). Har du bra koll på ljuskällor, teknik och fysik bakom olika typer av ljus och belysningar? Titta då gärna in på Malldiskussion:Ljuskällor, och hjälp till att städa upp mallen eller bena ut (sätta ljus på..) vad som behöver göras. flinga 17 december 2014 kl. 17.43 (CET)

Och det ljushuvud som går igång på det här får gärna fortsätta med ett bidrag till Månadens uppdrag gällande nyss nämnda mall. :) //Vätte (diskussion) 17 december 2014 kl. 18.02 (CET)

Bipartisanship

Med anledning av Löfvdéns besök i The Daily Show, undrar jag vad Bipartisanship heter på svenska?

Och är bi- ett metriskt nummer?Klementin (diskussion) 17 december 2014 kl. 17.06 (CET)

Blocköverskridande? Edaen (diskussion) 17 december 2014 kl. 17.13 (CET)

Jag lyssnar igen och inser att jag hörde fel: Han säger eight party, inte biparty. Dålig ljudkvalitet.Klementin (diskussion) 17 december 2014 kl. 18.18 (CET)

Tur det.

"Bipartisan" är en i USA inte helt ovanlig term, som jag inte tror har någon riktigt bra översättning till svenska. Den verkar att sammanhänga med en uppfattning om att tvåpartisystemet är det naturliga och sunda, och att något mer partipolitiskt neutralt än ett samarbete mellan USAs två stora partier inte behövs. Det är möjligt att det finns någon svensk term som använts just när man diskuterar amerikanska förhållanden; men i övrigt finns knappast ens begreppet skulle jag tro, och därför inte heller någon term för detta.

Det är förstås tänkbart att det fanns någon term på 1760-talet, med tanke på dåtidens politiska situation. Jörgen B (diskussion) 20 december 2014 kl. 17.15 (CET)

Iguana

Har vi någon motsvarighet till en:Iguana? Jag hittar ingen via IW-länkar men misstänker att det borde finnas en artikel!? (Jag frågar under faktafrågor då jag misstänker att det kanske har med olika kategorisering för släkten och arter.) /Hangsna (diskussion) 20 december 2014 kl. 08.58 (CET)

Vi har den här sidan. --Larske (diskussion) 20 december 2014 kl. 09.23 (CET)

Vi har båda iguana-arterna (Iguana delicatissima och Grön leguan), men som Larske påpekar, inte familjen släktet de utgör. Rotsee (diskussion) 20 december 2014 kl. 10.45 (CET)

Leguaner är alltså familjen som släktet Iguana tillhör. Bäst är givetvis om Iguana blev en egen artikel i stället för en omdirigering till familjen. Näst bäst tycker jag att det är att omdirigeringen raderas eftersom den förvirrar mer än den förklarar. /ℇsquilo 20 december 2014 kl. 11.19 (CET)

Iguana brukar ju översättas med Leguan men översättningar av det här slaget brukar inte vara helt konsekventa, så jag undrar om det ändå inte är bäst med en omdirigering tills det finns en artikel. Det vore nog annars värt att också titta på hur trivianamnen leguan/iguana egentligen används.FBQ (diskussion) 20 december 2014 kl. 11.28 (CET)

Vi har förstås också litet mer systematik i "det hemliga" kategoriträdet för vetenskaplig taxologisk nomenklatur; exempelvis Kategori:Iguana.

Jag förmodar att Lsjbot missade att lägga upp en artikel för släktet Iguana, därför att vi redan tycktes ha en artikel. Annars tycker jag nog att en artikel av samma slag som Brachylophus skulle vara bättre än hänvisningen till Leguaner. (Hänvisningen verkar egentligen att ha tillkommit för att ta bort ett litet omoget första artikelutkast; se historiken.) Om det svenska trivialnamnet för släktet är oklart, så kan man avstå från att ange ett sådant, liksom i Brachylopusartikeln. Jörgen B (diskussion) 20 december 2014 kl. 17.35 (CET)

Socknar där skogsfinnar har bott

Finskspråkig Wikipedia ger följande antal över socknar där skogsfinnar har bott (Metsäsuomalaiset):

• Dalarna: 15+7 socknar eller 29 socknar
• Gästrikland: 4 socknar
• Hälsingland: 13 socknar eller 16 socknar
• Jämtland: 1 socken
• Medelpad: 11 socknar
• Södermanland: 12 socknar
• Värmland: 21 socknar eller 40 socknar
• Västmanland: 8+13 socknar
• Ångermanland: 11 socknar
• Åsele lappmark: 2 socknar

Det finns ingå källhänvisningar till dessa antal. Räknar man siffrorna tillsammans blir det högst 147 socknar. Å andra sidan kunde några källor ge ännu högre antal och skogsfinnar kan ha bott också i andra landskap. Socknarnas namn ges dock inte i artikeln. Vilka är de här 147 socknar? --Raksa123 (diskussion) 20 november 2014 kl. 01.05 (CET)

(förlåt läste hastigt tidigare). Har tidigare sett uppskattningar av utbredningen av skogsfinnar där ytterligare områden förekommit, problemet är nog hur säkert materialet är när det gäller äldre uppgifter. Dels handlar det ibland om ortsnamn med namnet "Finn-" vilket inte är något särskilt säkert, bland handlar det om brukare med epitetet "Finne", men det kan ju också syfta på samer. Namnen ger sällan någon vägledning i äldre skattelängder eller kyrkböcker eftersom de oftast är försvenskade.--FBQ (diskussion) 20 november 2014 kl. 17.19 (CET)

Du hittar en del i artikeln Finnskog. Och det som står där stämmer med ovan.Yger (diskussion) 20 november 2014 kl. 18.14 (CET)

Jag skall se om jag kan hitta något men man får nog gå ned på detaljnivå och söka litteratur i respektive landskap om man vill hitta mer exakt information. Den här [4] artikeln innehåller en karta (sidan 5) som troligen är en variant av andra kartor jag sett flera äldre skrifter, jag tror den är hämtad från Finnmarkerna i mellersta Skandinavien av S. Lönborg. Det är den kartan jag sett och som jag uppfattar som lite väl generös och i vissa fall bygger på någon enstaka person som beskrivits som "finne" som tagit upp ett torp. Men där framgår alla fall vilka områden det handlar ifall man vill ägna sig åt djupdykning för att identifiera exakt vilka socknar det handlar om. Jag passade nu på och jämförde och ser att det är samma karta som förekommer i "Äldre invandringar från Finland i historia och tradition" i Fataburen 1981, med de belägg som härrör från perioden 1570-1600 bortplockade - de återfinns främst i Södermanland, Östergötland, Närke och Värmland samt en del i Gästrikland, Västmanland och norra Västergötland. (EDIT: tittade närmare, det är inte riktigt så enkelt, vissa av de tidiga beläggen saknas medan andra är med. Men det är helt klart att kartan varit inspiration och förebild om möjligen i några led - den finns i flera artiklar också jag har sett den många gånger) FBQ (diskussion) 20 november 2014 kl. 22.04 (CET)

Att det skulle ha funnits skogsfinnar i två socknar i Åsele lappmark är orimligt, eftersom det bara fanns en socken (=Åsele) i Åsele lappmark vid den tid då skogsfinnar invandrade (1600-talet). Däremot skulle man kunna tillägga Lycksele lappmark, som även det bara var en socken (=Lycksele) under den aktuella tiden. I Jämtland skulle jag säga att det handlar om Ströms socken i första hand, men jag tror nog man kan hitta belägg för ytterligare någon.--Skogsfrun (diskussion) 21 december 2014 kl. 17.20 (CET)

http://sv.wikipedia.org/wiki/Soop

Förmodligen är det förgreningar på ätten Soop, I Väse kyrka (Värmland) ligger en del av släkten begravd. Lite faktafel i artikeln? http://www.wermlandsheraldik.se/kyrkliga/vase_k.htm Känner inte till om man kräver upphovsrätt, länken är till för att kontrollera fakta.

Nje, svenska wikipedia har inte fel. Eric Soops far var den Åke Soop som omtalas i Wikipediaartikeln, Eric Soop var född i Västergötland. Men visst skulle den behöva utökas och fyllas på.--FBQ (diskussion) 19 december 2014 kl. 15.07 (CET)

Såg att Klementin kompletterat med uppgifter från adelsvapen.com - vanligen och i det här fallet hämtade från Elgenstierna som ibland också är föråldrade - svenskt biografiskt lexikon och senare artiklar som den av Hans Gillingstam är ju i allmänhet bättre. Egentligen motsäger ju inte Elgenstierna uppgifterna utan är tydlig med att Ulf Siggessons far, som är länken mellan en tidigare uppländsk släkt som har helt annat godsinnehav med Harald Olofsson inte finns omtalad i några kända dokument. Nu var det ju inte det Klementin belade med källan utan Knut Ulfssons mormor tillhörde en annan Soopätt från Östergötland. Om den har någon koppling till Värmland känner jag inte till.FBQ (diskussion) 20 december 2014 kl. 21.56 (CET)

Nej det är Knut Ulfssons hustrus (Birgitta Haraldsdotter) mors (Sigrid Pedersdotter) mor, Märta Björnsdotter Soop (tre gäddtänder), enligt tabell 6 i nämnda källa. Det är alltså tre kognatiska led, eller vad man ska kalla det.Klementin (diskussion) 21 december 2014 kl. 09.16 (CET)

Jag ser nu att artikeln här uttrycker sig i termer av "felaktig uppgift" angående att Olof Haraldsson (tabell 1) skulle ha haft en far, underlagmannen Harald Soop som ägde flera gods i Värmland enl Anrep. Enl Elgenstierna är de senare filiationerna mellan Olof Haraldsson och Knut Ulfsson osäkra, så långt är jag med, men att det skulle ha gått så långt att man kan konstatera att det (och ett led till) vore fel, kräver mycket bevis. "Obelagt påstående som inte kan styrkas" skulle jag skriva, om det nu inte är så att det är bevisat att filiationen mellan Harald Soop och Olof Haraldsson är påhitt/lögn (ganska osannolikt).Klementin (diskussion) 21 december 2014 kl. 10.09 (CET)

Förlåt, jag formulerade mig fel i brådskan. Jag ser det nog tvärtom som ganska sannolikt. Svenskt biografiskt lexikon nämner ingenting om uppgifterna.

Att det vimlar av rent "hittepå" i äldre genealogier är ett känt faktum. Att en person som skall binda samman en släkt som funnits i Uppland och en släkt som funnits i Östergötland utan att det finns några tecken på att de ägt samma gårdar.FBQ (diskussion) 21 december 2014 kl. 15.56 (CET)

Nu kollade jag i Det medeltida Sverige, Harald Olofsson tillhör den så kallade Lossa-ätten, det är dem Gillingstam talar om när han skriver Riddarhusgenealogiernas ännu hos Elgenstierna förekommande uppgift, att Ulf Siggesson på fädernet skulle ha härstammat från den uppländska Lossaätten, beror (Gillingstam 1952 och 1993; Liedgren; Raneke) på förväxling av K:s vapen med Lossaättens, vars kluvna sköld hade sinister fält delat endast en gång, alltså utan bjälke. Det är alltså så att man trott att de varit besläktade för att de haft liknande vapen. Likafullt är troligen en god chans att Sigge Haraldsson är påhittad för att få släktträden att gå ihop.--FBQ (diskussion) 21 december 2014 kl. 15.59 (CET)

Jag passade också på att jämföra Anrep och Elgenstierna, den "felaktiga" uppgiften om från Anrep som rensats bort i Elgenstierna och som omtalas som felaktig i wikipedias artikel handlar tydligen om en angiven far till Olof Haraldsson (Lossaätten) som skall ha varit lagman i Värmland.FBQ (diskussion) 21 december 2014 kl. 16.08 (CET)

(redigeringskrock utan varning) I så fall motsäger inte Gillingstam alla uppgifterna hos Anrep. Harald Soop, som Anrep uppger som stamfader och uppger hade flera gods i Värmland, anges som stamfader till Lossa-ätten, men påstås vara från Värmland. Någon annan geografiskt bestämning än Värmland ger Anrep inte iaf. Men nu verkar det inte spela någon roll, eftersom ätten inte kan spåras dit. Men för frågeställningen här kanske det är intressant, om Lossa-ätten vore från Värmland, som alltså Anrep påstår. Om jag förstår resonemanget.Klementin (diskussion) 21 december 2014 kl. 16.13 (CET)

Jag ser det nog inte som sannolikt. Harald Soop anges av Anrep ha varit lagman i Värmland 1352-1355 och ägt gods där. Det framgår inte vad han har för källor på det men att någon sådan funnit är ju inte orimligt. Men han bör då ha tillhört den äldre Soopsläkten som förde tre Gäddtänder i vapnet och inte varit far till Olof Haraldsson. Det medeltida Sverige 1:7 Attundaland har en del mer om Olof Haraldsson (Lossaätten), han omtalas 1382-1404 och hade troligen åtminstone 1395-1400 Säby i Lossa socken som sin sätesgård. Han skriver sig vanligen "paa Lotza" det som Anrep angett som hans sätesgård. 1384 bytte han till sig flera hemman i Bro och Låssa socknar av Bo Jonsson Grip. Det brev från 1396 som Anrep omtalar är ett där han byter till sig 2 öresland jord i Ålsta, Låssa socken från Torkel sporrsmed mot jord i den försvunna byn Väppeby, Håtuna socken.

Det är rimligt att uppgiften att Harald Soop skulle ha varit hans far inte är rimligt. De Soopar som känns från den här tiden förde ju ett helt annat vapen, och ingen i Olof Haraldssons släkt har i övrigt kallat sig Soop, inte heller antyds någonstans att Olof Haraldsson har jord i Värmland.FBQ (diskussion) 21 december 2014 kl. 16.59 (CET)

När jag tänker efter håller jag iofs med dig. Strukturen här är, om Harald Soop funnits, nästan identisk med adliga ätten Bure, som med påhittade led härleder raka fädernet till den börd de har via ett möderne.Klementin (diskussion) 21 december 2014 kl. 20.33 (CET)

Jo visst. Frågan exakt hur det gått till är ju svårt att säga. Kanske kan man ha hört talas om att man skulle vara släkt Soop och hittat en Harald Soop som man tyckte passade in som far till Olof Haraldsson (som man ju egentligen inte heller var släkt med) och satt in honom där. Frågan är ju vad som kom först - visste man då man tog upp namnet Soop att det var via mödernet man hade det släktskapet och Harald lades till senare när man glömt bort det, eller togs namnet för att man trodde att man härstammade från Harald Soop?FBQ (diskussion) 23 december 2014 kl. 22.18 (CET)

Och "hittepå" är kanske ett väl starkt ord. Jag är nog övertygad om att Olof Rudbeck den äldre själv trodde på sina teorier, även om de i mångt och mycket kan ses som rent "hittepå". Gjorde även Johan Peringskiöld det? Ja, jag tror faktiskt att han mestadels gjorde det (i fallet Johan Hadorph känner jag mig ganska säker på att han i alla fall inte alltid gärna kan ha trott på sina uppgifter). Ibland tillgriper jag onödigt starka ord, men det handlar nog om att det ibland känns som man måste göra det för att inte fantasin skall tendera att springa iväg, helt enkelt för att man "vill veta". I allmänhet är det oändligt mycket svårare att få någon att plocka bort en anfar eller ett årtal än att lägga till det, oavsett hur otroliga uppgifterna än är.FBQ (diskussion) 23 december 2014 kl. 22.29 (CET)

Hur rättvisande är denna karta (svear och götar)?

"Sverige under 1100-talet" - en rättvisande bild?

Jag undrar om en illustration som kartan till höger verkligen är rättvisande, på lite olika punkter. (Dels illustrerar den ju inte hela Skandinavien som filnam och beskrivning antyder.) Hur ska jag börja? Som jag har fått intrycket så är det väl för det första missvisande att det ser ut som att götarna och svearna hade skarpa gränser - under medeltiden (vilket nämns i artikeln Svitjod) kanske det gick att göra en tydlig gränsdragning för det som var svitjod-områden (svitjod är väl i grunden svearnas namn på sig själva, det egna folket?), men om man kan lita på det Fredrik Lindström rapporterar i frågan (i det fallet inte framställt som något spekulerande) så är dels maktenheter indelade i skarpa geografiska gränser en modernare/romersk konstruktion som kyrkan förde med sig, och dels var västgötarna, östgötarna och svearna mest politiska grupperingar som hade sina kärnområden, vid sidan av ytterligare mindre grupper. De skarpa gränserna är i så fall missvisande för illustration av artiklar av svear, göter, (det äldre) Svitjod, med mera.

Sedan ser sträckningen för områdena spontant fel ut, alternativt generös/väl förenklad. "Dalecarlia" stödde kanske ofta svearna, men Dalarna tillhörde ju inte i grunden svearna (återigen kanske med undantag för svensk medeltid, möjligtvis, när centralmakten Sverige uppstår), och detsamma gäller väl t ex Värmland och Dal visavi Västgötarna/Östgötarna. Om jag inte missminner mig har jag läst att man menar att svearna kontrollerade kusten neråt Småland, och att Öland om inte annat var underlydande svearna - svearna ska ju ha varit sjöfarare som kontrollerade ett välde där de tog ut skatter från kustområden, alltså har de haft mer politisk kontroll över kustområden än så mycket områden inåt land (och omvänt med (väst)götarna, som inte i åtminstone första hand var sjöfarare utan bodde i inlandet). (Åland är också eventuellt färglagt av en slentrian, någon har klagat på diskussionssidan över att man minsann också talat mycket svenska i Åboland, men det innebär ju inte med säkerhet att man tillhörde svearna...) (den allmänna frågan kring det här är väl: vilka är källorna?).

Sedan, om jag inte minns fel så tror jag att östgötar och västgötar i praktiken var två skilda grupper (till skillnad mot vad vår artikel götar ger sken av). De råkade ha använt liknande term om sig själva, men var annars politiskt åtskilda. Har jag helt fel, eller hur ligger det till egentligen? (Och ett vidare syfte förstås - kan och bör vi göra något åt kartan?). flinga 8 december 2014 kl. 23.03 (CET)

Hade förberett ett riktigt långt svar, men insåg att jag nog bara virrade till det med långa utläggningar... Kort svar så tycker jag du har resonerat rätt. Men nu skall ju kartan föreställa 1100-talet, och första missionärerna dyker upp på 800-talet, Götalandskapen verkar kristnas redan under 900-talet och Mälardalen i början av 1000-talet, vid den här tiden har ju både stift och folkland bildats. Sedan går det nog att ifrågasätta om det finns belägg för att man verkligen gjorde den här indelningen mellan Svealand och Götaland redan på 1100-talet. Men jag tänker att kartan främst är tänkt att visa på sveakungens intressesområden. Man kan givetvis hävda att Dalarna inte med säkerhet räknades som Svealand vid den här tiden. Men landskapet torde ha tillhört Västerås stift. Och området torde ha ingått i sveakungens intressesfär snarare än den norske kungens. Och även Åland torde ju absolut vid den tiden ha varit del i Sveakungens intressesområde. Sedan är frågan vad man menar med "tillhör". FBQ (diskussion) 9 december 2014 kl. 00.32 (CET)

Återkommer med lite löst svammel - om kartan är bra eller inte beror väl på vad den skall användas till. Men om jag hade kunnat och velat skapa en karta över Sverige under 1100-talet hade jag nog inte fokuserat på att rita ut götarnas och svearnas områden eftersom det kanske inte är det mest intressanta. Det hade ju varit intressantare att rita in stiftsstäder, sedan kanske andra betydande städer, kloster och andra viktigare platser. Sedan kan det väl vara vettigt att märka ut gränserna mot Danmark och Norge. Men det kräver ju lite jobb.

Ja, det hade ju verkligen varit intressantare att ha, som illustration över dåtidens Sverige. (Jag är hyfsad på själva rit-biten, tror jag, så kanske hade man kunnat ordna något tillsammans.. ;)). Nu används den här ofta för att illustrera svear och götar, och då tycker jag att den brister en del..

Och så mitt svarsutkast från igår/inatt: låter mycket vettigt, kanske är det bara så att det är en fråga om hur bilden presenteras. Intresseområden, götarnas och svearnas intresseområden, är kanske inte dumt beskrivet. Sedan skulle det också gå att göra en karta med lite luddigare gränser.

Kristnandet.. jovisst är det så. Angående gränserna tänkte jag bara att det var ett tänkande/system som kyrkan förde med sig och som alltså kom hit under 1000/1100-tal, för att bli riktigt etablerat kanske i samma takt som centralmakten Sverige utvecklas - 1200-tal någon gång.

Och för att svara på det - när jag skrev tillhör (kanske lite slarvigt) tänkte jag nog att de som bodde i Dalarna normalt/ursprungligen inte räknat sig som svear. Om det stämmer. Men pratar vi intressesfär så är det bättre (eller ungefärlig intressesfär).

Och för att tillägga: fortfarande är jag tveksam över Öland (åtminstone), och kusten ner mot Öland (hur ligger det till där, vems intressesfär?). Sedan hade väl svearna i alla fall traditionellt intressesfärer runt om Östersjöns kuster, där man tvingade ut skatt - det syns inte heller på kartan.

I artikeln Svitjod står det under bilden: "Sveariket (Svitjod) och Götaland var under av 1100-talet fortfarande självbestämmande riken där kungar valdes". Jag undrar om det är en riktigt korrekt beskrivning, särskilt i kombination med kartan. Det låter som att det fanns ett rike med namnet Götaland, och att Svitjod på samma sätt skulle uppfattat sig som ett rike med gränser.. Uppkomsten av ett centralstyrt rike med gränser innefattande både götarnas och svearnas intressesfärer hade väl redan påbörjats, och innan dess/förutom det så var de väl självständiga folkgrupper/politiska grupper, inte fasta riken? När svearna och götarna valde kung lär de väl vid den tiden ha uppfattat att de valde en kung till den politiska föreningen, till det nya riket, inte att de var två självständiga riken? Och när de fortfarande (kanske) valde egna kungar så var väl inte deras kärnområden så stora som kartan anger, där bodde andra grupper med..?

Och med götarna, uppträder de som en politisk enhet någon gång, eller två olika grupper? Jag väntar inte att någon nödvändigen har svar på allt det här, men.. :) För att slänga fram det. flinga 9 december 2014 kl. 14.43 (CET)

Nej, den här tanken på Götaland och Svealand som två riken som förenas är ju något som mest hör till 1800-talet och det tidiga 1900-talets tankar. Om 1100-talet vet vi visserligen ganska lite, men under 1200-talet väljer svearna kung. Genom eriksgatan bekräftades valet i övriga landskap. Sedan har ju det här i praktiken inte alltid gällt - kungar har tillskansat sig makten på annat sätt. Jag är högst tveksam till om kungavalen ens skall ses som "val" i egentlig mening. I stället handlar det ju om att den som innehaft den politiska makten genom ett val på mora stenar kunnat få alla att förbinda sig till lojalitet. Det verkliga "valet" har skett genom stridigheter och intriger innan något val kommit till stånd. Och det finns ju flera exempel på kungar som inte valts av svearna och med vapenmakt besegrat motståndet i landskapet. Men det är inte samma sak som att Götaland fungerat som en egen enhet. Och de flesta i Dalarna eller Värmland torde ha varit ointresserade av det valet. Jag tror faktiskt inte ens att man såg sig som en förening. Snarare har det handlat om att en person som ansett sig mäktig nog att kunna sätta sig upp mot den styrande kungen samlat kring sig en grupp mäktiga stormän, som bundits upp i lojalitet till honom på olika sätt - kanske kopplade genom giftermålsförbindelser, kanske genom gåvor eller senare förläningar eller löften om framtida tjänster då kungamakten. Befinner man sig i Götaland och opponerar sig mot en kung i Svealand har man troligen de flesta av sina nära allierade i Götalandskapen. Sedan gäller det att försöka besegra eller låta mörda eventuella kända motståndare som kan ställa till problem på hemmaplan, och försöka övertala övriga om att det är bättre att stå din sida än en svag kung som alla fall inte kan skydda sina allierade. Men det har ju handlat om ganska rörliga och föränderliga grupper.

Sedan kan är det ju så att redan under slutet på vikingatiden börjar en grupp av storgodsägare att växa fram, dels på Östgöta- och dels på Västgötaslätten. De har i första hand haft sina allianser med andra släkter i området. Efterhand är det särskilt vissa av dem som växer sig riktigt mäktiga och kan börja aspirera på kungamakten, även om det var Uppsala som varit rikets ursprungliga maktcentrum. De uppländska stormännen hade ju i många fall sin makt baserad snarare på kontroll av handeln än på godsinnehav, vilket ledde till en viss förskjutning av balansen (även om det skapades storgodsägare även i Mälardalen). Och för innevånarna i Värmland, Dalarna, eller Åland spelade de här maktkamperna väldigt liten roll - de såg sig absolut inte som delar av något särskilt Svea- eller Göta rike. Sedan har ju säkert enskilda personer här av ett eller annat skäl intresserat sig för maktkampen och själv engagerat sig för att vinna fördelar, men inte på grund av att de sett det som en konflikt mellan några riken.--FBQ (diskussion) 9 december 2014 kl. 18.16 (CET)

Instämmer. Exemplet Ragnvald Knaphövde visar ganska tydligt på att Väst- och Östgötar knappast agerade som en enda politisk enhet. Jag har ofta stört mig på den där kartan och dess förenklingar, men jag vet inte hur vi kan få till något bättre.

andejons (diskussion) 9 december 2014 kl. 18.46 (CET)

Då var jag i alla fall inte helt ute och cyklar.. :) det var något sådant här som jag trodde. Det här är, tycker jag, dels ett spännande område i historien, dels ett som det verkar leva kvar många felaktiga föreställningar om. Jag tänker att man bör åtminstone ändra texten till kartan i artikeln Svitjod.

Andejons: det beror förstås på vad man vill ha för karta och vad man ska ha den till, men det går att göra en karta över svearnas och götarnas kärnområden utifrån någon källa (den jag känner bäst till är "Svitjods undergång.." av Lindström & Lindström), deras troliga intresseområden (utan att någonstans dra skarpa gränser), och kanske sätta ut viktiga orter vid aktuell tidpunkt, och senare landskapsgränser osv (samt inte missa Vänern och Vättern på en sådan karta). Jag kanske inte kan sätta igång på ett tag, men annars hade jag gärna gjort själva den grafiska biten. flinga 10 december 2014 kl. 15.57 (CET)

En fråga från mig är i hur stor utsträckning Tiohärad räknade sig som Götar? -- Innocent bystander (diskussion) 9 december 2014 kl. 19.03 (CET)

Det är ju lite svårt att säga utifrån de ytterst magra källorna men knappast troligt. Småland heter just för att det bestod av ett flertal små, relativt självständiga bygder. Sedan kan man utgå ifrån att de till skillnad från Smålands kustland haft närmare kontakter med Öst- och Västgötar. Troligen har de främst sett sig som Finnvedsbor, Värendsbor och Njudungsbor.FBQ (diskussion) 16 december 2014 kl. 15.41 (CET)

Att inlandet skulle stått närmare Östergötland än kusten låter märkligt. Det Östgötska inflytandet är väl just störst i Tjust och Möre? (Och Kinda) -- Innocent bystander (diskussion) 16 december 2014 kl. 18.02 (CET)

Jag tänkte då främst på Kinda, Vedbo och Vista bland inlandshäraderna.FBQ (diskussion) 16 december 2014 kl. 20.09 (CET)

Ja, just Vista var nog helt klart Götskt. Och Norra Vedbo är kanske fortfarande närmare Linköping än någon del av Småland. -- Innocent bystander (diskussion) 16 december 2014 kl. 20.42 (CET)

En karta till, för diskussionens skull.

Kanske har marginellt informationsvärde, men angående kusten: som jag minns av Lindström & Lindström (som jag kanske börjar bli tjatig om), så pratar de om hur svearna kontrollerade mycket kuster, och ojmr bl a Öland. Utifrån det tycker jag det låter troligt att svearna hade inflytande även längs smålandskusten. Och enligt Wulfstan under sent 800-tal: ”Så hade vi Bornholm om babord, och de har sin egen kung. Och efter Bornholm hade vi de land som heter först Blekinge, Möre, Öland och Gotland om babord, och dessa länder tillhör svearna.” flinga 16 december 2014 kl. 23.30 (CET)

Du och jag talar kanske om "kusten" med två olika perspektiv här. Jag är från höglandet och tycker kustlandskapen börjar i Aspeland, medan svearna kanske främst intresserade sig för viktiga hamnar, likt Kalmar och Gamleby? -- Innocent bystander (diskussion) 17 december 2014 kl. 09.04 (CET)

Jo, säkert :) Jag är uppvuxen 2 km (eller något sådant) från havet (och inte heller i Småland) och för mig sträcker sig kanske kusten 1 km - 2 mil inåt land beroende på sammanhang.. (såhär spontant) ;) och i sammanhanget med svearna.. ja, inte så långt in som Aspeland börjar i alla fall, utan i havets närhet mer, föreställde jag mig nog. Det kan säkert mest haft intressen i städer och byar, alltså mest i havets omedelbara närhet. Sedan är det ju också bara vad jag har för mig att jag läst i "Svitjods undergång.." (som också är ett populärvetenskapligt verk), så det hela får helt enkelt tas med en nypa salt :) flinga 17 december 2014 kl. 17.31 (CET)

Östgötskt inflytande i Tjust och Möre undrade jag förresten om.. Möre ser väldigt off ut (i förhållande till det område där jag har för mig att östgötarna ska ha haft sitt huvudområde)? flinga 17 december 2014 kl. 18.17 (CET)

Innocent bystander tog upp Wolfstan som jag funderade på att nämna, just som belägg på svearnas inflytande efter kusten, men det är ju samtidigt viktig att vara tydlig med att det inte är särskilt klart exakt hur källan skall tolkas - vad betyder "tillhör", är det något som gällt en mycket kort period osv. Grunden är dock att alla de här områdena varit relativt självständiga. För att rita upp en bild av det hela Småland har bestått av självständiga bygder, ofta motsvarande äldre härader. Man kan i allmänhet anta att de styrts av en eller ibland av flera mäktigare hövdingar, i praktiken överhuvuden för en inflytelserik släkt (om även kvinnor kunnat bli familjeöverhuvuden är en annan fråga). Varje sådant område har haft sina egna lagar och sina egna ting, sedan har lagarna ofta liknat de i grannbygderna. För mindre bönder och gårdar har politisk markering bortanför den egna bygden spelat mindre roll, medan för de som bedrivit handel och haft långväga kontakter har relationen med svear och götar varit viktigare. Sveakungen verkar tidigt haft stora politiska ambitioner, och det kan ha lett till att han lyckas förmå vissa ganska avlägsna hövdingar att se fördelen i att låta lägga sitt område under sveakungen. Vad vi vet har inte någon götakung haft motvarande ambitioner, åtminstone finns ingen sådan nämnd i källorna. Det betyder inte att smålänningar som handlat med östgötska hövdningar inte sett fördelen i nära släktskapsförbindelser och nära allianser, och att det betytt kulturell påverkan.

Om Tjust och Möre så är det ju för frågan om vilket inflytande som varit rådande mer intressant vilka de handlat med än var de ligger. Allt blir som sagt väldigt spekulativt när man i det närmaste helt saknar skriftliga källor, men utifrån var småländskt järn hamnat, varifrån bronsspännen, spännbuckor och andra smycken kommer, hur mycket myntsilver och annat liknar det i andra landskap kan i viss mån gissa vilka andra trakter man haft nära förbindelser med. I fallet Möre och Öland kan tidigt se föremål med ursprung i Mälardalen, och det går att se att det funnits en nära kontakt här. Vad det sedan innebär för är svårare att säga. Vad vi kan vara säkra på är dock att det växlat snabbt och varit mycket mer dynamiskt än vad källmaterialet idag kan säga - en småländsk hövding kan ha slutit förbund med svearna, blivit osams med sveakungen och sökt stöd hos en östgötsk hövding, som han sedan övergett för att ställa sig under danske kungen, för att sedan försonas med sveakungen - vilka aktörerna varit kan vi också bara gissa om.

Fast då har jag främst talat om förhistoria. En hel del hinner förändras till 1100-talet. Kristendomen delar in de här bygderna i mindre socknar. På 1000-talet skapas troligen även ledungen, hur och när den når Småland är svårare att säga det dröjer nog till 1100-talet innan vi får en ordentlig häradsindelning. Det innebär att vissa av bygderna delas och andra nya tillkommer för att försöka skapa ungefär likartat stora befolkningsenheter. Samtidigt förekommer en kolonisation i de inre delarna av Småland som ökar befolkningen i inlandet. Det är troligen även vid 1100-talet som man börjar arbetet med att från lokala sedvänjor skapa nedskrivna lagar och att samordna dessa över större områden och Smålandslagen skapas. Det är också vid den här tiden städer börjar växa fram - tidigare hade handeln främst bedrivits av inflytelserika stormän, som erbjudit handelsmän som besökt dennes går skydd för att bedriva handel. Det finns skäl att tro att sveakungen varit engagerad i den här processen, i Mälardalen är det helt klart så, men möjligen var det inte så på alla håll. Det är dock tydligt att det är den nyare fastare organisationen av landskapen som utgör förutsättningen för framväxten av de första städerna, även om de inte haft någon bjärköarätt då de växte fram på 1100-talet har de troligen fått särskilda rättigheter som gett handelsmän möjlighet att slå sig ned i dem med särskilda friheter. I de gamla landslagarna hade en handelsman som inte kom från trakten ingen som helst rättighet om han blev bestulen, mördad eller hans hustru våldtagen. Det skyddet baserade sig på att man slöt ett personligt avtal med någon, och att så länge man befann sig på dennes gård ansvarade också denne för ens personliga säkerhet. Att handelsmän kan börja resa mellan städer och garanteras trygghet under sina resor är en förutsättning för att städer skulle kunna börja växa fram.FBQ (diskussion) 18 december 2014 kl. 15.24 (CET)

Då börjar ju också Småland ses som ett eget landskap - bestående av Små land - och jag tycker nog att det är så man skall se det snarare än ett östgötskt, västgötskt eller svealändskt landskap.Del av FBQs inlägg ovan.

Wolfstan talar om att svearna hade inflytande över Blekinge, Öland, men är det självklart att Wolfstan kan skilja på svear och götar? Jag vet inte...

När jag från höglandsperspektiv tittar på vilka inflytanden som kan ha förekommit, så ser jag från Njudung två alternativ: Mörrumsån och Emån. Lokala legender talar om att delar av bebyggelsen har invandrat längs Mörrumsån och de äldsta och rikaste bosättningarna finns utmed Emån. Vi talar då om inflytande antingen öster- eller söderifrån. Inflytande från norr är inte lika självklart. Handeln med det rika Skåne har sannolikt varit viktigare än handeln med Mälardalen och Östergötland. Så, visst har smålänningarna i Tiohärad i mycket skött sig själva. Men kopplingen till danskarna kan vi inte heller glömma. -- Innocent bystander (diskussion) 18 december 2014 kl. 16.12 (CET)

FBQ: jag flyttade din signatur och ändrade indragen lite i ditt inlägg, det var iaf ett stycke som hamnade lite snett (om det att det första stycket hade mindre indrag än de andra var avsiktligt vet jag inte) och jag lade signaturen längst ner, för tydlighets skull. (IB hann före :)) Innan jag läser allt: synen på Småland säger jag inte emot. Det var jag som citerade Wulfstan, apropå inflytande och tillhörighet, och jag menade inte att hävda bu eller bä om hur man ska tolka Wulfstan, förstås :) flinga 18 december 2014 kl. 16.18 (CET)

Tack för hjälpen med strukturen - det är alltid lite att organisera sig och välja ut det viktigaste i längre inlägg... Jag glömde att nämna Danmark och Skåne, som säkerligen också varit betydelsefullt. Däremot kan man väl säga att om Smålänningarna på 1000-talet känt sig som danskar och velat tillhöra Danmark hade de gjort det. Götar och/eller Svear hade inte kunnat hindra det. Sedan behöver de inte ha känt sig som någotdera utan sett att i Svea rike skulle de sannolikt få större självbestämmande än vad de skulle få inom det danska riket. Förlåt att jag blandade bort vem som gjorde inlägget om Wulfstan. Jag har inte detaljstuderat bebyggelseutvecklingen i Småland, det kunde vara intressant, jag tror säkert att man den vägen kan få intressanta detaljer kring hur bebyggelsen har utvecklats och vilka kontakter man har haft.--FBQ (diskussion) 18 december 2014 kl. 16.54 (CET)

Om Wulfstan: Han lägger Gotland under svearna också. De stod under svearna, absolut, åtminstone när de inte stod under danskar eller några andra. Men vad betydde det i praktiken? De var förpliktade att gå i ledung med sveakungen och det var nästan allt. Men efter vad jag läst om Gotlands historia så hände det nästan aldrig. Det var helt enkelt för omständigt att åka ut till Gotland, mobilisera ön och få med sig några båtar därifrån. (I synnerhet som säkraste vägen ut till Gotland, gick via Öland.) Samma sak åt andra hållet, sveakungen kunde inte skydda gotlänningarna om de blev anfallna. När han kom fram var ön redan plundrad och rövarna var redan långt borta. Så att någon landsända stod under svearna kung kanske bara betydde att det var just denne kung som senast hade skickat sina män till området. Nästa år var det danskarnas tur och därefter kanske någon annan. -- Innocent bystander (diskussion) 18 december 2014 kl. 17.12 (CET)

Gutasagan berättar att Gotland frivillit gav sig under svearna. De betalade en årlig tribut, och kunde i gengäld fritt besöka svearnas marknader och skulle i praktiken skyddas av svearna även om det som du säger troligen inte betydde mycket. Om den bilden stämmer med hur det verkligen gick till är svårt att säga. För att avskräcka större plundringståg var det dock troligen betydelsefullt att det fanns en möjlighet att svearna företog en straffexpedition till ens egna område om valde att överfalla gotlänningarna. De var befriade från ledung, frågan är över huvud taget när ledung införs. Äldre forskare trodde tidigare på en ledung redan på 700- eller 800-talet. Idag anser man att ledungen infördes först i slutet av 900-talet eller början av 1000-talet. Och den uppländska organisationen för ledung är ännu yngre, troligen från tidigt 1100-tal. Den första ledungen i början av 1000-talet omfattade troligen bara just mälardalslandskapen. Ledungen i de övriga landskapen är troligen yngre, möjligen införd just på 1100-talet. Sedan har det säkert funnits andra militärorganisationer - det har säkerliken funnits en skyldighet att via uppbåd delta i försvaret av det egna landskapet. Tidigare har ju förekommit privata krigståg och troligen har kungen genom hot eller löften ändå fått andra stormän och deras regioner med på sina krigståg.FBQ (diskussion) 18 december 2014 kl. 21.06 (CET)

@FBQ:: Mycket intressant! Det finns ju äldre försök att koppla "hundare" till ledungsorganisationen, också med jämförelser med äldre germanska kognater till 'hundare' och 'hund' (i betydelsen "hundra"). Hellqvist omtalar sådana teorier utan att egentligen ta ställning; SAOB gör detsamma, och nämner ett visst mycket gammalt belägg för militär koppling till sådana kognater:

Redan TACITUS (Germania 6, 12) känner till ett germ. hund(ari) ss. militärisk o. sannol. äv. judiciell term.

Förstår jag dig rätt i att man nu lutar åt att det inte finns så klara samband mellan hundare och militär organisation som vissa tidigare trott; eller är det så att 'hund'-namn som Attundaland visserligen anses kunna kopplas till ledungsorganisationen, men också anses inte vara äldre än från 1100-talet?

För övrigt, för att anknyta till trådens ursprungliga fråga, är Uppdelningen i "härad" något som angavs typiskt för Götaland, medan "hundare" var en svealandsföreteelse. Jörgen B (diskussion) 18 december 2014 kl. 22.38 (CET)

Härader är något slags modernt påfund. En rätt västgöte räknar sig till ett bo.

andejons (diskussion) 18 december 2014 kl. 23.23 (CET)

Tacitus talar om militära enheter bland germaner i Schweiz som omfattar hundra man, troligen en direkt motsvarighet till de romerska Centurionen och möjligen upptaget därifrån, det är tveksamt om det har något med de sentida hundradena att göra. I England har det funnits juridiska enheter som hetat hundraden, troligen är de nordiska hundradena importerade därifrån. I Uppland var hundradena då vi känner hur de såg ut under 1200- och 1300-talet till dem kopplade till ledungsorganisationen, men de är i sin utformning inte äldre än 1100-tal. Har det funnit en äldre ledung redan på 1000-talet måste den ha varit organiserat på något annat sätt. Sedan har jag ovan i texten talat om "härader" - det går ibland att upptäcka att hundrader och härader går tillbaka på äldre bygdeindelningar - frågan är bara vad de hetat.FBQ (diskussion) 19 december 2014 kl. 01.31 (CET)

@FBQ:, detta med en ev. äldre ledungsorganisation är intressant. Jag råkade träffa på en möjlig referens i söndags, när jag och några andra balladnördar samlades för att gå igenom färökvadet Ormurin Langi. (Nej, vi har inte lärt oss alla 83 verserna utantill (ännu:-)! Den som är road kan bl. a. titta på De 30 första verserna på youtube.)

Jag inledde med att läsa högläsa ur gymnasieantologin Dikt och Tanke om slaget vid Svolder, en översättning ur Heimskringla. (Det framgår inte vems översättning det är.) Där stod bland annat

Tidigt om våren sände konumg Sven bud österut till Svithiod, att den norske konungen Olav hade leding ute och på sommaren ämnade fara till Vendland.

Den isländska texten lyder

Ok snimma um várit sendi Sveinn konungr menn austr til Svíþjóð á fund Ólafs konungs Svíakonungs, mágs síns, ok Eiríks jarls, ok lét segja þeim, at Ólafr, Noregs konungr, hafði leiðangr úti ok ætlaði at fara um sumarit til Vindlands.

Ännu intressantare är väl den skildring av hur "ledingen" gick till, som kommer litet tidigare i originalet:

101. Útboð Ólafs konungs.

Ólafr konungr stefndi þing í bœnum litlu síðar. Hann gerði þá bert fyrir allri alþýðu, at hann mun leiðangr úti hafa um sumarit fyrir landi, ok hann vill nefnd hafa or hverju fylki bæði at skipum ok liði, segir þá, hversu mörg skip hann vill þaðan hafa or firðinum. Síðan gerir hann orðsending bæði suðr ok norðr með landi, hit ytra ok hit efra, ok lætr liði út bjóða.

(Båda citaten är från Saga Ólafs Tryggvasonar.) Detta är alltså tänkt att skildra händelser cirka år 1000. Snorre skrev förstås Heimskringla 200 år senare, och man kan inte utesluta anakronismer; men visst är det intressant! Jörgen B (diskussion) 24 december 2014 kl. 18.45 (CET)

Jag är ingen expert på isländska sagorna, men känner väl till att Snorre Sturlasson broderat ut sagorna med detaljer som han inhämtad antingen i Norge eller möjligen under sitt besök i Sverige 1219 och som mera återger situationen då, och berättelsen är troligen ganska tydligt färgat av det. Hur mycket man skall tro går tillbaka på äldre skildringar kan jag inte avgöra.--FBQ (diskussion) 24 december 2014 kl. 20.56 (CET)

Jörgen B: Fantastiskt! Tyckte jag inatt när jag hörde kvadet (?) Ormen Långe.. Jag har inte hört något liknande innan, och började undra: har de här gamla ... forntida sagorna skrivna på vers alla varit avsedda att sjungas? Hur genuint är liksom framförandet, sjöngs de ursprungligen? Och är själva ringdansframförandet kanske ett modernt påfund, eller..?

Och till Innocent Bystander: jag säger heller inget om vad Wulfstans citat säger om själva verkligheten, så att säga. Jag vet ju inte hur korrekt det är, eller om det innehåller missförstånd eller förenklingar, t ex. Eller hur aktuella respektive föränderliga uppgifterna var på den tiden :) Bara för att understryka det. flinga 25 december 2014 kl. 16.15 (CET)

Okej, jag ser nu.. färöisk sång från början av 1800-talet. Häftigt, ändå :) flinga 25 december 2014 kl. 16.32 (CET)

avindenterar OK, detta med färödansen är litet off the topic, fastkanske inte helt ändå... Dessutom är ballad- eller kvaddansen något jag är mycket road av, och jag tar därför gärna dina undranden som förevändning för en liten föreläsning:-).

Just "Ormurin langi" diktades runt 1830, och faktiskt med Snorres beskrivning som förlaga. Dansformen är betydligt äldre. Den spreds över Europa på 11-1200talet, först som en modedans vid t. ex. hoven. (Stegen du kan se på inspelningen är i grunden bara branle simple.) Vid hoven hade man nog ackompanjemang av musikinstrument, och kanske professionella försångare. Som så många av våra "folkliga danser" var detta alltså från början en "herrskapsdans"; den blev en folklig dans, genom att "vanligt folk" också tog upp den, och undan för undan ändrade den. (Detsamma gäller ju exempelvis våra polskor.)

I samband med denna nya dansform gjordes många äldre poetiska verk om, så att de gick att dansa till. En teori är att de drivande i Norden bakom detta var en krets vid det norska kungahovet. Två av de riktigt långa kvad-cyklerna på färöarna torde i grunden härstamma från den tiden, nämligen cykeln om Sigurd Fafnersbane och den som bygger på Rolandssångerna. Du kan hitta även snuttar av dessa på Youtube; där finns Regin Smíður och Brýnhildar táttur ur Sigurdscykeln; liksom bitar ur Karlamagnusar ríma. (Med reservation för att några accenttecken kan ha blivit fel.)

Man vet inte hur länge denna dansform höll i sig på nordiskt fastland. På Shetlandsöarna dansade man på liknande vis som på Färöarna ända in på 1700-talet; det är mycket möjligt att det var engelsmännens försök att undertrycka alla språk utom engelska i det de räknade som Skottland som tog knäcken även på dansen. I Sverige har vi kyrkmålningar av typisk kvaddans, och den omnämns också direkt eller indirekt i olika sammanhang. Olaus Magnus ger i sin Historia de gentibus septentrionalibus (Historia över de nordiska folken, 1555) en beskrivning som stämmer väldigt bra med den levande traditionen på Färöarna (och vad vi sjunger om på de ställen där vi har plockat upp denna tradition), utom att han också anger att dansen ackompanjerades instrumentellt; detta inslag har helt utgått. Så här skriver han (i svensk översättning, återgivet ur gymnasieantologin Dikt och tanke; jag vet inte i vilken mån denna översättning är fri att kopiera, men gissar att den inte är det):

När nu omsider alla skogar, ängar och fält står i grönska och blom, vid den tid då solen genomlöper Kräftans tecken, det är på den helige Johannes Döpares afton (en dag som redan de gamla firade med utomordentliga festligheter och jämväl lärt och bjudit sina efterkommande att högtidlighålla), brukar allt folk utan åtskillnad till kön och ålder samlas i skaror på städernas torg och eller ute på fria fältet, för att där glättigt tråda dansen vid skenet av talrika eldar, som tänds överallt. Under dansen plägar man sjunga visor om forntida hjältars bedrifter antingen i hemlandet eller i andra länder, allestädes i världen, så ock om stordåd, som frejdade kvinnor till sin evärdiga berömmelse utfört av nitälskan för sin kyskhets bevarande. Desslikes sjunger man ock om sådana handlingar, som människor utan all ära och redlighet, såsom vansläktade och fega ädlingar, grymma tyranner och skamlösa kvinnor har låtit komma sig till last. Allt detta sjunges i visor och på melodier, som gått i arv från fädrens tid, till spel av cittror, omväxlande med pipor. Därjämte bruka också tärnorna efter sina mödrars lärdom kväda till strängaspel om de många stora fel, som de äkta männen gör sig skyldiga till, såsom tärningsspel, slagsmål på krogen, flärd i klädedräkt, umgänge med narrar samt ständig onykterhet och fylleri. Men i gengäld vet också fyndiga ynglingar att sjunga om hur lata, falska, obändiga, grälsjuka, skvalleraktiga, fåfänga och trolösa kvinnorna är, att de icke må häckla och klaga på männen allena...

(Sankt Hansnatten är detsamma som midsommarnatten. Mycket av vistexterna upptecknades på 1600-talet och senare; men det är tveksamt om de då fortfarande också dansades i större delen av landet. De ofta rätt grovkorniga skämtballaderna var inte lika populära bland 1800-talets balladupptecknare som de mer "högstämda" visorna om hur man drap varandra med svärd... Ändå är även versioner av en del skämtballader kända.)

Linné skrev, om jag minns rätt, om dans till sånger i Dalarna på ett sätt som skulle kunna vara kvaddans; men eftersom han inte säger något om stegen, skulle det också kunna röra sig om exempelvis sprungen långdans, av liknande typ som de som dansats i svenskbygder i Estland fram till evakueringen av estlandssvenskarna vid andra världskrigets slut.

Kvaddansen (eller "balladdansen" eller "folkvisedansen" eller "färödansen") är, när den är som bäst, en närmast transartad upplevelse. För att komma in i den på det sättet, behöver man dock leva sig in i berättelsen; vilket betyder att man lär sig kvaden (och, vad gäller de färöiska, språket). Detta är dock lättare sagt än gjort. Jörgen B (diskussion) 26 december 2014 kl. 14.22 (CET)

Deflation

En anledning till att Deflation ofta anses skadligt är att nedåtgående priser gör att folk skjuter upp sina inköp. Men den trenden har vi haft inom elektronik ganska länge. Idag kan jag köpa en dator för bara en sjundedel av vad jag betalade för 20 år sedan, och jag får ändå en dator med hysteriskt mycket mer minne och med en hastighet som är astronomisk i jämförelse. Om teorin stämde skulle ingen köpa elektronik, men det gör folk. Varför skulle inte sättet det fungerar med elektronik kunna fungera med vilken typ av varor som helst utan att vara skadligt? -- Innocent bystander (diskussion) 21 december 2014 kl. 19.58 (CET)

Inom elektronik är det en snabb produktutveckling vilket gör att folk får bättre produkter vilket man inte (på kort sikt) får om man skjuter upp. Om priset sjunker utan produktutveckling kanske folk köper bara om grejen gått sönder. Fast det kan också vara så att det lägre priset lockar folk. Det är mycket psykologi i sådant.
Problemet med att folk skjuter upp (om de gör det) är att staten får in färre momsintäkter än innan vilket innebär problem för statsfinanserna (som har rätt så fasta kostnader för t.ex. pensioner man inte vill sänka), samt att företagen får in färre inkomster så att de drar ned vilket ökar arbetslösheten. Fast det brukar nog inte vara så länge för sen är grejerna slitna och gamla och behöver förnyas. Det ser man särskilt i branscher där företag köper, såsom maskiner och lastbilar, mycket svängningar.
Det finns dåliga exempel, till exempel Japan som haft deflation och nedgång i ekonomin länge, mycket på grund av konkurrens från Korea och Kina som tvingat fram prissänkningar utan att löner kunnat sänkas.--BIL (diskussion) 21 december 2014 kl. 21.10 (CET)

Deflation innebär också att kontanter ökar i värde, d.v.s. man får betalt för att "ha pengar i madrassen". Det kan bli rätt förödande för viljan att investera, vilket i sin tur ger negativ påverkan på tillväxt och riskerar att ge en stagnerande ekonomi o.s.v. (Man kan i och för sig fundera på hur det ser ut idag, när kontantekonomin har minskat, i alla fall utanför den svarta sektorn. Skulle folk acceptera en negativ ränta på sitt bankkonto eller skulle kontantsamhället komma tillbaka?) Det är alltså en skillnad mellan att den allmänna prisnivån sjunker och att priset relativt prestanda sjunker på vissa varor, för att det förstnämnda påverkar värdet på själva betalningsmedlen på ett annat sätt. Prissänkningar på enstaka varor kallas just för prissänkningar och inte deflation. Sjunkande priser på varor förekommer också periodvis i andra sammanhang än elektronik: mellandagsrea, säsongsvariationer i priser på frukt och grönsaker. Förbättrade pris/prestandaförhållanden förekommer/har förekommit också på en del andra globalt massproducerade varor som (icke-märkes)kläder, vitvaror och bilar, så fenomenet i sig är inte nytt. Däremot har väl utvecklingen på elektroniksidan varit ovanligt snabb och fortsatt vara det under lång tid. Men som sagt, så länge det inte är de flesta varor som sjunker i pris samtidigt så kallas det inte deflation. Just nu är det väl de sjunkande oljepriserna som bidrar mest till deflationen. Tomas e (diskussion) 22 december 2014 kl. 14.22 (CET)

Varför man ofta försöker räkna bort Energi från inflationsstatistiken, ja.

En invändning från mig mot att Japan tas som ett skräckexempel, är att den demografiska situationen i landet är mer eller mindre en katastrof. Usla födelsetal och nästan ingen invandring är ingen trevlig kombination. -- Innocent bystander (diskussion) 22 december 2014 kl. 18.31 (CET)

Och elektronik är fortfarande ganska speciellt. Råvarupriser kan sjunka på grund av nya fyndigheter eller effektviserade utvinningsprocesser men det vanligaste är att det beror antingen på minskad efterfrågan eller på allmänt försämrade konjunkturer som ger människor mindre resurser att röra sig med. Samma sak med bostadspriser - minskade bostadspriser betyder nästan alltid att köparna fått försämrad ekonomi eller att ökad arbetslöshet leder till stor utflyttning. Det är ju där för deflation anses negativt - en generell deflation har historiskt nästan alltid varit kopplad till lågkonjunktur.FBQ (diskussion) 23 december 2014 kl. 20.17 (CET)

Någon riktig ekonom kan sägert ge bättre svar, men frågan är ju vad som är hönan och vad som är ägget. Deflation har ju som sagt historiskt setts som mycket skadligt helt enkelt för att det så gott som alltid varit kopplat till ekonomisk nedgång och mindre pengar för gemene man att röra sig, vilket ytterliga spätt på den ekonomiska nedgången. Under de senaste åren har det börjat ifrågasättas då deflation har förekommit i Västvärlden utan någon ekonomisk nedgång. Sedan finns ju skäl att vara orolig, det måste ju betyda att konsumtionen ökar och att priserna kan sjunka utan att lönekostnaderna gör det, det kan de göra så länge just efterfrågan fortsätter öka. En stor del av den oron handlar om att bakgrunden till den ökade konsumtionen är en ökad belåning som är kopplad till lägre räntor. Om konsumtionen plötsligt skulle minska blir det problematiskt, och med så hög belåning kan det bli en katastrof att med ökad inflation försöka få fart på ekonomin igen.--FBQ (diskussion) 29 december 2014 kl. 09.53 (CET)

Alzheimers sjukdom

Varken i artikeln Alzheimers sjukdom eller hos Vårdguiden framgår det tydligt vad som är den omedelbara dödsorsaken hos sjuka med Alzheimers sjukdom. Handlar det om att sjukdomen leder till att kroppen inte längre kan upprätthålla kroppsliga funktioner som andning och blodomlopp? Thuresson (diskussion) 29 december 2014 kl. 21.36 (CET)

Det står något om den vanligaste dödsorsaken på den här sidan. --Larske (diskussion) 29 december 2014 kl. 22.22 (CET)

Om man bidrar blir man då straffad av era faddrar?

Inlägget flyttat till Wikipedia:Wikipediafrågor. - Tournesol (diskussion) 30 december 2014 kl. 09.13 (CET)

Thomas ex Gaudin

Vet inte om jag är trött just nu men vad betyder "ex" som står mellan Thomas och Gaudin? Det gäller auktorerna för blomman Primula pedemontana som anges som "Thomas ex Gaudin" [5]. - Averater (diskussion) 1 januari 2015 kl. 21.37 (CET)

Detta förklarar det nog för dig, jag vet inte om jag riktigt fattar men det gör du nog. :) /Hangsna (diskussion) 1 januari 2015 kl. 21.49 (CET)

Tack! Ja det förklarade vad jag ville veta. Det betyder alltså att den första snubben inte hade publicerat namnet ordentligt men den andra gjorde det och då får båda cred. - Averater (diskussion) 1 januari 2015 kl. 22.05 (CET)

En sökning här ger rätt många träffar även om nog inte alla är relevanta. Kanske kunde du som kan ämnet skriva nån rad om "ex" i Auktorsnamn? /Hangsna (diskussion) 1 januari 2015 kl. 22.10 (CET)

Jag gjorte ett litet försök till förklaring där nu. Ska kolla mer senare om jag kan förbättra det mer. - Averater (diskussion) 1 januari 2015 kl. 22.44 (CET)

CD

Var köper man CD-skivor numer? Något mer än cdon.com? -- Innocent bystander (diskussion) 4 december 2014 kl. 12.27 (CET)

bengans.se och ginza.se är väl två exempel som har business as usual? :) flinga

Förutom de ovannämnda nyttjar jag ett antal brittiska, franska, tyska, spanska, italienska, polska, ukrainska, japanska, koreanska, hongkong-kinesiska och amerikanska butiker. Är det någon särskild sorts musik som sökes?--Paracel63 (diskussion) 6 december 2014 kl. 02.25 (CET)

Letar efter Viktor Klimenko, som finns på en önskelista. bengans och ginza hade inget och jag har strul med att få hem varorna från cdon. Krav på kreditkortsbetalning kan strula till det i fallet med utländska butiker. -- Innocent bystander (diskussion) 7 december 2014 kl. 12.38 (CET)

@Innocent bystander: OK. Lessen att jag glömde av den här diskussionen. Klimenko verkar inte helt lätt att få tag på. Och om du inte vill/kan betala med kredit- eller annat kort blir det också lite krångligare. Här är några möjligheter: Ebay.de (till Tyskland kan man i många fall betala folk genom kontoöverföring), Cdon.fi (enligt Google Translate har de olika betalmöjligheter), GEMM.com (har mycket, både nytt och begagnat). Mycket av Klimenko verkar dyrt och/eller på LP. Lycka till!--Paracel63 (diskussion) 6 januari 2015 kl. 02.18 (CET)

åäö i mplayer

Hej! Kanske en lite udda fråga här, men.. om någon vet något bra ställe att leta vidare på, så :) Är det någon här som har koll på undertexter och mplayer (i Debian GNU med Linux ;)), månne? Jag har skrivit en fil med egna undertexter till en video, och allt funkar som förväntat, förutom att å, ä och ö var och en visas som frågetecken, t ex "fr??getecken". Filen ska såvitt jag vet vara sparad som utf-8, och att jag byter teckensnitt i mplayer har hittills inte löst problemet. Miljövariabeln LANG (och LOCALE trodde jag, men icke) är satt till "sv_SE.UTF-8". Jag har googlat lite och inte hittat något bra. flinga 5 december 2014 kl. 17.04 (CET)

Att det visas två frågetecken i stället för ett tyder på att det ska vara ISO-latin-1 och inte UTF-8. Hade det varit tvärt om så hade det bara visats ett frågetecken.

"Locale" är vilken kombination av språk/land/teckenuppsättning du har valt. Det går att ändra med environment-variabler där LANG är den övergripande och LC_nånting styr detaljer. (Jag brukar köra sv_SE.UTF-8, men jag sätter LC_COLLATE till POSIX eftersom sorteringen blir så knasig annars.) /ℇsquilo 5 december 2014 kl. 21.06 (CET)

Kanske svar finns här. --Larske (diskussion) 5 december 2014 kl. 21.15 (CET)

Esquilo: då vet jag mer om LANG :) jag körde efter tips "file filnamn.srt", och det kommandot rapporterar att filen är utf-8. Menar du att mplayer vill ha en fil i formatet ISO-Latin-1? I vilket fall, vi verkar ha hittat lösningen nu, i skrivande stund ;)

Larske: Minsann! "mplayer filnamn.avi -sub minaundertexter.srt -subcp utf-8" fungerade faktiskt! :D flinga 5 december 2014 kl. 23.28 (CET)

Nyfiken följdfråga till Esquilo: vad är det som blir knasigt i sorteringen utan POSIX i collate..? flinga 5 december 2014 kl. 23.31 (CET)

Bra att det löste sig. Du provade aldrig att konvertera undertexterna till ISO-latin-1?

Jag har irriterat mig på att sv_SE ignorerar skiljetecken vid sortering vilket gör att filnamn som börjar med punkt inte kommer först utan blandas med andra filer. Tidigare så brukade även ä sorteras före å, men den buggen verkara vara rättad sedan länge. Med LC_COLLATE satt till POSIX så sorteras alla tecken i byteordning vilket i alla fall hittills ger förväntat resultat. /ℇsquilo 6 december 2014 kl. 07.58 (CET)

Nej, det har jag inte gjort än (kommer inte ha möjlighet att prova på ett tag nu heller). Med iconv förmodar jag att man kan göra det? -subcp fungerar förstås bra i sig så sett (men kan ju vara intressant att se). Och om sv_SE.. kikade nu och du har ju rätt. Jag minns inte att det har varit så tidigare (nu sitter jag med xubuntu på denna datorn), kan det vara olika i olika distributioner? Jag föredrar sortering av dolda filer före de med vanliga filnamn.. (i normalfallet brukar jag inte lista dolda filer heller, iofs ;)). flinga 6 december 2014 kl. 22.00 (CET)

Jag försökte konvertera en fil till ISO-latin-1 (misstänker att det är detsamma som ISO-8859-1?) med iconv igår, men lyckades inte och gav upp. Om spara som → ISO-8859-15 (svenska varianten av 8859-1, väl?) ger samma resultat så tror jag att jag redan provat att göra det. :) flinga 17 december 2014 kl. 17.36 (CET)

ISO-8859-1 kallas för Latin-1 (se t.ex. man latin1), så om du hittar ISO-latin-1 är det nog det som avses. ISO-8859-15 (Latin-9) har lite andra tecken, men svenska stöds av båda. --LPfi (diskussion) 7 januari 2015 kl. 18.07 (CET)

Ortsnamns betydelse

Hej

Jag har kollat på ortsnamns betydelser där jag bor och har hittat dom flesta ofta via er men även genom andra forskare. Detta område jag talar om är Liden Västernorrland. Liden betyder lång sluttning. Iallafall där har vi en by då som heter FLYGGE, som jag inte hittar nån betydelse kan ni hjälpa mig med det? Har även ett annat ortsnamn som jag kanske har löst och det är KLÄRKE.

Mvh Magnus90.230.156.25 2014 december 10 kl. 22.17‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

• Flygge: Jag har inget svar men en länk. Du kanske kan hitta något intressant i Ortnamnsregistret: [6]. Kanske har det samband med Fly (kanske relaterat till gungfly?), som i tjärnen i Lidens socken? I alla fall verkar ortsnamnet ha hetat något liknande Flyggja i äldre tid.
• Klärke: [7]. En av länkarna antyder att det kan ha hetat Kräkle i äldre tid. SAOB om kräkla: [8].--Paracel63 (diskussion) 11 december 2014 kl. 01.35 (CET)

Jag har tyvärr inte svaret (men tror att det nog kan dyka upp andra här med rätt resurser), men ville bara säga att det att kalla oss "forskare" nog är att smickra oss lite väl mycket.. :) Med vissa enstaka undantag då, förstås. (Och se, medans jag skrev på det här så hann Paracel63 ovan svara! :)). flinga 11 december 2014 kl. 01.40 (CET)

Hej och tack för ditt svar. Ang Klärke har du nog rätt det kommer nog av ordet kräkla dsv biskop herdestav. Varför frågar man sig jo därför att från Klärke utsikt ser Indalsälven ut som herdestaven med sina böjar så det är nog svaret på den. Flygge däremot har jag ännu inget konkret än? mvh Magnus

Nja, så är det nog inte. Belägget som Paracel63 länkar till är från 1479. En biskopskräkla kallades tidigare krumstav, äldsta belägget på ordet kräkla för en sådan är från början av 1800-talet och uppkom för att den liknade en grötkräkla. Mera troligt är ju då att Indalsälven liknar en krokig gren som är ordets ursprungliga betydelse.--FBQ (diskussion) 11 december 2014 kl. 23.57 (CET)

Svensk etymologisk orbok anger f. ö. för "kräkla" ett sammanhang med "(att) kröka (sig)". Hururdan är älvfåran vid Klärke? Jörgen B (diskussion) 14 december 2014 kl. 01.52 (CET)

Se denna länk. Älvsträckningen runt Klärke verkar vara klart mindre rak än den som gäller nedströms Liden (flytta upp kartvyn så syns skillnaden).--Paracel63 (diskussion) 15 december 2014 kl. 04.26 (CET)

En annan möjlighet är att det är älvbrinkens "krokiga" form som avses. Den framgår av höjdkurvorna på lantmäteriets karta. Taxelson (diskussion) 15 december 2014 kl. 12.11 (CET)

Hej igen och tack för alla svar. Kan berätta att "älven" svänger (om man kan uttrycka sig så) till synes mer än det syns på kartan. Och tidigare innan kraftverksdämningar såg den nog mer "krokig ut". Och som ni skriver så köper jag det fullt att den mycket väl kan komma av som du nämner "grötkräkla" liknande krokig gren. För er vetskap så finns namnet på karta av Stagnell år1699. Och namnet benäms ner till år 1500 då jag tittar på "boende" dvs via släktforskning i just Klärke. Jätte tacksam för alla era svar. Mvh Magnus.

Hej igen, jag vet inte om el varför jag gör säkert nåt fel ? men jag ser inte vad flygge betyder? varit in på rekommenderad sida, ser andra väldigt värdefulla handlingar men inte då ordets betydelse. Det står mycket riktigt flyggje och kan det då vara så enkelt att det betyder gungfly? och hur gammalt är då det namnet? Mvh Magnus

Paracel63:s länk ger inget svar på vad ortnamnet betyder, däremot hur det stavas på 1400- och 1500-talet vilket ju är viktigt om man skall gissa på des betydelse. Håller nog med Parcel om att fly är rimlig tolkning, jag vet att Flo- namn ofta antas ha haft en sådan betydelse, och SAOB anger att fly och flo är besläktade. Gungfly är ju en specifikt betydelse, fly eller flye betydde ursprungligen liten vattensamling, senare har det kunnat betyda antingen liten grund sjö eller sankmark. SAOB listar äldsta belägget i en tryckt källa som från 1636, men det kan ju vara äldre.

Annars är det nog bäst att konsultera facklitteratur på området om du vill vara säker. Jag tror tyvärr inte att jag har något om just de här ortsnamnen.FBQ (diskussion) 18 december 2014 kl. 15.57 (CET)

Okej Otroligt vad duktig ni är och ni har hjälpt mig otroligt mycket, tacksam för engagemanget samt att jag fått mycket hjälp. Och som du skrev ang Flygge så får man en fingervisning hur det stavades på 1400 talet, bara det är värt mycket. För er vetskap så tror el hoppas eller vad jag jag ska benämna detta. Jag HAR EN TEORI att just den benämningen är väldigt gammal. Enl min tro och hörsägen samt lite till? så kan det vara så att Liden hette nämligen Flygge el liknande,för väldigt länge tillbaks och gamla kyrkan i Liden benämns ligga på en Lid sedemera Liden. Och just Flygge då va ortens namn. Fanns förr Öster mellan samt väster Flygge i större utsträckning. Men det är bara en teori och jag jagar vidare!! troligtvis kommmer jag med mer frågor kring ort osv. Fortsätter det på detta vis har jag snart stoft till en bok inriktad på byn Klärke i Liden otroligt. God Jul mvh Magnus.

Har du någon pejl på om det är en Lid som gett namn åt det andra Liden? -- Innocent bystander (diskussion) 19 december 2014 kl. 21.45 (CET)

Jag såg förut att Klärke ligger nära Göteborg, och upptäckte nu att det inte heller är långt till Stockholm. Verkar oerhört praktiskt: så centralt. flinga 30 december 2014 kl. 20.18 (CET)

@Flinga: Den första gången min nyinflyttade morfar besökte mina farföräldrar så frågade han efter farfar. Farmor svarade att "Han for åt Amerika i morse." På frågan när han väntades hem, fick han det förvånande svaret. "Ja, han ska väl åtminstone vara hemma till middag!" Så Concorde, släng dig i väggen, i Småland får det undan även om man bara kör en gammal moppe. -- Innocent bystander (diskussion) 30 december 2014 kl. 20.44 (CET)

Hej.

För att förenkla mitt svar så kör jag flera svar på en gång hoppas det är okej. Det Klärke jag pratar om ligger 5 mil väster om Sundsvall.

Och ang Lid så kommer ordet Liden från det 99 procent säker. Det jag nu kollar om släkten som bott här och kommer ner en bra bit men behöver mer fakta om dom som bodde i Klärke tar tacksamt emot all hjälp där. Lite kortrandigt men jag jobbar på fler sidor etc för atkartlägga allt och komma ihåg etc. Jag behöver veta hur gammalt ordet FLYGGE är ? vet nån det så är jag väldigt tacksam för svaret tack o god fortsättning på det nya året, mvh Magnus

flygge kanske kommer härifrån: Svensk etymologisk ordbok. Wvs (diskussion) 10 januari 2015 kl. 12.43 (CET)

Tremänning

Hur räknar man ut släktskap i procent?

Nedanstående "klipp" anger man släktskap i %. Kusiner, hur många % är dom släkt med varandra?

Olika typer av sysslingar

Om föräldrarna är halvkusiner, d.v.s. barn till två halvsyskon, kan sysslingarna kallas halvsysslingar. Halvsysslingar har 12,5 procent gemensamma förfäder.

Två personer kan vara sysslingar och halvsysslingar till varandra på flera olika sätt samtidigt.

Aldrig sett sättet att räkna eller ens hört uttryck halvkusin/-syssling tidigare. Men sättet att räkna, ser ut att bero på hur många personer man har gemensamt i tredje led bakåt. En person har en mormorsmor, en mormorsfar, en morfarsmor, en morfarsfar, en farmorsmor, en farmorsfar, en farfarsmor och en farfarsfar. Om två personer har bara en enda person gemensam av dessa åtta i tredje led så är det 12,5 %. En "halvsyssling" har då inte mer än just så många gemensamma släktingar medan en "helsyssling" har 25%. Är man sysslingar på både mammas och pappas sida kan det enkelt bli 50% släkt i tredje led. En klasskamrat till syrran var på detta sätt "100% släkt" med sina kusiner, då hennes farmor och farfar överenstämde med kusinens mormor och morfar och tvärtom.

Jag har vänner som är varandras sysslingar och kusinbarn samtidigt. Hur många procent släkt de då är, vet jag inte om detta system klarar att reda ut. -- Innocent bystander (diskussion) 30 december 2014 kl. 16.10 (CET)

Det var alltså så att föräldraparet A var syskon på bådas sidor till föräldraparet B (men annars inte släkt med respektive partner)? Så har min mamma det med sin kusin (och nej, om någon tror att det innebär inavel så får ni tänka ett varv till ;)). De säger att det kallas för att de är dubbelkusiner, kusiner på båda sidor.

Om vi säger att kusinernas föräldrar inte är släkt någonstans (och bortser från äldre tid), så har väl två kusiner två grandparents¹ (för enkelhetens skull) gemensamma och två grandparents som är unika. De har alltså i så fall 2/4 gemensamma förfäder - ½ eller 50%. (Det kanske förresten nästan är mer passande att ange förfäder/anor i andelar?) Både detta och wikipediatexten som är citerad bortser dock helt från att det borde vara rätt sannolikt att ens förfäder kommer från samma ”linjer” - är släkt med varandra - på flera ställen i ens anor (eller hur det heter). Det var i alla fall mitt intryck när jag försökte räkna ut hur många förfäder man borde ha haft X antal generationer bak (1100-talet) - det blev mer än nuvarande Sveriges dåvarande befolkning om jag räknade rätt - ifall alla förfäder vore unika. (Detta räknade jag för övrigt på för att svara en tokdåre som menade att han visste att han hade "100% svenska förfäder ända sedan 1100-talet" (eller om han sa 1000-talet), eller något ditåt.

Not: ¹kan ”gammelföräldrar” funka som svensk "föräldraneutral" term?

Och nu blir det lite musik med Hasse Alfredsson. flinga 30 december 2014 kl. 20.54 (CET)

Dubbelkusiner bör kanske inte skaffa barn ihop?! :)

"Gammpäron" har jag kallat dem med ett samlingsord, det bjuder jag på!

Ang Hasse Alfredssons problem så mötte jag två par, där männen var bröder medan kvinnorna var mor/dotter. Det öppnar för en del spännande släktförhållanden. Jag vet inte om de fått barn.

Själv är jag väl uppblandad med tattarblod från flera landsändar, så jag är nog på den säkra sidan. -- Innocent bystander (diskussion) 30 december 2014 kl. 21.10 (CET)

Jag skulle vilja räkna på ett annat sätt. Då skulle jag vilja säga att man fått hälften av sina gener från mamman, och hälften från pappan. (De gener som mamman och pappan råkade ha gemensamt behöver jag då bortse ifrån.) Halvsyskon ska då ha 25% gemensamma gener (hälften av den hälften gener den ena fått från den gemensamma föräldern har också den andra fått). För helsyskon har man då 25% gemensamt via vardera föräldern, och då blir det att man totalt har 50% gemensamt. Till "hel"kusiner blir det då 50% till föräldern, 50% för förälderns syskon och 50% för syskonets barn, alltså 50%*50%*50% = 12,5% (1/8). För halvkusiner blir det 50%*25%*50% = 1/16. Om man skulle vara kusin på både fädernet och mödernet borde det bli 12,5% + 12,5%, alltså att man har 25% av generna gemensamt. Och det borde väll stämma med att man har en genpool på fyra gemensamma förfäder (far- och mor-föräldrarna), som båda dubbel-kusinerna fått alla sina gener ifrån, då borde ju rent sannolikhetsmässigt en fjärdedel vara gemensam. Jag håller dock med om flingas resonemang om att det säkerligen finns mer släktskap några generationer bakåt i tiden, i synnerhet om släkterna kommer från samma del av världen. Eller ja, annars kommer väll släktskapet ytterligare några generationer tillbaka. ⬤Bοⅰⅵе 1 januari 2015 kl. 15.15 (CET)

Om språkbruket: Halvkusin vilket förekommer i både SAOL och SAOB betecknar kusiner vars föräldrar bara är halvsyskon, eller kusiners halvsyskon, eller "starkt bygdemålsfärgat" sysslingar (d. v. s. tremänningar). "Helkusin" förekommer i SAOB men ej i SAOL, och betecknar vanlig kusin, till skillnad från halvkusin. Jag tror att jag har hört "dubbelkusiner" som beteckningar för sådana kusiner, där den ena har båda föräldrarna som syskon till respektive förälder för den andra kusinen; men denna sammansättning fanns varken i SAOL eller i SAOB.

'Om släktskapsuträkningarna: Boivies sätt att räkna ligger nog närmare ett av de vanliga.

Vad han underförstår är att eftersom en förälder har dubbel uppsättning av (de flesta av) dennes gener, men bara lämnar en enkel ppsättning till varje barn, så är chansen att två barn båda ärvt samma bestämda gen från samma bestämda förälder ungefär 50%. Därför är helsyskon ungefär "50% släkt" i denna mening - om man gör det förenklade (och felaktiga) antagandet att föräldrarna inte alls är släkt.

Det finns skäl till att detta inte är helt exakt. Egentligen är två helsyskon av samma kön statistiskt sett aningens mer släkt än två helsyskon av olika kön. Skälet är att man vet att två döttrar eller två söver har fått praktiskt taget samma könskromosom från pappan, medan en dotter ock en son fått två olika (nämligen pappans X-kromosom respektive hans Y-kromosom). Normalt negligerar man dock denna lilla skillnad.

Det är också så att två halvsyskon med samma moder båda har ärvt hennes mitokondriella DNA, medan de som bara delar fader inte kan förväntas ha mer lika mitokondriellt DNA än vilka som helst individer i samma subpopulation. Även denna lilla skillnad brukar nog oftast försummas.

Slutligen inträffar i praktiken alltid litet mutationer, vilket gör att man får litet mindre genidentitet än vad övrig släktskapsberäkning ger vid handen.

Allt detta kan man dock alltså i stort sett strunta i, om man inte är särskilt intresserad just av könsbundna eller mitokondriella anlag, eller vill studera just inverkan av mutationer. Vi kan då titta på sannolikheten för identiskt ursprung för varje genkopia hos de två släktingarna för sig, och ange denna sannolikhet som "släktskapen". För två "vanliga" kusiner A och B, där vardera har en förälder som tillsammans bildar ett helsyskonpar, medan deras övriga föräldrar inte är särskilt nära släkt, blir uträkningen väsentligen den Boivie gjorde. Anta för enkelhets skull att modern C till A är helsyster till fadern D till B, och betrakta en "vanlig" (nukleär och icke könsbunden) gen. Den genen förekommer i två kopior hos A och i två kopior hos B. Om g är den ena genkopian hos A, så är chansen att g är identiskt lika med någon av genkopiorna hos B (mutationer och övrig släktskap oräknat) just 12,5%: För att de skall vara lika, skall g råka vara den gen A har ärvt från C (alltså från sin mor); vilket stämmer med 50% sannolikhet. Om detta stämmer, så är det 50% sannolikhet att även D har just genvarianten g (eftersom helsyskon är "50% släkt på gennivå"). Om även detta stämmer, så är chansen att B ärvt just genvarianten g från sin far D (och inte den andra genvarianten D har) också 50%. Sammantaget ger detta 12,5% sannolikhet för att g också finns hos B, och alltså 12,5 procents "släktskap på gennivå".

En del sociobiologer har intresserat sig rätt mycket för detta slags beräkningar. Jörgen B (diskussion) 3 januari 2015 kl. 23.53 (CET)

Jag har nu förtydligat i artikeln att om man är släkt på flera sätt, så kan man ha fler gemensamma förfäder än det uppgivna procenttalet. Det som omnämns i artikeln är andelen gemensamma förfäder, vilket ju beräknas på det enkla sätt som Innocent bystander gjort ovan. Hur mycket gener man har gemensamt är en annan mer komplicerad beräkning. Svensson1 (diskussion) 6 januari 2015 kl. 20.54 (CET)

Tja. Det finns ett ofta upprepat och sannolikt sant påstående, nämligen att om man bara går tillräckligt långt tillbaka, så har alla nu levane människor exakt samma uppsättning förfäder. Med tanke på Pääbos forskningsresultat tror jag dock att "tillräckligt långt tillbaka" snarare är ett sjusiffrigt antal år, än ett sexsiffrigt eller t. o. m. femsiffrigt, som nog en del tidigare trodde.

Mer precist säger påståendet, att det finns ett förhistorisk tidpunkt t, så att varje människa (eller förmänniska) som levde vid tiden t antingen har alla nu levande människor som ättlingar, eller helt saknar nu levande ättlingar. Motsvarande påstående måste då också vara sant för varje tidpunkt t' som kom före t.

Accepterar man detta påstående, blir effekten att vi alla har "100% gemensamma förfäder".

Påståendena om kusiner, sysslingar och så vidare blir därför rätt missvisande. Vad tydligen våra skribenter (eller deras källor) avsett är nog bara de gemensamma förfäderna under ett rätt begränsat antal generationer tillbaka. Vill vi verkligen ha med dessa uppgifter i artiklarna, så är det nog vettigare att i varje artikel explicit ange generationsantalet.

Alltså, snarare än

Kusiner har 50 procent gemensamma förfäder. (Om kusinerna är släkt med varandra på flera sätt, så kan de dock ha fler gemensamma förfäder.)

kunde vi skriva

Vanliga kusiner har 50 procent gemensamma förfäder två generationer tillbaka.

Litet klumpigare, kanske, men korrekt, vilket jag ser som ett plus. Jörgen B (diskussion) 8 januari 2015 kl. 02.18 (CET)

Eftersom det är mer precist så stödjer jag en sådan formulering helt. (Man kan nästan fråga sig vad man får veta av själva påståendet från början tillför av informationsvärde, men kanske förtydligar det för någon.) Vad det finns för andra typer av kusiner framgår längre ner i artikeln. Jag borde kanske väntat och sett ifall du ville göra det själv, Jörgen B, men när jag började redigera lite övergripande i kusin så passade jag på att ändra där. Syssling finns fortfarande kvar. flinga 8 januari 2015 kl. 16.17 (CET)

Flinga, jag tycker artikeln Kusin blev rörigare och svårbegripligare efter din ändring, bl.a. med sammanslagning av rubriker. Jag har därför återställt den. Jag tycker vi kan diskutera vidare på den artikelns diskussionssida om du tycker att artikeln är i behov av stora förändringar. Svensson1 (diskussion) 8 januari 2015 kl. 22.40 (CET)

Jag lade in ett förtydligande i artiklarna. Svensson1 (diskussion) 8 januari 2015 kl. 23.41 (CET)

Mellanslag efter punkt

Jag har med NirmosBot halvautomatiskt lagt till mellanslag efter punkt under mycket begränsade omständigheter. Jag har hoppat över en del fall där jag inte har varit riktigt säker på vad som gäller. Ska jag genomföra följande ändringar?

1. f.Kr → f. Kr
2. St.Helgon → St. Helgon
3. N.Namnson → N. Namnson
4. Kungl.Musikaliska Akademien → Kungl. Musikaliska Akademien
5. Miss.Ogift → Miss. Ogift
6. H.M.Konungens medalj → H.M. Konungens medalj
7. Dr.Frisk → Dr. Frisk
8. Co.Ltd → Co. Ltd
9. Mt.Berg → Mt. Berg

Jag inser att en del kommer säga "Skriv St: Helgon, inte St. Helgon!" eller "Skriv Namn Namnson, inte N. Namnson!". Det hjälper tyvärr inte mig eftersom jag med enbart reguljära uttryck till hjälp inte kan extrapolera vad personen heter i förnamn. Om ni vill att jag ändrar St.Helgon till St: Helgon kan jag göra det, men då får det bli ett separat projekt någon gång i framtiden. Nirmos (diskussion) 5 november 2014 kl. 20.00 (CET)

S:t Helgon är den korrekta stavningen. När det gäller de andra exemplen så ska det vara mellanslag efter punkt. Thoasp (diskussion) 5 november 2014 kl. 21.01 (CET)

Tack, Thoasp! Jag var mest osäker på f.Kr eftersom vår artikel Före Kristus stavar med mellanslag medan wikt:f.Kr. säger att Språkrådet rekommenderar utan mellanslag. Nirmos (diskussion) 5 november 2014 kl. 21.16 (CET)

@Thoasp:/@Nirmos: Punkt eller inte punkt tror jag att det finns regler för. Mitt ex av Svenska skrivregler ligger hemma, så jag får ta det ut minnet. Formuleringar typ "med mera", "med flera" och liknande kan nog skrivas "m.m." eller "m m" (hårt mellanslag i det sista fallet); den punkterade varianten är kanske vanligast. NE.se skriver konsekvent "f.Kr." (punkt på båda ställena, inget mellanslag). Även i namn är det nog vanligast (enligt modern svensk standard) att initialer skrivs med punkt och utan mellanslag (J.R.R. Tolkien etc). Så principen borde vara punkt efter brytande förkortning, kolon inuti "teleskopförkortning" (som i S:t; undantag finns, som i "ca"). Mellanslag undviks när initialförkortningar radas, men måste till efter sista förkortningspunkten. "miss"/"Miss" är dock ett teleskopord och bör nog inte ha någon punktering [9]. Däremot är dess moderna efterföljare försedd med punkt – "Ms." [10]. Verkar det rimligt?--Paracel63 (diskussion) 6 november 2014 kl. 14.54 (CET)

Tack så mycket, Paracel63! Uttrycket jag använder kräver att det är minst två bokstäver efter punkten, och att den första av dessa bokstäver är en versal, och att resten är gemener (det är nödvändigt för att inte hitta en massa webbadresser som inte ska ändras). Därför är förkortningar som "m.m.", "t.ex.", "m.fl." eller "bl.a." inte aktuella. Det innebär ju också att det inte finns någon risk att jag ändrar "J.R.R. Tolkien" till "J. R. R. Tolkien", men uttrycket skulle ändra "J.R.R.Tolkien" till "J.R.R. Tolkien".

Jag har ändrat alla "Miss.Ogift" till "Miss. Ogift", men om "Miss Ogift" är ännu bättre kan jag ändra till det i stället. Det borde vara ganska enkelt.

"f.Kr" har jag inte ändrat än. Om både Språkrådet och NE skriver "f.Kr." kanske vi ska ändra till det i artikeln Före Kristus? Nirmos (diskussion) 6 november 2014 kl. 19.10 (CET)

Tack för tipset om Före Kristus-artikeln! Nu är det ändrat, med källangivelse, i den artikeln. Rent generellt är nog inte våra artiklar särskilt auktoritativa om de inte källbelägger sina uppgifter. :-) Vad gäller Miss., så verkar det (NE.se, enwp och Google) som om miss (utan punkt) är det vanligaste. Jag har, apropå inget, nu putsat i några av de här titelartiklarna (fler återstår dock). Allt gott. :-)--Paracel63 (diskussion) 6 november 2014 kl. 23.14 (CET)

Det ser konstigt ut om man ska skriva e. Kr. med mellanslag om man inte ska göra det i f.Kr. --Larske (diskussion) 6 november 2014 kl. 23.30 (CET)

Tack för påpekandet! Nu är det också ändrat, eftersom det följer samma huvudregel. Hojta gärna om det finns liknande tveksamheter/felaktigheter på andra sidor.--Paracel63 (diskussion) 7 november 2014 kl. 08.32 (CET)

Problemet med de här reglerna (och också det främsta skälet till att delvis skilda svar angivits ovan) torde vara att det är en generationsfråga. Förr var regeln "punkt och mellanrum" i de allra flesta av de nämnda fallen; alltså t. ex. f. Kr., m. m.; och detta var också vad vi fick lära oss i skolan. Motiveringen är rätt självklar: "e. Kr." var en förkortning av "efter Kristus", vilket är två separata ord, som skrivs med mellanrum mellan orden. En punkt markerade att slutet av ett ord hade utelämnats; därför satte man inte ut någon punkt ex.-vis vid "jmfr" för "jämför". Förkortningen "Kr" började på stor bokstav eftersom det fulla ordet "Kristus" i egenskap av egennamn gjorde detsamma. (Däremot är ex.-vis "exempelvis" ett sammansatt ord, utan mellanrum mellan "exempel" och "vis", så att om "exempel" förkortas "ex.", så måste sammanhörandet med "vis" markeras tydligt.)

Skrivsättet med både punkt och mellanrum, som vi tillämpat rätt länge (men kanske inte i riktigt alla sammanhang), avviker från vad som är vanligt på engelska; vilket möjligen är en orsak till att många börjat skriva på annat sätt, och att så småningom rekommendationerna ändrats. Jörgen B (diskussion) 14 november 2014 kl. 22.22 (CET)

Jörgen B: Intressant! Går det att källbelägga och stuva in i förkortning till och med? :) Moberg (diskussion) 7 december 2014 kl. 23.54 (CET)

Jag vet inte hur mycket jag har kvar av mina gamla läroböcker; men du har nog rätt i att det kunde vara en viss vits med att försöka peta in något om generationsperspektivet, om det går att källbelägga. Jörgen B (diskussion) 8 december 2014 kl. 17.09 (CET)

Bl. a. och t. ex. tror jag nog är vad jag fick lära mig i grundskolan med, och jag ... jag vet inte, men jag undrar om det verkligen räknas som "förr" :) Däremot hade vi en svenskalärare (svensklärare, jag vet) på gymnasiet som menade att man egentligen bör sluta med punkterna, det blir fel med ordbehandlare (dåligt argument i sig, han ville också att vi skulle slå av stavningskontroll eftersom den stjälper mer än den hjälper - falsklarm och man blir inte säker i sin egen förmåga) (tror jag till och med att han sa), och det stör läsningen genom att sätta in avbrott mitt i meningar. Det senare argumentet gillar jag, därför brukar jag tycka att även om den inte är etablerad så vore t ex, osv, bl a, mm, etc, osv, mm, mm okej skrivsätt (f Kr hade känts lite konstigt, spontant). Jag uppfattar det helt enkelt som mindre störande för läsningen, därmed mer lättläst. Jag ser att det inte är konsekvent med mellanslagen, men kanske har o. s. v. och m. m. blivit omodernt tidigare än något annat? Bla och tex skulle ju vara helt fel, jag skulle också rätta bl.a. och t.ex. till bl. a. och t. ex (ordbildsmässigt ser de förra mindre bra ut, ihopklämda uppfattar jag, typografiskt tror jag förresten att det ska vara ett tecken som är lite kortare än vanligt mellanslag i en förkortning, men det är ju inget vi kör med i wikikoden). Det var också i alla fall för mig tydligt att detta var vår lärares personliga åsikt. flinga 29 december 2014 kl. 15.05 (CET)

"mm" är förstås ett dåligt exempel, kom jag på ;) Det funkar inte rakt av med det punktlösa systemet. flinga 29 december 2014 kl. 15.39 (CET)

Mycket intressant kommentar från din svensklärare, Flinga! Jag har aldrig tänkt på sambandet med ordbehandlarna och bristen på användning av "locales" förut, för ändringen i svenska skrivvanor; men när jag läste detta, blev det rätt tydligt.

Saken är ju den, att man i engelska texter rätt länge har tillämpat en annan standard för interpunktering än i texter på andra språk - så långt jag har tittat på sådana texter från den här aspekten, vilket inte är så långt. I engelska böcker kommer punkter närmare föregående bokstav än vad fallet är med (åtminstone för-ordbehandlartypsatta) svenska. I gengäld följer ett längre mellanrum efter punkten i slutet av en mening, än vad det gör i svenska texter.

Detta var rätt tidigt ansett som det vettiga i engelskan, och återgavs också ofta i skrivmaskinsskriven text (på den tiden man använde skrivmaskiner). De engelskspråkiga fick då ofta lära sig att göra två mellanslag, i stället för ett, mellan två meningar. När ordbehandlare utvecklades för engelskspråkiga, lade man in liknande mekanismer, som gjorde texten likartad gammaldags typsatt engelskspråkig text.

Det här ledde förstås till problem, när punkten inte avslutade meningen. På den tiden texterna typsattes manuellt, visste förstås typsättarna rätt bra när det skulle vara extra långt mellanrum, och när det inte skulle vara det. Det var svårare att "bygga in" sådan kunskap i automatiska ordbehandlingsprogram.

Det första (och egentligen enda) ordbehandlingsprogram jag någorlunda lärt mig att behärska är tex (eller TeX, som programmets skapare D. E. Knuth ville att man skulle skriva i icke ordbehandlad text). Det är delar av dialekter av tex (plain tex eller latex) som vi använder i vårt mattemodus i wikipedia. Knuth diskuterar rätt ingående problemet, och anger några metoder för att komma tillrätta med det: Man kan ange "normalt mellanrum" explicit efter en punkt, eller där ange "obrytbart mellanrum", eller också kan man ge ett globalt kommando, som ändrar själva principerna för hur mellanrum sätts efter punkter från och med att de ges.

I tex anges "normalt mellanrum" med "backslash-space" (\ ), och "obrytbart mellanrum" med ett tilde (~). I båda fallen blir effekten att mellanrummet inte blir större än normalt. Om man använder tildet, så får man också ett mellanrum som garanterat inte ersätts av ett radavbrott; alltså den effekt som htmlflyktföljden   också ger. (Bokstäverna står för no-break space.) Jag brukar använda denna flyktföljd när jag skriver förkortningar med mellanrum på sv-wp; alltså t. ex. t. ex. snarare än t. ex.; man skall definitivt inte riskera att få t. ensamt i slutet av en rad, och ex. först i början av nästa. Jag tror dock inte att vår avtolkare ger "normallångt" mellanrum bara därför att vi använder  .

Det tredje sättet, som Knuth rekommenderade innan man började med källförteckningen, var att ange kommandot \frenchspacing. Efter detta kommando typsätts texten på vad Knuth uppfattar som "franskt" sätt, d. v. s. på det sätt som bl. a. svenska texter brukade behandlas. Man kunde återgå till "normal" (d. v. s. engelsk) mellanrumshantering med kommandot \nofrenchspacing. (Jag tyckte förstås att det hade varit naturligare att kalla kommandona \noenglishspacing respektive \englishspacing.) Skälet var att i källförteckningen förekommer rätt sällan punkt före mellanrum mellan två meningar, men mycket ofta punkt efter förnamnsinitial.

Jag är rätt noga med att ange \frenchspacing när jag skriver texdokument på svenska; men jag tror att många av mina kollegor inte alltid (eller aldrig) gör detta.

I modernare ordbehandlingsprogram än plain tex, och även i gränssnittshantering för många allmännare programmeringsspråk, finns ofta en mekanism som kallas för locale; jag vet inte vad den heter på svenska. Det betyder, att man kan göra vissa inställningar liknande de man plain tex kunde göra med \frenchspacing och \nofrenchspacing. Ofta kan de användas för att få decimalkomma i stället för decimalpunkt, eller "rätt" representation av klockslag och datum. Om jag har fattat det hela rätt, så har vi en del sådana mekanismer även i wikimediamjukvaran; men jag kan väldigt litet om denna. Jag vet att man kan använda formatnum för att få locale-varianten av tal, och rekommenderar kraftigt detta i all wikimediatext som kan tänkas komma att återges i olika språkversioner. Huruvida det finns sätt att ställa in "svensk" mellanrumshantering vet jag alltså inte.

Eftersom i vilket fall väldigt många inte använder "locale"-mekanismen, även när den finns tillgänglig, blir texter med mellanrum efter punkt i varje annan situation än i slutet av meningar lätt konstig. (Några ordbehandligsprogram känner dock av huruvida bokstaven omedelbart före punkten är gemen eller versal, och åstadkommer ett kortare mellanrum om den var versal.)

Är det någon "här" som vet mer om wikmediamjukvarans "locale"möjligheter? Jörgen B (diskussion) 3 januari 2015 kl. 22.08 (CET)

@EnDumEn:? -- Innocent bystander (diskussion) 10 januari 2015 kl. 15.13 (CET)

Det enda jag känner till är att mellanslag i wikikod före procenttecken ( %), kolon ( :), utropstecken ( !) och frågetecken ( ?) samt efter resp. före och vinkelcitationstecken (« . ») omvandlas till hårda mellanslag i html-koden. Förutom procenttecknet är det väl främst franska som har nytta av det, men det fungerar likadant oavsett vilket språk wikin använder så det är inte någon "locale". (Vinkelcitaten blir dessutom fel på svenska där vinklarna pekar »framåt» eller »inåt« istället för « utåt » som i franska.).

Angående längre mellanrum efter punkter så omvandlas flera mellanslag efter varandra i wikikod till bara ett mellanslag i html-koden. Så wikikoden

Mening  med  dubbla  mellanslag.  Efter  punkt  också.

blir

Mening med dubbla mellanslag. Efter punkt också.

i html-koden. /EnDumEn ✍ 11 januari 2015 kl. 13.35 (CET)

Språk

Varför går det inte att skapa en ny sida med tysk text ?Kadmos1944 (diskussion) 2015 januari 10 kl. 12.30‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

För att det här är Svenska Wikipedia och således bör det vara Svensk text. Vill du skapa en tysk artikel så hänvisar jag dig till tyska Wikipedia. Vänligen, Hastaro (diskussion) 10 januari 2015 kl. 12.30 (CET)

Mer exakt är detta svenskspråkiga Wikipedia. Det ska alltså inte förväxlas med att vi handlar om landet Sverige eller så. Tvärtom ska artiklar skrivas ur ett globalt perspektiv, men på språket svenska. --Lajm 19 januari 2015 kl. 13.46 (CET)

Vem var premiärdansösen "Mademoiselle Lundberg" som upptäckte Jenny Lind?

Enligt boken: Franzén, Nils-Olof (1987). Jenny Lind: den svenska näktergalen : anteckningar kring en världsstjärna. Stockholm: Musikmuset. Libris 2815269, så upptäcktes Jenny Linds talang först 1830 av en Mamsell Lundberg, dansös på Kungliga Operan. Det nämns också här: https://en.wikipedia.org/wiki/Jenny_Lind, även om det där är Lundbergs piga som sägs ha gjort det. Men vem var Lundberg? Var det Fredrika Lundberg? Problemet är att i Franzéns bok uppges Jenny ha gett pengar till Lundberg som tack för att denna upptäckt henne tjugo år senare, och Fredrika Lundberg avled 1835. Kan någon reda ut saken? Mvh--85.226.45.30 19 januari 2015 kl. 13.24 (CET)

Vem var Höffern?

Personuppgifterna behöver fyllas ut för denna: Höffern (siare). Boken nämner inte hennes förnamn eller hennes levnadsår. Flera personer i hennes omgivning som kan ge ledtrådar nämns i artikeln, men alla är inte identifierade: det vore både bra och intressant om någon hade möjlighet att göra det. Vet någon något om det här? Vad var hennes fullständiga namn, och när föddes och dog hon? Mvh --Aciram (diskussion) 19 januari 2015 kl. 13.38 (CET)

Karta Israel före år 0

Hej på Er! Finns det karta över ursprungs landet Israel före Romarna tog landet från Judarna, alltså före år 0. Mvh Jörgen

Titta i de engelska artiklarna: en:Hasmonean dynasty och en:Maccabees. -- Innocent bystander (diskussion) 19 januari 2015 kl. 16.22 (CET)

Anne Marie Königsmarck

Vem var Anne Marie Königsmarck, som nämns i denna artikel: Höffern (siare)? Jag har letat, men jag har inte hittat någon med det namnet, som var mor till en greve Leijonhufvud. Det är förstås mycket möjligt att namnet är felstavat, men jag är inte kunnig nog för att kunna avgöra vad det i så fall ska vara. Har någon en gissning? Mvh--Aciram (diskussion) 19 januari 2015 kl. 13.38 (CET)

En möjlighet är att det är Amalia Königsmarck. Jag tror inte att den gren av familjen som kallar sig Leijonhufvud är grevlig, utan att det måste åsyfta någon ur grenen Lewenhaupt, och då verkar Amalia som en rimlig gissning, även om förnamnen inte alls stämmer. Användare:FredrikT brukar annars ha god koll på diverse svenska ädlingar.

andejons (diskussion) 19 januari 2015 kl. 13.56 (CET)

Jag skall se vad jag kan rota fram med hjälp av Elgenstierna. Dock har jag begränsat med tid just nu (förbereder ett större föredrag) så jag vågar inte lova när jag hinner göra det). /FredrikT (diskussion) 19 januari 2015 kl. 14.02 (CET)

Amalia Königsmarck är den enda i Elgenstierna som stämmer någorlunda. Amalia och Aurora var ändra döttrarna till Conrad Christopher, några andra grenar har inte funnits i Sverige, de hade två fastrar den ena död som barn och den andra död 1723 och gift De la Gardie. Som FredrikT antog har det inte funnits någon grevlig gren bland Leijonhufvudena (även om det var flera i ätten (eller om man så vill grenen) Lewenhaupt som under 1600-talet kallar sig Leijonhufvud).--FBQ (diskussion) 20 januari 2015 kl. 01.15 (CET)

Tack. Då kanske vi kan utgå ifrån att Anne Marie Königsmarck är Amalia Königsmarck, som ju mycket riktigt var mor till greve "Leijonhufvud" (Lewenhaupt), som då mycket väl kan ha kallat sig eller kallats Leijonhufvud? Kan man betrakta det som uppklarat? Det låter övertygande för mig.--Aciram (diskussion) 20 januari 2015 kl. 15.56 (CET)

Avstånd

Tacksamt få hjälp med hitta karta över Italien på nätet.Var hitta jag svaret på min fråga?

Uppfyller någon av dessa kartor dina behov? - Tournesol (diskussion) 21 januari 2015 kl. 16.26 (CET)

Ryskt namn.

Hej. Jag hoppas någon kan hjälpa mig. Jag vill skapa en Wikilänk till en ryss som heter Вячеслав Вячеславович Бялт. Med vanliga bokstäver har jag bara sett initialerna av förnamnen vilket då har blivit V. V. Byalt. Så hur borde rödlänken se ut och vad heter snubben med "vanliga" bokstäver? - Averater (diskussion) 29 januari 2015 kl. 17.27 (CET)

Vjatjeslav Bjalt. (Vjatjeslav Vjatjeslavovitj Bjalt). Edaen (diskussion) 29 januari 2015 kl. 17.31 (CET)

Tack, men kommer det inte bli konstigt med en svensk translitterering? Särskilt av efternamnet eftersom Byalt är en vedertagen stavning inom vetenskapliga verk (men där jag inte sett förnamnen). - Averater (diskussion) 29 januari 2015 kl. 17.38 (CET)

Nej, inte så farligt konstigt. Lite omdirigeringar, och kanske en notering i artikeln om den andra stavningen, så blir det nog bra. ⬤Bοⅳⅰе 29 januari 2015 kl. 18.50 (CET)

Personen hade ju aldrig om den kom hit skrivit under med något hittepånamn på "svenska" utan använt samma namn på alla språk med latinska alfabet. Och det känns väldigt konstigt att vi ska hitta på något eget "svenskt" efternamn när det finns ett som personen själv använder och som redan är med vårt alfabet. - Averater (diskussion) 29 januari 2015 kl. 19.05 (CET)

Konstigt eller inte så är det i praktiken så det fungerar alldeles oavsett hur berörd ryss hade valt att själv translittera. Den sovjetiske politiker vi skriver Chrusjtjov skriver engelsmännen Khrushchev och tyskarna Chruschtschow. Huruvida han någonsin själv använde ett enda av dessa skrivsätt har i sammanhanget mindre betydelse. /FredrikT (diskussion) 29 januari 2015 kl. 19.17 (CET)

Det finns ingen internationell transkribering av ryska namn eller ord. Det blir olika på tyska, svenska, franska m. fl. Vetenskapligt används translitterering. På fiwp tror jag man använder den vetenskapliga formen, se t. ex. Mihail Gorbatšov Edaen (diskussion) 29 januari 2015 kl. 19.20 (CET)

Det var ju störigt (men det är ju knappast ert fel...). Men ändå så har vi en form som redan används på svwp eftersom det råkar vara en auktor och då tycker ni ändå länken ska gå till den andra "svenska" namnformen? Jag hade haft svårt att veta att jag hamnat rätt om jag sökte efter en auktor som har ett namn och då komma till ett annat namn. Annars tycker jag det där med vetenskaplig form låter bra vad det nu än innebär. - Averater (diskussion) 29 januari 2015 kl. 19.39 (CET)

Jag tycker inte att du kommer till ett annat namn. Det är ju samma namn bara att det stavas med ett svenskt 'J' i stället för ett engelskt 'Y' (som ju uttalas likadant). Alternativet skulle kunna vara att du skapar en artikel om V.V. Byalt, och i den artikeln skriver du att V.V. Byalt är det internationella auktor-namnet för Vjatjeslav Bjalt. Men det är nog lite konstigt att ha en artikel bara om ett auktor-namn. Det är nog bättre med en artikel om personen Vjatjeslav Bjalt, och i den skriva lite info om auktor-namnet. ⬤Bοⅳⅰе 29 januari 2015 kl. 22.12 (CET)

Vad är en tvärbana

Hej! Se till exempel Järnvägslinjen Jörn–Arvidsjaur. /Portunes (disk) 29 januari 2015 kl. 18.19 (CET)

I detta sammanhang avses banor som förenar Stambanan genom övre Norrland med Inlandsbanan, d.v.s. I. från Jörn vid Stambanan genom övre Norrland till Arvidsjaur vid Inlandsbanan, II. från Hällnäs på Stambanan genom övre Norrland till Storuman vid Inlandsbanan och III. från Forsmo vid Stambanan genom övre Norrland till Hoting vid Inlandsbanan. /Annika (diskussion) 29 januari 2015 kl. 18.53 (CET)

Tack för svar! Är tvärbana alltså ett begrepp som kännetecknar en järnvägslinje som förbinder två större? /Portunes (disk) 29 januari 2015 kl. 19.20 (CET)

Intressant fråga. Jag har alltid uppfattat det som att "det finns två (mer eller mindre) parallella linjer, vi bygger en som går tvärs mellan, rakt över". Jag tänker mig att en tvärbana "blir" en tvärbana när man bygger den för att gå mellan två befintliga. Om den var byggd före de två andra linjerna så har åtminstone jag inte sett den som en tvärbana. /Hangsna (diskussion) 29 januari 2015 kl. 19.52 (CET)

De behöver inte vara parallella. I Stockholm strålar som bekant tunnelbanelinjerna ut från T-Centralen i olika väderstreck, medan den s.k. Tvärbanan går "på tvären" och förenar de olika linjerna utanför de mest centrala delarna av staden. /Annika (diskussion) 29 januari 2015 kl. 21.10 (CET)

Åtdragningsmoment https://sv.wikipedia.org/wiki/M-g%C3%A4nga

På sidan "M-gänga" Var kommer värdena rekommenderade åtdragningsmoment ifrån? /Anders11252

De två källorna som har använts för åtdragningsmomenten står längst ner i artikeln. Tyvärr så är båda länkarna döda. Om någon sitter med en Karlebo handbok så kanske åtdragningsmomenten hämtas därifrån i stället? /ℇsquilo 30 januari 2015 kl. 10.32 (CET)

Skådis/tv-serie

Jag undrar om någon kan hjälpa mig med att hitta namnet på en serie alternativt skådisen som är med i serien. Serien gick förmodligen på 90-talet och är en svensk sådan. Huvudrollsinnehavaren är en svensk man som har kort blond krulligt hår, är lite efterbliven, bär en mössa/hatt på snedd och pratar väldigt forcerat.. Serien och det komiska gick mycket ut på att han rörde sig väldigt stelt och fick arga raseriutbrott och skrek. Sändes aningen på svt eller tv4. Minns tyvärr inte så mycker mer möjligen att hans namn kanske var christoffer. Hoppas någon kan hjälpa mig! Tack på förhand 90.224.142.198 29 januari 2015 kl. 22.15 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Ögonfärg

Finns det under några som helst omständigheter möjligheter att två icke brunögda föräldrar kan få brunögda barn? --Elav W (diskussion) 1 februari 2015 kl. 16.56 (CET)

Teoretiskt ja, se Mosaicism. Enligt Ögonfärg kan även brist på Melanin göra att en brunögd ser blåögd i. -- Innocent bystander (diskussion) 1 februari 2015 kl. 17.10 (CET)

Estonia

(Tänkte att faktafrågor passade bäst.) Någon med kunskap får gärna kika på redigeringar av 83.209.200.65 som ändrar sifferuppgifter om passagerarlistor i Estonia. Jag vill minnas att vi har haft problem med liknande förut? /Hangsna (diskussion) 1 februari 2015 kl. 21.00 (CET)

dessa diskussioner har pågått i många år. Jag återställde först i de inledande delen till vad som stått där en längre tid men lät avsnittet passagerarlistor svälla ut (orkade inte läsa igenom det). Sedan tog någon tag i det avsnittet och skar bort det mesta, och sedan har det börjat igen med det eviga fnulandet i det avsnittet.Yger (diskussion) 1 februari 2015 kl. 21.12 (CET)

Tillbakarullade. En blogg som källa... Riggwelter (diskussion) 1 februari 2015 kl. 21.14 (CET)

Det behöver nog göras en längre tillbakarullning, med tanke på att den rullningen som gjorde gick till en robotredigering, som det nämnda IP-numret också redigerat innan. Samma sak vid den förra återställningen... /Grillo (diskussion) 3 februari 2015 kl. 19.53 (CET)

ugriska språket

Hej! Min bror brukar berätta om att för 300år sen tillbaka en rikman tog sin familji,tjänstefolk ca 1000per även boskap och har vandrat från Xinjan Öster om Kina till NordPollen och talade uiguriska en angränsande turkspråk och släkt med tatariskan. och när jag ser programmet eller bara hör om samer då har jag frågan är jag är en av de?? jag är jätte nyfiken. Jag föddes i Kina växte up i Kzakstan ,bodde i Ryssland och nu 15år som jag bor i Sverige.

Mvh irma maxot

När du skriver Nordpolen, menar du då den nordligaste punkten på jorden eller norra Polen?- Tournesol (diskussion) 9 februari 2015 kl. 00.10 (CET)

Det eventuella sambandet mellan turkspråk och finsk-ugriska språk, dit samiskan tillhör, är såvitt jag kan förstå klart ifrågasatt. Finns det något samband ligger det i varje fall inte bara 300 år tillbaka i tiden.--Skogsfrun (diskussion) 9 februari 2015 kl. 07.20 (CET)

Däremot har finsk-ugriska språk talats långt i öster/sydöst till ganska sen tid. Se kamassiska.--Paracel63 (diskussion) 12 februari 2015 kl. 01.11 (CET)

Shapefiler Norden eller Europa

Är det någon som vet var man kan hitta gratis shape-filer över Europa eller åtminstone Norden?--Skogsfrun (diskussion) 12 februari 2015 kl. 17.51 (CET)

Natural Earth Data har public domain shapefiler för hela världen. Lsj (diskussion) 12 februari 2015 kl. 18.01 (CET)

Tack! Jag borde dock ha specificerat att jag behöver Mercators projektion. Har bara hittat andra varianter där. Kanske har jag inte letat tillräckligt.--Skogsfrun (diskussion) 12 februari 2015 kl. 18.11 (CET)

Här är en lista med fria GIS-sajter. Kanske någon annan som har vad du behöver? Annars går det ju till nöds att transformera mellan projektioner. Lsj (diskussion) 12 februari 2015 kl. 20.18 (CET)

Shape-filer innehåller strängt taget bara listor med koordinater. Du kan projicera om dem till vilken projektion du vill. Rotsee (diskussion) 12 februari 2015 kl. 20.49 (CET)

Tack för era svar! Jag ska se var jag kan få fram. Jag har för mig att jag tidigare har försökt transformera om en världskarta från Natural Earth Data till Mercator men att resultatet inte blev igenkännliga statsgränser. Ska kolla igen!--Skogsfrun (diskussion) 13 februari 2015 kl. 07.04 (CET)

Ha, nu lyckades jag med hjälp av QGIS! Utan era goda råd hade jag nog inte testat igen. Suveränt!--Skogsfrun (diskussion) 15 februari 2015 kl. 15.24 (CET)

Koldioxid

Varför är koldioxid en farlig/giftig gas att inandas men går helt bra att dricka (kolsyra).

Det beror på hur mycket du andas in. Den lilla mängden som finns i dricka är ofarlig att andas in. Koldioxid är inte speciellt farligt, det krävs ganska mycket innan man får några problem. - Averater (diskussion) 13 februari 2015 kl. 18.43 (CET)

Koldioxid är inte giftig. Det som händer om man andas in koldioxid är att man andas in det i stället för syre och därför kvävs. /ℇsquilo 13 februari 2015 kl. 19.47 (CET)

Där det finns koldioxid finns det, efter vad jag förstått, ibland också samtidigt kolmonoxid, vilket är farligt. -- Innocent bystander (diskussion) 14 februari 2015 kl. 09.53 (CET)

Koldioxid används ibland i fasta brandsläckningssystem. Där trycker koldioxiden undan luften, så att det inte finns syre för elden att utnyttja. Det betyder samtidigt att det inte heller finns syre att andas. Sjö (diskussion) 14 februari 2015 kl. 10.20 (CET)

Nu spekulerar jag lite: enligt 1177 och Internetmedicin finns det en koppling mellan pH och koldioxidhalt i kroppen: högt CO₂ gör vävnaderna sura. Det kan vara det som är den fysiologiska orsaken. Sjö (diskussion) 14 februari 2015 kl. 10.31 (CET)

Koldioxid är värre än att det enbart ersätter syre. Att ta ett andetag utan syre (till exempel ren helium eller kvävgas) är ingen fara alls. Tar man flera andetag på kort tid kan det bli problem. Att ta ett andetag ren koldioxid är däremot mycket obehagligt och ger huvudvärk resten av den dagen (egen erfarenhet, rekomenderas inte). Detta då blodets hemoglobin kan inehålla antingen syre eller koldioxid, men inte kväve eller helium. Därför kvävs man mycket effektivare av koldioxid än av enbart av syrebrist.

Att man använder koldioxid vid släckning är att det förutom att blåsa bort luftens syre blir väldigt kallt när man släpper ut det. Men det var ju inte riktigt vad frågan handlade om.

Kolmonoxid är däremot riktigt farligt då det mycket effektivare än både syre och koldioxid binder till blodets hemoglobin gör att man kvävs med relativt små mängder. Om man har höga halter av koldioxid på grund av en förbränning (grill, öppen spis eller brasa) då finns det också mycket kolmonoxid vilket är farligt. Om koldioxiden däremot kommer från andning eller brandsläckare finns ingen kolmonoxid vilket då är ofarligt (men vid höga halter obehagligt). - Averater (diskussion) 14 februari 2015 kl. 11.00 (CET)

Koldioxid är farligare än helium eller kvävgas eftersom blodet kan ta upp koldioxid. Normalt sett så transporterar ju blodet koldioxid från cellerna till lungorna så att vi kan andas ut det. Om man i stället andas in koldioxid så tas det upp igen och transporteras ut i blodomloppet på nytt. I fasta eldsläckningssysyem tror jag att koldioxid (kolsyra) är rätt ovanligt. Man brukar använda Argonit eller någon annan mix av ädelgas och kvävgas i stället. Det är framför allt i bärbara släckare som kolsyra är vanligt. Ifall det blidas kolmonoxid vid förbränning beror på hur god syretillgången är i själva brandhärden. I en grill eller brasa är den ganska dålig, så där bildas det kolmonoxid. I en ässja eller en modern bilmotor är syretillgången forcerad, så där bildas det väldigt lite kolmonoxid. /ℇsquilo 15 februari 2015 kl. 08.01 (CET)

Jatsenjuk II, Napier och kinakål

Hej! Jag har stött på lite underligheter och frågetecken i artiklar på sistone som jag tänkte att vi kanske kan hjälpas åt och reda ut (genom att jag använder den här sidan).

• När jag putsade i regeringen Jatsenjuk II så såg tabellen över regeringssammansättning och partitillhörigheter ut att avvika från hur det redovisas på enwp. Vad den gula beteckningen betyder redovisas inte heller. Vi har också fyra grupper medans enwp kategoriserar på fem, men det kan det också finnas en historisk förklaring t ex i partisplittring eller liknande. Sedan har jag också ett litet frågetecken gällande om vi använder rätt (svensk?) transskription (rätt ord?) av namnen? [nu kontrollerade av Paracel63.]

• Charles James Napier ska ha inträtt som fänrik i armén 1794, alltså vid 12 års ålder. Kunde man det, i den tidens SB (bli fänrik i den åldern)? Jag tror jag hittade adlig börd (farfadern), det är kanske förklaringen? [åtgärdat med källa av Wvs.] Vidare undrar jag om "varmt religiös, hjältemodig, duglig som styresman" kan verifieras som sant av modern historievetenskap? ("Varmt religiös" kan också jämföras med bilden av en hård och ganska brutal härförare som enwp:s text kan ge.)

• Illustrationen på kinakål har ifrågasatts, om det är rätt (under?)art. Åtminstone dawp, dewp och enwp (de jag har kollat) verkar också handla om en annan underart än vår svenska artikel. Är artnamnet rätt? Och om det är det, vart borde artikeln iw-länkas istället?

Sedan hade jag en fråga om 3° i artikeln normaltid, men får väl lita på att korrigeringen stämmer.. :) (står det med i någon källa där ovan? Kan möjligen gå att formulera tydligare?) [detta är undersökt och genomgånget.] flinga 27 januari 2015 kl. 15.46 (CET)

@Flinga: Ang Normaltid. Artikeln om Stockholms gamla observatorium säger att den ligger vid 18° 3’ Ö, dvs avrundat 3° öster om 15°. Dubbelfel ger nog inte rätt här. -- Innocent bystander (diskussion) 27 januari 2015 kl. 16.45 (CET)

Det var ingalunda ovanligt i äldre tider att man, särskilt från högreståndsfamiljer, gick in mycket tidigt i det militära. Uppgiften att Napier blev fänrik som 12-åring kommer från den anförda källan Nordisk familjebok och årtalet angives där med ett "redan" framför sig som gör att man nog kan utgå från att det inte är ett tryckfel. /FredrikT (diskussion) 27 januari 2015 kl. 17.24 (CET)

Innocent bystander: Jo, då verkar nog artikeltexten vara rätt (tills nyligen, jag tror inte den senaste ändringen stämmer..?)? Jag vet inte vad du tänker på med dubbelfel? Det blir fel med väst och öst, men jag läste först meningen som att man av misstag råkade hamna 3* väst om observatoriet, och det var därför som man hade en avvikelse på 3* (sedan hade ju 3' västerut väl gett ... 14°X', beroende på hur många minuter (?) det går på en grad ;) och 3° väster hade för den delen gett 12°, om observatoriet hade legat vid 15° som jag nog först tolkade in). I själva verket hade man gjort en "korrigering" från där observatoriet låg (18°3' Ö) som inte gav exakt 15°, om jag fattat det rätt. Jag tolkade att observatoriet låg vid 15° Ö, alternativt 15°3' Ö.

Taxelson: om jag fattat det rätt så låg tidsmeridianen ändå först 15°3' Ö, så i så fall är din ändring delvis fel (om du inte går på källor, för i så fall är det nog du som har rätt ;)). Placeringen av observatoriet låter riktig utifrån hur jag förstår det nu.

Tack FredrikT. Det var just det att inte bara att börja i det militära som 11-12 år gammal utan att också vara officer som fick mig att reagera, men bra med bedömningen (förutom att du faktiskt kontrollerade mot källan :)). flinga 27 januari 2015 kl. 19.50 (CET)

Flinga, tyvärr har jag inte hittat någon källa, men jag förstår inte riktigt din text ovan - någonstans verkar grader och minuter ha blandats ihop. Nåväl, det frågan gäller är alltså om man 1900 flyttade normalmeridianen 3°0' eller 3°3' åt väster, och därmed klocktiden +12 minuter eller +12 minuter och 12 sekunder. Vi behöver alltså en källa för just detta. Taxelson (diskussion) 27 januari 2015 kl. 20.10 (CET)

Hm, Ugglan hoar: "För Sverige infördes denna reform 1878, då Sveriges borgerliga tid bestämdes till detsamma som medelsoltiden för den meridian, som ligger 12 minuter västligt från Stockholms observatoriums meridian." Det skulle då betyda att tiden faktiskt utgick från 17° 51'E, vilket ger tidsskillnaden 11 minuter och 36 sekunder vid flytt till 15°E.Taxelson (diskussion) 27 januari 2015 kl. 20.22 (CET)

Jag trodde (i min senare tolkning) att det var som så att man valde en meridian som låg 3° från observatoriet (och att den var 15°3'). Men hmm. För mig komplicerar det ju lite att jag inte kan det här med grader och minuter.. (sedemera 14m12s väst om Stockholms observatorium, enligt NF, vilket inte säger mig så mycket, men vilket alltså ska motsvara 15° Ö). (Tar mig friheten och lyfter ur ditt svar ur det jag skrev, för att få överskådligare diskussion.) flinga 27 januari 2015 kl. 20.31 (CET)

Flinga, ja, det kan vara lite krångligt, särskilt då minuter och sekunder betyder två olika saker. Men så här: Runt hela jorden är det ju 360°=24h (vanligen räknar man 180° åt öster och 180°åt väster). En (geo)minut(') är 1/60 grader(°), och 60 sekunder(") är en minut(') (samma som för tid, alltså). Men det betyder att 15° → 1h, 1° → 1/15/h = 4 min och 1'→=4/60/min=4 sek. Om du nu blev klokare av det...

Sveriges s. k. borgerliga tid är i denna mening universell tid. Densamma antogs enligt i almanackan närmare angifven uppgift genom lag gällande från och med 1900 och beräknas lika med lokaltiden för den meridian, som går en timme östligt om Greenwich eller närmare bestämdt 12m 14s västligt om Stockholms observatorium, mellan städerna Örebro och Askersund. Då kan vi alltså baklänges räkna ut tiden vid Stockholms gamla observatorium, till 1h 12m 14s vilket motsvarar 15+12/4°14/4'=18°3'30"E (vår artikel säger 18°03′17″Ö, så det får väl duga som närmevärde). Men detta säger inte att det faktiskt var därifrån den gamla tiden beräknades. Särskilt som den källa jag angav ger en annan utgångspunkt för denna... Taxelson (diskussion) 27 januari 2015 kl. 21.51 (CET)

Nu tror jag det är löst. När ugglan säger 12 minuter västligt från Sthlm obs, så menas faktiskt didsminuter, d.v.s 3°. Detta framgår av att det senare i texten står: Den nu i Sverige använda medeleuropeiska tiden skiljer sig med blott 14 sekunder från den äldre svenska borgerliga tiden. Det är alltså jag som hade fel. (Förövrigt anser jag att decimalform är en bra uppfinning!) Ska försöka justera enligt detta. Taxelson (diskussion) 27 januari 2015 kl. 22.37 (CET)

(utdrag) @Flinga: Nu har jag tittat över transkriptionerna i artikeln. Vad gäller partifärger har jag just nu ingen åsikt. Men jag har svurit många gånger över våra svårhanterade faktarutor angående partifärger (varje parti måste ha sin egen partifärgsundermall); är det det som spökar också här?--Paracel63 (diskussion) 19 februari 2015 kl. 17.40 (CET)

Toppen! Fint att den biten blev gjord. Med partifärgerna tror jag inte det är problemet (i detta fallet definieras färger som hexadecimala rgb-koder direkt i tabellen), såvitt jag såg senast finns det en diskrepans i antalet partier och vilka partier vissa ledamöter tillhör, mot engelska Wikipedia. Det kan förstås handla om partibyten eller nya partier, men såg lite rörigt ut. flinga 20 februari 2015 kl. 15.00 (CET)

pengar

Hej jag bidrar gärna ekonomiskt.Är lite datorovan o har inte hittat er mail-adress. Vill heller inte använda mina visa som betalning utan betala via faktura . Ursäkta att jag skriver på fel plats.81.231.96.242 2015 februari 20 kl. 11.39‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Pingar Jan Ainali eftersom jag själv inte vet vilka doneringsmöjligheter som finns. Nirmos (diskussion) 20 februari 2015 kl. 12.25 (CET)

Det går att donera pengar on-line via Wikimedia Sveriges webbsida (här). Det går också att donera pengar på det gamla vanliga sättet, till Bankgiro 5822-9915. /ℇsquilo 20 februari 2015 kl. 14.29 (CET)

Jag antar att frågeställaren frågar på grund av gåvobannern som väl dykt upp på sistone. Jag vet inte säkert, men tror att den här länken leder till samma insamling (?), och där finns olika betalningsalternativ. Jag vet inte heller om en donation till Wikimedia sverige (länken ovan) går till serverdrift och själva webbsidans omkostnader, om det är just det man kanske vill skänka pengar till? flinga 20 februari 2015 kl. 14.55 (CET)

Donation till Wikimedia Sverige innebär stöd till Wikipedia-relaterade projekt i Sverige. Wikimedia Sverige får annars en del av sina inkomster från de pengar som alla donerar centralt till Wikipedia. Så i någon mån handlar det om samma pengar. Apropå e-postadress, så finns länken "Kontakt" till höger i rutan högst upp på denna sida. Länk: [11]. Men det går lika bra att ställa frågan här. :-)--Paracel63 (diskussion) 21 februari 2015 kl. 00.23 (CET)

Espanjöll

Just hittat: es:Categoría:Asteroides descubiertos desde el Observatorio Astronómico de La Sagra. Min fråga är hur den här kategorin ställer sig emot min ganska nyskapade Kategori:Astronomiska upptäckter av OAM. OAM=Observatorio Astronómico de La Sagra, ingen diskussion om det, men min fråga är om det är samma preposition i dessa två kategorier? Jag har kategoriserat dem som att det är instrumentet OAM som är upptäckare, (det blir ofta så när det är automatiska verktyg som söker av himlen) medan det samtidigt finns möjligheten att spanjorerna har kategoriserat efter var upptäckten gjorts. Men jag är es-0, så jag klarar inte avgöra saken, och det är alltför liten skillnad för att jag ska lita på Google. -- Innocent bystander (diskussion) 14 februari 2015 kl. 16.39 (CET)

Min sambo, som är spansklärare på gymnasienivå, säger att 'desde' i det sammanhanget betyder 'från'.//Hannibal (diskussion) 14 februari 2015 kl. 16.47 (CET)

Hittar du någonstans du kan trycka på "tack" till sambon, så gör det från mig! -- Innocent bystander (diskussion) 14 februari 2015 kl. 16.59 (CET)

 Utfört :-) //Hannibal (diskussion) 15 februari 2015 kl. 00.20 (CET)

De fyra teleskopen vid det astronomiska observatoriet i La Sagra kan tydligen både arbeta automatiskt (robot) och fjärrstyras från Mallorca. Arbetar de som robot så får man väl förmoda att avsökningsområde etc bestäms av mänskliga operatörer. Prepositionen "från" fungerar väl bra, vilket som. --Xauxa (diskussion) 21 februari 2015 kl. 20.33 (CET)

Om man letar efter objekt inom solsystemet så är avsökningsområdet nog ganska förutbestämt varje natt för en robot. Man tittar normalt i ett område runt Ekliptikan och man ska hålla sig så långt från månen som möjligt. Dessutom är det lättare om man hittar objekt i opposition, men det varierar beroende på vad man letar efter. De objekt som oftast inte ligger i Ekliptikan, dvs kometer, hittas istället ofta av amatörer.

Jag började skapa dessa kategorier efter upptäckare, för att slippa de långa listorna över upptäckter i biografiartiklarna. Instrumentkategorierna blir ju då lite udda fåglar, men de står ju för lejonparten av alla upptäckter idag. -- Innocent bystander (diskussion) 22 februari 2015 kl. 08.50 (CET)

Borisovka

Skulle just skriva en artikel om staden Borisovka vid Vorskla i Ryssland, baserat på svensk uppslagsbok, men hittar inget om staden på tyskspråkiga eller engelskspråkiga wikipedia. Staden skall enligt första upplagan ha legat i guvernementet Kursk, andra upplagan skriver bara i trakten av Kursk.

Engelskspråkiga wikipedia listar tre platser i Kursk oblast varav dock ingen har artikel:

• Borisovka, Khomutovsky District, Kursk Oblast, a village in Maleyevsky Selsoviet of Khomutovsky District
• Borisovka, Lgovsky District, Kursk Oblast, a selo in Borisovsky Selsoviet of Lgovsky District
• Borisovka, Shchigrovsky District, Kursk Oblast, a village in Okhochevsky Selsoviet of Shchigrovsky District

Dessa kallas alla "village" men Borisovka skall 1926 ha haft 20.196 innevånare och en omfattande handel och läderindustri. Tyvärr är jag för dålig på ryska för att leta där. En googling ger flera träffar på engelska med bilder och omnämnanden av en ort vid Vorskla med namnet, tyvärr inte särskilt mycket historik över orten. Någon som känner till om den finns under annat namn på någon wikipediaversion? Någon med kunskaper i ryska kanske kan hjälpa till med mer information? Med vänlig hälsning. --FBQ (diskussion) 23 februari 2015 kl. 15.10 (CET)

Orten har tydligen överförts till Belgorod oblast: de:Borissowka (Belgorod). Av Google Maps att döma finns fortfarande Kominterngatan, Leningatan, Proletärgatan, Kaliningatan, Frunzegatan och Sovjetgatan där./Annika (diskussion) 23 februari 2015 kl. 16.05 (CET)

Tack, det måste vara den. Tyckte först att innevånarantalet såg lågt ut, men 1877 fanns 17.500 innevånare vilket 1926 mycket väl kan ha ökat till 20.000. Nästa siffra med 10.000 innevånare är från 1959, om det är Stalins utresningar eller andra världskriget som minskat innevånarantalet kan jag inte avgöra men det förefaller rimligt.--FBQ (diskussion) 23 februari 2015 kl. 18.21 (CET)

Transkription

Hur skall Dons biflod skrivas på modern svenska? "Khoper" eller "Khopjor"? Båda formerna har länkar till sig. Att formen "Choper" är föråldrad utgår jag ifrån. Tostarpadius (diskussion) 23 februari 2015 kl. 18.18 (CET)

Floden stavas Хопёр på ryska, vilket borde resultera i stavningen Chopjor på svenska (se Ryska alfabetet), om nu inget annat inarbetat svenskt namn finns.--Pjred (diskussion) 23 februari 2015 kl. 18.31 (CET)

Tack! Jag tvivlar på att den gamla skrivningen kan räknas som inarbetad. Däremot bör det givetvis finnas omdirigeringar från alla varianterna. Tostarpadius (diskussion) 23 februari 2015 kl. 18.38 (CET)

Ingen av de nämnda transkriberingarna ger träff i ne.se, vilket väl får tolkas som att denna biflod är tämligen litet känd i Sverige och att det nog därför är tveksamt om det finns någon "allmänt etablerad" svensk form. /FredrikT (diskussion) 26 februari 2015 kl. 15.38 (CET)

Stavningar som börjar med Kh är engelska former, och förekommer i nyhetsartiklar översatta från engelska. Det är vanligt att artiklar om utlandet kommer till så, eftersom många fler svenska journalister kan översätta från engelska än från ryska. Men stavningar med kh är egentligen fel på svenska och vittnar om dålig kunskap om landet man skriver om.--BIL (diskussion) 28 februari 2015 kl. 00.31 (CET)

Även norskan har vad jag förstått "Kh", vilket var det som vilseledde mig i detta fall (tillsammans med länkarna). Tostarpadius (diskussion) 28 februari 2015 kl. 16.11 (CET)

Uttryck för neutrumböjda bestämmare till nominalfraser vars substantiv är utrer?

Vad kallas språkliga konstruktioner i stil med "det egentliga Handelsbanken" eller "det gamla Boden" där bestämmarna inte är böjda efter huvudsubstantivets egentliga grammatiskt genus, utan i neutrum då nominalfraserna i de givna konstruktionerna övergått från att vara normala substantiv till att vara begrepp/namn ("Handelsbanken" och "Boden") - Tournesol (diskussion) 26 februari 2015 kl. 14.49 (CET)

Ingen aning, men "det egentliga Handelsbanken" klingar illa i mina öron, så jag är inte säker på att ordet förlorat sitt genus.

andejons (diskussion) 26 februari 2015 kl. 16.10 (CET)

Exemplet ett nytt Nya Zeeland är illa valt eftersom land är neutrum. Bättre då med ett nytt Göteborg eftersom borg är utrum. Där tycker jag det låter rätt med ett. Även jag tycker det låter illa med ett nytt Aalborg stadion och hade hellre sagt en ny Aalborg stadion. Jag vet inte hur Göteborg blivit neutrum och varför jag inte tycker Aalborg station är det. Antar att det har med hur länge orden funnits och att jag därför ser Aalborg i Aalborg stadion som ett adjektiv vilket inte påverkar genus medan Göte i Göteborg blivit en del i ett nytt ord med nytt genus. Men det finns nog mycket mer språkbegåvade personer som nog bättre kan redogöra för hur det "ska" vara. --Averater (diskussion) 26 februari 2015 kl. 16.49 (CET)

Stadion är väl ändå neutrum? Tostarpadius (diskussion) 26 februari 2015 kl. 17.00 (CET)

Dubbelkollade i SAOL nu. De säger ett, även en. Jag tycker ett låter fel... --Averater (diskussion) 26 februari 2015 kl. 17.08 (CET)

Jag frågar inte vad ordet stadion har för grammatiskt genus i svenskan. Jag frågar vad den grammatiska konstruktionen kallas. Bilden var rolig, men jag rädd att den förvirrade de läsare som bara skummat min fråga. - Tournesol (diskussion) 26 februari 2015 kl. 19.13 (CET)

Det är nog sant, bild borttagen. /Hangsna (diskussion) 26 februari 2015 kl. 19.19 (CET)

För att återgå till frågan. Min tanke är att det kan vara en satsförkortning och att det som plockats bort är en apposition. I bankexemplet kan man tänka sig en fullständig satsbildning som "det egentliga (begreppet) Handelsbanken". Det är ganska lätt att hitta abstrakta begrepp i svenskan som är just neutrum, så det kan vara en orsak till att sådana här satsförkortningar blivit stelnade fraser. Jag skummade i Svenska skrivregler och Svensk grammatik (på gymnasienivå) men hittade inte något som passade. Kanske finns något här eller här.--Paracel63 (diskussion) 27 februari 2015 kl. 00.38 (CET)

Här hittade jag en ledtråd. Caztorp (diskussion) 27 februari 2015 kl. 08.47 (CET)

Tack, precis den sortens användande var jag ute efter. Jag hittade några sidor på franska om användande av le + namn + bestämmande i stil med "le Paris de demain" (morgondagens Paris) som då le är bestämd artikel för maskulina substantiv i singular låter lite skumma i fraser som le La Rochelle de nos ancêtres (våra förfäders La Rochelle). @Caesar:, @Sniper Zeta: Har ni några förslag? - Tournesol (diskussion) 27 februari 2015 kl. 09.11 (CET)

Mycket intressant. Jag har aldrig hört talas om ett namn på den konstruktionen. Jag gillar Paracel63s analys, som jag misstänker ligger nära svaret. –CÆSAR 27 februari 2015 kl. 13.05 (CET)

Tack för den finländska länken. Att det här är så vanligt i just orts/geografiska namn kan nog spela in. Jämför "Det kalla Norden" (geografiskt namn) med "den kalla nord /…/" (inget namn). Banker är dock inga orter, så det kanske är därför ryggmärgsreflexerna hos vissa av oss reagerar på neutrum-användningen.--Paracel63 (diskussion) 27 februari 2015 kl. 15.29 (CET)

Nå, säg då det gamla SEB som jag tror de flesta skulle säga snarare än den gamla SEB. Jag hade för mig att jag hade hört en term för konstruktionen, där ju något slags stelnat uttryck med ett ursprungligt grammatiskt genus inte längre (eller alltid) hanteras så. - Tournesol (diskussion) 27 februari 2015 kl. 16.44 (CET)

Påminner mig om skillnaden mellan "en öl" (som i "Ge mig en öl, tack") och "ett öl" (som i "Prips blå är ett öl son lanserads 1959"). /ℇsquilo 27 februari 2015 kl. 17.12 (CET)

Kanske samma regel: "Jag vill ha en öl, en sejdel alltså…" mot "Jag vill ett öl, det vill säga ett ölmärke som ska bära mitt namn…"--Paracel63 (diskussion) 28 februari 2015 kl. 06.12 (CET)

Bollebygd: uttal

Hur uttalar man Bollebygd egentligen? /Portunes (disk) 27 februari 2015 kl. 15.36 (CET)

Precis som det skrivs, skulle jag (vars morfar var från Bollebygd och som också hade en lumparkompis därifrån) säga, fast det kanske är ett otydligt svar beroende på vilken dialekt e dyl man talar? /FredrikT (diskussion) 27 februari 2015 kl. 16.36 (CET)

Intressant - då har jag uttalat det fel hela tiden. Jag säger Bållebygd. Fast jag är ju norrlänning och med Boll så tänker jag ju på Bollnäs, och det namnet uttalas ju som ett å. /Portunes (disk) 27 februari 2015 kl. 18.21 (CET)

Jag och flera jag känner uttalar det också med å. Thoasp (diskussion) 27 februari 2015 kl. 19.20 (CET)

Ortnamnet uttalas Bållebygd. Jag har själv besökt orten vid ett flertal tillfällen, då min mor bodde där under en period efter att jag flyttat till Skåne. /Annika (diskussion) 27 februari 2015 kl. 19.34 (CET)

Förtydligande: även jag uttalar det med ett som "å" uttalat "o", men så uttalas ju o i otaliga svenska ord (lov, moln, skrov, korridor, noll etc) så det var inte så jag tolkade den ursprungliga frågan. Jag trodde mer den handlade om betoning o dyl. /FredrikT (diskussion) 27 februari 2015 kl. 23.54 (CET)

Svenskan är inget lätt språk, märker jag… :-) Alla förutsätter här att o ska uttalas [u:], men det gäller väldigt sällan före dubbeltecknade konsonanter. Där är väl standarden istället [ɔ]. Angående betoningen tror jag (jag är inte från orten utan uppvuxen flera mil därifrån) att det är betoning på första stavelsen och ingen tydlig sekundärbetoning/grav accent på sista.--Paracel63 (diskussion) 28 februari 2015 kl. 06.29 (CET)

Någon som har en källa så vi kan stoppa in hur man uttalar det i artikeln Bollebygd? /Portunes (disk) 28 februari 2015 kl. 16.37 (CET)

I Svensk etymologisk ordbok hänvisas till ’båld’ [12] om det kan vara en ledtråd?Wvs (diskussion) 28 februari 2015 kl. 17.40 (CET)

Bollnäs, Bollebygd, Bollerup... Finns det ö h t något svenskt ortsnamn som börjar med "Boll-" och där o:et inte uttalas som å? /FredrikT (diskussion) 1 mars 2015 kl. 16.35 (CET)

Det finns ortnamn som förvisso inte börjar på "Boll-" men som ändå borde följa samma regler, t. ex. Romme. Tomelilla är jag osäker på. Edaen (diskussion) 4 mars 2015 kl. 10.12 (CET)

Tomelilla uttalas Tomelilla, medan Domme i Fru Alstads socken uttalas Dåmme och Tollarp uttalas ju Tållarp. /Annika (diskussion) 4 mars 2015 kl. 10.24 (CET)

En minoritet av infödingarna i Bollstabruk får ibland o-et att låta som ett misshandlat 'a'. -- Innocent bystander (diskussion) 4 mars 2015 kl. 10.02 (CET)

vem äger rätten att tillverka en zundapps motor.

Jag vill få kontakt med det företaget som har rätten att tillverka denna unika motor.79.136.64.93 2015 mars 4 kl. 05.12‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Enligt den här artikeln verkar kinesiska Xunda Motor Co. i Tianjin ha köpt både tillverkningsmaskiner och namnrättigheter. Mer info. Kanske kan du få hjälp härifrån. Med tanke på att Xunda Motor Co. loggade in där senast 2007 och att www.xyxdmotor.com verkar vara en parkerad sajt idag kanske även Xunda lagt ner?--Paracel63 (diskussion) 4 mars 2015 kl. 23.26 (CET)

När uppkom yrket Kalaskokerska?

Från ungefär när känner man till att yrket Kalaskokerska? Artikeln säger att yrket var vanligt till in på 1900-talet, men inte från vilken tid det först finns bekräftat. Från början av 1800-talet? Ännu tidigare? Den enda ledtråden i nuläget är de individer som nämns. Har någon svaret? Mvh--Aciram (diskussion) 7 mars 2015 kl. 02.12 (CET)

Jag kan spontant inte säga att jag hört talas om det innan slutet av 1800-talet, även om det säkert går att hitta belägg på kvinnor som ofta anlitats att hjälpa till vid kalas även tidigare. Det vanliga vad jag hört talas om har det också vanligen varit en bisyssla och inte ett eget yrke. SAOB har inget belägg på ordet kalaskokerska, däremot på kalasmor i samma betydelse, det belägget är från 1929. Kokfru finns belagt från 1835 men betydde då gift kokerska, det sägs i modern tid (1936) fått betydelse av kvinna som hjälper till vid kalas. Via googlebooks går det dock att hitta belägg på ordet kalaskokerska åtminstone 1928. Det förfaller dock som belägget handlar om äldre tid även om det inte säger något om huruvida ordet användes. Om vi går till wikipediaartikeln handlar det första belägget om kokboksförfattaren Anna-Maria Zetterstrand. Jag känner mig dock tveksamt om det ordet är hämtat från hennes samtid utan möjligen ett ordval av en sentida författare (möjligen wikipediaskribenten) I sin ungdom verkar hon ha varit vanlig kokerska, hon var ju senare gift med en skräddare och misstänker att det först var på senare år hon arbetade som kalaskokerska - som hon även undervisade i kokkonst och drev en butik handlade det uppenbart om en bisyssla. Även den andra i artikeln omtalade personen var även jordemor.FBQ (diskussion) 7 mars 2015 kl. 16.01 (CET)

Om man gräver i ordet Kalas, så verkar det börja användas brett först kring 1870, kaffekalas dock från 1810. För mig känns det främmande ordet kalaskokerska skulle funnits före 1860, och mer troligt först från 1890-tal.Yger (diskussion) 7 mars 2015 kl. 16.34 (CET)

På det nära planet

Vad är det för "plan" som åsyftas i fraser som "på det nära planet"? Edaen (diskussion) 8 mars 2015 kl. 15.53 (CET)

SAOB, den 10:e betydelsen (bildlig användning av betydelse 7-9) , variant b, en större eller mindre grad av betydenhet, förmåga att göra sig gällande, eller framskjuten ställning. Begreppet nära planet verkar inte då ha varit etablerat då, manhar då talat om första eller andra planet. Där handlar det om plan i fiktion, betydelse 10 a handlar om konkret verklighet, där talas om högre och lägre plan. Jag antar att nära plan är en vidareutveckling av dessa betydelser. Alla belägg i googlebooks är relativt moderna.FBQ (diskussion) 10 mars 2015 kl. 21.06 (CET)

Tackar! "Första planet" verkar ligga ganska nära. Edaen (diskussion) 10 mars 2015 kl. 22.32 (CET)

Solna sjukhem

Finns det någon Solna/Sundbybergskännare här som känner till vem som ritade Solna sjukhem? Uppgiften verkar inte gå att hitta på nätet. Är det Axel Kumlien? 7Annika (diskussion) 17 mars 2015 kl. 10.27 (CET)

Har provat att göra allehanda sökningar i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, men tyvärr utan resultat. En sökning på "Solna sjukhem" ger ingen träff alls, "Kumlien" ger ett flertal träffar men ingen i Solna, och "Lilla Alby" ger bara träff på två kyrkobyggnader i Sundbyberg. På "Solna" blev det dock så många träffar att jag inte har möjlighet att gå igenom dem alla nu. /FredrikT (diskussion) 18 mars 2015 kl. 10.07 (CET)

Uttal av korta o och å

De flesta korta å uttalas ju som i måste och åtta. Och en del korta o uttalas som i moster och Otto. Men sen finns det en hel del korta o som uttalas som korta å, till exempel i boll, stopp och omkomma. Hur kommer det sig att det blivit sådan diskrepans mellan stavning och uttal i de här fallen? Har orden tidigare uttalats annorlunda? Eller varför har man valt att stava dem med o? Har det att göra med att det svenska språket ligger lite snett jämfört med många andra europeiska språk gällande uttalet av U och O? ⬤Bοⅳⅰе 28 februari 2015 kl. 15.29 (CET)

En liten genomsökning av dessa uppslag i SAOB tycker jag visar att det också kan bero på släktskap med andra ord, där vokalen kanske uttalas annorlunda, tex "måste" relativt "må". -- Innocent bystander (diskussion) 28 februari 2015 kl. 15.59 (CET)

Orden har uttalats annorlunda å är ju egentligen en diftong ao och uttalas ju så i vissa dialekter. Sedan har ju även ord som stavas med o ibland varit diftonger - jag misstänker att det varierar men någon som är bättre på språkhistoria kanke kan ge ett utförligare svar.FBQ (diskussion) 28 februari 2015 kl. 16.23 (CET)

Å har ju ursprungligen utvecklats ur långt a. Detta stämmer inte i alla fall, eftersom stavningen ändrats. Varför namnet "Otto" uttalas med o-ljud vet jag inte. "Moster" kommer ju av "mors syster". Tostarpadius (diskussion) 28 februari 2015 kl. 16.29 (CET)

Namnet Otto är ju inlånat från tyskan uttalas ju där med å - det svenska uttalet har troligen tillkommit på grund av stavningen. Jag undrar om inte uttalet med å i exempelvis måste och boll motsvarar ett fornsvenskt a (boll kommer ju från det fornsvenska balle) som blivit å under påverkan från tyskan. I bland annat dalmål finns ju uttalsvarianter som mast i stället för måste. I stället är det moer och koer som uttalas med diftonger.FBQ (diskussion) 28 februari 2015 kl. 17.47 (CET)

Ändringen av uttal för "kort o" har i huvudsak inte gått i riktningen från slutet (som i moster) till öppet (som i boll), utan snarare tvärtom, tror jag. Det som stavades med o och uttalades förr oftare öppet än slutet. (Detta är ju också den "allmänna" europeiska konventionen för hur bokstaven o används; alltsedan tiden för det klassiska latinet och framåt). I NF, 1800-talsupplagan, uppslag o står det:

Äfven i svenskan är o oftast liktydigt med å (son, komma o. dyl.). Det betyder å i omkr. 800 ord, slutet o ([tecken], som i bo, bonde) blott i omkr. 600, liksom å andra sidan o är normaltecken för å-ljud.

(Observera dock att man på artonhundratalet exempelvis skrev fogel, inte fågel, även om uttalet oftast var ungefär detsamma som det moderna.) no:Ragnvald Iversen uppger i Norrøn grammatikk att i de norröna texterna (exempelvis de gamla isländska skrifterna) ett "rent" o uttalades kort och slutet, medan ó uttalades långt och slutet. Samtidigt fanns också både korta och långa varianter av det öppna ljudet, men där försågs o respektive ó med en liten krok eller "cedilj" nedtill; eventuellt fungerar ǫ i era läsare som den förstnämnda varianten. Problemen började nog, när man slutade att lägga till den där lilla kroken...

Slutet uttal av o är i dag ibland en effekt av "läsuttal". Exempelvis uttalades den feminina flertalsändelsen -or under medeltiden öppet; senare övergick å-ljudet i denna ställning till ett e-ljud, men stavningen bibehölls; och i ännu senare tid började en del uttala ändelsen med ett slutet -o. Således uttalades kvinnor (länge stavat quinnor) såvitt jag förstår först som kwinnår (med -w- som i engelskan), men senare som kwinner eller kvinner; det sistnämnda är det "ljudlagsenligt" riktigaste. Det moderna uttalet med slutet -o- är alltså snarast en följd av ökad läskunnighet, tillsammans med okunskap om den språkhistoriska utvecklingen, gissar jag. Jörgen B (diskussion) 26 mars 2015 kl. 22.43 (CET)

Tandatlet

Vad är en tandatlet? ([13]) /Hangsna (diskussion) 28 mars 2015 kl. 13.58 (CET)

Skrattemyndigheten återger denna historia om en tandatlet.[14] Klementin (diskussion) 28 mars 2015 kl. 14.06 (CET)

Jag har aldrig hört ordet förut, men artikeln Siljansnäs-Anders bjuder på lite sammanhang. Det verkar alltså vara en person som drar eller lyfter något med tänderna. Nirmos (diskussion) 28 mars 2015 kl. 14.08 (CET)

Enligt SAOB: ”en person som uppträder (på cirkus o. d.) med att medels tänderna lyfta l. flytta tunga föremål. Tandatleten Kortzan var rysansvärdt stark och kunde i tänderna bära ett mindre möblemang.” Wvs (diskussion) 28 mars 2015 kl. 14.33 (CET)

Försöker Lära Mig Länka delar i artikel till annat språk´s artikel!

Försöker Lära Mig Länka delar i artikel till annat språk´s artikel! då jag försöker länka in Artikelns Motsvarande sida till dess Engelska motsvarighet! Men lyckas inte få det att fungera så som det beskrivs att det ska utföras på Eder sida om hur man gör!

Beskriver problemet jag står inför!

http://sv.wikipedia.org/wiki/Conn_Iggulden

Kejsaren (Emperor series)

Roms portar - (The Gates of Rome (2003)) (2003)

Försöker länka den Engelska Titel, till dess Engelska motsvarighet, Då jag själv skulle tycka det skulle vara trevligt!

Jag använder mig av eran förklaring på http://sv.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Interwikil%C3%A4nkar#Robotar_och_interwikil.C3.A4nkar

Har försökt använda Nederstående För att genomföra det som jag vill lyckas med Men ändå Misslyckas jag att få det att fungera!

Språklänka Länkarna skrivs på följande sätt språkkod:artikel. Exempelvis kan man länka artikeln om Rom till italienska och engelska .

och

Interwiki i löpande text Däremot kan det ibland i diskussioner vara intressant att länka till en artikel i en Wikipedia på annat språk. Då kan man använda ett kolon före språkkoden för att undvika att det blir en vanlig iw-länk. Exempelvis ger en:Swedish language resultatet en:Swedish language. Länkarna kan även användas likadant som internlänkar där ett vertikalstreck kan infogas och endast texten efter det visas. Exempelvis ger tyskspråkig artikel resultatet tyskspråkig artikel.

Hoppas på Hjälp att förstå mig på Problemet jag försöker Lösa!

MVH: pathrikb751[at]gmail.com83.248.17.33 2015 mars 26 kl. 11.49‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

problemet är redan löst. Om du tittar nere tv hittar du länkar till andra språkversioner. Hur man gör länkar till andra språkversioner ändrades för något år sedan, och lite av det som står om det är inaktuellt. Dock skapar jag denna typ av språklänkar på alla nyskapade artiklar där det saknas, så det blir gjort även om du inte gjort det.Yger (diskussion) 26 mars 2015 kl. 10.55 (CET)

Efter att ha tittat på användarens bidrag så verkar det vara iw-länkar från löptexten som användaren vill göra. Så att ett ord i artikeln länkar till en helt annan artikel på engelska Wikipedia än den vanliga länkningen via Wikidata. Den typen av länkning som vi avråder ifrån. Wikipedia:Interwikilänkar#Interwiki i löpande text. -- Tegel _(disk) 26 mars 2015 kl. 11.15 (CET)

Länkar till bra artiklar på andra språkversioner kan i begränsad omfattning göras under rubriken "Externa länkar". Övrigt länkning till andra språkversioners artiklar rekommenderas inte, eftersom läsaren inte kan se på länken var man hamnar. Instruktion om interwikilänkning finns här: {{Wikidatahjälp}}.--Paracel63 (diskussion) 29 mars 2015 kl. 19.29 (CEST)

Tyresö-Flaten sjön

Jag bor själv vid sjön och den kan omöjligt "vara" 4.2 km2 stor, möjligen 1 k.m2 stor!78.82.104.243 21 mars 2015 kl. 23.31 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

I artikeln Tyresö-Flaten anges sjöns yta till 0,322 km2. Delavrinningsområdet för sjön anges till 4,2 km2. --Xauxa (diskussion) 22 mars 2015 kl. 01.25 (CET)

Då är följande skrivet med rätt oklar syftning: Medelhöjden är 42 meter över havet och ytan är 4,2 kvadratkilometer. Detta står visserligen i avsnittet "delavrinningsområde", men är det första ytmåttet som alls anges i denna artikels brödtext. Är våra sjöartiklar i allmänhet formulerade ungefär så? Jörgen B (diskussion) 26 mars 2015 kl. 22.51 (CET)

Ja, det ser ut som det brukar göra... Allt under denna rubrik handlar om delavrinningsområdet, alltså om det område varifrån sjön får sitt vatten, har inte tänkt på möjligheten till missuppfattning. Pingar Nasko. Taxelson (diskussion) 27 mars 2015 kl. 10.44 (CET)

Två förslag: 1: Förtydliga möjligen extra noga att meningen syftar på delavrinningsområdet, genom att skriva exempelvis Delavrinningområdets medelhöjd är 42 meter över havet och dess yta är 4,2 kvadratkilometer. 2. Nämn sjöns yta redan i ingressen; visserligen kan detta dubblera information på annat ställe, men det är samtidigt information en läsare kan vilja ha snabbt.

Fråga till @Xauxa: Var i artikeln nämns sjöns area som 0,322 km²? Det närmaste jag hittade var en uppgift om att den sammanlagda arean av öppna vattenytor i delavrinningsområdet var 0,3206 km². Jörgen B (diskussion) 27 mars 2015 kl. 15.45 (CET)

Ett inflikande:

• Att ingressen ser ut som den gör beror på att artikeln är manuellt skapad och kompletterad med faktaruta, delavrinningsområde och provfiskedata. Om den är otydlig - skriv om den så den blir tydligare.
• Texten som beskriver delavrinningsområdet är utarbetad under projektets gång av flera användare. Ordet delavrinningsområde ansågs för krystat och byråkratiskt och ersattes med ordet avrinningsområde. Två större språkliga omarbetningar skedde de första veckorna sjöarna rullades ut
• Angående syftningsfel:

Den ena jägaren till den andra:

− Igår sköt jag en hare på 50 meter.

− Det var som fanken! Det var en lång hare!

Slutsats: Är man tydlig som en tjänsteman vid länsstyrelsen som behärskar kanslisvenska till fullo blir meningar och uttryck exakta och utan syftningsfel, men ack så trista. Ett ledigt, begripligt och slagfärdigt språk går att misstolka men är (bortsett från lagstiftning och liknande texter) oftast att föredra. Det går att ändra formuleringarna en tredje gång om det gör artiklarna blir bättre. Nasko (diskussion) 27 mars 2015 kl. 20.44 (CET)

Jag läste i faktarutan för Tyresöflaten - Mått - Areal 0,322. Sjöns yta/areal fanns dock inte nämnd i själva löptexten för artikeln. Jag tog mig inte mer tid för saken sen, kanske skulle jag ha sökt efter information på annat ställe. Xauxa (diskussion) 27 mars 2015 kl. 23.48 (CET)

Lade nu till en inledningsmening efter mönster från de robotskapade. Taxelson (diskussion) 28 mars 2015 kl. 08.44 (CET)

JoergenB och Nasko: Jag tor inte texten om delavrinningsområdet är problemet, men exemplet visar att vi kan ha problem om den grundläggande informationen, som alla de helt robotskapade har, saknas i en del av de ursprungligen handskrivna och senare kompletterade artiklarna. Det man skulle kunna göra är bygga ihop något som letar efter artiklar där sjöfaktamallen finns, men där ingressen saknar vissa nyckelbegrepp. I ingressen bör finns aktuellt kommunnamn och landskapsnamn orden "yta" eller "area", och "meter över havet", och om djupet anges i faktamallen också "djup" (exakt vilka termer som ska sökas och accepteras kräver förstås lite mer funderande). Jag antar att api:et kan svara på vem som gjort första redigeringen, och då behöver bara de som startats av någon annan än NaskoBot kontrolleras. Om nu inte Nasko redan har den listan över vilka hans bot endast kompletterat, i sin dator förstås! Taxelson (diskussion) 28 mars 2015 kl. 09.27 (CET)

Åtminstone ibland har boten dock ersatt/kompletterat även befintlig ingress, men alltså inte här, så hur många artiklar med detta problem vi egentligen har är kanske svårt att uppskatta? Taxelson (diskussion) 28 mars 2015 kl. 09.54 (CET)

Då ska jag berätta hur roboten kompletterat artiklarna. Artiklarna har kört kommunvis med början på Karlsborgs kommun. Före start kollar man i några relevanta kategorier om några sjöartiklar finns sedan tidigare. Kanske hittar man fyra sjöar som redan har artikel. Man ber roboten (som kör AWB) hoppa över dessa och köra fram övriga 180 sjöar efter det namngivningssyntax gemenskapen kommit fram till. Därefter laddas det fyra existerande sjöarna. Rutan för komplettering i AWB klickas i och automatredigeringsrutan avmarkeras. Artiklarna kompletteras sedan förhand i AWB:s redigeringsfönster. Två av de fyra artiklarna är antagligen mycket korta och bristfälliga. Där sparas i princip inget av den gamla artikeln. Kanske bara en mening går att använda. Två artiklar är hyfsade och behöver bara kompletteras med sådant som roboten har i sin databas och som saknas i artikeln. Det kan vara bättre ifylld faktaruta, data om provfiske, Natura 2000 eller delavrinningsområdet. När artikeln ser ut som man tänkt sig trycker man på sparaknappen och går vidare till nästa. Eftersom artiklarna är manuellt skapade får de ingen robotmall.

Hur många artiklar saknar robotskapad ingress? När projektet startades fanns ca 800 sjöartiklar på Wikipedia. Hälften av dessa var mycket korta och skrevs i princip över. Av de ca 400 som fanns kvar fick vissa helt robotskapad ingress med yta, djup, höjd över havet mm, medan de med hyfsad ingress inte fick någon robotskapad sådan. Tyresö-Flaten var en sådan.

Hur tar man reda på vilka som har robotskapad ingress och vilka som inte har det. Enkelt!?! Ta reda på vilka som inte är robotmallade och som saknar någon viktig formulering med lämpligt verktyg. Det handlar om kanske 200 artiklar totalt. Lämpliga verktyg är exempelvis Catscan, Robot och Wikipedias sökmotor (incategory mm).

Sedan kan man fråga sig varför man ska rätta 200 manuellt skapade artiklar som står på egna ben utan åtgärdsmall när det finns 56 000 som som har åtgärdsmall och som rimligtvis borde ha fler problem. Vad som inte kommit fram är att det finns ett 100-tal manuellt skapade sjöartiklar på Wikipedia där jag inte hitta belägg för att de finns. Artiklarna är mycket korta, saknar koordinat och modern namngivning. Den som vill kan plocka leta upp dem (de saknar faktamall) och åtgärda dem - fast det är en annan fråga. Nasko (diskussion) 28 mars 2015 kl. 12.14 (CET)

Hur hittar man sjöartiklar som saknar faktamall? Den jag vet att jag skapat är Landträskdammen - den räknas av VISS som en sjö med sjöid 640688-165797 även om VISS inte har någon namn på den. Men det är möjligt att jag skapat eller redigerat fler.--FBQ (diskussion) 28 mars 2015 kl. 23.04 (CET)

(avindenterar)@FBQ: Med Catscan kan man göra olika filtreringar. På formulärsidan har jag fyllt i att jag vill ha en lista med artiklar som:

• finns i Huvudnamnrymden på svwp
• finns in någon underkategori (max djup=4, men 2 skulle räcka i detta fall) till Kategori:Insjöar i Sverige efter kommun (antar att frågan gällde Svenska sjöar)
• inte finns i kategorin (eller underkategori till) Kategori:Förgreningssidor
• inte finns i kategorin (eller underkategori till) Kategori:Listor över Sveriges insjöar
• inte använder mallen {{Insjöfakta Sverige}}
• sorterade efter titel

Resultatet blir en sorterad lista med 97 artiklar, från Arpojaure till Övre Avan, där Landträskdammen mycket riktigt finns med.

Här är en länk till det ifyllda formuläret och det är bara att klicka på knappen Kör längst för att generera listan. (Det tar en stund). --Larske (diskussion) 29 mars 2015 kl. 01.19 (CET)

Ok, tack det var dock väldigt segt. Arriesjön existerar uppenbart, den verkar dock inte gå att hitta i VISS databas som onamnsatt heller. Jag vet inte om den inte existerar för att den är för ny. Arpojaure existerar däremot inte hos VISS av direkt motsatt skäl, den torrlades 1905. Jag vet inte hur VISS brukar göra med förändringar av sjöstatusen. Blir torrlagda sjöar "Vakanta" nummer eller raderas de helt, att lägga till nya nummer borde inte vara några problem. Värre är när vattennivån sänks och flera vattenytor bildas av en ursprunglig - bildas tre nya sjöid eller får någon av vattenytorna behålla det gamla numret och kräv i sådana fall något förhållande till senast registrerade sjöyta?--FBQ (diskussion) 29 mars 2015 kl. 08.09 (CEST)

I fallet Övre Avan kan ändrat vattenstånd möjligen vara orsaken. Åtminstone Nedre Avan räknas idag som en del av Utgrycken. Jag kan inte av Eniros och Geohacks kartor utläsa nivåskillnader, men åtminstone 1967 redovisar ekonomiska kartan strömmande vatten mellan Nedre och Övre Avan. Men det är ju möjligt att så inte längre är fallet. Nu har jag inte hunnit titta på om det finns någon annan sjö i VISS databas som skulle kunna stämma in, hittar dock inget annat namn på vattenytorna på annat håll.FBQ (diskussion) 29 mars 2015 kl. 08.30 (CEST)

Sjöid:t är baserat på sjöns koordinater i Rikets nät, så id:n kommer inte att återanvändas såvida inte en ny sjö uppstår på exakt samma plats (vilket då torde vara samma sjö som återuppstår). /ℇsquilo 29 mars 2015 kl. 09.04 (CEST)

Ok - men hur exakta är dessa positioner och hur gör man då en sjöyta genom sänkning av vattennivån delas upp i flera - behåller någon av dem det gamla sjö-ID:t? Nu antar jag att de flesta utdiknings- och torrläggningsföretag hör till en tid då det inte fanns några Sjö-id, numera handlar det väl oftast i stället om återställande av sjöar, men det förekommer ju fortfarande att sjöars tillrinningsområden minskas genom dränerings- eller ledningsarbeten eller för den delen igenväxning. Pågående landhöjning förskjuter ju också höjdförhållandena i sjön. Naturliga "dämningsområden" i vattendrag med sedimentbotten befinner ju i en ständig förflyttning längs vattendragens lopp, om än inte alltid så fort. Hur länge har förresten sjö-id:n existerat?FBQ (diskussion) 29 mars 2015 kl. 10.59 (CEST)

Yggerydsjön är identisk med Yggerydssjön i övriga källor är en tredje stavning, Yggersrydsjön den vanligaste. Västra Långängskärret saknas troligen för att den är för liten, flera andra mindre sjöar saknas på Lista över insjöar i Lidingö kommun. Jag började fundera om orsaken är att även Övre Avan är för liten och därför saknas, men Lilla Långtjärnen är ju faktiskt mindre. Å andra sidan verkar VISS sakna uppgifter om dess storlek. Jag konstaterade att de närliggande lite mindre sjöarna Fotlösen och Fäbodtjärnen verkar saknas i VISS databas.FBQ (diskussion) 29 mars 2015 kl. 22.46 (CEST)

Västra Långängskärret saknar namn på Lantmäteriets karta. Nedre och Övre Avan räknar antagligen VISS till Utgrycken. Sedan ska sjöar >1 ha vara med, men det finns en och annan mindre också ibland.Taxelson (diskussion) 29 mars 2015 kl. 23.06 (CEST)

Yggersrydsjön är nu artikelnamn enl kso, och de andra båda omdirigerar dit. Taxelson (diskussion) 29 mars 2015 kl. 23.17 (CEST)

Bredåkra kyrka

Jag var på väg att komplettera en eventuell artikel om Bredåkra, men upptäckte då att det inte fanns någon, enbart en artikel om Bredåkra kyrka. I den står att Bredåkra kyrka ligger i Kallinge, av de kartor jag har hittat ser det dock ut som Bredåkra ligger utanför Kallinge. Nu törs jag inte säga något, SCB brukar ju inkludera industrianläggningar även om de inte har någon folkbokförd befolkning, och Ronneby flygplats ligger ju delvis mellan Bredåkra och Kallinge, men som Hasselstad är en separat småort borde inte Bredåkra ingå i Kallinge, men hade helst velat att någon som känner till de exakta gränserna verifierar. FBQ (diskussion) 30 mars 2015 kl. 08.53 (CEST)

Bredåkra kyrka ligger 1400 meter väster om Kallinges västra gräns, Ronneby flygplats ligger inte inom tätorten. Hasselstads småort börjar 800 meter norr om kyrkan. -- Innocent bystander (diskussion) 30 mars 2015 kl. 09.02 (CEST)

Tack, då ändrar jag i artikeln om Bredåkra kyrka och skriver en stubb om Bredåkra.--FBQ (diskussion) 30 mars 2015 kl. 11.45 (CEST)

English person help request

Please excuse not writing in Swedish. Could someone who speaks English help with a Swedish translation request at English Wikipedia? here. Thank you.184.147.117.34 4 april 2015 kl. 19.49 (CEST)

Valsning av skridskon

Det står i artikeln om bandy, att valsning av skridskon inte är tillåtet, men jag saknar en förklaring till vad det innebär att valsa skridskon. Det framgår inte riktigt av artikeln valsning heller. Lämna gärna svar på diskussionssidan till artikeln om bandy. Pepparkaksgubbe (diskussion) 9 april 2015 kl. 10.40 (CEST)

BibTeX för idioter

Var ett tag sedan jag använde BibTeX, märker jag. Jag använder JabRef för att få ihop databasen, men hur jag skriver i tex-filen och hur jag kompilerar dokumentet känns det som jag har förträngt! Någon? Och just det, jag redigerar främst i TeXnicCenter, för felsökningens skull, men här får jag ingen hjälp jag begriper... -- Innocent bystander (diskussion) 8 april 2015 kl. 21.36 (CEST)

Jag använder inte BibTeX själv, men vi har forskare här som använder det både högt och lågt. För några år sedan skrev jag ett program som letade upp .bib-filer och parsade innehållet för att sammanställa en bibliometridatabas. Så, vad är det som inte fungerar för dig? /ℇsquilo 9 april 2015 kl. 12.37 (CEST)

När jag kompilerar en fil med namnet "cairns.tex" får jag felmeddelanden. När jag söker felet länkas jag till en fil med namnet "cairns.bbl", som är tom sånär som på:

\begin{thebibliography}{}

\end{thebibliography}

och den har jag inte skapat själv.

Förstår inte riktigt varför jag hamnar här, jag har ju en rad i filen som ska länka den till en fil med namnet "bibban" istället.

Har jag inte lyckats få filen att fatta att den ska använda BibTeX? -- Innocent bystander (diskussion) 9 april 2015 kl. 15.35 (CEST)

~Ser ut att vara löst. Det ser ut som jag fick saker i lite fel ordning här. -- Innocent bystander (diskussion) 10 april 2015 kl. 11.32 (CEST)

Förfrågan

Hej! Jag söker namnet på en av era reportrar som åkte ut interjuvade äldre folk på plats.

Mannen ifråga har tappats bort . Men han var mäkta populär 40talet ev tidigare.

Jag har för mig att hans förnamn var Sven?

Rune Hellgren

Hej! Wikipedia fanns inte på 40-talet så det är inte någon av våra reportrar. Du får nog ge lite mer detaljer för att kunna få något bra svar. Om det är en radioreporter du söker så kan det kanske vara Sven Jerring? mvh AlphaZeta (diskussion) 10 april 2015 kl. 11.53 (CEST)

Ofullständiga personuppgifter på Wikipedia

Personuppgifterna om mig är ofullständiga på Wikipedia. Hur gör jag för att fylla i mer? Vänliga hälsningar Carin Margareta Bergström fil dr i historia, författare och född i Karlstad 1942

Hej Carin! Jag förmodar att det är artikeln Carin Bergström du syftar på. Du kan skriva på artikelns diskussionssida vad du tycker saknas eller bör ändras och helst tillsammans med verifierbara källor, så kan andra kontrollera att uppgifterna är relevanta för artikeln. Helst bör du låta någon annan publicera uppgifterna eftersom det rör dig själv, se Wikipedia:intressekonflikt. /Kyllo|diskutera?★ 11 april 2015 kl. 16.17 (CEST)

Scillor

I artikeln Vårstjärna (Scilla forbesii) listas "Chionodoxa luciliae var. alba . hort." under synonymer. Dock är ju "Chionodoxa luciliae" namnet på Stor vårstjärna. (Chionodoxa=Scilla numera). Är detta korrekt? Vad står i så fall "var. alba . hort." för? /Hangsna (diskussion) 12 april 2015 kl. 06.52 (CEST)

Ja, det verkar som om Chionodoxa är en synonym för Scilla. En av arterna Chionodoxa luciliae hade en underart Chionodoxa luciliae var. alba som man nu anser inte hör till luciliae utan till forbesii i samma släkte. Vad som är olika arter eller underarter är ofta mycket otydligt bland växter och lämnar ganska mycket öppet för tyckande. Angående Hort så innebär det att den användes trots att den inte var ordentligt publicerad. Det står mer på enwp. Hoppas det blev lite tydligare. --Averater (diskussion) 12 april 2015 kl. 09.06 (CEST)

Jurist och dömd

Hejsan! Kan man arbeta som jurist om man är dömd för brott? Kan man arbeta som advokat om man är dömd för brott? Det står inget i artikeln "Advokat" om hur det är i Sverige på den punkten. Och nej, det gäller inte mig själv. Är bara nyfiken. :) /Sid

Det beror nog på vilket brott det handlar om. Här kan du läsa om vad som krävs för att få utöva advokatyrket: https://www.advokatsamfundet.se/Behover-du-advokat/Vad-ar-en-advokat/. Jurist kan man naturligtvis bli, dvs. avlägga en jur.kand.-examen. Rex Sueciæ (disk) 12 april 2015 kl. 20.37 (CEST) 

Och som jurist kan man arbeta i de flesta uppgifter för vilka man normalt anställer advokater. "Advokat" är väl inte en behörighet, utan snarare jämförbart med ett varumärke: Advokatsamfundet reglerar vem som får kalla sig så. Samfundet har lagstadgad ställning, men finns det uppgifter för vilka lagen kräver advokatstatus? --LPfi (diskussion) 14 april 2015 kl. 10.33 (CEST)

Jag vill påstå att det är starkare än ett varumärke och mer jämförbart med legitimation. För att få vara offentlig försvarare måste man vara advokat och tystnadsplikten för advokater är reglerad i lag och kraven är ganska hårda och följs upp årligen, så visst kan man tala om behörighet. Jurist kan vem som helst kalla sig, jur kand är inget krav men det brukar förutsättas. Ungefär som historiker eller journalist. Fast det är nog ovanligare och mer misstänkliggörande att kalla sig jurist utan jur kand än att vara självutnämnd historiker eller journalist.--LittleGun (diskussion) 14 april 2015 kl. 10.54 (CEST)

Alkoholutförsäljelse i Sverige?

I Finland har det funnits i flera år ett lag att utförsäljelse av alkohol i butiker är endast tillåtet mellan klockan 09:00 och klockan 21:00. Det gäller bara butiker som säljer alkohol ut, restauranger och barer kan sälja alkohol senare, men det gäller inte utsäljelse, man måste dricka alkoholet inom restaurangen eller baren. Är det detsamma i Sverige? JIP (diskussion) 12 april 2015 kl. 22.21 (CEST)

Nej, men å andra sidan har Sverige en lägre gräns för vad som får säljas i butik. Ingenting starkare än 3,5 volymprocent får säljas i butikerna, så till skillnad från i Finland så går det inte att köpa "vanlig" öl där från första början. /Julle (diskussion) 12 april 2015 kl. 22.29 (CEST)

Pernilla Stalfelt

Diskussionen flyttad till Diskussion:Pernilla Stalfelt. /FredrikT (diskussion) 17 april 2015 kl. 10.30 (CEST)

Oförblommerat (språkfråga)

"Vi ber oförblommerat om ursäkt för frågan. Den leder tanken fel och skuldbelägger både individer och en utsatt grupp." Så skriver [15] redaktionen för Studio Ett efter intervjun med Israels ambassadör i Sverige.

För mig känns det som en lite skev användning av ordet: Kan man egentligen själv säga att man oförblommerat ber om ursäkt? (Den rätta användningen vore, tycker jag, när någon annan sade "redaktionen bad oförblommerat om ursäkt").

/NH 22 februari 2015 kl. 16.56 (CET)

Det spelar väl ingen roll vem som ‘utan förskönande omskrivningar’ svarar på frågan? Det kan både du och jag.Wvs (diskussion) 22 februari 2015 kl. 17.35 (CET)

Visst kan vi det. Men min fråga är om ordet kan användas så. /NH 22 februari 2015 kl. 17.41 (CET)

Jag har dock aldrig hört att det finns någon inskränkning i användandet.Wvs (diskussion) 22 februari 2015 kl. 17.48 (CET)

Inte det vanligaste sättet att använda ordet, men ändå språkligt korrekt, skulle jag säga. //Vätte (diskussion) 22 februari 2015 kl. 18.10 (CET)

Jag misstänker att de kanske snarare menade "förbehållslöst"? /FredrikT (diskussion) 26 februari 2015 kl. 15.39 (CET)

Det beror på vad de menade. Jag delar FredrikT:s misstanke; men om de i stället menade Vi vill inte alls dölja att vi ber om ursäkt, rakt och öppet och utan att linda in ursäkten i några omskrivningar så vore det OK att använda ordet.

En användning av "oförblommerat" som synonymt med "förbehållslöst" har jag däremot aldrig träffat på. SAOB upptar inte heller några belägg för en sådan användning. Nu har ju både jag och SAOB några år på nacken - den delen där "oförblommerad" tas upp gick i tryck år 1949 - och det är förstås tänkbart att det har vuxit fram ett ny alternativ innebörd av ordet. Med den reservationen verkar det mest som om de sammanblandat två uttryck. Jörgen B (diskussion) 26 mars 2015 kl. 21.37 (CET)

Ja, jag tror också att de menade "förbehållslöst". Jag tror att det som skaver med "oförblommerat", för mig, är att det liksom inte antyder någon ödmjukhet. Det blir lite som (sagt med hög röst): "Se här på mig! Jag ber om ursäkt! Oförblommerat! Utan omsvep! Det var väl bra?". Tack för svaren. /NH 31 mars 2015 kl. 11.33 (CEST)

Jaha, jag tycker snarare att det är ett tecken på ödmjukhet, ett sätt att säga att "vi ber om ursäkt och ser ingen anledning att försvara vårt beteende, för vi erkänner att det var helt fel". Pepparkaksgubbe (diskussion) 9 april 2015 kl. 13.00 (CEST)

Ja, hade de använt termen "förbehållslöst" när de menade "förbehållslöst" så hade man kunnat uppfatta det som ödmjukt. När de i stället säger "oförblommerat" (som ju egentligen betyder "rent ut sagt, utan att dölja det med omskrivningar"), så smittar ju den betydelsen av sig på hur man uppfattar dem - även om man gissar att de egentligen bara menar "förbehållslöst". Jörgen B (diskussion) 22 april 2015 kl. 21.36 (CEST)

Povel Ramel

När framfördes Povels visa om Karl Nilsson första gången, jag vet att den fanns med på showen Alla 4 1960, men är övertygad om att jag hört den betydligt tidigare.

Enligt artikeln om Karl Nilsson kommer visan just från Alla 4. Artikeln saknar dock källhänsvisningar. Även på Povel Ramel-sällskapets sajt står det ”från showen Alla 4 1960”.

Den äldsta tryckta versionen av visan, enligt Svensk visarkiv, är från sångtextboken Lingonben, 1978. //Rotsee (diskussion) 23 april 2015 kl. 20.28 (CEST)

Kort i bandy

Undrar om någon kan svara på frågan som jag postade på diskussion:Bandy. Skogsvandraren (diskussion) 24 april 2015 kl. 08.32 (CEST)

Har svarat där. /Hangsna (diskussion) 24 april 2015 kl. 08.52 (CEST)

Brudslöjan

Råkade idag på artikeln Brudslöjan, Jämtland, som enligt Svensk uppslagsbok ligger i Norge. Den var tidigare kb-märkt kring det faktum att den låg på gränsen, tyvärr hade den som lagt in mallen inte förklarat om det var det personen anade. Koordinaterna som anges ligger faktiskt i Norge. Googlingsresultat säger att vattenfallet ligger precis vid gränsen, och att det nås via vägar från svenska sidan, men att det lättast nås via vägar från svenska sidan behöver ju inte betyda att det ligger i Sverige. Här det någon som vet i vilket land vattenfallet ligger eller om det verkligen har delar på båda sidor gränsen?FBQ (diskussion) 18 april 2015 kl. 22.06 (CEST)

Försökte titta på ekonomiska kartan, det är inte helt tydligt, men det ser verkligen ut som vattenfallet möjligen börjar i Sverige.FBQ (diskussion) 18 april 2015 kl. 22.10 (CEST)

Konsulterar man norgeskart finner man Brudesløret på norska sidan.--Skogsfrun (diskussion) 19 april 2015 kl. 09.41 (CEST)

Alla kartor jag kollat på säger ganska tydligt att själva fallet ligger ca 40 meter nordväst om gränsen. Har kollat google (sattelit och karta), eniro (flyg och karta), openstreetmap och bebyggelseregistret. De är relativt samstämmiga allihop. --Averater (diskussion) 19 april 2015 kl. 10.39 (CEST)

Frågan är hur utsträckt det är, huvuddelen verkar definitivt ligga i det stora landet i väster. Väldigt få vattenfall är punktformiga. -- Innocent bystander (diskussion) 19 april 2015 kl. 13.48 (CEST)

Jag har inte varit där men tyckte på kartorna se att det var ett ställe där det var klart brantare än resten vilket låg i Norge. Delar av forsen ovan fallet verkar dock även ligga i Sverige. Särskilt på den norska kartan där det finns gott om höjdkurvor synns ett klart brantare parti än restrerande. --Averater (diskussion) 19 april 2015 kl. 18.21 (CEST)

Vattenfall är väl i och för sig hyfsat punktformiga, även om inte forsar är det. Det krävs ju något slags stup för att det ska bli ett fall.--Skogsfrun (diskussion) 19 april 2015 kl. 18.28 (CEST)

Västanåfallet har jag besökt, och det är inte särskilt långt från där jag bor. Det är väldigt långt ifrån punktformigt. Just nu kommer jag inte in på länsstyrelsens hemsida, men minns jag rätt så är de 9 hektar som naturreservatet omfattar bara fallet, och stränderna runt det. -- Innocent bystander (diskussion) 20 april 2015 kl. 09.09 (CEST)

Av bilden i artikeln att döma så är Västanåfallet snarare en fors än ett vattenfall. Definitionen av vattenfall är ju att vattnet kan falla rakt ner. /ℇsquilo 20 april 2015 kl. 15.49 (CEST)

Borde artikeln flyttas till "Brudslöjan, Nordtrøndelag"? Jörgen B (diskussion) 22 april 2015 kl. 21.48 (CEST)

Med tanke på att den andra artikeln inte är skriven än, så kanske det räcker med att bara ta bort särskiljningen? -- Innocent bystander (diskussion) 23 april 2015 kl. 20.21 (CEST)

Jag invänder mot definitionen av vattenfall, och likaså gör artikeln vattenfall (se "typer", i alla fall om det där med "egen nedfallsdam" inte är ett jättestrikt krav/om Västanåfallet har nedfallsdammar). Det är väl en fråga om idiolekt, men Västanåfallet har jag inga problem med att kalla (ett långt) vattenfall. En fors tänker jag mig något betydligt flackare (och kanske inte ens att vattnet måste forsa över stenar i en lutande eller svagt lutande stenar i hela vattendragets riktning för att jag ska kalla det vattendraget en fors). flinga 25 april 2015 kl. 17.22 (CEST)

Jag förmodar att esquilos protest handlar om huruvida vattnet "faller fritt" åtminstone en liten sträcka, eller det i stället hela vägen "rinner" på ett underlag. Jörgen B (diskussion) 29 april 2015 kl. 23.35 (CEST)

Vad är en nedfallsdamm?

Jag tolkade inte ordet "nedfallsdamm" i artikeln vattenfall som att det skulle syfta på den sträcka där vattnet faller fritt, utan snarare på den "relativa platån" efteråt. Jag bestämde mig dock för att kontrollera saken. Då visade det sig att nedfallsdamm saknas både i SAOB och i SAOL. När jag googlade, fick jag totalt sex träffar, varan fem var vår artikel Vattenfall och dess kloner, och den sjätte handlade om "rengöring från radioaktivt nedfallsdamm". Det vore därför bra om någon kunde klargöra detta ords ursprung och betydelse. Jörgen B (diskussion) 29 april 2015 kl. 23.35 (CEST)

Troligen en hemsnickrad översättning av engelskans "plunge pool", se den engelska wp-artikeln waterfall (typ-listan).--Skogsfrun (diskussion) 30 april 2015 kl. 07.14 (CEST)

Har personligen enbart sett ordet nedfallsdamm i sammanhang där det handlat om radioaktivt stoff. (Kanske oftare som: Radioaktivt damm (från nedfall). Eller: Radioaktivt nedfall [...] det radioaktiva dammet [...].) //Vätte (diskussion) 30 april 2015 kl. 14.32 (CEST)

Jo, bara för att förtydliga, jag tänkte också att det syftade på den "relativa platån". Nedfallsdam kan mycket väl vara ett hemmasnickrat påhitt av någon. Jag uppfattade Esquilos invändning ungefär likadant, tror jag, men tyckte definitionskravet var lite strikt.. jag tror inte att det stämmer med min uppfattning om begreppet (beroende på hur strikt man tolkar "falla fritt"), men det kan förstås mycket väl också vara just jag som har en avvikande uppfattning. flinga 30 april 2015 kl. 20.58 (CEST)

Ftp format

Jag använde Wordpad som dokument till startsidan till greekertok.se, men likväl blir resultatet kasst. Vad beror det på? Vilket program ska man använda till sin hemsida med ftp? Jag använder ftp classic. Obelix (diskussion) 9 maj 2015 kl. 13.31 (CEST)

Filen borde överföras oförändrad med ftp, så att du använder det protokollet för överföringen borde inte spela någon roll. Att du använder Wordpad som textredigerare borde inte heller spela någon roll (en del enkla textredigerare har problem med radbrytningskonventioner etc., men sådant verkar inte spela in här).

Ditt problem kanske är att sidan tolkas som HTML trots att den skrivits som ren text. I HTML tolkas all "whitespace" (mellanslag, radbyten etc.) som ett enda mellanslag, medan en vanlig konvention i textfiler är att stycken skiljs åt med dubbla radbyten.

Jag antar att du antingen måste skriva filen som HTML (några taggar räcker) eller få webbservern att berätta att filen är text/plain. Jag vet inte vad du kallar filen. Om en fils namn slutar på .txt så brukar den tolkas som en textfil, men beroende på webbserverns inställningar kanske en sådan fil inte kan nås med bara (http://)greekertok.se som adress. Med t.ex. Apache kan man vanligen ändra detta själv.

--LPfi (diskussion) 9 maj 2015 kl. 15.07 (CEST)

orts namns betydelse

Hej. Är det nån som kan beskriva ordet ROP betydelse när det gäller ortsnamn i västernorrland har två ex som är ropnäs tjärn samt ropängen. Kan det betyda nybruten skogsmark? ropängen ligger också vid vatten kan det ha ett samband med vatten? tacksam för svar mvh Magnus

Hittar ingen källa, men noterar att namn på rop finns dels i ett bälte över mellansverige från Uppland till Bohuslän och söderut efter ostkusten samt några relativt koncentrerade områden i främst Jönköpings län, och dels ett område från främst Västernorrlands län och norrut.Fel, de finns någorlunda jämt fördelade från Småland till Norrbotten. Tittade bara på första sidan av 2 (3). Det är 208 förekomster av rop-, en max 100 i taget kan visas Allt enligt sökning på Lantmäteriets kartsök och ortnamn. Kan det inte ha med verbet ropa att göra? Ritz dialketlexikon ger kanppast något annat i detta sammanhang användbart. i SAOB hittar jag möjligen en specialbetydelse, som möjligen skulle kunna återfinnas i något våtmarksnamn, nämligen avseende "groddjurs kväkande" - men om det är så vet jag förstås inte. Jag gissar att det vanligaste är att platsen associeras med någon form av (kommunikativt) ropande. Kanske i samband med exempelvis vallgång? Eller att ett särskilt eko, kanske uppfattats vara utmärkande för platsen? Men jag bara spekulerar. Kanske Stiwed har möjlighet att ge ett med välunderbyggt svar? Taxelson (diskussion) 10 maj 2015 kl. 23.18 (CEST)

Ett exempel som kanske kan vara något liknande är Ropstensvägen i Sigtuna. Den går ned till vattnet, och där fanns för länge sedan en plats (sten) där man ställde sig och ropade efter en båt som kunde föra en över vattnet. Om detta gäller för Ropsten (gränsen mellan Stockholm och Lidingö) i Stockholm, och även för liknande "rop"-orter i Västernorrland, vet jag inte. Men Taxelsson nämner även han en koppling till vatten, dvs kan ha varit någon form av enklare "färjeförbindelse" med eka, eller liknande. --Xauxa (diskussion) 11 maj 2015 kl. 00.11 (CEST)

Jag tittade igenom ett större antal på kartan, och en överväldigande andel ligger vid vatten, och vanligen vid sådana där man bör ha kunnat ropa till någon på andra sidan att hämta med båt. I det samiska området verkar dock finnas några rop- som inte ligger så till, och antagligen är förvanskningar av samiska namn/ord med någon annan betydelse.Taxelson (diskussion) 11 maj 2015 kl. 08.23 (CEST)

Hej väldigt tacksam för fina o engagerade svar. Och när jag drar mig till minnes så hade jag hört om ropsten vid Stockholm vill minnas att själva stället heter ropudden el nåt liknande. Finns just vid rop ängen i gamla avstyckningar på lantmäteriet, där det benämns rap ängen, men det kan nog vara en liten förvrängning av ordet. Jag va inne lite på nån form av bebyggelse el nybruten mark alt vall fäbod som jag nämnde tidigare. Va inne lite på förkortningen av torp som benämns ibland orp och om det kan ha kastas om. Men det verkar inte så. Dom ställen som jag nämner i västernorrland där ligger det på båda ställen fäbodar med lite uppbryten mark. Men det behöver ju inte ha nån betydelse för ordet. På bägge ställena kan man faktiskt ha ropat över till andra sidan, tjärnen ex är inte större än så. Iallafall så tackar jag o bugar för era svar. Mvh Magnus

Hej kollade på sida CEST bifogade!! där ser jag nåt besynnerligt där finns ordet rap hus, rap skjul. Betyder förvaring? på nämnda rap-änget så är det flera uppstyckade skiften och på varje skifte står en lada ca-6-8st kanske fler.Kan dessa benämnas som förvaring? Och som jag trott att rop och rap bara var en formuleringsmiss, men isåfall betyder det då att rop betyder det som ni gett ex på. Och vi har nu "kanske" helt plötsligt 2 betydelser. Vem vet? intressant är det iallafall tycker jag, tack mvh Magnus

Ja, rap- är säkerligen ett annat förled än rop-, eller kanske flera. Verkar finnas en del samiska ock kanske också finska namn, vars innebörd jag inte kan svara på. Angående Rappestad i Östergötland finns en härledning till fornsvenska rapa i betydelsen falla, rasa (kanske om jordslänt e.d). Se referens i länkad artikel. Kanske denna betydelse kan vara relevant på andra håll också. Taxelson (diskussion) 11 maj 2015 kl. 19.29 (CEST)

Angående ladorna. Jag tror inte att dessa har givit namn åt änget. Lador har säkert funnits på varje någorlunda värdefull täckt, och alltså inget som fungerar som kännemärke och namnet är gissningsvis betydligt äldre än ladorna, vilka gissningsvis kommit dit i samband med senaste skiftesreform (fast kan ha haft föregångare, förstås) Om det sedan är änget eller något berg, sjö, bäck e.d som först kallats rap- i området är inte alltid så lätt att avgöra. Taxelson (diskussion) 11 maj 2015 kl. 19.39 (CEST)

Här [16] finns en möjlig lösning. Rape- kan vara ett lån från finskans rapa- som syftar på kärr eller dyig kärrmark och främst syftar på mossar. Om det skulle kunna vara ursprunget här vet jag inte.FBQ (diskussion) 12 maj 2015 kl. 08.20 (CEST)

Otroligt vilka seriösa svar ja nog är det som du skriver, denna plats vi nämner har jag "fysikt" kollat på, och ladorna ligger i foten på ett berg med typ sand mjäle som rasat till synes ganska ofta också. Och platsen är kraftigt dikad dvs förr va det nog väldigt blött, sumpigt Tack än en gång mvh Magnus

Telefonnummer?

Vad är telefonnumret till ¨företaget be2 s. a.r.1 organisationsnummer B123206 85.11.21.230 15 maj 2015 kl. 16.03‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Fråga 118 118. --Larske (diskussion) 15 maj 2015 kl. 16.14 (CEST)

Testa 118 119 i stället då de tydligen håller till i Luxemburg. /Annika (diskussion) 15 maj 2015 kl. 17.25 (CEST)

"Det går inte heller att kontakta företaget annat än via brev till Luxemburg, trots att de marknadsför sig i Sverige". --Larske (diskussion) 15 maj 2015 kl. 18.40 (CEST)

Plikter och skyldigheter vid yttre angrepp

Nu har jag hamnat i en diskussion om vilka skyldigheter och plikter man har om staten/samhället blir attackerat och man hamnar i väpnad konflikt. Visst var det så att i Om kriget kommer fastslås att man har sådana skyldigheter oavsett om man är soldat eller inte? Och vad säger folkrätten - är det en obligatio erga omnes att försvara varandra under sådana omständigheter? Eller är det bara en personlig moralfråga, är obligatio erga omnes bara på statsnivå, är det upp till var och en och frivilligt så länge som man inte är direkt inkallad?Klementin (diskussion) 17 maj 2015 kl. 14.08 (CEST)

Totalförsvarsplikten gäller alla medborgare. Eller har jag missuppfattat din fråga? /ℇsquilo 17 maj 2015 kl. 18.14 (CEST)

Har alla länder dylik plikt?Klementin (diskussion) 17 maj 2015 kl. 19.01 (CEST)

Nej, inte ens alla länder som tillämpar värnplikt har totalförsvarsplikt. Det är en fråga som regleras genom nationell lagstiftning, men folkrättsligt finns det inga hinder för att ålägga alla medborgare dylika plikter. /ℇsquilo 18 maj 2015 kl. 10.51 (CEST)

En riktigt svår fråga för den enskilde blir om ens land blir ockuperat. Har man då värnplikt till förmån för det man upplever som sitt land, trots att ockupationsmatken anser att området tillhör dem och att sådant vore landsförräderi (att frivilligt kriga mot sitt land) och har infört lagar som säger så.--BIL (diskussion) 19 maj 2015 kl. 16.30 (CEST)

Men strida får man väl inte om man inte är soldat? Se illegal kombattant.--Skogsfrun (diskussion) 19 maj 2015 kl. 20.08 (CEST)

Jo det heter tydligen levée en masse.Klementin (diskussion) 19 maj 2015 kl. 20.40 (CEST)

Vill minnas att de arabiska medborgarna i Israel inte har riktigt samma skyldigheter när det kommer till att tjänstgöra i det militära. -- Innocent bystander (diskussion) 19 maj 2015 kl. 20.48 (CEST)

Fast Levée en masse har som jag förstår av engelskspråkiga artikeln aldrig använts i modern krigföring. Man ger exempel från revolutionskrigen, men då fanns ju inte genevekonventionen. Tydligen har åtalade illegala kombatanter i Bosnien åberopat principen.

Den ställer till det en hel del och det finns skäl att den inte använts - låt säga att en stad förklaras Levée en masse. Det skulle betyda att alla i staden räknas som soldater och giltiga militära mål: barn, handikappade osv. En anfallare skulle likaväl kunna använda principen för att slippa respektera folkrätten. Av samma skäl vore det svårt att tänka sig någon "försvarplikt" reglerad genom internationell rätt. Om en soldat ger upp och ger sig fången, då vore det ju kunna tolkas som medverkan till krigsbrott att låta fienden ge upp, vilket skulle strida mot en försvarsplikt. Det vore ju också meningslöst att skilja på civila och militärer eftersom alla skulle kunna räknas som stridande. Det finns ingen internationell rätt att åtala desertörer, det är upp till varje enskilt land och eventuella internationella avtal. Jag tycker nog att det är tämligen rimligt. --FBQ (diskussion) 19 maj 2015 kl. 23.20 (CEST)

Jo men på engelska wp står ju att det bl.a. hävdades i Bosnien, och att det är orsaken till folkkrigen under 1900-talet. Min tanke just nu är att levée en masse är den internationella termen för totalförsvarsplikt som f.ö. har en mycket underlig iw till military service.Klementin (diskussion) 20 maj 2015 kl. 03.25 (CEST)

Nja, så tolkar jag det inte. Istället verkar det av de texter som beskriver det som ett ganska speciellt undantag i Tredje genevekonventionen 1929. Normalt är ju i de flesta länder att personer inkallade i armén genom försvarsplikt bär uniformer, vare sig de inkallats som soldater eller i andra funktioner.

Efter att ha läst lite här [17] är tydligt att också att levée en masse syftar på mycket specifika situationer: Normalt skall "folkstorm" eller liknande i brist på uniformer eller motsvarande bära speciella kännetecken, en armbindel räcker ju normalt, och det borde ju i de flesta fall inte vara svårt att ordna så det är nog inte det regelverket är tänkt att utgöra ett undantag ifrån, i stället handlar det om att det skall finnas en tydlig befälsordning, och ansvariga ledare för stridande förband för att de skall räknas som "legala kombattanter". Det är alltså tydligt att det endast handlar om områden som ännu inte ockuperats av fienden, men där befolkningen inte hunnit inkallas. Om det finns en organisation motsvarande svenskt hemvärn, landsstorm och civilförsvar eller liknande finns ju redan en fast organisation i fredstid, och hemvärnsmän har sina uniformer i hemmet och det finns inget skäl att behöva gå i strid ouniformerad. --FBQ (diskussion) 20 maj 2015 kl. 14.17 (CEST)

Man behöver inte vara soldat för att vara kombattant. Även motståndsmän räknas som kombattanter om de uppfyller Haagkonventionens krav (enhetligt igenkänningstecken, bär vapnen öppet, följer folkrätten etc.) /ℇsquilo 20 maj 2015 kl. 17.34 (CEST)

Identifying a choir

Moved from Wikipediadiskussion:Ambassaden

The building worker choir from Stockholm, 1964

During the 5th World Assembly of Choirs, that took place in Tel Aviv in July 1964, a choir appeared from Stockholm: "The Building Workers Choir". I could not find any information on this choir in English, but it may be of some significance in the Swedish music culture of the 60's? [...] Oyoyoy (diskussion) 22 maj 2015 kl. 18.00 (CEST)

End of moved text

When googling the Swedish translation of the name, "Byggnadsarbetarkören", I found issue 4/2013 of "Samklang", where the 80-year jubilee of the choir is described on page 6--7. "Samklang" is a periodical issued by Svenska Arbetarsångarförbundet (translated roughly as "the Swedish Worker-Singer Association"). From the article, the 60's don't seem to be especially significant for the choir, but it is mentioned that in 1975, they became the first choir to sing in the UN building in New York. They are described as the only building workers choir in Sweden, possibly in the world. I can't find anything else of substance about the choir on the web, but it is not unlikely that printed sources exist. //Essin (diskussion) 22 maj 2015 kl. 19.09 (CEST)

Thank you for your enlightening answer. Oyoyoy (diskussion) 24 maj 2015 kl. 07.04 (CEST)

Föreståndare för Askersunds flickskola

Känner någon till någon av föreståndarna för Askersunds flickskola? Skolan låg i en liten ort, men var en av de fem första riktiga skolorna för kvinnor i Sverige, och den andra i ordningen, så den är ganska viktig, även om informationen om den tycks vara mer obskyr än för de andra fyra ur den gruppen. Om alla bidrar med någon, kanske man kan pussla ihop en lista. Känner någon till någon av dem? Mvh--Aciram (diskussion) 22 maj 2015 kl. 19.35 (CEST)

Svenska wikipedias första artikel.

Vilken artikel var den första i svenska wikipedia?

Se Svenskspråkiga Wikipedia#Starten 2001. /Annika (diskussion) 24 maj 2015 kl. 00.53 (CEST)

Åtalsanmälan

Vad är definitione för åtalsanmälan? Är det en myndighet som går till åklagare och ber den åtala? Det vill säga vad polisen gör efter att jag polisanmält men andra myndigheter gör direkt, till exempel IVO och arbetsmiljöverket? Gäller det alla myndigheter? Jag hittar ingen källbelagd definition så har någon en sån vore det toppen så att artikeln åtal han uppdateras.--LittleGun (diskussion) 24 maj 2015 kl. 11.44 (CEST)

@LittleGun:Vänder man sig till Statens ansvarsnämnd med åtalsanmälan?[18] Klementin (diskussion) 24 maj 2015 kl. 12.54 (CEST)

Nej, enligt texten på din länk är Statens ansvarsnämnd en som kan pröva en åtalsanmälan, bland annat, och då mot personer med högre befattningar inom myndigheter. Åtalsanmälan verkar göras av myndigheter som upptäcker något brottsligt generellt. Verkar vanligast för miljö och arbetsmiljöbrott, och ibland verkar polisanmälan göras (också eller om det är samma sak):[19], [20], [21].--LittleGun (diskussion) 24 maj 2015 kl. 13.23 (CEST)

I sammanhanget här verkar det gälla vid alla offentliga anställningar. /Hangsna (diskussion) 24 maj 2015 kl. 14.02 (CEST)

Det gäller även miljöbrott där länsstyrelser som upptäcker misstänkta brott av enskilda är skyldiga att göra anmälan till åtal.[22] Edaen (diskussion) 24 maj 2015 kl. 14.08 (CEST)

En myndighetschef som jag känner säger att det är det man (åklagaren) lämnar in när man väcker åtal.Klementin (diskussion) 24 maj 2015 kl. 14.13 (CEST)

Språkfråga om normen

Finns det något ord för när det finns ett ord för företeelser som avviker från normen, och ordet för normen saknas eller är samma som det övergripande begreppet? Jag tänker på sådana ord som fotboll kontra damfotboll (förr), TV kontra färg-TV, senare tv kontra platt-tv och ännu senare tv och tjock-tv. Visst, man kan säga platt-tv idag, eller svart-vit tv, men använder man det ordet utan bestämning förutsätts det oftast en "vanlig" tv. Ett annat exempel att det finns ord för många funktionsnedsättningar men inte något ord för den som inte har funktionsnedsättningen utom "icke-X". Jag hoppas jag har förklarat vad jag är ute efter. Sjö (diskussion) 24 maj 2015 kl. 20.06 (CEST)

Menar du vad den grammatiska termen för ord som cis-person är eller för ord som transsexuell?Klementin (diskussion) 24 maj 2015 kl. 20.20 (CEST)

Kan det vara retronym?//Hannibal (diskussion) 24 maj 2015 kl. 20.22 (CEST)

 Gillar. Kul att det finns ord för allt och att det finns folk som vet vad de betyder!--LittleGun (diskussion) 24 maj 2015 kl. 20.45 (CEST)

Det finns ord för åtminstone en avsaknad av funktionsnedsättning: Neurotypisk! -- Innocent bystander (diskussion) 24 maj 2015 kl. 20.47 (CEST)

(redigeringskonflikt) Eller vet vad man ska söka på när man egentligen är för trött för att tänka :-) Själv sökte jag på otecknad som jag hade för mig hade den rätta termen i sig. Mycket riktigt låg den i kategorin:Retronymer. Och visst är det coolt att det finns så många termer.//Hannibal (diskussion) 24 maj 2015 kl. 20.50 (CEST)

Jag menar mera om det finns ett namn på företeelsen att det finns ett ord för den ena halvan av ett begreppspar men att det särskilda ordet för den andra halvan saknas eller är ovanligt. Det är någon form av obalans, och jag tänkte att det kunde finnas någon som myntat ett ord i någon diskussion om normkritik. Sjö (diskussion) 25 maj 2015 kl. 06.25 (CEST)

Språkhistorisk fråga om valör och skällsord

Jag läser om fotbollsspelaren Henrik Larsson att han som barn fick höra ordet "neger" och lärde sig att det var ett skällsord. Av hans födelseår att döma borde incidenten han återger i artikeln jag läser ha inträffat under andra halvan av 1970-talet.

Jag minns inte personligen att jag som vit fick veta att mörka personer uppfattade ordet som ett förklenande skällsord förrän under... mycket sent 1980-tal, men jag tror faktiskt under tidigt 1990-tal, det är svårt att minnas exakt. Däremot minns jag att jag trodde att det var ett värdeneutralt ord och helt enkelt en beskrivning under den period som Henrik Larsson talar om.

Jag är inte personligen bekant med honom, men kan i och för sig mycket väl ha använt ordet "neger" inför svarta under den period som talas om. Detta utan någon nedlåtenhet.

Ni andra som minns denna tid, hur minns ni det? Klementin (diskussion) 13 maj 2015 kl. 19.00 (CEST)

Min uppväxt influerad i detta av min far som hade täta kontakter med USA från tidigt 1950-tal och vi följde nogsamt samma termer och värderingar som i USA. Och neger uppfattades i min familj som ett skällsord redan från 1950-talet, jag har för mig ordet då var "svarta". "afroamerikaner" kom senare. Yger (diskussion) 13 maj 2015 kl. 19.14 (CEST)

Men Myrdals bok om "negerproblemet" utkom bara något år innan 1950-talet... Jag ifrågasätter inte ditt inlägg, men se An American Dilemma. Klementin (diskussion) 13 maj 2015 kl. 20.09 (CEST)

Jag minns inte att det då (slutet 70-talet) fanns några problem med att säga "negerboll" i alla fall. Sedan fanns det inte så många mörkhyade i de mörka delarna av Småland, så det fanns inga att tilltala. De som fanns var adopterade, och de betraktades inte av oss som främmande på något sätt. Vi hade en adopterad i min klass, och det vi uppfattade som avvikande, var att han bröt på en störig Stockholms-dialekt. -- Innocent bystander (diskussion) 13 maj 2015 kl. 20.45 (CEST)

Att döma av sökfunktionen http://tidningar.kb.se/ nådde det aktuella ordets frekvens en höjdpunkt i svenska tidningar 1968 (Martin Luther King, John Carlos och Svarta pantrarna) för att därefter sjunka kraftigt. År 1968 användes ordet för övrigt flera gånger i Maria Gripes barnbok Nattpappan. /Annika (diskussion) 13 maj 2015 kl. 21.02 (CEST)

Min far besökte USA på en längre studieresa 1953 och var mycket influerad av Myrdals bok (och upprörd över hur afroamerikanerna behandlades i Södern). För oss barn på 1950-talet var neger lilla svarta Sambo, och pipps pappa, båda lite smålöjliga figurer med bastkjol, inga riktiga personer även om vi i skolan fick lära oss att i Afrika bodde det negrer. Frågan är om tidningarna 1967 inte skrev om Negerfrågan, dvs om de verkligen benämnde individer som negrerYger (diskussion) 13 maj 2015 kl. 21.17 (CEST)

Jag är ju ung i sammanhanget, men jag tror nog att det varierade mycket med miljö och medvetenhet. Jag upplever att de flesta yngre på 1980-talet var väl medvetna om att det var ett inte var ett helt passande ord. Å andra om man sällan eller aldrig träffade några "negrer" behövde man ju inte heller problematisera användingen. Jag dock väl hur jag skämdes i slutet av 1990-talet när min farmor kallade ett barn litet barn "ett litet niggerbarn, en liten svarting" - utan att mena något nedsättande. Hon var född 1916 och jag tror nog att ganska många i hennes ålder då ännu var helt omedvetna om att det skulle ligga något nedsättande i ordet. På googlebooks hittar jag första belägget på neger som nedsättande från 1968. Det verkar dock finnas gott om böcker som använder det under hela 1970- och 1980-talet, även väl etablerade författare, det verkar vara under andra häften av 1980-talet som det blir vanligare med "neger" i citat av andra eller av andras åsikter eller tydligt återgivande av rasistiska citat. Fataburen 1992 som handlar om invandring är kännetecknande för ordets ställning då: Bland de många skiftande upplevelserna av utlänningar finns det något där det formligen bubblar av återhållen berättarglädje: "Min första riktiga neger". Många anser ordet neger är stötande i dag och ber om ursäkt för språkbruket., så det är nog först på slutet av 1980- och 1990-talet som föreställningen om neger som en mindre lämpligt begrepp blir mer etablerad.FBQ (diskussion) 14 maj 2015 kl. 00.31 (CEST)

En debatt i en skånetidning 1991 verkar vara första belägget jag hittar på att negerbollar skulle ha ansetts olämpligt.FBQ (diskussion) 14 maj 2015 kl. 00.36 (CEST)

Jag gick i högstadiet 1981-84. I den historiebok vi hade då (tryckt 1981) används ordet "neger" konsekvent om svarta, t ex när man skriver om "negerledaren" Martin Luther King och medborgarrättsrörelsen. I motsvarande bok på gymnasiet (tryckt 1985) används däremot ordet "svarta". Det avspeglar nog en dåtida glidning i språket, men jag kan inte minnas att någon under min skoltid skulle ha bedömt ordet "neger" i sig som nedsättande. /FredrikT (diskussion) 14 maj 2015 kl. 01.23 (CEST)

Utan att ha ordentligt på fötterna om exakt tidsrymd vill jag inflika att eftersläpningen mellan att ord i tämligen stor utsträckning används nedlåtande mot minoritetsgrupper och att majoritetsbefolkningen kommer fram till att de kanske bör betraktas som pejorativa begrepp de bör behandla med försiktighet eller helst sluta använda förmodligen handlar om ett gäng år, särskilt i en tid före internet och när det handlar om grupper många mer sällan stötte på. /Julle (diskussion) 14 maj 2015 kl. 03.30 (CEST)

jag kom på fler exempel som går att tidsbestämma. Josefine Baker kallades negress, men i grunden är det 1930-talet uppemot 1960. Duke Ellington när han spelade med Alice Babs 1963 kallades aldrig neger i media. Floyd Patterson benämndes runt 1959 som neger men inte vid returmatchen något år senare. Eartha Kitt som var stor i svensk Tv omkring 1960 benämndes mulatt som ansågs "finare" benämning än neger.Yger (diskussion) 14 maj 2015 kl. 11.34 (CEST)

När jag gräver ännu längre bak i minnet så tror jag det var Louis Armstrong och jazz som var mitt i brytningen. Jazz kallades negativt "negerdans" tidigt 1950-tal av vissa medan tidens intellektuella tyckte jazz var toppen och de som kallade det negerdans var primitiva vildar. Tiden stora Louis benämndes i början av 1950-talet neger men det epitetet för honom blev mycket kontroversiellt i USA (och av de i Sverige som följde USA) runt 1956-1957. Att Floyd kallades n~boxare till 1960, var nog bara att sportjournalisterna låg lite efter i "korrekt" språkbruk.Yger (diskussion) 14 maj 2015 kl. 12.09 (CEST)

I Duke Ellingtons biografi från 1978 av sonen Mercer Ellington står, s. 9: it was only "written in the book" that blacks were free then. At that time, too, they were "colored". It would have been an insult to use the term "black", as is common today. Klementin (diskussion) 14 maj 2015 kl. 12.40 (CEST)

Så vitt jag förstår, bör jag väl skriva, handlar detta om år 1919.Klementin (diskussion) 14 maj 2015 kl. 12.44 (CEST)

Samma period skriver Louis Armstrong om i sin Satchmo, s. 10, där ordet färgad är det diskriminerande. Där berättas om skyltar i spårvagnen i New Orleans som förevisar platser "för färgade". Jag ser inte när jag skummar i böckerna att de använder ordet neger.Klementin (diskussion) 14 maj 2015 kl. 12.52 (CEST)

När blev "negress" pejorativt? Det jag minns från 70-80-talen är att det oftast användes för att beskriva en skönhet. Idag hör jag det aldrig användas? -- Innocent bystander (diskussion) 14 maj 2015 kl. 11.47 (CEST)

Med hjälp av ovannämnd sökfunktion för svenska tidningar har jag kommit fram till att de allra flesta träffarna på orden "neger" och "negress" under 1970-talet avser aftontabloidernas porrfilmsannonser. /Annika (diskussion) 14 maj 2015 kl. 11.57 (CEST)

(ler) Jag tror inte jag tillhörde målgruppen på den tiden! -- Innocent bystander (diskussion) 14 maj 2015 kl. 12.02 (CEST)

Jag minns en historia jag hörde i min ungdom. Jag kan inte tidfästa den exakt men andra hälften av 1980-talet är mest troligt. På en skola i Småland lärde personalen ut att man inte fick beställa en viss godsak under det vedertagna namnet, utan skulle säga exampelvis "chokladboll". Så kom skolans enda svarta elev dit vid ett tillfälle och beställde - en negerboll. Personen ifråga var tydligen helt omedveten om att ordet skulle vara opassande på grund av sina konnotationer. Under min uppväxt fick jag lära mig att "nigger" var nedsättande, men att "neger" helt enkelt betydde "svart". Antalet mörkhyade var dock tämligen begränsat i min närhet. De få som fanns var exotiska inslag i gatubilden. Jag umgicks mest i kretsar där "politisk korrekthet" var ett skällsord, i den mån begreppet förekom - jag kan inte erinra mig att det användes, men företeelsen sågs med oblida ögon och närmast förakt. Någon rasism i betydelsen "den vita rasens överlägsenhet" minns jag dock inte att jag stötte på mer än i litteraturen. Ingen skall alltså förledas att tro att miljön var främlingsfientlig eller högerextrem. Många vägrade att anpassa sitt språkbruk efter tidens trender, men alla som frimodigt sade "lappar" eller "zigenare" styrdes inte av förutfattade meningar i umgänget med enskilda personer. Jag har dock lärt mig att vi faktiskt har behov av "fördomar". Vi kan inte möta allt i livet som om vi vore spädbarn, nyss komna till världen. Vi måste dra nytta av våra erfarenheter när vi bedömer okända företeelser. Rädsla för det främmande (på grekiska "xenofobi") är delvis en överlevnadsinstinkt. Det är också intressant att iaktta samhällsdebatten, där det ofta talas om hur farligt det är dela upp människor i "vi" och "de". Jag instämmer i riskerna med detta, men är det inte just det talet om oss 87 % som inte röstade på sverigedemokraterna medför? Tostarpadius (diskussion) 14 maj 2015 kl. 13.15 (CEST)

Några alternativ till "zigernare" annat än (det inte mycket bättre) "tattare" kände vi inte till. Ett sätt att dölja varifrån de mörka dragen kom, var i min släkt, att säga att vi hade "valloner" i släkten. Jag tror det till och med fanns de i släkten som själva gick på det, och vilka fortfarande tror det. Säger man en sak tillräckligt ofta, så blir det sannt till slut. -- Innocent bystander (diskussion) 14 maj 2015 kl. 15.32 (CEST)

Det där med "valloner" har använts även i andra fall. En bror till min mormor sade om sin farmors far att han var "tvättäkta vallon". Vad jag vet var han dock bördig från Tyskland, utan känd anknytning till nuvarande Belgien. Tostarpadius (diskussion) 17 maj 2015 kl. 17.50 (CEST)

Nu säger en vänsterorienterad äldre herre till mig, att det var Göran Palm som i En orättvis betraktelse som väckte debatten om n-ordet i Sverige. Men hans egen tidsangivelse stämmer med Ygers, inte med min.Klementin (diskussion) 14 maj 2015 kl. 13.56 (CEST)

Jag undrar om det stämmer. Jag hittar flera i googlebooks belägg på att han själv använder ordet "neger" under 1970-talet, även om det verkar som han 1970 kommenterat att ordet inte accepteras av afroamerikaner. Möjligen tänker han då på i USA eftersom han ändå själv verkar använda det. Jag tycker annars att bilden går väl ihop, det har funnits en kritik mot ordet neger i svenskan åtminstone sedan slutet av 1960-talet, men den har haft en ganska begränsat genomslag. I början av 1980-talet får det så pass genomslag att man anser att ordet bör uteslutas ur skolböcker och andra ord väljas i stället. Det är dock i sluter av 1980- och början av1990-talet som det får genomslag hos gemene man och att användandet av ordet neger i tal börjat uppfattas som olämpligt, och då har det funnits grupper som av ett eller annat skäl inte varit delaktiga i omsvängningen. Jag hade en ungefär jämnårig svart skolelev i slutet av 1980-talet gick under ett öknamn i vilket "neger" ingick. Jag upplevde nog att de flesta då var medvetna om att det inte var helt neutralt. Det uppfattades nog ändå inte då som rasistisk. Jag upplevde nog inte heller att man reagerade på att möta det i tal eller skrift och att "negerboll" skulle vara kränkande tror jag inte att någon uppfattade. FBQ (diskussion) 14 maj 2015 kl. 14.40 (CEST)

Här är en artikel om en svensk kursbok i litteraturvetenskap, lanserad 1990 och använd i otaliga nyutgåvor under mer än två decennier, där ordet "neger" konsekvent används som ett neutralt ord, och som alltså först i fjol väckte någon offentlig debatt. /FredrikT (diskussion) 14 maj 2015 kl. 14.47 (CEST)

I en lärobok i historia för gymnasieskolan utgiven av Natur & Kultur 1978 skrev de i varje fall konsekvent svart, inte "neger". Jag har också ett minne från 1976/77 om att "neger" ansågs vara ett olämpligt ordval, även om detta var den bland skolelever mest utbredda benämningen på personer av afrikanskt ursprung. /Annika (diskussion) 14 maj 2015 kl. 16.02 (CEST)

Jag tror att det var Vietnamdesertörer på 60-talet som inte kunde skilja neger från nigger och inte begrep att "samma" ord inte behöver betyda samma sak i olika språk.

Men i Sverige har ordet svart aldrig varit neutralt (utom möjligen för de allra yngsta generationerna svenskar). Vi har associationer som svart(-konst, -jobb, -bygge, -sjuka), svarta affärer (pengar etc.). Det svarta har i religion och mytologi förknippats med omoral och ondska, för Jesper Svedberg var Djävulen den svarte mannen, osv. och jag tycker själv att det känns kränkande och nedvärderande att använda s-ordet om någon människa. Därför undrar jag hur n-ordet kom in i svenska språket? Har det från början varit en förmildrande omskrivning för att undvika ordet svart?? (Ungefär som när det hemska och ödesmättade ordet kräfta byttes ut mot cancer - som i dag kanske låter värre än kräfta.) /Dagsuddare (diskussion) 14 maj 2015 kl. 21.42 (CEST)

Jag tror att Annika kan ha rätt i att ordet börjat bli olämpligt i offentliga sammanhang redan innan tidigt 1980-tal. Själv kan jag nog inte svara, jag var för liten. Att jag kan minnas någon tidpunkt då jag först fick lära mig att det ansågs som ett mindre lämpligt ord till att det verkligen började ses som rasistiskt och direkt olämpligt i slutet av 1990-talet kan bero på att det var tidigt, men jag är född 1972 så jag kan inte svara inte minnas hur situationen såg ut 1976/1977.

Jag tror inte att det initialt var en förskönande omskrivning - äldsta belägg på neger är från 1680 - utan troligen ett försök att skilja på etniciteten och färgen - en orsak till att det blir svårt att via googlebooks hitta när ordet introduceras, och framgår det inte av sammanhanget kan det vara svårt att veta vad som menas med att någon är svart. SAOB visar dock att det använts vid sidan av neger länge - belägett I stället för det twungna transporterandet af Swarta till Antillerna, skulle man så ställa till att inga andra dit öfwerfördes än friwilligt antagna är från 1815 men ett belägg finns annars redan från 1776. Där finns åtminstone ett belägg från När var hur 1969 där man talar just om negerrörelsen, så åtminstone då ansågs det ju fullt acceptabelt även i ett uppslagsverk, någon som har motsvarande verk från 1970-talet kanske kan se hur man valt att göra där, jag har nog tyvärr inte så värst mycket och har jag något har det nog hamnat på vinden. Jag kommer ju annars att tänka på Hootenanny singers "En festlig dag" [23] - EP- skivan ligger här hemma någonstans - nu konstaterade jag att den är inspelad redan 1965 så det kanske inte är helt konstigt att de sjunger "negerbarn stacks ned med kniv", men man kunde ju annars tänka sig att de utan att på något sätt tillhöra någon radikalare gruppering ändå skulle kunna innefattas bland band med en vänsterprofil.FBQ (diskussion) 14 maj 2015 kl. 23.01 (CEST)

Du har rätt i att ordet neger är gammalt. Jag tror ändå att det i egenskap av inlånat ord har varit mer civiliserat, och att det därför kan ha blivit vanligare efter det att slavhandeln upphört då människor insett det moraliskt förkastliga med denna handel. Men det är bara en gissning från min sida.

Vad jag däremot vet är att ordet neger på 1950- och 60-talen var en helt neutral term. Att tala om svarta människor kunde däremot ge samma associationer som svart arbetskraft och liknande. Det gällde alltså att få folk att sluta upp med att använda en "rasistisk" term (som de själva uppfattade som neutral) för att i stället använda en "neutral" terminologi (som de själva uppfattade som möjligt nedsättande). Det gick - men det tog några decennier. /Dagsuddare (diskussion) 15 maj 2015 kl. 01.14 (CEST)

Neger kan kanske ha uppfattats som mer vetenskapligt, precis som cancer nog uppfattades som en vetenskaplig och precis term i jämförelse med kräfta. Annars tror jag snarare att neger fick sitt genomslag för att den term som var vanligast under 1600- och 1700-talet, "morian", också kunde syfta på och ofta användes om arabiska nordafrikaner och därför inte var särskilt tydlig. "Svarta" verkar ha varit ganska ovanlig term längre tillbaka, under 1800-talet verkar den vara en ganska vanlig term vid sidan om neger när man vill vara lite mer oprecis och poetisk, "de svartes världsdel", snarare en "rasmässigt" exakt.FBQ (diskussion) 15 maj 2015 kl. 12.09 (CEST)

Lina Sandell sjöng om Svarta Sara och från min barndom minns jag Evert Taubes rader: "Hellre snälla, svarta barn än vita i Sing Sing". Tostarpadius (diskussion) 17 maj 2015 kl. 17.58 (CEST)

Här skriver Bo Bergman: "Redan på 1960-talet klagades det på det aningslösa svenska bruket av neger". År 1971 gav förlaget Prisma ut boken Världens folk: en modern översikt som innehåller kapitlet "Negrerna i Amerika" och jag minns att ordet vid denna tidpunkt även användes av min dåvarande skolfröken, som dock var noga med att understryka att alla var lika mycket värda oavsett hudfärg. Jag tror bestämt att ordet därefter kom att användas allt mindre i seriösa sammanhang även om det förblev vanligt i dagligt tal under ett antal år. När moderatledaren Ulf Adelsohn 1985 gjorde sitt beryktade uttalande om "de stackars negrerna i Afrika" hade dock även allmänhetens språkbruk förändrats och detta ordval kom att uppfattas som rasistiskt. /Annika (diskussion) 15 maj 2015 kl. 20.23 (CEST)

Jag tror också att det är som du skriver. Jag minns, som jag nämnde tidigare, att ordet blev ifrågasatt i samband med att Vietnamdesertörer kom till Sverige (många av dem var svarta) och klagade på att neger lät som nigger. Men de flesta svenskar uppfattade ordet som fullständigt neutralt, i varje fall under hela 60-talet. Sveriges Radios korrespondent Arne Thorén sa ofta neger i radio utan att någon reagerade. (T.o.m. ordet nigger förekommer i en Kalle Anka-tidning från 50-talet som jag har kvar. Oktober 1950: Kalle hittar en bok och säger: "Jag vill bli en nigger, om det inte är en kokbok!" Och i Oktober 1951 förekommer "en stor ask negerkyssar". /Dagsuddare (diskussion) 15 maj 2015 kl. 22.11 (CEST)

Jag tvivlar på att "allmänhetens språkbruk" hade förändrats 1985. Men journalisternas språkbruk på Sveriges radio och teve hade förändrats. Vill minnas hur de förtvivlat försökte få Adelsohn att "erkänna" att det var fel att säga så, vilket han inte ville gå med på. Jag tror att Adelsohn här var i gott sällskap med "allmänheten". Vill minnas att Bo Bergman också tog upp detta i en språkspalt, där han försvarade Adelsohns språkbruk och menade att för många (de flesta?) var ordet helt neutralt. Vet inte om det går att få fatt i så gamla tidningsartiklar. Skulle vara intressant att se exakt hur han skrev. /Dagsuddare (diskussion) 16 maj 2015 kl. 07.31 (CEST)

Det var säkert många som använde ordet även 1985, i synnerhet vad gäller äldre åldersgrupper, men insikten i att detta kan uppfattas som rasistiskt och därför bör undvikas hade nog fått betydligt större spridning då jämfört med hur det var 10-15 år tidigare. /Annika (diskussion) 16 maj 2015 kl. 10.31 (CEST)

Jag och mina klasskompisar (födda 1963, södra Göteborgsområdet) var nog för unga för att få en vana att prata om "negrer". Däremot vande vi oss vid att göra negerbollar. Tanken att namnet på bakverket skulle vara olämpligt slog mig aldrig, eftersom vi aldrig använde n-ordet som sådant.--Paracel63 (diskussion) 16 maj 2015 kl. 13.57 (CEST)

Då är jag avsevärt mycket yngre än dig. Folk runt omkring mig (klasskompisar etc) kommer jag ihåg att de använde ordet, långt senare än. Jag uppfattade inte det som rasistiskt, men det kanske det var..?Klementin (diskussion) 16 maj 2015 kl. 16.27 (CEST)

I Lindome på 1970-talet fanns det å andra sidan knappt några invandrare med avvikande hudfärg. Så vi fick sällan testa N-ordet (eller någon ersättning).--Paracel63 (diskussion) 27 maj 2015 kl. 00.56 (CEST)

Var finns källor på att Adelsohn beskylldes för rasism? Det har jag inget som helst minne av, trots att jag noga följde valrörelsen det året (jag lyssnade bland annat på ett tal av Olof Palme, givetvis utan att ana att det var sista chansen att se honom i min hemstad). Tostarpadius (diskussion) 17 maj 2015 kl. 18.01 (CEST)

Här [24] kommenterar han det själv. Här [25] kommenterar han att till de som anklagade honom hörde Bengt Westerberg. Jag minns det bara ganska vagt och hade för mig att kritiken snarare gällde att hans uttalande kunde tolkas som kritik av Sveriges bojkott mot Sydafrika, men så var det länge sedan och jag följde inte politiken särskilt väl på den tiden.FBQ (diskussion) 19 maj 2015 kl. 01.15 (CEST)

–Vilka rivsår du har! –Det var klor i vattnet.

Svenskt vatten skriver att man kan avklorera vatten med askorbinsyra. Men vad händer rent kemiskt, vart tar kloriden (tror jag att det är egentligen?) vägen, och vad händer med askorbinsyran? (Jag tror mig vara med på kemi såpass mycket fortfarande att syror och baser tar ut varandra, och kloriden borde kunna vara en bas..?) Ingående ämnen kan ju antingen luftas bort, eller stanna kvar i vattnet. flinga 10 juni 2015 kl. 10.56 (CEST) (tidsstämplat något efteråt pga felsignering).

Klorerat vatten innehåller klor antingen som löst klorgas (Cl₂) eller som kloramin (ClNH₂). Klorid är istället en jon som är helt verkningslös/ofarlig och den tillsätts aldrig. Klorgasen eller kloraminet kan reagera med askorbinsyran (C-vitamin). Exakt vad som då händer med kloret vet jag inte. Men jag tror det då ombildas till just kloridjoner. Det skulle också kunna bildas någon ny sorts klorerad askorbinsyreliknande molekyl där kloret då sitter fast där. --افيراتير (diskussion) 10 juni 2015 kl. 13.08 (CEST)

flinga: Askorbinsyra och hypokloritsyra blir dehydroaskorbinsyra, väteklorid och vatten:

C₅H₅O₅CH₂OH + HOCl → C₅H₃O₅CH₂OH + HCl + H₂O

Nirmos (diskussion) 10 juni 2015 kl. 14.25 (CEST)

Fast vatten brukar väl kloreras med natriumklorit eller kloramin och inte med hypokloriter? /ℇsquilo 10 juni 2015 kl. 16.22 (CEST)

ℇsquilo, se Kalciumhypoklorit#Användning och [26]. Nirmos (diskussion) 10 juni 2015 kl. 18.26 (CEST)

All right. Då uppkommer den intressanta frågan: Kan askorbinsyra neutralisera alla former av klorering? /ℇsquilo 11 juni 2015 kl. 07.29 (CEST)

Averater, Nirmos: tack! :) Naivt trodde jag att klorid som jag kunde läsa mått på i flera olika vatten var den formen som klor befann sig i i vatten, men det är alltså inte det man har vid klorering.

Jag har en slags eksem, som jag märkte blev bättre när jag vistades i en av de kommunerna jag brukar befinna mig. Skälen kan förstås vara flera. En släkting drack en period mineralvatten när hen hade sitt eksem, så till slut så bestämde jag mig för att prova att göra likadant, och eksemet blev klart bättre. Nu var jag ute efter skälet (delvis för att det är väldigt omständigt i längden att köpa mineralvatten), någon pratade om klor, och jag tänkte, kanske det.. (jag hittar för den delen bara siffror för kloreringen för det ena kommunvattnet). Uppslag och idéer är välkomna, vad som skulle kunna skilja (i stort, förutom t ex placebo.. och om någon har liknande erfarenheter), och också hur man skulle kunna testa sig fram till att identifiera någon orsak, eller orsaker... Det kan ju som sagt fortfarande finnas flera olika skäl.

Esquilos fråga återstår förresten också. :) flinga

Homeopati

Hej, vem har skrivit informationen om homeopati? Det är väldigt mycket faktafel och den genomsyras av en person som inte har någon som helst kunskap om homeopati. Måste vara bättre att någon som kan ämnet skriver informationen istället, eller?

Vänliga hälsningar Suzanne 90.226.181.133 15 juni 2015 kl. 22.24‎ (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Wikipedias artiklar kan redigeras av alla, och den aktuella artikeln om homeopati har redigerats av många användare. Du är välkommen att diskutera artikelns utformning på diskussionssidan.--Historiker (diskussion) 15 juni 2015 kl. 22.28 (CEST)

En komplettering: Du är självklart även välkommen att redigera artikeln och korrigera eventuella felaktigheter. Tänk dock på att det skall vara verifierbart och stödjas av referenser.--Historiker (diskussion) 15 juni 2015 kl. 22.33 (CEST)

Klaratunneln

Hur många bussar fastnar i Klaratunneln per år? 90.227.135.41 18 juni 2015 kl. 21.28 (CEST)

Vet inte. Men enligt uppgift fastnade sex stycken fordon (varav två var bussar) i tunneln under 2013.--Paracel63 (diskussion) 18 juni 2015 kl. 23.47 (CEST)

Svenskt tangentbord i utdöende?

Senaste tangentbordet jag köpte (mina tangentbord har bråkdelen livslängd mot datorerna själva) har dansk/norska tecken på tangenterna för Ä och Ö. Är det här standard nu för tiden, eller är det bara jag som haft otur vid senaste köpet?

De gånger jag nu tittar ner på tangentbordet, så råkar jag nu skriva fel, det blir Ä iställer för Ö och tvärtom. Ytterst irriterande! Så länge jag håller blicken på bildskärmen, eller boken jag läser ur, så går det dock bra. Men glider blicken ner mot händerna så ör det kärt... -- Innocent bystander (diskussion) 21 juni 2015 kl. 13.36 (CEST)

Mina 2 senaste tangenbord har haft 3 symboler på Ö- respektive Ä-tangenterna (ÖÆØ resp. ÄØÆ). På mitt förra tangentbord var de danska tecknen i framträdande färg och övriga i andra färger. På mitt nuvarande är de svenska tecknen mest framträdande. Vad ska man göra åt saken? Bryta loss tangenterna och fixa dit "nya" så tangentbordet stämmer eller kanske märka om tangenterna med märkmaskin. En bekant hade ett liknande problem när SVT bytte kanalplats på Aktuellt och Rapport. Efter att ha suttit och väntat på en nyhetssändning med fel kanal inställd för femtioelfte gången växlade han helt enkelt kanalplats på 1:an och 2:an. Rätt för honom, men förvirrande för alla som hälsade på... Nasko (diskussion) 21 juni 2015 kl. 15.36 (CEST)

Jag tror att det beror på vilket märke man använder. På jobbet har vi huvudsakligen tangentbord från Dell och HP och de har (fortfarande) de vanliga svenska tecknen för å, ä och ö. @Innocent bystander: Om ditt Wikipediaarbete blir lidande av att ditt tangentbord saknar svenska tecken så kan jag skicka ett med svenska tecken på till dig, men jag har ingen adress. /ℇsquilo 21 juni 2015 kl. 16.23 (CEST)

Jag har på sistone ofta skrivit ö istället för ä och tvärtom, jag tog för givet att var jag som sög. Vad skönt att kunna skylla på någon annan. Tack!--LittleGun (diskussion) 21 juni 2015 kl. 16.47 (CEST)

Eller har de inte bytt plats, bara utseende? I så fall är det ju jag som suger...--LittleGun (diskussion) 21 juni 2015 kl. 16.49 (CEST)

På min tangent som jag trycker på för att få ett Ö idag, står det nu Æ, så nog suger det alltid...

Det tog några år att lära bort att ÅÄÖ låg till höger om M, så det här ger mig grå hår (om jag har några kvar som inte är det redan). Men jag äverlöver nog dön hör gängen müd.

Köpa tangentbord av Dell eller HP inte, stjärnafyrkant. Ska försöka komma ihåg det, Esquilo! -- Innocent bystander (diskussion) 21 juni 2015 kl. 17.50 (CEST)

Mitt har Ä och Ö men också Æ och Ø målade på dem, för att sälja samma datorer i Norge och Danmark. Norge och Danmark har för övrigt Æ och Ø på tvärtom platser jämfört med varadra. Innocent bystander hade nog otur att någon skickat ett parti datorer avsedda för Danmark till Sverige. Jag har för övrigt (med Microsoft Keyboard Layout Creator) gjort en wikipedia-version av svenskt tangentbord med [ och ] på tangenterna närmast backspace och lite special på AltGr-kombinationer, såsom ß, ç, – och °. Den har CC-licens.--BIL (diskussion) 21 juni 2015 kl. 21.56 (CEST)

Alla bokstäver finns där, men de är inte lika framträdande. Tangentbordet är nog avsett för hela fastlands-Norden: Sverige, Norge, Danmark och Finland, men med Danmark som primär marknad. -- Innocent bystander (diskussion) 22 juni 2015 kl. 08.34 (CEST)

Jag har moddat om mitt tangentbord till svdvorak (som bara har två bokstäver som överensstämmer med vad som står tryckt på tangenterna). Det var två veckors rejäl frustration, men sedan har allt bara varit fördelar: jag behöver aldrig titta på tangentbordet, jag skriver betydligt snabbare (trots att jag innan använde korrekt QWERTY-fingersättning) och jag får inte längre värk i händer och handleder efter flera timmars skrivande. Att göra mig fri från vad som står tryckt på tangenterna är faktiskt något av det bästa jag gjort när det gäller datoranvändande, och jag kan verkligen rekommendera det, de inledande veckornas frustration till trots. :) //Vätte (diskussion) 1 juli 2015 kl. 12.46 (CEST)

Man hörer fåglar sjunga med mångahanda ljud, men olika mycket olika dagar

Utanför sovrumsfönstret finns en skog, där fåglarna så här på våren och försommaren börjar sjunga tidigt på morgonen. Jag har märkt att vissa morgnar är det full fart på sången redan vid femtiden. Andra morgnar är det tyst, kanske bara någon enstaka fågel som sjunger. Vad är det som styr när på dygnet de börjar sjunga och hur starkt de sjunger? Sjö (diskussion) 30 maj 2015 kl. 09.29 (CEST)

Jag är så långt ifrån en fågelexpert man kan komma, men en observation jag gjort är att det brukar låta mer när katten är inne. Närvaron av andra rovdjur/fåglar har kanske samma effekt. Har det regnat, så finns det andra typer av fåglar i närheten, isynnerhet om gräset är nyklippt. -- Innocent bystander (diskussion) 30 maj 2015 kl. 09.36 (CEST)

Jag är inte heller någon fågelexpert, men kan ju se andra detaljer, som att fåglarna normalt börjar sjunga mer när det är ljust ute - nattetid sjunger de normalt inte utom vissa ljusa sommarnätter. De sjunger mindre vid mulet väder, och när det regnar brukar de inte sjunga alls. När de börjat häcka sjunger de inte heller - sången är ju vanligen till för att locka till sig parter eller markera revir, när honorna ruvar på ägg eller de har småfåglar i boet sjunger de inte - antagligen för att inte locka till sig rovdjur - antagligen av samma skäl som Innocent bystander noterat att de inte sjunger när katten är ute - i stället brukar de ju däremot ge varningsläten. FBQ (diskussion) 3 juni 2015 kl. 23.22 (CEST)

OT-inlägg: jag har märkt att fåglarna börjar sjunga (odrägligt högt) när jag själv har för avsikt att sova... Riggwelter (diskussion) 5 juni 2015 kl. 17.51 (CEST)

Stickspår 2: Själv hör jag mycket tydligare på högerörat när jag har vaxpropp och noll hörsel på vänsterörat (typ just nu). Det kanske handlar om kompensation. :-)--Paracel63 (diskussion) 9 juni 2015 kl. 00.24 (CEST)

Jag observerar att det är många till synes lekmän som svarat. Nu är väl frågeställaren ingen nybörjare här, men det är nog bra att försöka länka till någon artikel eller hänvisa till källor också och inte bara gissa eller skriva om sina erfarenheter. Detta med tanke på att det är en frågesida och inget generellt diskussionsforum. Även om det kan vara en rolig diskussion också. /Kyllo|diskutera?★ 6 juli 2015 kl. 17.53 (CEST)

ortsnamns betydelse Rigåsen?

Hej.

Ja då dök namnet rigåsen upp för diskussion. Och vad betyder då det? För info så ligger det i Liden Västernorrland (Ngr kanske vid det här laget känner till mig och mina ortsfrågor) Men har man väl börjat att rota i detta så är det svårt att sluta. Och jag har fått enormt bra hjälp från flera på denna sida. Lite info kring stället rigåsen, ligger vid en stor sjö vallsjön och där ligger ett torp. Om det nu kan ha samband? Jag faller direkt in på ordet rig dvs jag tänker mig att man delar upp ordet i två delar och ordet åsen som betyder typ liten höjd el liknande. Och fokuserar på rig. Kommer då in på ordet ri dvs som betyder torka säd men får inte ihop det att man då lagt dit ett g? så nu återstår det bara för mig att be om HJÄLP. Tacksam värre om nån kan komma med förslag. Tack Mvh Magnus i Liden.

Enligt Ortnamnregistret hos Institutet för språk och folkminnen så kommer det första ledet av namnet från "rigor", ett slags utrustning för torkning av råg (se [27]). /FredrikT (diskussion) 6 juli 2015 kl. 12.43 (CEST)

Känns som det stämmer, jag är tacksam för svar, mvh Magnus. För er info om ni är intresserad, så följer jag vissa släkten med dess livsöden osv från 1800talet ner till ja 13-1400talet då här i Klärke Liden, och då dyker jag på vissa ställen dom varit på och vill således veta vad dom betyder. Tack.

Streckad rapporteringslinje

Vad är en "streckad rapporteringslinje"? Termen används i vissa platsannonser. 62.119.166.9 1 juli 2015 kl. 11.00 (CEST)

Direktöversättning från engelskan, se [28]FBQ (diskussion) 1 juli 2015 kl. 12.48 (CEST)

Man kan nog också säga att denna "streckade linje" inte innefattar personalansvar, till skillnad från en heldragen linje i ett organigram. Tomas e (diskussion) 10 juli 2015 kl. 14.16 (CEST)

Kajor

Är det sant att kajor inte skiter medan de flyger? /Krille

Ja. Esquilo (diskussion) 8 juli 2015 kl. 09.47 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Alfa och omega

Varför skrivs Alfa och Omega med versala begynnelsebokstäver på Wikipedia? Skogsvandraren (diskussion) 10 juli 2015 kl. 16.06 (CEST)

Kanske för att det inte är tekniskt möjligt att skriva dem bägge med gemena... -- Innocent bystander (diskussion) 10 juli 2015 kl. 19.19 (CEST)

Vi har flera artiklar som börjar på liten bokstav. Det görs genom att använda mall {{Gemener}}. AlphaZeta (diskussion) 10 juli 2015 kl. 19.26 (CEST)

Det är bara kosmetika. Det ändrar egentligen inte artikelns titel. -- Innocent bystander (diskussion) 10 juli 2015 kl. 19.36 (CEST)

I artikeln om Grekiska alfabetet verkar vi konsekvent skriva samtliga "namn" på dess bokstäver med inledande versal, både i löptext och tabeller. Det kanske är kutym? /FredrikT (diskussion) 10 juli 2015 kl. 19.33 (CEST)

Jag tror att det är kutym att artiklar om bokstäver skrivs med versal. Det gäller även latinska bokstäver. Artikeln A heter ju inte a. /ℇsquilo 10 juli 2015 kl. 21.11 (CEST)

Greklands kyrkas historia

Hela den här eurokrisen i Grekland fick mig att fundera över kyrkans roll i samhällsbygget. Grekland var ju på medeltiden Östrom och Byzans, som blev erövrat av muslimer och blev Osmanska riket, varifrån Grekland bröt sig loss 1830. Den byzantinska/östromerska/grekisk-ortodoxa kyrkan leds av patriarken av Konstantinopel, men därifrån bröt sig Greklands kyrka ut 1833 och är därefter autokefal (med eget huvud). Men sedan står det nästan inget mer om denna grekiska kyrkas historia, vare sig i svenska, engelska eller tyska Wikipedia. Grekiska Wikipedia har en förteckning över alla ärkebiskopar och årtalen 1927 och 2004 nämns i texten, men inget om hur denna kyrka genomlevde andra världskriget eller militärdiktaturen eller vilken roll den har spelat under demokratiseringen eller EU-inträdet eller eurokrisen. Hur har dess förhållande varit till de slaviska ländernas ortodoxa kyrkor under sovjetkommunismen och efteråt? Utbyter dessa kyrkor munkar, prästlärlingar, ikonmålare, arkitekter? Har kyrkan berörts av det ekumeniska samarbetet som Nathan Söderblom ledde på 1920-talet? Här verkar det finnas ett hav av frågetecken. Vilka källor innehåller svaren? --LA2 (diskussion) 7 juli 2015 kl. 20.19 (CEST)

Jag googlade lite och hittade ett antal texter av blandad kvalitet. Här är några förslag:

• [29] (verkar baserad på Library of Congress Country Studies + CIA World Factbook)
• [30] (lite nyare info närmare botten)
• [31] (intressant liten text som både tar upp 1940-talet och 2015)
• [32] (länk till bok om kyrkan under ockupationen 1941–45)
• [33] (ett tal av Greklands ärkebiskop inför Europarlamentet)
• [34] (länksamling om modern grekisk historia, utvald av Grekiska ortodoxa kyrkan)
• [35] (Britannica-text, kräver inloggning – gratis testinloggning finns)

Förhoppningsvis ger det här lite mer kött på benen. --Paracel63 (diskussion) 8 juli 2015 kl. 03.08 (CEST)

Det finns en grekisk-ortodox kyrka i Stockholm. Den kanske kan bidra med någon hjälp? Skogsvandraren (diskussion) 10 juli 2015 kl. 16.09 (CEST)

Jag skall se om jag kan hitta något i mitt bibliotek. Just nu vet jag tyvärr inte var jag skall leta. Vissa saker känner jag till, men inte tillräckligt mycket för att kunna ge något svar på frågorna. Tostarpadius (diskussion) 12 juli 2015 kl. 19.48 (CEST)

Varför fanns det kvinnor på Vasaskeppet?

Hej. Jag läste nyligen om de här uppgifterna, där det står att det tydligen fanns kvinnor ombord på skeppet Vasa när det sjönk: http://www.alltomstockholm.se/scenkultur/article4130924.aos Men jag undrar, var inte Vasa ett krigsskepp, eller i alla fall inte ett passagerarfartyg? Och varför fanns det då kvinnor ombord? Tack på förhand--85.226.51.101 29 juli 2015 kl. 13.52 (CEST)

Eftersom det var jungfrufärd enligt museet: Se t ex [36], [37] och [38].--LittleGun (diskussion) 29 juli 2015 kl. 13.58 (CEST)

Åh, var det så enkelt! stor tack!--85.226.51.101 29 juli 2015 kl. 16.45 (CEST)

Planerade kommundelningar?

Den sista kommunsammanslagningen i Sverige skedde år 1977 då Bara kommun blev del av Svedala kommun. Sedan dess har dett skett följande kommundelningar:

• 1980: Dorotea kommun ur Åsele kommun
• 1980: Vadstena kommun ur Motala kommun
• 1983: Bjurholms kommun ur Vännäs kommun
• 1983: Essunga kommun ur Vara kommun
• 1983: Malå kommun ur Norsjö kommun
• 1983: Salems kommun ur Botkyrka kommun
• 1983: Österåkers kommun ur Vaxholms kommun
• 1992: Trosa kommun ur Nyköpings kommun
• 1992: Gnesta kommun ur Nyköpings kommun
• 1995: Bollebygds kommun ur Borås kommun
• 1995: Lekebergs kommun ur Örebro kommun
• 1999: Nykvarns kommun ur Södertälje kommun
• 2003: Knivsta kommun ur Uppsala kommun

I artikeln Kommunreformen i Sverige 1971 står det att "Under den borgerliga regeringsperioden 1976-82 genomfördes de första kommundelningarna, medan de stoppades av regeringen Palme 1982." Vilka planerade kommundelningar har regeringen Palme alltså stoppat?

Valmyndighetens lista över kommunala folkomröstningar innehåller några fall som handlar kommundelningar men som har inte förverkligats:

• 1980: Hova ur Gullspångs kommun
• 1982: Märsta ur Sigtuna kommun
• 1985: någon områdesindelning i Sandvikens kommun
• 1993: Järna, Hölö-Mörkö och Vårdinge ur Södertälje kommun
• 1993: Boo och Saltsjöbaden ur Nacka kommun
• 1994: Hallstavik och Rimbo ur Norrtälje kommun
• 1994: Bo, Sköllersta och Svennevad ur Hallsbergs kommun
• 1998: Askim, Torslanda och Älvsborg ur Göteborgs kommun
• 1999: Skogås och Trångsund ur Huddinge kommun
• 2006: delning av Eskilstuna kommun (Torshälla)
• 2008: delning av Huddinge kommun (Skogås och Trångsund)
• 2014: delning av Botkyrka kommun (Tullinge)

Är det här alla kommundelningar som planerats sedan kommunreformen 1971 eller har det funnits ännu mera delningplaner? Raksa123 (diskussion) 17 juli 2015 kl. 18.29 (CEST)

Vet ej, men tusen tack för genomgången. Delningar och förslag till delningar finns nu inlagda i kommunreformsartikeln (bästa stället, tills vidare?), tillsammans med lite fler källhänvisningar. :-)--Paracel63 (diskussion) 18 juli 2015 kl. 00.01 (CEST)

Från när jag bodde i Östergötland, minns jag diskussioner om Vreta kloster ur Linköping, Vikbolandet (+ kanske någon mer) ur Norrköping, Mantorp ur Mjölby. Här uppe finns det ett konkret förslag på att slå ihop Timrå med Sundsvall. Allt det här behöver förstås källor. Det är bara sådant som fastnat i de små grå hos just mig och det är ingen bra källa alls.

Sedan vill jag minnas att Stensjön överförts från Vetlanda till Nässjö, men det ligger mycket långt tillbaka i mitt minne. -- Innocent bystander (diskussion) 18 juli 2015 kl. 08.55 (CEST)

En ren spekulation om de stoppade kommundelningarna kan ju vara att regeringen Palme II 1982 deklarerade att de inte skulle godkänna några fler kommundelningar och då är det inte ens säkert att det kom in så många konkreta förfrågningar under de kommande åren. De fem delningar som trädde i kraft 1983 bör ju ha beslutats av regeringen Fälldin III under 1982. Tomas e (diskussion) 18 juli 2015 kl. 14.40 (CEST)

Vid senaste valet höll Bengtsfors kommun en folkomröstning om huruvida man skulle söka att bilda en Dalslandskommun med andra närliggande kommuner som Dals-Eds kommun och Melleruds kommun. /Portunes (disk) 18 juli 2015 kl. 14.46 (CEST)

Har inte även Fisksätra och Saltsjöbaden haft folkomröstning om att bryta sig ur Nacka kommun? /ℇsquilo 29 juli 2015 kl. 14.59 (CEST)

Var inte Torslanda uppe på nytt häromåret? Tostarpadius (diskussion) 29 juli 2015 kl. 15.11 (CEST)

Det har även talats om att bryta ut byarna öster om Lund till en Romele kommun (efter Romeleåsen). Om detta enbart varit ett centerförslag som aldrig kommit så långt vet jag inte. Tostarpadius (diskussion) 29 juli 2015 kl. 15.13 (CEST)

@ℇsquilo - folkomröstningen om att dela Nacka kommun i tre, genomförd 5 april 1992 (inte 1993, ValM har fel), tycks vara den enda gällande Nacka, se Lista över kommunala folkomröstningar i Sverige som jag nu uppdaterat med resultat och datum (inkl. korrekt år). Resultatet var ett tydligt nej (77%), så i det fallet var det kommuninvånarna som stoppade idéerna. Det har senare genomförts begäran om ytterligare folkomröstning om att specifikt bryta ut Saltsjöbaden/Fisksätra, men de har så vitt jag fått fram avslagits av kommunfullmäktige. (Bisarrt nog har jag inget minne av folkomröstningen 1992 trots att jag bodde i Fisksätra då, och säkerligen röstade.) @Raksa123 - Nacka kommuns genomgång visar för övrigt att det förekommit att enskilda privatpersoner och föreningar (åtminstone "Föreningen Saltsjöbaden Egen Kommun" i fallet Nacka, det namnet ringde en klocka hos mig) begärt hos Kammarkollegiet att kommuner ska delas, överklagat till regeringen och sedan begärt omprövning av regeringen. Mot denna bakgrund torde det finnas rätt många avslagsbeslut gällande kommundelning, som på sin höjd blivit samtida tidningsnotiser. Om begäran inte kommer från kommunen själv, alternativt uppstår efter en folkomröstning som lett till ett ja, så framstår det för mig mer som rättshaverism avskrivet som "stämpelärende" än fall där regeringen "stoppat" något slags lokal folkvilja. Tomas e (diskussion) 30 juli 2015 kl. 21.38 (CEST)

Det har på senare år förekommit diskussioner bland kommunalpolitikerna om en eventuell sammanslagning av Perstorp, Klippan och Örkelljunga i Skåne, men detta verkar inte vara aktuellt i nuläget. /Annika (diskussion) 29 juli 2015 kl. 15.32 (CEST)

Även Svenljunga och Tranemo i Västergötland har diskuterats, men inte heller det är på agendan i dagsläget. Där har dock Svenska kyrkan gått före och bildat ett gemensamt pastorat under häradsnamnet Kind. Jag vet inte om man tänkt sig att kalla kommunen i nordvästra Skåne för Norra Åsbo, men det hade legat nära till hands. Tostarpadius (diskussion) 29 juli 2015 kl. 16.08 (CEST)

Julianska kalendern

Skulle vilja ställa en fråga angående den Julianska kalendern.

Läste på följande sida:

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Julianska_kalendern

Det står bland annat:

    Alltså har den julianska kalendern fungerat som tänkt sedan år 5 e.Kr. 

År 5 borde det alltså skilja 0 dagar mellan Nya och Gamla stilen.

Jag har några 1700-tals almanackor. Där står det både Nya och Gamla stilen. Det skiljer 11 dagar mellan stilarna. Nu skiljer det 13 dygn, står det på eran sida.

Jag har räknat bakåt och kommit fram till en liten förbryllande slutsats.

1 mars år 200 till 28 februari år 300, skiljer det 0 dagar mellan Nya och Gamla stilen.

Om min beräkning stämmer, så är det något som är fel. Kan ni förklara detta?? 151.177.67.208 10 juli 2015 kl. 22.23‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag har tyvärr inget riktigt svar till dig, men vill gärna tipsa om den engelska wp-sidan om Julianskt datum som är mer uttömmande än den svenska. Under See also finns länken Dual dating, kan det vara svaret du söker? (ignorera om du redan läst allt detta) Caztorp (diskussion) 12 juli 2015 kl. 13.54 (CEST)

Är almanackorna svenska? Sverige hade en period på 1700-talet då vi låg i ofas med båda kalendrarna (fast närmast den julianska)? /FredrikT (diskussion) 12 juli 2015 kl. 15.14 (CEST)

Jag har svenska almanackor. Men har ingen almanacka med "Svenska stilen". Men det är Gamla stilen och Nya stilen i samma almanacka, som jag har. Skillnaden var 11 dagar. Nu är det 13 dagar. Har gjort en tabell nedan. Hoppas den är rätt.

1 mars  200 - 28 feb  300   0   
1 mars  300 - 28 feb  500   1   
1 mars  500 - 28 feb  600   2   
1 mars  600 - 28 feb  700   3   
1 mars  700 - 28 feb  900   4   
1 mars  900 - 28 feb 1000   5   
1 mars 1000 - 28 feb 1100   6   
1 mars 1100 - 28 feb 1300   7   
1 mars 1300 - 28 feb 1400   8  
1 mars 1400 - 28 feb 1500   9  
1 mars 1500 - 28 feb 1700  10  
1 mars 1700 - 28 feb 1800  11  
1 mars 1800 - 28 feb 1900  12  
1 mars 1900 - 28 feb 2100  13  

Hittar inte hur man svarar på andras frågor. Så jag skriver igen här.

151.177.67.208 12 juli 2015 kl. 17.53 (CEST)

Man svarar genom att lägga till ett kolon före ens text, som jag gjorde före ordet man i denna mening. Den som vill svara på mina två meningar kan alltså göra det genom att lägga till två kolon (ett mer än i föregående kommentar alltså). Utopiantos (diskussion) 12 juli 2015 kl. 19.40 (CEST)

Nu har jag inte räknat exakt på detta, men det har med påskberäkningen att göra. Den är kopplad till vårdagjämningen och fastställdes på 300-talet (enligt traditionen vid kyrkomötet i Nicaea). Det var den tidpunkten påven var intresserad av att återställa på 1500-talet, inte den som gällde på Julius Caesars tid. Tostarpadius (diskussion) 12 juli 2015 kl. 19.44 (CEST)

Det stämmer ju inte för fem öre att "den julianska kalendern fungerat som tänkt sedan år 5 e.Kr.". Julius Caesar instruerade att vart fjärde år skulle vara skottår, men han glömde nämna vart fjärde år inklusivt (d.v.s. om förra skottåret skulle räknas in i fyra-sekvensen) eller exklusivt (d.v.s. fyra-sekvensen skulle börja året efter förra skottåret). Han menade exklusivt, men man missade detta och körde inklusivt, varför man i stället fick skottår vart tredje år. Det var ju först Augustus som rättade till detta fel. Sedan begriper jag inte vad "Svenska stilen" har med saken att göra, vid en viss tidpunkt hade man julianska kalendern, sedan körde man en "svensk stil" som inte följde instruktionerna, och sedan avskaffades denna till förmån för en fullt korrekt gregoriansk kalender. Rursus (fer tjyjven! "kreditera" så här) 31 juli 2015 kl. 13.49 (CEST)

Kejsar Augustus dog år 14; enligt vår artikel Julianska kalendern fungerade den som tänkt från år 8, vilket väl är inte var speciellt fel (om än en intressant detalj). Och svenska stilen användes under några år på 1700-talet, och då var den svenska kalendern närmare den gregorianska än en ren julianska kalender skulle ha varit. så den verkar fullt relevant i sammanhanget.

andejons (diskussion) 31 juli 2015 kl. 15.45 (CEST)

Att det skiljer 0 dagar mellan Nya stilen och Gamla stilen både år 5 och år 300 beror på att Nya stilen utgår från 300-talets situation där vårdagjämningen var 21 mars. Egentligen har Gregorianska kalendern ingen definition på skottåren före 300, så att nya stilen inte riktigt finns för denna tid. På 300-talet fattades formella beslut om kyrkohögtidernas datum, vilket man utgick ifrån senare.--BIL (diskussion) 1 augusti 2015 kl. 19.52 (CEST)

Vilken församling tillhörde egentligen Istrums kapell?

Artikeln säger Eggby församling, källan från VG-museum skriver visserligen Eggby sn, men på kartan i samma källa ligger kapellet i byn Istrum, och på RAÄ:s sockenkarta (välj "socken" i kartinställningar) klart i Istrums socken. Därmed bör kapellet väl ha tillhört Istrums församling, och från sammanslagningen Eggby-Istrums församling? Svara gärna på diskussionssidan, och se artikeln i sig. Vänligen, flinga 3 augusti 2015 kl. 16.19 (CEST)

Overall

Är en overall alltid i ett stycke eller kan termen användas också om delade kostymer? Egon Igel (diskussion) 4 augusti 2015 kl. 17.45 (CEST)

Definition enligt Norstedts uppslagsbok 1948: "Overall är ett överdragsplagg bestående av blus o. byxor i ett stycke". Dra därav din egen slutsats. Wvs (diskussion) 4 augusti 2015 kl. 18.02 (CEST)

Fast betydelsen har vidgats med tiden. En träningsoverall består av jacka och byxor.--Skogsfrun (diskussion) 5 augusti 2015 kl. 12.47 (CEST)

I artikeln träningsoverall står det att det egentligen inte är en overall, men det kanske kan vara svårt att hitta färska källor. /Kyllo|diskutera?|🕒 5 augusti 2015 kl. 13.43 (CEST)

Min uppfattning är att betydelsen snarare ha inskränkts med tiden. Ordet träningsoverall etablerades innan overall helt tydligt hade blivit ett ord bara för plagg i ett stycke. Det är skälet till att just träningsoveraller kan kallas overaller fast de inte är overaller. Skogsvandraren (diskussion) 5 augusti 2015 kl. 19.10 (CEST)

Skogsvandraren har troligen rätt om man tittar i SAOB:s artikel från 1951. Det har använts om arbets- eller lekdräkt i ett stycke, men även om grova överdragsbyxor med blus i samma material, overallblus och overallbyxor finns belagt under 1920- och 1930-talen, jag vet att overallbyxor använts om hängselbyxor i grövre material betydligt längre än så.FBQ (diskussion) 6 augusti 2015 kl. 10.47 (CEST

Där ser man, kul med dessa nya upplysningar!--Skogsfrun (diskussion) 6 augusti 2015 kl. 15.07 (CEST)

Men en kostym kan väl aldrig kallas en typ av overall? Inte drar jag på mig en overall när jag tar på mig byxor och kavaj i likadant tyg. Vi får nöja oss med att det ska vara avgränsat till träning/arbete/"specialsyfte". /Hangsna (diskussion) 6 augusti 2015 kl. 17.53 (CEST)

En kostym är inte överdragsklädsel, så nej, det kan inte kallas overall. Möjligtvis att man skulle kunna göra en overall som ser ut som en kostym ... //Vätte (diskussion) 6 augusti 2015 kl. 17.57 (CEST)

Det beror väl på vad man menar med kostym. En maskeradkostym kan väl ha formen av en overall? ;-) Skogsvandraren (diskussion) 6 augusti 2015 kl. 18.56 (CEST)

Någon gång på 60-/70-talet lanserade Sighsten Herrgård ett slags unisexkostym som bestod av byxor och väst i ett stycke (bars ihop med skjorta/blus). Den var avsedd för finbruk och kallades något med "herrgårds-" men jag minns inte om det var "herrgårdskostymen", "herrgårdsoverallen" eller "herrgårdsdräkten". /FredrikT (diskussion) 6 augusti 2015 kl. 19.45 (CEST)

Det är nog riktigt att betydelsen snarare blivit mer inskränkt med åren än tvärtom. SAOB 1951 tar alltså upp "träningsoverall" som ett specialfall av "overall"; men när SAOB år 2005 hunnit fram till själva ordet träningsoverall, så förklaras ordet utan hänvisning till "overall".

Jag tror dock inte att det är riktigt att tala om "egentlig" betydelse. Av SAOBartikeln overall framgår att det amerikanska ursprungsordet även och kanske ursprungligast kunde användas om flerdelade överdragskläder av samma sorts tyg. Där står:

av eng.(-amerik.) overalls, pl., grova överdragsbyxor (med blus i samma material), overall

Det engelsk-amerikanska språkbruket verkar dock att koncentreras kring just byxorna; det är inte utan skäl som systerartikeln till en:Overall är snickarbyxor. OED anger också ett även nutida brittiskt språkbruk för en annan typ av plagg, som tydligen kan hänga löst över de vanliga kläderna, Jag lutar åt att helt enkelt NE-artikeln har fel, när den jämställer svenska overall och amerikanska overalls som sammanhängande (arbets)överdragskläder. Vi borde nog modifiera artikeln overall litet, och i det sammanhanget ta upp träningsoverall som exempel på den litet äldre alternativa användningen av ordet. Vi bör också ännu tydligare varna för att "overall(s)" i en engelskspråkig text kan betyda flera andra saker än vad vi i första hand associerar till. Jörgen B (diskussion) 6 augusti 2015 kl. 21.48 (CEST)

Achilles Wiggen

Inlägg flyttat till Wikipedia:Anmäl ett fel.--12 augusti 2015 kl. 08.57 (CEST)

Inskrivningsmyndigheten

Inskrivningsmyndigheten i Härnösand omdirigerar till Ångermanlands tingsrätt. Baserat på det ringde jag idag till tingsrätten, och fick där till svar att det var inte deras bord. När jag nu läser på om Inskrivningsmyndighet så var det ju helt korrekt. Men bör då inte denna omdirigering tas bort, för att inte skicka fler förvirrade personer till fel ställe? -- Innocent bystander 10 augusti 2015 kl. 16.29 (CEST)

Jo, hellre en rödlänk. --افيراتير (diskussion) 10 augusti 2015 kl. 16.34 (CEST)

Hur är det med följande utsaga i artikeln Ångermanlands tingsrätt:

Tingsrätten fungerar också inskrivningsmyndighet för alla fastigheter inom Gävleborgs län, Västernorrlands län och Jämtlands län.

Är den felaktig (syftningsfelet oräknat); eller handlar det om olika slags "inskrivningar"? Jörgen B (diskussion) 12 augusti 2015 kl. 18.11 (CEST)

Det är troligen en gammal uppgift från före 2008 när Lantmäteriet tog över inskrivningen från tingsrätterna.FBQ (diskussion) 15 augusti 2015 kl. 15.04 (CEST)

Dödsår önskas

Någon med tillgång till Sveriges dödbok eller annan lämplig källa som kan bidraga med dödsåren för Ragnar Berlins hustru, föräldrar och svärfar (samt svärmoderns förnamn)? /FredrikT (diskussion) 17 augusti 2015 kl. 12.43 (CEST)

För Allan Berlin kanske man kan inskränka sökningen till annandag påsk eller påskafton 1951,[39] och för Karin Flodman till maj 1946.[40] Edaen (diskussion) 17 augusti 2015 kl. 12.53 (CEST)

Viran (Erika Elvira Vilhelmina) Lindholm, född 15 december 1888 i Eskilstuna Fors församling, dotter till sergeanten och fattigvårdsföreståndaren Erik Albert Lindholm, född 22 april 1865 i Eskilstuna församling och Hilda Vilhelmina Lund, född 2 augusti 1866 i Eskilstuna Fors fsg. Lysning till äktenskap med järnhandalren Anders Leonard Andersson utfärdades 27 oktober 1915. Hon flyttade till Stockholms Oskar 11 december 1915.[41] Edaen (diskussion) 17 augusti 2015 kl. 13.23 (CEST)

Allan Berlin dog 26 mars 1951 [42]. /Annika (diskussion) 17 augusti 2015 kl. 13.24 (CEST)

Tack alla! Intressant med namnet på kvinna som han delar grav med och som inte förefaller att vara hans hustru (om han inte gifte om sig senare i livet). /FredrikT (diskussion) 17 augusti 2015 kl. 13.43 (CEST)

Edla Maria Katrina Berlin född Flodman.[43] Edaen (diskussion) 17 augusti 2015 kl. 13.47 (CEST)

Tack igen! Då låg det egendomliga bara att gravar.se utlämnar just det namn som var tilltalsnamnet. /FredrikT (diskussion) 17 augusti 2015 kl. 14.26 (CEST)

Definition av amatör

jag är inne i en diskussion på engelska Wikipedia om statusen på Genealogiska föreningen som en användare hävdar är en förening för amatörer som därför inte duger som källa. Det stämmer inte med min uppfattning om föreningen i fråga. Vad är definitionen av amatörförening för entusiaster?Klementin (diskussion) 17 augusti 2015 kl. 18.19 (CEST)

En "gentleman of independant means" som ägnar sig åt vetenskap som hobby. Den industriella revolutionens brittiska vetenskapsmän och upptäcktsresande var alla amatörer. Edaen (diskussion) 17 augusti 2015 kl. 18.33 (CEST)

Håller med i att distinktionen mellan amatör eller professionell i sig är betydelselös. Sedan kan det vara svårt att referera till föreningar som består av både duktiga amatörer och mindre duktiga dito. Hur kvaliten på Genealogiska föreningen är eller hur man kan referera till specifik deras medlemmar som man kan veta har koll har jag ingen aning om. --افيراتير (diskussion) 17 augusti 2015 kl. 19.20 (CEST)

Det finns åtskilliga områden där den allra viktigaste forskningen bedrivits av amatörer. Vi hade t ex troligen vetat mycket mindre om den tidiga jazzens historia om inte entusiastiska amatörer (ofta unga europeer) från 1940-talet och framåt sett till att skriva till, leta upp och intervjua gamla jazzmusiker, plöja drösvis med gamla dags- och branschtidningar m m och sedan publicera detta i olika "fanzine" och liknande långt innan akademiska musikhistoriker intresserade sig härför. Jag skulle säga att genealogi nog är ett annat sådant område där amatörerna ofta ligger före proffsen. /FredrikT (diskussion) 17 augusti 2015 kl. 19.32 (CEST)

Å andra sidan finns det oerhörda mängder genealogisk skit utlagt på internet. Eftersom det ofta finns ett egenintresse i att ha så fina anor som möjligt bör man därför iaktta normal försiktighet.

andejons (diskussion) 17 augusti 2015 kl. 20.18 (CEST)

Distinktionen mellan amatör eller professionell är ju lättare att dra inom akademiska ämnen, även om det finns skickliga amatörer där också. Genealogi är inget akademiskt ämne, och alla framstående forskare i Sverige är ju därmed amatörer, även om en och annan haft examina inom närliggande ämnen. Givetvis har Andejons rätt i att det finns mängder med "genealogisk skit", inte bara på nätet utan även i tryckt form, men Genealogiska Föreningen är ju en förening som trots allt ställer höga källkritiska krav i sina publikationer. Det blir ju problem om en modern artikel i släkt och hävd anses mindre tillförlitlig än Starbäck eller Elgenstierna, och eftersom ingen akademisk forskning inom genealogi förekommer och få historiker själva är intresserade av genealogi eller läser modern genealogisk litteratur är det ju inte ovanligt att äldre felaktiga uppgifter hänger sig kvar. Det hade ju varit intressant att veta vilken artikel det handlar om.FBQ (diskussion) 17 augusti 2015 kl. 21.14 (CEST)

Det handlar om att jag sent omsider såg att det i den engelska artikeln om Y-haplogrupp G:s distribution i världen felaktigt påstods att det inte förekommer i Norrland, och då lade jag först dit en källa från bloggen om Bureättens DNA och sedan, sedan det blev återställt källbelade jag det bl.a. med videon från GF och lade också in faktan i artikeln om Bureätten. Personen jag diskuterar med är övertygad om att det är stormaktstida fantasier och hävdar att GF är amatörer.Klementin (diskussion) 18 augusti 2015 kl. 02.42 (CEST)

Fast jag blir mer och mer övertygad om att det inte handlar om källor. När jag nu källbelagt från Family Tree DNA, som anger Gamle Olof i Bureå b about 1380, så påstår personen att det inte säger något om Bureättens DNA.Klementin (diskussion) 18 augusti 2015 kl. 02.45 (CEST)

Definitionen av en amatör inom ett ämne är att personen i fråga inte har sin huvudsakliga försörjning genom arbete i ämnet. Exempel: En amatörfotograf kan ta lika bra bilder som en professionell fotograf och även sälja sina bilder, men om han/hon inte försörjer sig på sitt fotograferande så är han/hon fortfarande en amatör. /ℇsquilo 18 augusti 2015 kl. 08.43 (CEST)

Ett problem blir ju att även om amatörfotografen tar lika bra bilder som en professionell krävs att någon har erkänt att bilderna är just så bra. Det är ju inte enskilda wikipedianer som skall göra de bedömningarna. Inom genealogi blir det ett problem när det inte finns vetenskapliga auktoriteter som kan göra bedömningen. Däremot finns ju fortfarande tidskrifter och forskare med större och mindre auktoritet. När spridd genealogisk forskning inte håller måttet brukar det finnas källor på det. När du nämner Family Tree DNA och Gamle Olof i Bureå b about 1380 så förstår jag att de blir skeptiska. Även om DNA-undersökningarna konstaterat en gemensam anfader i de leden säger de ingenting om att den anfadern verkligen hette Olof och bodde i Bure. Bureätten är ju ett ganska infekterat ämne där väldigt många tveksamma uppgifter cirkulerar, så jag förstår att man reagerar med ryggmärgen. Efter att ha läst diskussionen är det som jag förstår just det Thomas.W reagerar på - DNA testerna kan säga hur nära personer är släkt på Y-kromosomlinjen. Jag vet inte men jag har fått intrycket att man inte kan fastställa exakt hur många generationer tillbaka en gemensam anfader går, även om man kan göra en kvalificerad gissning. Man kan ju däremot inte säga vad den gemensamma anfadern hette eller var personen bodde.--FBQ (diskussion) 18 augusti 2015 kl. 11.47 (CEST)

Det var ju där GF komemr in eftersom de stödjer projektet med Bureätten, såväl Sikeborgs (som är standardlitteratur i ämnet) och kopplingen till DNA-undersökningen. Det den användaren hävdar däremot är egen forskning, forskning som vederlägegr den numera vedertagna.Klementin (diskussion) 18 augusti 2015 kl. 17.22 (CEST)

Jag har inte läst ditt inlägg som rullades tillbaks, inte heller artikeln som sådan, så jag skall inte fördjupa mig i ämnet. Din upplevelse av att det är annat än frågan om amatörkällor kontra akademiska källor kan säkert delvis stämma - ofta är det ju enklare att hitta en enkel princip att hänvisa till än att behöva fördjupa diskussionen. Så vitt jag förstår pågår dock en diskussion som handlar om vad DNA-undersökningarna egentligen kan säga.FBQ (diskussion) 18 augusti 2015 kl. 21.13 (CEST)

Uppslagsordet Eskilstuna lasarett ...

... lyser rött i ett antal av våra artiklar. Är det någon som vet ifall det endast är en äldre benämning på det som i dag heter Mälarsjukhuset och rödlänkarna i så fall kan lösas med en omdirigering? /FredrikT (diskussion) 20 augusti 2015 kl. 13.30 (CEST)

Om det gäller från 1914 så är det samma. Se här.

Om det gäller 1871 - 1914 så är det inte samma. Se här. /Hangsna (diskussion) 20 augusti 2015 kl. 16.52 (CEST)

Tack, fast det tolkar jag mest som att man bytte lokaler 1914. Organisatoriskt är det kanske ändå samma sjukhus hela vägen? /FredrikT (diskussion) 20 augusti 2015 kl. 16.56 (CEST)

Det lär det nog vara, jag har dålig koll på medicinsk historia på det sättet. Klart är i alla fall att det gamla stängde och det nya öppnades 1914, på den plats där dagens Mälarsjukhuset ligger, då måste det väl bara vara lokalbyten det är frågan om. Omdirigering blir bra. Jag får se om jag orkar ge målartikeln lite kärlek någon dag, det är inte mycket att hurra för där. /Hangsna (diskussion) 20 augusti 2015 kl. 17.00 (CEST)

Är mint kallt?

Hej!

Om man äter en mintpastill och sedan tar ett djupt andetag så känns det väldigt kallt, likaså om man äter mint och sedan dricker vatten. Kyler mint ner, eller är det något annat som ger effekten av kyla? 83.223.9.191 20 augusti 2015 kl. 13.39 (CEST)

Se artikeln Mentol! Vänligen, Rex Sueciæ (disk) 20 augusti 2015 kl. 13.44 (CEST)

Foto på Face

Hitflyttat från Wikipedia:Wikipediafrågor. /FredrikT (diskussion) 20 augusti 2015 kl. 16.49 (CEST)

Hur gör jag för att föra över foton på Facebook till min dator.

Vänligen, Gösta

I nederkanten på alla bilder på Facebook (om Du tittar i den sk "bildvisaren" där bilden förstoras upp mot en svart bakgrund) finns en meny med diverse alternativ. Ett av dessa heter "Alternativ". Vänsterklickar Du på den får Du fram en meny som bl a innehåller alternativet "Ladda ner". /FredrikT (diskussion) 20 augusti 2015 kl. 16.46 (CEST)

Finska postadresser

Jag har sedan ett tag varit medveten om att det finns en särskilt postadress om man ska skriva brev till Finland i skatteärenden. "00052 Skatt" är adressen till Huvudstadsregionens skattenånting. Nu skulle jag skriva ett brev till ett privat företag, och företaget hade också en specialdesignad postadress. Är det här vanligt? -- Innocent bystander 19 augusti 2015 kl. 13.50 (CEST)

Hur det i detalj fungerar i Finland vet jag inte, men i Sverige kan en adressat som får större mängder försändelser tilldelas ett eget postnummer. Jag vill minnas att det är Posten själva (på PTS uppdrag?) som identifierar behovet och tar initiativ till detta. Postadressen har då formen Regeringskansliet, 103 33 Stockholm. Eftersom posten sorteras på postnummer, torde ju postorten i praktiken helt kunna utelämnas. Jag misstänker att det är frågan om ett liknande arrangemang i Finland. Se även Postnummer#Finland som nämner fenomenet, men inte ger någon ingående förklaring. Wolfgangus Mozart (diskussion) 23 augusti 2015 kl. 01.41 (CEST)

Företagspostnummer är en tjänst som Posti erbjuder, öppningsavgiften år 2015 är 5500€. Här finns en lista över alla nuvarande företagspostnummer. Weikrx (diskussion) 23 augusti 2015 kl. 11.59 (CEST)

Var kan jag lägga in koordinater från en lista för att se dem på en karta, t ex OSM

Någon som har en idé? Koordinaterna är i decimal och ligger i en excel-fil. /Portunes (disk) 23 augusti 2015 kl. 12.40 (CEST)

Omvandla till text och läs in som lager i QGIS. Edaen (diskussion) 23 augusti 2015 kl. 12.44 (CEST)

Berönde på omständigheterna kan man också vara i sin sandlåda och göra som jag gjorde här. I ett kalkylblad kan man nog få till motsvarande (jag hade bara wp-artiklar). Taxelson (diskussion) 23 augusti 2015 kl. 12.52 (CEST)

Edaens förslag fungerade väldigt bra. Jag undviker att ladda upp det då det är en lista över bebodda fastigheter i Hietaniemi socken. Till ett framtida projekt.. /Portunes (disk) 23 augusti 2015 kl. 13.57 (CEST)

Brödtext

Apropå Brödtext här på wikipedia: är det inte också vad Reportrarna fick betalt per ord/rad i tidningen? /Lärlingsutbildad Boktryckare m.m. 85.224.130.85 2015 augusti 13 kl. 00.11 (CEST)‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Denna fråga ställdes även på Diskussion:Brödtext och diskuteras där. --Pipetricker 24 augusti 2015 kl. 14.28 (CEST)

Lincoln

Jag läste i artikeln om Abraham Lincoln. Det står i stycket om hans uppväxt att han föddes "som en kun" Jag vet inte vad "kun " är och jag hittar det inte på webben. Är det en felskrivning och i så fall vad skall det stå?

Artikeln om Abraham Lincoln är ganska utsatt för klotter. Just denna skrivning kommer från en IP-address som klottrar mycket. Jag tar bort texten. // jorchr 26 augusti 2015 kl. 20.11 (CEST)

Skepp – Söker information om kolpråmen Renaren

Söker efter ett skepp / Pråm Fd kronans kolpråm renaren från 1906...Byggdes av w.lindebergs varv ab Konstruktör .Carlscrona Ingenjörs Departement Längd 33.7 meter bredd 7.10 djup 1.0 meter Vikt 250 ton .. vill restaurera Skönheten men finner inte någon info om detta vackra skepp Hoppas någon med kunskap hör av sig Med vänlig hälsning, Jonas Isaksson 83.254.71.252 30 augusti 2015 kl. 02.31‎ (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Jag tror att det blir mycket svårt att säga något med så lite information. Heter kolpråmen Renaren? Hur långt tillbaka går det namnet att belägga? Många pråmar saknade i äldre tid namn, så det gör pråmarna svåra att spåra. Var har pråmen gått i trafik? Om du har uppgifter om var och när den byggts borde det även finnas annan information.FBQ (diskussion) 1 september 2015 kl. 14.43 (CEST)

Nämndemän i rådhusrätterna före 1948?

I artikeln nämndeman står det att "nämndemän har på olika sätt medverkat i den dömande verksamheten i underrätt, det vill säga tingsrätterna och deras föregångare härads- och rådhusrätterna sedan 1300-talet". Meningen är källbelagd med en not, men det är väl en felaktig uppgift att nämndemän förekom i städernas rådhusrätter före den nya rättegångsbalken infördes 1948? Ursprungligen verkade de väl enbart i häradsrätterna, medan borgmästaren och rådmännen dömde i rådhusrätterna? --Wolfgangus Mozart (diskussion) 27 augusti 2015 kl. 20.38 (CEST)

Nej, det är väl mitt fel som lade in källan. Meningen löd tidigare Nämndemän har på olika sätt medverkat i den dömande verksamheten i underrätt, det vill säga tingsrätterna och deras föregångare härads- och rådhusrätterna under hundratals år. Men uppgiften handlar ju bara om häradsrätterna. Å andra sidan var väl städernas rådmän i äldre tid i stort sett att jämställa med nämndemän, och blev först senare ämbetsmän.FBQ (diskussion) 28 augusti 2015 kl. 11.51 (CEST)

Jag tog igår bort rådhusrätterna ur meningen, men undrar lite om det egentligen var rätt, då rådmännen under medeltiden fungerade på samma sätt som nämndemän.FBQ (diskussion) 29 augusti 2015 kl. 11.16 (CEST)

Ja jag lutar åt att Rådman var en titel på nämndeman i Rådhusrätten. Jag tycker den tidigare formuleringen kan återgå men med en kort bisats ~som att i rådhusrätten fungerade rådmän på motsvarande sätt.Yger (diskussion) 29 augusti 2015 kl. 11.20 (CEST)

Det fanns väl något som kallades "illitterata rådmän" i rådhusrätterna, vilket innebar att de inte hade formell juridisk utbildning? /FredrikT (diskussion) 29 augusti 2015 kl. 11.28 (CEST)

Ja, men den skillnaden uppkommer ju efterhand. Det är först 1749 det kommer krav på att borgmästaren skall ha juristutbildning, jag försöker hitta datumet för när kravet infördes för rådmän, men har inte hittat något, men av de dokument jag läst förefaller det som det gick gradvis och att man till en början försökte uppmuntra fler juristutbildade rådmän men inte hade något formellt krav.FBQ (diskussion) 29 augusti 2015 kl. 11.39 (CEST)

Jag gjorde nu ett försök att förtydliga förhållandet nämndemän/rådmän i artikeln nämndeman, som i likhet med artikeln rådman skulle vara betjänt av att byggas ut med fylligare historik. --Wolfgangus Mozart (diskussion) 30 augusti 2015 kl. 04.16 (CEST)

Fortfarande i 1942 års proposition till ny rättegångsbalk omtalas de illitterata rådmännen. Med den nya rättegångsbalken infördes att rådmännen skall vara lagfarna samt nämnd i rådhusrätt för vissa fall.[44] Edaen (diskussion) 5 september 2015 kl. 13.38 (CEST)

Nascalinjerna

Finns det någon som läser det här, som kan komplettera artikeln Nascalinjerna med uppgifter om hur de är tillverkade (möjlig metod), ytmaterial (hårdhet etc), linjernas djup och bred? Elav W (diskussion) 2 september 2015 kl. 23.37 (CEST)

 Fixat Lsj (diskussion) 3 september 2015 kl. 07.30 (CEST)

Ordbetydelse

Söker efter betydelsen av ordet HOVDA 213.113.185.149 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Det enda jag hittar är antingen att det saknas ett m (hovdam) eller att det är ett efternamn. Har du ordet i en mening så blir det lättare. --افيراتير (diskussion) 5 september 2015 kl. 14.58 (CEST)

Det är bland annat ett efternamn (t ex Tor Öyvind Hovda) och ett vattendrag, no:Hovda. Thoasp (diskussion) 5 september 2015 kl. 15.05 (CEST)

Ett dialektalt ord i närkingska: håvda, hovda = "icke jämnt avmeja hö eller säd, utan låta en längre stubb kvarstå mellan lieslagen". [45]. /Annika (diskussion) 7 september 2015 kl. 14.50 (CEST)

Hur skulle man dö om man störtade ner i vattnet?

Om man skulle hoppa fallskärm från mycket hög höjd, och fallskärmen inte vecklade ut sig utan man störtade ner i havet. Vad skull man då dö av? Kraschen med vattenytan? Eller skulle man sjunka så djupt att man dog av trycket? Eller drunknade innan man hann upp till ytan? Eller skulle man rent av kunna överleva ett sådant fall? 85.238.206.187 6 september 2015 kl. 23.00 (CEST)

Man skulle nog få fatala inre blödningar och också slås medvetslös av kraschen mot ytan. Om man sedan dör först av de inre blödningarna eller av drunkning när man är medvetslös under ytan har jag ingen aning om. Jag avråder starkt från experiment inom området då utgången är detsamma oavsett sätt. --افيراتير (diskussion) 6 september 2015 kl. 23.11 (CEST)

MythBusters har testat och kom fram till att man krossas om man faller i vatten från hög höjd. Det finns många historier om människor som överlevt fall från flygplan. Nyckeln till överlevnad ligger i att falla på något som bromsar upp fallet, t.ex. en tät skog eller i djup snö. Alla vätskor är inkompressibla och sviktar inte en millimeter (tänk på hur stum oljan är i en hydraulkolv jämfört med en pneumatisk cylinder typ cykelpump). Därför krossas man när man träffar havsytan. Nasko (✉) 6 september 2015 kl. 23.34 (CEST)

De flesta dör av skallskador. Man kan dämpa fallet genom att sprida ut ben och armar, så länge man absolut inte landar i denna ställning. Hittar man en brant kulle så kan man landa på sluttningen och rulla ner. Vattenlandningen ska vara med helt rak och utsträckt kropp, som ett spjut, antingen med fötterna eller händerna först. Om du väljer fötterna först så måste du trycka in rumpan, annars blir det smärtsamt. Överlever man vattenlandningen så kan man fortfarande drunkna, speciellt eftersom man utan syremask får syrebrist på så hög höjd. Om man hoppar från extremt hög höjd så svimmar man utan syremask. Vattentrycket kommer absolut inte att ta kål på dig. Utopiantos (diskussion) 7 september 2015 kl. 01.17 (CEST)

Mullsjö kommuns area

Undrar om det är rätt att Mullsjö kommuns area ska vara 505 hektar = 5,05 km2?

Mvh Stanley i Mullsjö

Hej Stanley i Mullsjö. Jag vet inte var du fått dina siffror i från men de verkar vara fel. I vår artikel Mullsjö kommun står det 211,04 km² per 1 januari 2015, varav land 200,13 km² och vatten 10,91 km². Det verkar kanske rimligare? Det gör den ändå till en liten kommun (plats 249 av 290).--LittleGun (diskussion) 7 september 2015 kl. 18.05 (CEST)

Tätorten Mullsjö däremot. Den är enligt Wikpedias artikel 505 hektar. Siffran är hämtad från SCB:[46].--LittleGun (diskussion) 7 september 2015 kl. 18.08 (CEST)

Åhléns och NK i Stockholm City

Då jag sist var i Stockholm i juni 2015, kunde jag väl hitta Åhléns på Klarabergsgatan. Men jag kom ihåg att det borde också finnas NK nästan bredvid, men jag kunde inte hitta den. Då jag tittade på NKs hemsida såg jag att det skulle ligga på Hamngatan, som är österut från Klarabergsgatan och Sergels torg. Minns jag alldeles fel, eller har det nånsin funnits både Åhléns och NK nästan bredvid varannan på Klarabergsgatan i centrala Stockholm? JIP (diskussion) 7 september 2015 kl. 20.57 (CEST)

du minns fel, NK i city har alltid legat på Hamngatan.Yger (diskussion) 7 september 2015 kl. 20.59 (CEST)

Tack för ditt svar. Så nästa gång vet jag var att leta på NK. JIP (diskussion) 7 september 2015 kl. 21.17 (CEST)

Västmanland eller Uppland?

Gränsmärke mellan Gästrikland och Västmanland (men borde det inte vara Uppland?). Östervåla 58:1 i Fornsök

Hromdagen passerade jag länsgränsen mellan Gävleborgs och Uppsala län på en av de mindre vägarna. Förutom de moderna blå länsgränsskyltarna finns även ett gammalt gränsmärke som visar att detta är/var gräns mellan landskapen Gästrikland och Västmanland, se bilden. Platsen är vid den gamla vägen i skogen mellan Hedesunda och Östervåla. Men jag har alltid trott att de trakterna hör till Uppland, inte Västmanland! Förvisso hörde Heby kommun till Västmanlands län fram till för inte så länge sedan, men har området också hört till landskapet Västmanland? Eller är det "Felristarnisse" som har varit framme?

Vet någon hur det faktiskt förhöll sig med landskapen i dem trakterna? Stenen verkar vara från 1927 så den är inte lastgammal. --MagnusA 14 september 2015 kl. 21.25 (CEST)

Jo faktiskt kan man säga att området tillhört Västmanland lite beroende på hur man ser det. 1549 förs Våla härad över från Örbyhus härad i Uppland till Salbergs län i Västmanland, och handlingar rörande Våla härad kom att sortera i riksarkivet under handlingar rörande Västmanland. Senare kom det ju att bli Västmanlands län. Frågan blir ju då vad man väljer att gå på. Artikeln om landskap säger Som förvaltningsenheter har landskapen i Sverige ersatts av indelningen i län genom regeringsformen 1634 och landskapen saknar sedan dess administrativ betydelse men den här förändringen inträffade innan och det gör att många geografiböcker särskilt äldre räknar det som en förändring av landskapet därmed Våla härad till Västmanland. Befolkningen har däremot främst sett sig som upplänningar och tillhör numera som antagligen är känt sedan 2007 Uppsala län (utom då man skulle sälja smör i Uppsala, då var det "viller och va västmanlänning" då man fick bättre betalt för smöret).FBQ (diskussion) 14 september 2015 kl. 22.43 (CEST)

I Ugglan räknas det uppenbart till Västmanland, liksom Mo härad till Västergötland. Invånarna i det senare räknar sig dock i allmänhet som smålänningar. Tostarpadius (diskussion) 15 september 2015 kl. 22.26 (CEST)

De eller dem?

Jag tycker mig ha lätt för när det ska vara de eller dem men stötte på ett lurigt fall. Det blir väl?:

• "Vilka kan Pelle använda? Jo, de som ställt sig till förfogande."

Men här?:

• "Pelle kan använda de/dem som ställt sig till förfogande."

"Använda dem" låter rätt men "de som" låter rätt. Så vilket ska det vara? /Hangsna (diskussion) 14 september 2015 kl. 22.23 (CEST)

Att bägge alternativen går bra, beror på att konstruktionen kan analyseras på två sätt. Antingen betraktar man de som en fast fras som är subjekt i bisatsen – de som älskar – eller också betraktar man dem som styrt av prepositionen. Båda uttryckssätten finns i svenskt skriftspråk åminstone sedan 1500-talet, berättar Språkrådet. Se: [47] Wvs (diskussion) 14 september 2015 kl. 22.30 (CEST)

Tack för svaret med länken! I första exemplet måste jag bara fråga. Blir det någon skillnad om "Jo," är med eller inte? Blir det möjlighet att köra med dem när man har ett "jo" där men alltid de om "jo" saknas? /Hangsna (diskussion) 15 september 2015 kl. 21.34 (CEST)

Oavsett om "jo" finns med eller ej kan "dem" användas i en dylik satsförkortning. Tostarpadius (diskussion) 15 september 2015 kl. 22.15 (CEST)

Men även "de" då antar jag? Men i meningen "De som ställt sig till förfogande är möjliga för Pelle att använda." så går det väl inte att inleda med "dem"? /Hangsna (diskussion) 15 september 2015 kl. 22.22 (CEST)

I meningen "Pelle kan använda de [alternativt dem ] som ställt sig till förfogande." kan alltså båda orden användas. I meningen "De som ställt sig till förfogande är möjliga för Pelle att använda." kan endast de användas eftersom ordet är subjekt i satsen och inte styrs av någon preposition eller av något annat ord. /Wvs (diskussion) 16 september 2015 kl. 16.59 (CEST)

Bra program för diagram?

Någon som kan rekommendera något bra/käckt/praktiskt/enkelt program för att rita diagram? :) Jag har Libreoffice (hur det nu skrivs), så kan klart använda localc, men det är inte det allra smidigaste så jag tänkte höra mig för om det fanns några rekommendationer. Jag använder Debian (GNU med) Linux. flinga 16 september 2015 kl. 23.35 (CEST)

Gnuplot? --افيراتير (diskussion) 17 september 2015 kl. 07.45 (CEST)

Bättre svar: Det beror på vad du vill kunna göra och vad du tycker är praktiskt/enkelt. Är det viktigt att kunna göra svg-filer eller duger jpg/png? Två- eller tredimensionella diagram? Är det stora eller små datamängder? Enklast är att mata in datat i Libreoffice calc och skapa ett diagram där och sedan exportera det. --افيراتير (diskussion) 17 september 2015 kl. 07.54 (CEST)

Dia, kanske? --MagnusA 17 september 2015 kl. 08.55 (CEST)

Tack! Jag tror väl inte det är stora datamängder, annat än i den meningen att det kanske rör sig om flera (stapel)diagram (och liknande) jag kanske tänkt göra. SVG är förstås trevligt men JPG/PNG duger helt klart. 3D är nog out of this league... ehm, inte aktuellt, menar jag. (Har LO någon speciell exporteringsfunktion, förresten?)

Dia låter kanske bra, det ser ju ut att vara just för diagram... jag tänkte mest på typ statistiska stapel- och linjediagram och liknande (hoppas jag inte använt en felaktig term nu.. :)), de visar inget sådant exempel, men man kanske kan prova. Annars kom jag också på att man borde kunna ta sig fram mha ett linjeraster i inkscape, så kan man t ex rita staplarna med t ex ett mandat (i detta fallet) per pixel, eller liknande. Tänkte att det var bökigt först, men med linjeraster kanske det blir enklare att göra en skala och så vidare? flinga 17 september 2015 kl. 10.22 (CEST)

SVG-filer kan du också göra "för hand" i valfri textredigerare, men det kanske inte räknas som enkelt/praktiskt. Jag tycker det är väl så lätt som att jobba i Inkscape. I Libreoffice kan du när du skapat ditt diagram högerklicka och välja exportera som bild. Där går att välja många format. Jag har dock haft lite problem med SVG som inte blivit som jag ville. --افيراتير (diskussion) 17 september 2015 kl. 11.07 (CEST)

Det beror på. Om jag har ett stapeldiagram av något slag att utgå från så är det kanske rätt enkelt. Annars känns det lite komplicerat att utforma linjer och rita i text (om vi pratar om annat än räta staplar och liknande, som t ex att rita teddybjörnar, så låter det för mig ganska komplicerat :^)), jag har inte erfarenhet av att göra SVG-filer på det sättet. Missade gnuplot förut, och det ser ju väldigt bra ut, hittar jag ett bra exempel att utgå ifrån kanske jag kan få till något i det. Kanske ska se om jag kan prova det sedan. De här exemplen gjorde mig lite glad... :) flinga 17 september 2015 kl. 11.54 (CEST)

Får man bara smaka lite?

Vad är en avsmakningsmeny? Får man en liten munsbit av varje rätt? Skall man inte kunna äta sig mätt?

Man får en munsbit av varje rätt. Oftast är det många rätter så på så sätt finns chansen att bli mätt. Å andra sidan är det ofta finkrogar och då är portionerna inte sällan små. Oftast är det inte munsbitar ur en a la carte utan den enda "rätt" som finns är avsmakningsmenyn, kombinerad med ett dryckespaket.--LittleGun (diskussion) 18 september 2015 kl. 09.44 (CEST)

Eller snarare: man blir mätt, det är väldigt många munsbitar. Sen betalar man inte så mycket för att i första hand bli mätt utan för njutningen/upplevelsen/smaksensatioenen etc. Sen implcerar ordalydelsen att man ska kunna få smakbitar från en meny för att vid ett senare tillfälle kunna välja det man tyckte bäst om. Men det är inte heller syftet.--LittleGun (diskussion) 18 september 2015 kl. 12.18 (CEST)

Gammalstavning

I en 1939 nyutgiven bok använde Erik Lindström genomgående följande typ av språk i sin skildring av Gävleborgs läns landstings historia: "Werksamheten vid desamma underhölls genom förenämnde kurhus- sedermera sjukvårdsafgifter och i öfrigt genom uttaxeringar, hvilka af Landstinget beslutades att uttagas af distriktets skattskyldige samt efterhand genom upptagande af dag- eller legosängsafgifter". Jag får intrycket att Lindström var en ovanligt reaktionär godsägare; fanns det andra författare som så sent var lika motsträviga mot nystavningen? /Annika (diskussion) 17 september 2015 kl. 20.13 (CEST)

I Akademiska Föreningens Arkiv & Studentmuseum har jag stött på ett brev från skådespelaren Carl Deurell (1868-1962) skrivet så sent som 1946 och innehållande "gammalstafning" (dock inte konsekvent; Deurell skriver t ex "blef", "prof" och "skrifpulpet" med f men "arkiv" med v; enstaka hv och e i stället för ä förekommer också, men däremot inga ändelser med -dt.). /FredrikT (diskussion) 18 september 2015 kl. 10.11 (CEST)

Amerikanska släktingar skrev brev med gammelstavning så sent som på 1950-talet men det kanske inte räknas? Av googlebooks att döma finns enstaka böcker från 1930-talet med gammelstavning som inte är nyutgåvor, men de är helt klart sällsynta.FBQ (diskussion) 18 september 2015 kl. 14.42 (CEST)

Att en del äldre privatpersoner skrev brev med gammalstavning av gammal vana är en sak, men att ge ut en hela böcker med ett språk som måste ha uppfattats som starkt föråldrat anser jag vara mer anmärkningsvärt. I synnerhet borde ju exempelvis ett landsting vilja förknippas med framåtskridande och utveckling och inte med fasthållande vid det förflutna. /Annika (diskussion) 18 september 2015 kl. 15.16 (CEST)

Man kan kanske tänka sig att Lindström var en man med sådan pondus att bokens redaktör insåg att det var bäst att inte ifrågasätta hans språk om man alls ville ha en text av honom? Ett annat exempel på "reaktionär" stavning i en tryckt bok finner man i Carl Trolle-Bondes Anteckningar om Bondesläkten. Den är visserligen utgiven 1899, alltså före stavningsreformen, men dess bruk av w i stället för v för ju snarare tankarna ytterligare ett århundrade bakåt. Och även valet av fraktustil var väl något passé i Sverige vid denna tid? /FredrikT (diskussion) 18 september 2015 kl. 15.47 (CEST)

Men var det inte så att w normalt användes för v i just frakturstil? Valet av w kan i så fall ses som en funktion av stilen. /Dagsuddare (diskussion) 18 september 2015 kl. 18.22 (CEST)

W används även i Lindströms skrift från 1939: "Wid 1902 års Landsting voro dock många och vidtomfattande förslag å bane". /Annika (diskussion) 18 september 2015 kl. 18.31 (CEST)

Lindströms språkval förefaller vara ytterst medvetet och utgör säkert en markör från hans sida mot vad han gissningsvis såg som språklig förslappning och onödiga nymodigheter. På tal om det: någon som vet hur Magnus Stenbock (1911–2007) gjorde med stavning och pluralformer i sin konservativa idéskrift Tankar och synpunkter i några av tidens frågor? /FredrikT (diskussion) 18 september 2015 kl. 18.42 (CEST)

I sina memoarer utgivna 1948–50 skriver Hugo Alfvén alltjämt dödt och rödt i stället för dött och rött etc., men stavar f- och v-ljuden på det moderna sättet. Inga pluralformer på verben. Rex Sueciæ (disk) 18 september 2015 kl. 16.11 (CEST)

Jag förstår icke hvarföre ett landsting måste ifra för noviteter. Det synes mig tvertom sympatiskt att man utgifvit denna skrift med dess af Fridtjuv Berg opåverkade stafning. Så vidt jag vet berörde hans regler endast skolans verld. Det är alltså fullt tillåtet att skrifva på gammalt bepröfvadt sätt. Tack, FredrikT, för länken till dessa värdefulla "Anteckningar om Bondesläkten"! Tostarpadius (diskussion) 18 september 2015 kl. 16.31 (CEST)

För att återgå till allvaret var det säkerligen högst individuellt om och i hur hög grad man anpassade sig till det nya. Det man själv lärt sig i skolan har en tendens att vara det som ligger närmast till hands. I tryckt text torde Annikas exempel vara ovanligt sent. Redan när Nordisk Familjebok avslutade sin andra upplaga i mitten av 1920-talet bör yngre läsare ha uppfattat dess bibehållna gammalstavning som något närmast kuriöst. Språkdräkten i övrigt var dock helt i takt med tiden. Om Lindströms läsare förmådde ge innehållet den uppmärksamhet det förtjänar eller om skriften fick funktionen av ett Grönköpings Weckoblad vågar jag inte uttala mig om. Finns det vittnesbörd om den saken? Tostarpadius (diskussion) 18 september 2015 kl. 19.11 (CEST)

@FredrikT: Även Ugglan har "Arkiv" (uppslagsord i första bandet från 1904). Tostarpadius (diskussion) 18 september 2015 kl. 19.17 (CEST)

Att Lindströms skrift skulle vara undermålig till faktainnehållet tror jag inte alls. Trots författarens politiska hemvist utgavs den på bekostnad av landstinget, som sedan många år styrdes av Ernst Lindley från Söderhamn med stöd av en massiv socialistisk majoritet. När det 1962 var dags att skildra landstingets fortsatta historia skrev socialdemokraten Per Orgård "Uppdraget har i hög grad underlättats genom den omfattande och rikt dokumenterande historik som författades av disponent Lindström i Bollnäs..." /Annika (diskussion) 18 september 2015 kl. 20.52 (CEST)

Gäckande sångerska

Jag har skapat en artikel om schlagersångerskan Ulla Christenson (som tidigare bara var en omdirigering till hennes melodifestivalsbidrag "Lyckans soluppgång" 1959), men har inte kunnat hitta några andra uppgifter om henne än de rent musikaliska – inte ens levnadsdata. Någon som har möjlighet att bidraga med något om människan bakom inspelningarna? /FredrikT (diskussion) 19 september 2015 kl. 17.45 (CEST)

Född i Göteborg 23 juli 1924, död 18 december 1962.[48] Edaen (diskussion) 19 september 2015 kl. 18.07 (CEST)

Tack det var ett raskt (om än litet tragiskt) besked. Jag kompletterar artikeln. /FredrikT (diskussion) 19 september 2015 kl. 18.12 (CEST)

Var sjunger Nina & Kim...

...i videon[49] till "Om du stannar hos mig"? Är det Dramaten? File:Inside the Royal Dramatic Theatre Stockholm.jpg (och NEJ, man får inte prata under låten). --Bensin (diskussion) 21 september 2015 kl. 19.43 (CEST)

I Wikipediaartikeln står det att det är Monumenthallen vid Skogskyrkogården. Har de anledning att tro att det inte stämmer? Skogsvandraren (diskussion) 22 september 2015 kl. 18.06 (CEST)

Jaha, nu tittade jag på videon och såg att de befinner sig på ett annat ställe också, där de sjunger på en scen. Det vet jag inte vad det är för plats. Skogsvandraren (diskussion) 22 september 2015 kl. 18.11 (CEST)

Det ser mer ut som Södra Teatern. Det finns dock ingen bra interiörbild på Commons därifrån.--Thurs (diskussion) 24 september 2015 kl. 16.30 (CEST)

@Thurs: Tack för tipset! Jag har efterlyst interiörbilder i den artikeln nu. Kan någon bekräfta Thurs tips eller komma med ett annat spår? --Bensin (diskussion) 25 september 2015 kl. 17.01 (CEST)

Bensin, visst är det Södra Teatern:[50].--LittleGun (diskussion) 25 september 2015 kl. 17.07 (CEST)

@LittleGun: Jepp. Det syns på det fotot. Tack! --Bensin (diskussion) 25 september 2015 kl. 17.10 (CEST)

Flikar med reklam

Jag har den senaste problemet med att jag på många webbplatser får nya flikar med spamliknande reklam i när jag klickar på något, samt så kallade "enkäter" där man kan vinna det ena och det andra. Vet någon hur man får bort det? Det känns som något virusaktigt, men det är det kanske inte? Obelix (diskussion) 22 september 2015 kl. 17.44 (CEST)

Jag kör med Firefox med Adblock plus, jag ser nog aldrig reklam nånstans, inte den formen av reklam i alla fall. /Hangsna (diskussion) 22 september 2015 kl. 17.46 (CEST)

NoScript kan även vara bra för förhindrande av att nya flikar öppnas i dylika sammanhang (själv kör jag Firefox med både Adblock plus och NoScript). //Vätte (diskussion) 24 september 2015 kl. 00.18 (CEST)

Google Chrome-tillägget "Video Downloader Super" var boven när jag fick precis de symptom Obelix beskriver, trots att jag har Adblock Plus i Chrome.

Det räckte att inaktivera tillägget för att spammen skulle upphöra (så jag har fortfarande tillägget installerat, och aktiverar det tillfälligt vid användning).

Så mitt tips är att orsaken är något webbläsartillägg, fast det kanske inte är just "Video Downloader Super". Har du inte just det tillägget skulle jag rekommendera att du provar dig fram till vilket som är boven genom att inaktivera hälften av dina tillägg i taget, och om symptomen kvarstår med en grupp av tillägg inaktivera hälften av den gruppen, och så vidare tills symptomen upphör.

För övrigt borde du nämnt i vilken webbläsare och operativsystem du har dessa problem. --83.255.46.175 24 september 2015 kl. 14.27 (CEST)

Tack för svaren. Jag använder Windows 10 och Internet Explorer. Obelix (diskussion) 24 september 2015 kl. 16.04 (CEST)

@Obelix:Spontant låter det som vanlig poppuppreklam som öppnas i flikar istället för nya webbläsarfönster. Jag använder inte Windows 10, men jag vet att Internet Explorers inbyggda blockering släpper igenom mycket om man har inställningen "mellan" (vilket förmodligen är standard). I inställningarna till IE brukar det gå att välja att aktivera/avaktivera skyddet och där kan man välja att blockera "allt" som kommer upp. Däremot vet jag inte hur bra det fungerar i praktiken. Det kan variera mellan olika versioner, men här ligger det under "Verktyg->Internetalternativ->Sekretess" i IE. Man kan även skaffa tilläggsprogram, som andra påpekat. /Kyllo|diskutera?| 24 september 2015 kl. 20.49 (CEST)

Tack så mycket, Kyllo! Jag ska prova. Obelix (diskussion) 24 september 2015 kl. 21.52 (CEST)

Kronprinsessans första tiara?

Via nätet finner jag att kronprinsessan Victoria använde tiara offentligt första gången när hon var 18 år. Men jag lyckas inte hitta någonstans vilken tiara det var. Drottning Silvia hade Sibyllas diadem första gången hon hade tiara offentligt, kvällen före hennes bröllop, men vilken tiara bar kronprinsessan offentligt första gången? 62.119.166.9 6 september 2015 kl. 14.00 (CEST)

Det beror på när du menar. Då hon avlade trohetseden bar hon inte tiara (bild 2). Du kan själv läsa mer om vilka smycken hon bär i den här artikeln. Riggwelter (diskussion) 14 september 2015 kl. 21.43 (CEST)

Jag hittar uppgiften att hon bar tiara offentligt vid 18 års ålder, men efter mycket googlande kan inte heller jag hitta vilken tiara det var. Kanske kan man genom bildsök fastställa vilket som är det tidigaste kortet av henne med tiara? Idunius 26 september 2015 kl. 21.06 (CEST)

Kan detta vara korrekt svar? Idunius 26 september 2015 kl. 21.14 (CEST)

Namn på ett 2 919 meter högt berg?

Ber er ta del av Diskussion:Logotuli#Finns det ett namn på ett 2 919 meter högt berg? --Allexim (diskussion) 24 september 2015 kl. 21.29 (CEST)

Tror detta passar bättre i Användardiskussion:Lsjbot/Projekt alla platser#‎Namn på ett 2 919 meter högt berg?. Jag kopierar dit. Taxelson (diskussion) 24 september 2015 kl. 21.56 (CEST)

Artikeln om Logotuli verkar vara slarvigt skriven, för ingen av källorna visar att det skulle finnas en bergstopp med den höjden på det avståndet från Logotuli. Dammråtta (diskussion) 24 september 2015 kl. 22.06 (CEST)

@Dammråtta: Missar du "höjduppgifter (DEM 3") från Viewfinder Panoramas"? -- Innocent bystander 25 september 2015 kl. 18.05 (CEST)

Det finns inget som heter "höjduppgifter" på den sidan; den är på engelska. Logotuli nämns inte på sidan. Avsnittet om Afrika hänvisar till en annan sida. Dammråtta (diskussion) 25 september 2015 kl. 22.19 (CEST)

Inget krav på svwp att källor ska vara på svenska. Data tillgängliga på Viewfinder-Panorama-sajten visar att det finns ett så högt berg på angiven plats. Det enda boten gör är att ladda ner dessa data och avgöra vilken punkt i närhten av Logotuli som är högst. Inte annorlunda i princip än när en mänsklig användare tar reda på samma sak med hjälp av en topografisk karta. Lsj (diskussion) 25 september 2015 kl. 23.17 (CEST)

Nej, det finns inget krav på att svenska Wikipedias källor är på svenska och det har jag inte heller påstått. Jag påstår att det inte finns något som heter "höjduppgifter" i källan, eftersom källan är på engelska. Vidare menar jag att de fakta som du påstår finns i källan inte finns där. Logotuli nämns inte på sidan. Ingen bergstopp med angiven höjd nämns heller. Om siffror som har använts för någon form av navigationsbestämning finns någonstans på sidan, så har i alla fall jag inte hittat dem. Om en bot har hittat sådana uppgifter, så skall källan vara botens redovisning av dessa uppgifter, inte en sida som boten möjligen har passerat på sin väg till någon underliggande databank där den haf hämtat beräkningsunderlag. Dammråtta (diskussion) 26 september 2015 kl. 20.56 (CEST)

Är världens äldsta berg ett berg?

Enligt vad jag har läst skulle Blå Jungfrun vara världens äldsta berg. (Faktiskt äldre än Ayers Rock i Australien.) Men kan ett berg som inte är högre än 86,5 m över havet verkligen kallas för berg? Den låga höjden sägs bero på erosion. En gång har Blå jungfrun kanske varit ett Mount Everest, men när berg blir tillräckligt gamla så sjunker de i höjd. Finns det någon definition för hur högt ett berg måste vara för att få lov att titulera sig berg? Fast om det finns en sådan definition så kan man ju undra om inte frågan vilket som är världens äldsta berg bli meningslös, eftersom detta aldrig kan vara ett berg? Eller ska höjden inte alls räknas med? Enligt artikel Berg här på Wp så ligger större delen av jordens berg på havsbottnen. Deras höjd är alltså si och så många meter under havet. / Dagsuddare (diskussion) 25 september 2015 kl. 22.59 (CEST)

Nu har jag inga texter alls att backa upp mina påståenden med, men jag tror inte att man här pratar om berg som tornar upp sig från marken. Jag gissar att man syftar på materialet sten, som kan befinna sig uppe på ett berg eller djupt nere i marken. Man kan säga att när sten blir magma, lava och åter sten så nollställs dess ålder. När det gäller berg på havsbottnen så talar man oftast inte om meter över eller under havsytan, utan om meter över havsbottnen. Utopiantos (diskussion) 26 september 2015 kl. 00.01 (CEST)

Men havsytan är ju konstant. Havsbottnen kan ju variera i djup hur mycket som helst. /Dagsuddare (diskussion) 26 september 2015 kl. 00.42 (CEST)

Tvärtom, foten av berget ligger där den ligger, medan vattenytan ändras med varje vågskvalp. -- Innocent bystander 26 september 2015 kl. 06.07 (CEST)

Nu nämns inte att Blå Jungfrun är äldst i artikeln, men texten talar inte om "berg" i betydelsen "bergart".

Men det är en hel del begreppsförvirring:

• En ö kan säkert definieras som ett berg, men jag tror inte alla gör det och det är inte direkt POMMF, så det borde förtydligas.
• Det är inte heller pommf att mäta berg från foten eller jordens centrum (något som skulle göra Mauna Kea resp. Chimborazo till världens högsta berg).
• När ön jämförs med Ayers Rock görs det i betydelsen "Inselberg", intressantare är att båda är "monoliter", dvs "stenar" i ett stycke. Möjligen är det samma sak som "solitär" som nämns i texten, men inte i samband med Ayers Rock. Ett inselberg är säkert ofta en monolit, men måste inte vara det enligt källan. "Inselberg" betyder "öberg", men det är bara "ö" i överförd bemärkelse. Så att en ö definieras som ett "inselberg" måste vara fel, alla mindre öar är ju inselberg i såna fall eftersom ett berg inte ens måste bestå av bergarter, bara sticka upp från omgivningen.

Tyvärr vet jag inte ens var jag ska börja leta efter källor.--LittleGun (diskussion) 26 september 2015 kl. 07.21 (CEST)

Så vad Dagsuddare menar är alltså att Blå Jungfrun är världens äldsta monolit? /ℇsquilo 26 september 2015 kl. 09.27 (CEST)

Jag borde inte svara för Dagsuddare, men användaren verkar ha läst "berg" och frågan gällde om en ö kan ses som ett berg. För visst kan en monolit vara ett berg? Åtminstone i geografisk mening.--LittleGun (diskussion) 26 september 2015 kl. 09.33 (CEST)

Jag är väldigt tveksam om Blå Jungfrun kan ses som jorden äldsta berg. Berggrunden där är 1,5 miljarder år och uppenbarligen finns berg som är över 3 miljarder år gamla. Vad som är ett berg är inte helt entydigt men har inte med meter över havet som är det gängse måttet för berg eller meter över någon fot att göra heller. Vad som är ett bergs "fot" är ju också inte entydigt jorden består av oräkneliga "toppar", de räknas vanligen inte som berg, om de är tillräckligt markanta kan de räknas som en av ett bergs toppar men vanligen bara som kuperad terräng. Den andra extremen handlar om att se jorden som ett enda berg med bitoppar och foten i marianergraven. Räknar man från havsytan är varje ö eller kontinent ett berg. Nu brukar man ju normalt kräva ett visst förhållande mellan storlek och branthet för att kalla något ett berg. Det finns dock ingen entydig definition här. Höjder av berggrund brukar i högre grad räknas som berg än sådana av sedimentärt material. För att återgå till Blå jungfrun ligger den i ett område som är starkt påverkat av de senaste istiderna jag undrar om "berget" Blå Jungfrun verkligen såg ut som det gör nu före dessa, och om åldern inte handlar just om berggrundens ålder.FBQ (diskussion) 26 september 2015 kl. 11.47 (CEST)

Det var kanske dumt att dra in senaste istiderna som ju är en mycket kort och tillfällig period i geologiskt perspektiv men likafullt har de ju kraftigt påverkat Nordens geografi, jag är inte särskilt hemma på Blå Jungfrun geologi jag har bara väldigt svårt att se att Blå Jungfru skulle ligga i ett område som gjort den i mindre grad än andra påverkad av geologiska krafter, vilket skulle göra det till världen s äldsta berg.FBQ (diskussion) 26 september 2015 kl. 11.58 (CEST)

Tack för alla dessa svar som har gjort mig om möjligt än mer förvirrad. Det var en geolog som påstod att Blå Jungfrun var världens äldsta berg. Nu hittar jag inte var det stod, men jag har googlat runt lite: På den här länken http://www.kalmarlansmuseum.se/site/assets/files/1564/blajung.pdf påstås å sidan 1 att "Jungfrun är 570 miljoner år gammal och kanske världens äldsta berg". Andra googlingar har gett till resultat att jungfrugraniten skulle vara 1400 miljoner år -- om det är bergartens eller bergets ålder vet jag inte. /Dagsuddare (diskussion) 26 september 2015 kl. 13.00 (CEST)

Bergarten lär det inte vara som gör den äldst, den bestämmer inte om det är ett berg per se. Till och med Himalaya som "bara" är 70 miljoner år gammal består av bergarter som är "från alla jordens tidåldrar".

Berg blir till mark och grus. Ju högre berg ju yngre är det och nordens berg är både låga och gamla. Så 1,5 miljarder år är säkert gammalt för ett berg. Men frågan är om "jungfrun" verkligen är ett berg, vem som bestämmer det och kanske hur många som blivit åldersbestämda.--LittleGun (diskussion) 26 september 2015 kl. 13.23 (CEST)

Man får nog leva med att vissa saker som "Vad världens äldsta/största/snabbaste/högsta ..." har svaret "det beror på". Att hitta saker som är unika är enkelt, det är bara att skruva definitionen.--LittleGun (diskussion) 26 september 2015 kl. 13.27 (CEST)

Nu har jag läst Kalmar museums text också. De menar att Blå jungfrun blev ett berg för 500 miljoner år sedan, när den eroderades fram och stack upp som ett berg i landskapet. Det tokiga är att den inte har varit vad jag menar med ett berg hela tiden sen dess. Den har till och med i ganska sen tid legat under vatten och is och vissa tider bara varit en grynna, även om delar av den just nu kan tänkas ses som ett berg på en ö. Och som sagt, hur många grynnor, öar och berg har man egentligen undersökt. Ayers rock som ligger mitt i Australien och vad jag förstår inte översvämmats på samma sätt anser nog jag äldre med den minst förvånande definitionen av berg.--LittleGun (diskussion) 26 september 2015 kl. 13.45 (CEST)

Ok nu har jag också läst texten från Kalmar museum, och förstår att de menar hur lång tid kupolen varit skapad. Känner mig dock fortfarandet tveksam om det här verkligen skulle vara det äldsta berget utifrån den här definitionen. Ayers Rock är en sandstensformation, det borde ju annars finnas granitformationer på andra håll som motstått vittring bättre. Googling visar dock att det är ganska få som mäter bergs ålder på det här sättet.FBQ (diskussion) 26 september 2015 kl. 17.41 (CEST)

Det jag också tänker är att öland, vars kalksten härrör från ordovicium ursprungligen täckts av avlagringar från silur, flera hundra meter tjocka som nu slipats bort av isen. Om nu Blå jungfrun klarat sig skulle det möjligen kunna bero på att ursprungligen varit täckt av kalkstenslager som nötts bort. I sådana fall har den inte varit något berg under alla dessa 500 miljoner år vilket också gör definitionen av åldern vansklig. Men jag kan för lite om områdets geologi.FBQ (diskussion) 26 september 2015 kl. 18.24 (CEST)

Fyra miljarder år gammalt berg

Hittade på enwp att en:Mount Elkins är bortåt fyra miljarder år gammalt och 2300 meter högt, och således både mycket äldre och mycket "bergigare" än Blå Jungfrun. Tror vi kan lugnt stryka BJ som kandidat till "äldsta berget" i någon vettig mening. Lsj (diskussion) 26 september 2015 kl. 18.45 (CEST)

Jag googlade "världens äldsta berg" på olika språk och hittade det i alla världsdelar utom Antarktis. Tack, Lsj för att du hittade det i Antarktis också! En kuriositet: På svensk wikipedia ligger "världens äldsta berg" i Kanada. /Dagsuddare (diskussion) 27 september 2015 kl. 06.23 (CEST)

Världsmästerskapet eller världsmästerskapen?

Kategori:Världsmästerskap. Det verkar inte finnas någon ordning på om vi ska skriva världsmästerskap, världsmästerskapet eller världsmästerskapen i friidrott, eller i vilken sport som helst. Hur ska vi stava ordet? Namnet på kategorin är det inget fel på. Nej, jag pratar om namnet på alla dessa världsmästerskap i alla möjliga sporter. På engelska brukar man säga world championships in athletics, alltså i plural. Men jag har hittat oklarheter i den engelska kategorin också. Men hur vill vi ha det i vår Wikipedia? Vilka skrivregler finns det för detta ord? Hur ska vi skriva ordet inne i artikeltexten? Vad ska jag döpa artiklarna till som jag sitter och skriver på? Utopiantos (diskussion) 26 september 2015 kl. 22.17 (CEST)

Jag har tidigare tänkt att det har med antalet grenar att göra (, jämför Olympiska spelEN). Det är således Vär..EN i simning och friidrott men Vär..ET i fotboll, dock blir jag osäker nu. /Hangsna (diskussion) 26 september 2015 kl. 22.23 (CEST)

Visst är det så. Världsmästerskapen i friidrott innehåller världsmästerskapet i längdhopp och så vidare. //Romulus74 (diskussion) 27 september 2015 kl. 01.01 (CEST)

Varför säger man då en:2000 Men's World Floorball Championships, en:2008 Beach Handball World Championships, en:Karate World Championships och en:World Rowing Championships? Och varför säger man Världsmästerskapen i orientering 1979, Världsmästerskapen i fäktning och Världsmästerskapen i bordtennis 1956, när man säger Världsmästerskapet i basket för herrar och Världsmästerskapet i rugby? Om ni undersöker de olika kategorierna och artiklarna ser ni att bruket av ordet världsmästerskap verkar vara i kaos. Vilket är rätt och vilket är fel? Utopiantos (diskussion) 27 september 2015 kl. 01.24 (CEST)

Championship or Championships?. Mästerskapen i orientering, fäktning och bordtennis består av flera grenar/titlar, medan det i basket och rugby endast är en gren/titel. --Larske (diskussion) 27 september 2015 kl. 01.37 (CEST)

Så är det kanske! Vilka titlar pratar vi om? Damer och herrar? Alla världsmästerskap har väl minst en herrklass och en damklass? Och två är väl flera? Men det verkar ändå finnas andra konstigheter, som Världsmästerskap i badminton och Världsmästerskapen i badminton 2015. Utopiantos (diskussion) 27 september 2015 kl. 01.57 (CEST)

Orientering: Stafett, Långdistans, Medeldistans, Sprint, Sprintstafett. Fäktning: Sabel, Florett och Värja. Bordtennis: Singel, Dubbel, Lag. Världsmästerskapet i basket för herrar har nog ingen damklass. --Larske (diskussion) 27 september 2015 kl. 02.10 (CEST)

Det verkar fortfarande finnas många felaktiga artikelnamn. Men då vet jag vilka riktlinjer som vi ska ändra om dem efter! Utopiantos (diskussion) 27 september 2015 kl. 02.23 (CEST)

Prepositioner

Då artikeln Einar Lagerkrans nyligen skapades upptäckte jag att denna person enligt flera källor blev marinläkare av första graden i Marinläkarkåren 1932 och vid denna 1937. Även enligt Statskalendern, exempelvis här, var vissa personer utnämnda i Marinläkarkåren och andra vid denna. Tydligen var det inte samma sak att vara marinläkare i och vid denna kår; kan någon ge en förklaring till detta? /Annika (diskussion) 27 september 2015 kl. 14.52 (CEST)

Kan det vara reserven som gör skillnaden? Alltså "vid Marinläkarkåren" och "i Marinläkarkåren(s reserv)" enligt mönstret här:[51] Caztorp (diskussion) 27 september 2015 kl. 15.16 (CEST)

På stället jag länkar till ovan uppges några vara utnämnda "vid marinläkarkåren eller vid marinläkarkåren i flottans reserv" och andra "i marinläkarkåren", så det verkar inte vara reserven som är avgörande. /Annika (diskussion) 27 september 2015 kl. 15.32 (CEST)

Det är, så vitt jag vet, ingen skillnad annat än rent stilistisk dito. Det går bra att använda båda prepositionerna. @Joshua06: Riggwelter (diskussion) 27 september 2015 kl. 15.54 (CEST)

Instämmer i Riggwelters resonemang. //Joshua (diskussion) 27 september 2015 kl. 16.23 (CEST)

Varför ger då flera källor uppgifter av typen "marinläk av 2:a gr v mlk 29, av 1:a gr i mlk 32, v mlk 37" (i fallet Lagerkrans) och varför gör Statskalendern en uppdelning i olika grupper för dessa? /Annika (diskussion) 27 september 2015 kl. 16.26 (CEST)

Om jag tolkar frågan rätt, så beror det på att det är två skilda personalkategorier. Det vill säga Flottans personalkår är inte densamma som Flottans reservpersonalkår. I den länk du ovan uppgav, så återges "vid marinläkarkåren eller vid marinläkarkåren i flottans reserv". Utan att veta helt exakt vad Marinläkarkår var för något, så är min tolkning; Marinläkarkåren var en enhet (förband) inom Flottan (som är ett vapenslagen inom Marinen). "Marinläkarkåren i flottans reserv" kan slarvigt jämföras med personalkategorin reservofficer. Kan det vara svaret på din fråga? //Joshua (diskussion) 27 september 2015 kl. 17.25 (CEST)

Det kan ha att göra med lönen. Som det står i Dalregementets personhistoria IV (1900–1949) sid 55: "Ofta har brist på löner gjort att befäl tilldelas graden även om lönen får vänta. Detta uttrycks genom befordran i regementet. Däremot anger vid regementet att både lön och grad erhållits."--Thurs (diskussion) 27 september 2015 kl. 17.41 (CEST)

Thurs förklaring uppfattar jag som mycket trolig. Lagerkrans blev alltså marinläkare av 1:a graden 1932, men erhöll lön motsvarande denna grad först 1937. /Annika (diskussion) 27 september 2015 kl. 18.21 (CEST)

Mycket intressant. Detta kände jag inte till! Tack @Thurs: och @Annika64: för upplysningen! Riggwelter (diskussion) 28 september 2015 kl. 01.04 (CEST)

Hur översätter man subfamily i taxonomi?

Hur översätter man subfamily i taxonomi och varför verkar vi inte ha några artiklar om några sådana, när vi har så många om arter och släkten? På engelska ligger det mellan family och genus. Utopiantos (diskussion) 29 september 2015 kl. 21.30 (CEST)

Svaret på den första frågan är underfamilj. Den andra frågan får någon annan svara på. --Larske (diskussion) 29 september 2015 kl. 21.44 (CEST)

Vill minnas att Catalogue of Life inte innehöll poster om underfamiljer (och inte heller om överfamiljer, underordningar etc annat än i undantagsfall). Därför skapade inte Lsjbot några sådana. Lsj (diskussion) 29 september 2015 kl. 22.08 (CEST)

Rötter

I artikeln om boken "Rötter" står Alex Haley som författare inne i texten. Raymond Benson står som författare i en liten faktaruta till höger. Är han författare till minnesskylten ovanför?

Tack på förhand

Silent Sam1 (diskussion) 29 september 2015 kl. 21.45 (CEST)

Det är troligen ett misstag vid instoppandet av faktarutan, eller vad säger J 1982. Jag har ändrat till Alex Haley. --Larske (diskussion) 29 september 2015 kl. 21.53 (CEST)

Sådant är bara att ändra på. J 1982 (diskussion) 29 september 2015 kl. 22.19 (CEST)

"Adopterad friherre"

Vad betyder detta? Har sett det användas i adelskalendrar och liknande. Se Falkenberg (släkt)#Friherrliga ätten Falkenberg af Trystorp, nr 255 för exempel. /Portunes (disk) 1 oktober 2015 kl. 19.24 (CEST)

Ugglans definition av adoption: Adoptera (lat. adoptare), utvälja, upptaga såsom egen (t. ex. en åsikt); upptaga till eget barn; på riddarhuset upptaga adlad person (och hans afkomlingar) under en äldre ätts namn, vapen och nummer. En barnlös greve adopterade en manlig släkting ur den lågadliga grenen och häpp så kunde titeln leva vidare. //Romulus74 (diskussion) 1 oktober 2015 kl. 20.00 (CEST)

Intressant! Tack för svar Romulus74. /Portunes (disk) 1 oktober 2015 kl. 20.16 (CEST)

Transair

Jag satt och kollade på gamla flygplan som flögs av Transair och vad jag kan se så fattas ett speciellt plan.1967 så var jag på Cypern som FN-soldat.Vi hade ledigt ca två veckor och dom flesta for väl till LIbanon,men jag var en av dom lyckliga som fick fara till Afrika.Sent en kväll så lyfte vi från Nicosia med destination Addis Abeba.Det var något fel på planets tryckkabin som gjorde att vi fick landa i Kairo där det blev fixat men sen fick vi också landa i Jidda i Saudarabien där det blev fixat igen.Efter detta så flög vi till Etiopien och sedan till Kenya.PÅ vägen hem så uppstod samma problem igen och vi fick gå ner igen i Jidda och sedan tillbaka till Nicosia.Nu till min fråga.Jag är ganska säker på att planet var ett av typen Vickers Viscount men fyra turbopropmotorer och att det tillhörde Transair. I listan över Transairs plan finns inte Vickers Viscount med. Kan någon klarlägga varför det inte finns med på listan eller har jag fel om ägaren till planet. Hugstream (diskussion) 1 oktober 2015 kl. 22.54‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Vilket Transair var det? Detta uppges ha haft det aktuella planet. /Hangsna (diskussion) 1 oktober 2015 kl. 22.59 (CEST)

Du kommer inte ihåg i vilka färger flygplanet var målat? Det verkar ha funnits minst fyra olika flygbolag med namnet "Transair". Ett i Sverige, ett i Storbritannien, ett i Kanada och ett i Australien. Det brittiska har flugit med Vickers Viscount. /ℇsquilo 5 oktober 2015 kl. 11.27 (CEST)

Nagelgäst?

Vad är en nagelgäst? Ordet används på Diskussion:Kakan Hermansson. Skogsvandraren (diskussion) 5 oktober 2015 kl. 09.54 (CEST)

Ataraxim kanske vet. Nirmos (diskussion) 5 oktober 2015 kl. 19.40 (CEST)

Ordet var nog en s k tillfällig ordbildning syftande på att hon uppgett att hon är nagelskulptör. Ataraxim (diskussion) 5 oktober 2015 kl. 19.42 (CEST)

Katamaran

I tidningen Båtliv läser jag om "foilande (dvs flygande)" katamaraner. Om någon som läser detta vet hur det fungerar vore det bra om artikeln Katamaran kompletterades. Elav W (diskussion) 17 september 2015 kl. 15.52 (CEST)

Ingen expert, men tekniken är gammal, dock ny i tävlingssammanhang tror jag. Flytetyget utrustas med bärplan som vid en viss hastighet lyfter skrovet från vattenytan och därmed minskar friktionen och hastigheten ökar. (Inget unikt för katamaraner) Se Bärplansbåt. - Skivsamlare (diskussion) 17 september 2015 kl. 16.05 (CEST)

"Flygande" kan vara lite lätt missledande. Det ser ut till exempel så här eller så här. /Julle (disk.) 17 september 2015 kl. 18.31 (CEST)

Var finns det utsagt att ”foilande” skall översättas med ”flygande”? Torde vara en felöversättning.Wvs (diskussion) 17 september 2015 kl. 18.42 (CEST)

Knappast en felöversättning, men möjligen finns fler alternativ. Innan Öresundsbron byggdes fanns "Flygbåtarna" mellan Malmö och Köpenhamn. Det var bärplansbåtar för passagerartrafik. Dessa båtar kallas "hydrofoils" på engelska. När de fick upp farten lättade skrovet och med endast bärplanen under vattenytan "flög" de fram. // jorchr 17 september 2015 kl. 19.04 (CEST)

Är du säker på att ”flygbåtarna” inte alluderar på flygplatsen Kastrup och flygpassagerarna som transporterades dit? /Wvs (diskussion) 17 september 2015 kl. 20.05 (CEST)

Ja, det vill jag mena. Flygbåtarna gick till centrala Köpenhamn. På slutet byttes dock bärplansbåtarna ut mot passagerarkatamaraner med större kapacitet. Samtidigt fanns under en period direkttrafik till Kastrups flygplats, men den utfördes med svävare för att kunna passera de grunda vattnen kring Saltholm. Och den bedrevs av ett annat bolag än Flygbåtarna. // jorchr 17 september 2015 kl. 20.25 (CEST)

Så länge inte hela skrovet lämnar vattenytan, så flyger ju inte båtarna. Därför blir det en felaktig term. Bärplansbåtarna som Flygbåtarna använde var ju inte heller flygbåtar på riktigt. Skogsvandraren (diskussion) 18 september 2015 kl. 08.35 (CEST)

”Fygbåtarna” verkar vara ett utslag av journalistisk jargong för att göra företeelsen lite intressantare och som inte har så mycket att göra med verkligheten./Wvs (diskussion) 18 september 2015 kl. 10.10 (CEST)

Nja, jag tror nog isåfall att det mer är ett utslag av marknadsföring. Företaget som drev Flygbåtarna ville nog anspela på att det gick så mycket fortare att komma över sundet jämfört med de gamla färjorna. // jorchr 18 september 2015 kl. 19.16 (CEST)

Jag skulle nog översätta "foil" med "plana" i det här fallet, som i vattenplaning. Det ordet används också i Wikipedias artikel om bärplansbåt. Egon Igel (diskussion) 2 oktober 2015 kl. 12.58 (CEST)

Nu har jag skapat en artikel planande båt, men eftersom jag inte är väldigt insatt i ämnet ser jag gärna att andra utvecklar artikeln vidare. Egon Igel (diskussion) 5 oktober 2015 kl. 18.00 (CEST)

Egon Igel Du får ursäkta men jag hänger inte med i svängarna. Är artikeln Planande båt tänkt att behandla den båttyp du läste om i Båtliv eller tänkte du att artikeln skall handla om både båtar utrustade med bärplan och båtar med traditionella bärande skrov? - Skivsamlare (diskussion) 5 oktober 2015 kl. 19.20 (CEST)

Jag har inte läst om detta i Båtliv, jag har läst om vattenplaning på svenska Wikipedia och om foiling på engelska Wikipedia. Länk till planande båt fanns redan men var röd, jag fyllde den bara med innehåll. Den skall nog handla om alla typer av planande båtar. Egon Igel (diskussion) 6 oktober 2015 kl. 09.06 (CEST)

Skivsamlare, blandar du ihop mig med trådstartaren Elav W? Egon Igel (diskussion) 6 oktober 2015 kl. 17.47 (CEST)

Egon Igel Ja sorry, jag råkade blanda ihop er. Men då fattar jag vad som går att göra i artikeln. Skall damma av mitt motorbåtsintresse och se vad det leder till. Tack för svar - Skivsamlare (diskussion) 6 oktober 2015 kl. 18.01 (CEST)

Webbarkivering

En del webbsidor (som tagits ner) finns ju arkiverade på olika sätt, till exempel genom archive.org. Men vem styr vad som arkiveras och hur? Det verkar finnas någon anmälningsfunktion på webbplatsen, men är det allt som krävs? Och vad är en "crawler"... en sökspindel? Riggwelter (diskussion) 6 oktober 2015 kl. 14.05 (CEST)

En sökspindel, en del av en sökmotor. Minns ännu Webcrawler. /Nesse (diskussion) 6 oktober 2015 kl. 14.44 (CEST)

Neutrinons massa

Är det någon som kan bekräfta att neutrinons massa är 0,0000000000000000000000000000000001 kg? (35 nollor) Hörde detta på Svt deb 6 okt 2015, i och med att nobelpriset i år har anknytning till denna "lilla rackare". Vore kul att få detta "bekräftat" här på Wikipedia. Mvh --Kentlarserik (diskussion) 6 oktober 2015 kl. 22.26 (CEST)

@Kentlarserik: Det beror på vilken "arom" av neutrion som frågan avser. Se tabellen här. I den uttryck dock massan i multipler av eV så du får dividera med ljushastigheten i kvadrat för att få det i kilogram. För den "lättaste" aromen, elektronneutrinon, är massan alltså mindre än 2,5 eV vilket motsvarar ${\frac {2{,}5\cdot 1{,}60218\cdot 10^{-19}}{(2{,}99792458\cdot 10^{8})^{2}}}\approx 0.5\cdot 10^{-35}\,{\text{kg}}$ som är cirka hälften av det värde du skrev. --Larske (diskussion) 6 oktober 2015 kl. 23.19 (CEST)

Tack @Larske: för ett intressant, bra förklarat och koncist svar! Tror du inte din text skulle passa utmärkt i artikeln om neutrinon? --Kentlarserik (diskussion) 7 oktober 2015 kl. 00.29 (CEST)

Göran Gademan

Hej! Vad trevligt att jag nu fått mitt namn som eget uppslagsord på Wikipedia - glad och stolt. Vill gärna bara påpeka (jag fick det rättat förra gången då jag förekom om en artikel om operabögar), att jag blev docent 2007. Av artikeln nu ser det ut som att jag "bara" är fil.dr. Behöver ni bild eller andra upplysningar står jag självfallet till tjänst. Vänliga hälsningar, Göran Gademan

46.194.15.42 12 oktober 2015 kl. 21.15 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Att säga Ni?

Vad är läget nu på 2010-talet i sverigesvenska, d.v.s. "svenska som talas inom Sveriges gränser"? När använder man "Ni" i stället för "Du" i vanligt umgänge mellan olika människor? Finns det tillfällen när du, som läser nu det här, skulle tänka dig att säga "Ni" till en person i Sverige? --Pxos (diskussion) 13 oktober 2015 kl. 19.02 (CEST)

"Vill ni ha kvittot?" är väl en rätt vanlig fras i alla fall. Men jag vet faktiskt inte vad som är korrekt, "fröken" säger man ju inte till någon längre. /Hangsna (diskussion) 13 oktober 2015 kl. 19.08 (CEST)

Språkrådets frågelåda om denna fråga. /Hangsna (diskussion) 13 oktober 2015 kl. 19.10 (CEST)

Jag använder "Ni" ibland i affärer och på restauranger, som i Hangsnas exempel. Också ibland i kontakter med myndigheter eller i situationer där jag känner mig lite utlämnad, tex hos läkare. Jag kan också använda "Ni" när jag pratar med personer från länder där detta är naturligt, men oftast bara om de niar mig först. Sedan ska jag erkänna, fast jag vet att det är ett oskick, att jag ibland använder "Ni" för att klämma åt folk som jag tycker är rejält otrevliga, som ett sätt att visa att jag vill hålla så långt avstånd till dem som möjligt!! Idunius 13 oktober 2015 kl. 19.14 (CEST)

Jag använder Ni, när jag talat till en person som representerar flera, även om bara en är närvarande. "Har Ni (du och din familj) tänkt se den nya filmen?" "Hur vill Ni (företaget/myndigheten) att jag ska redovisa det här?" -- Innocent bystander 13 oktober 2015 kl. 21.40 (CEST)

Med min höga ålders rätt säger jag alltid "du" till alla. Wvs (diskussion) 13 oktober 2015 kl. 21.43 (CEST)

"Ni" kan tas illa upp. Förr användes det tilltalsordet för att markera distans mot lägre stående och den funktionen har en tendens att komma tillbaka om man använder det. Edaen (diskussion) 13 oktober 2015 kl. 22.05 (CEST)

I en butik anser jag det vara helt naturligt att säga exempelvis "Har Ni ... på lager?". Det är ju inte den butiksanställde som person som åsyftas, utan butiken./Annika (diskussion) 13 oktober 2015 kl. 22.09 (CEST)

Det har börjat sippra in i språket igen, huvudsakligen använt av en yngre generation, och du får lite olika svar beroende på vem du frågar. Jag kan liksom Annika64 använda ni (men då verkligen "ni", inte "Ni") i till exempel en butik, men då för att jag tänker mig att jag tänker mig personen jag talar med som en representant för en större grupp, och alltså använder en pluralform. Jag tycker direkt illa om att bli tilltalad med ni i singularis. /Julle (disk.) 13 oktober 2015 kl. 22.18 (CEST)

Enligt Fredrik Lindström sa man aldrig "Ni" till en person före du-reformen. Man sa "min herre", "frun", "fröken", "farbror" etc till okända men "Fru XX", "Herr XX", "Titel XX" respektive förnamn till tjänstefolk om man inte "lagt bort titlarna". En senare generation trodde att "Ni" var ett artigare "du" och började använda det. Till exempel gjorde jag det på feriearbete i butik på 80-talet. När det drabbade Mikael Wiehe vid den tiden svarade han "Antingen säger du "du" eller "Herr kompositör", enligt hans egen uppgift. Nuförtiden blir jag till min egen fasa kallad "Min herre" på cafeer och restauranger.--LittleGun (diskussion) 14 oktober 2015 kl. 08.27 (CEST)

Lindströms påstående torde vara alltför hårdraget. Som framgår av en av våra artiklar initierades den s k Ni-reformen redan på 1870-talet, även om genomslaget för den sedan blev varierande. /FredrikT (diskussion) 14 oktober 2015 kl. 10.43 (CEST)

Icke alls hårddraget. Jag var vuxen när du-reformen infördes och jag kan intyga att Lindström har rätt i att man sa "min herre", "frun", "fröken", "farbror" samt "Fru XX", "Herr XX", "Titel XX" respektive förnamn till tjänstefolk om man inte "lagt bort titlarna", ända fram till reformen. /Wvs (diskussion) 14 oktober 2015 kl. 11.58 (CEST)

Jag var 16 när jag blev kallad något sådant första gången. Det var visserligen av en 6-åring, men ändå en läskig upplevelse. -- Innocent bystander 14 oktober 2015 kl. 10.04 (CEST)

Det sker ibland missförstånd när man säger "ni" och menar den man talar med plus någon eller några fler, men den som man talar med tror att man bara menar honom/henne. Det hände mig i våras då en av mina studenter skulle redovisa för mig. Eftersom det var en gruppuppgift så utgick jag ifrån att minst en till hade varit inblandad i framställandet men inte kunnat närvara vid redovisningen, så jag frågade hela tiden "Hur har ni löst..?", "Hur hur tänkte ni...?". Studenten i fråga hade dock löst uppgiften helt själv och var inte helt bekväm med att nias. /ℇsquilo 14 oktober 2015 kl. 08.33 (CEST)

-Vilka ni?

-Du och dina löss?, kan det raljeras.--LittleGun (diskussion) 14 oktober 2015 kl. 08.36 (CEST)

Fredrik Lindström har ju inte helt rätt om han hävdar att Ni inte användes före Du-reformen. Däremot är det ju sant att det är distansierat och aldrig har ansetts som formellt artigt - [52] [53] [54] är några exempel. Sedan det ju inte jättegammalt utan har sitt ursprung i det äldre I. Och det är ju avsiktligt vagt i åtskillnaden mellan Ni och ni, ofta har det ju använts i text eller tal där man samtidigt syftat på alla läsare samtidigt som man syftar på var och en, oavsett om de varit herre, fru eller fröken. FBQ (diskussion) 14 oktober 2015 kl. 10.48 (CEST)

Jag blev tvungen att kontrollera vad SAOB skriver - det här är från 1933: Äldst användes det bl. till l. mellan högt uppsatta personer, och sin karaktär av ett utpräglat hövlighetspron. bibehöll ordet väsentligen under 1500-talet o. början av 1600-talet, då det anträffas huvudsakligen i tilltal till personer i högre samhällsställning l. till överordnade l. äldre personer från underordnades l. yngres sida. Under 1600- o. 1700-talen får I alltmera karaktären av ett allmänt tilltalsord i sådana fall där icke det förtroligare DU kommer till användning. I officiella skrivelser har detta bruk av I hållit sig nästan ända ned till våra dagar; det utbyttes mot ni först i början av detta årh. Genom uppkomsten av ni (se nedan) o. gm det alltmera tilltagande bruket av titlar ss. tilltalsord har I för övr. i senare tid alltmera undanträngts, o. numera förekommer det nästan bl. dels i högre stil, arkaiserande, dels folkligt ss. tilltalsord till äldre personer, i sht föräldrar l. andra närmare släktingar, stundom äv. I andra fall ss.av hustrun till mannen l. av allmogen till "bättre folk" med vilka närmare bekantskap icke råder. – Det snart efter midten av 1600-talet framträdande ni synes fram till slutet av 1700-talet ha varit nära likställt med I i sin anv., ehuru med ngt ledigare stilprägel. Ännu i det senare 1700-talets dramatiska litteratur användes det t. ex. sålunda allmänt, såväl vid tilltal till högre stående l. överordnade o. d. som tvärtom o. vid tilltal mellan socialt likställda personer. Senare sjönk ni i värde, o. vid midten av förra årh. synes. ordet – från. sett den högre stilen, där det alltjämt förblev fullt brukligt – -vanl. ha ansetts användbartbl. vid tilltal till underordnade l. socialt lägre stående. Den ngt nedsättande ton som sålunda kom att vidlåda ni har trots upprepade bemödanden från olika håll att göra ni till ett allmänt tilltalsord icke helt försvunnit. I tilltal til1 överordnade l. på samhällsskalan högre stående anses det i allm. ännu ohövligt, o. det betraktas från underordnades l. lägre ställdas sida ofta med ovilja. Sin största anv. har det i våra dagar dels i brev, där det är ganska allmänt brukat, dels i samtal bland den bildade ungdomen (i sht de olika könen emellan). I mera folkligt spr. har det på sina ställen ersatt I ss. tilltalsord till föräldrar l. i allm. till äldre personer som man vill visa vördnad. Ordet Nis status har alltså varit högst varierad.FBQ (diskussion) 14 oktober 2015 kl. 11.36 (CEST)

Fast frågan var ju egentligen hur jag gör, inte ordets historik. Jag brukar använda det gentemot butikspersonal, kan nog hoppa över det om de verkar vara risk att det väcker anstöt. När jag var yngre använde jag det oftast mot äldre, men upplevde efterhand att det blev vanligare att även äldre kunde ta illa upp, särskilt om de var födda efter 1920 ungefär, vilket ledde till att jag först försökta göra en bedömning av vad de föredrog och undvek personligt tilltal innan jag kunnat gissa vad de föredrog. Personer med bakgrund i lägre social status har ju lättare att uppfatta det som nedlåtande, och som jag inte längre är barn eller ungdom är det också svårare att se det som ett vördnadsfullt tilltal från en yngre person, och jag skulle nog numera undvika det helt, om inte personen själv niade mig.FBQ (diskussion) 14 oktober 2015 kl. 12.01 (CEST)

Kan väl tillägga att jag haft äldre släktingar som förväntat sig att barnen skulle nia dem, men de är ju nu borta sedan länge.FBQ (diskussion) 14 oktober 2015 kl. 12.04 (CEST)

Det här känns inte riktigt som en faktafråga. Wikipedia:Faktafrågor är väl inte till för allmänna diskussioner kring privat bruk och egna erfarenheter i olika frågor? Är det förmätet av mig att säga, att en sådan här diskussion bättre hör hemma i en språkgrupp på Facebook eller Flashback, åtminstone så länge ingen kan hänvisa till någon språkvetares redovisade undersökningar i frågan? Egon Igel (diskussion) 14 oktober 2015 kl. 10.17 (CEST)

Det finns utrymme att vara djärv och strunta i reglerna när en diskussion kan bidra till reflektion, nyfikenhet, gott bemötande eller annat som på något sätt kan tänkas bidra till Wikipedia eller Wikipedias syften. Det tycker jag är bra! Idunius 14 oktober 2015 kl. 10.31 (CEST)

Fröken

Jag har läst att "fröken" är nuförtiden en lärare vid en "lågskola" (...for lack of a better word...). Men säger barn till henne "Kan fröken hjälpa mig?" eller "Fröken! Kan du hjälpa mig?" --Pxos (diskussion) 13 oktober 2015 kl. 21.30 (CEST)

Barn duar sina lärare (om det var det som var frågan?). Även män kan kallas för fröken i elev-lärare-situationer. //Vätte (diskussion) 13 oktober 2015 kl. 21.36 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Det senare. Även ibland till manliga lärare (med det anses konstigt även bland barn), men oftast används namn. "NN, kan du hjälpa mig." --افيراتير (diskussion) 13 oktober 2015 kl. 21.41 (CEST)

När vi gick från 6:e till 7:e klass och därmed också gick från att ha 2 lärare till 15 stycken så var det en del omställningar att lära sig alla nya namn. Vi fick till slut tillsägelse att använda lärarnas namn istället för "Hördu!" Om nu lärarna förväntades lära sig 150 nya namn på några veckor, så tyckte de att vi skulle kunna lära oss 15. -- Innocent bystander 14 oktober 2015 kl. 10.03 (CEST)

Jo, skolfröken har man väl sagt i långa tider främst i lägre årskurser. Vissa – främst äldre och i vissa "finare" kretsar – använder fortfarande fröken även i affärssammanhang, butiker, serveringar o dyl: "Fröken, kan jag få betala!", "Skulle fröken vilja ta emot vår beställning" etc. Det kan låta gammaldags, men förekommer emellanåt fortfarande. Men vem vet, rätt vad det är kommer det hela kanske tillbaka igen.--Bemland (diskussion) 15 oktober 2015 kl. 02.36 (CEST)

Förnamn med 3:e person

Vore förnamn med 3:e person (i stället för Du) helt olämplig: "Tar Lasse mer kaffe? Vill Annika ha socker i sin kaffe?" Är detta det mest nedsättande tilltalet som finns? Man brukar tala så endast till småbarn, eller? --Pxos (diskussion) 13 oktober 2015 kl. 22.36 (CEST)

Jag skulle säga att det är nedsättande, om det inte är det förtydligande när man är flera.--LittleGun (diskussion) 14 oktober 2015 kl. 08.27 (CEST)

Jag fick rycka in som extra ledsagare till en handikappad man för ett tag sedan. När vi var hos myndigheten började vi tala i hans ställe. Hon i kundtjänsten svarade just som du beskriver, "över huvudet" på honom. Mitt i diskussionen började brukaren själv svara, varvid hon började tala med honom och vi fick fylla i där det behövdes förtydliganden. Jag tror inte hon var "nedsättande" här på något sätt. Hon försökte bara anpassa sig till en obekväm situation. Det är inte naturligt att tala med en "tolk". -- Innocent bystander 14 oktober 2015 kl. 10.17 (CEST)

Myndigheter borde ha skolning för att klara sådana situationer, och jag har för mig att den entydiga rekommendationen är att tilltala samtalspartnern och mer eller mindre ignorera tolken (då tolken tolkar, man får förstås tala med tolken också). Situationen är en annan då ledsagaren är förmyndare eller ombud och samtalet inte förs med den det hela gäller. Om man vänder sig till tolken känner sig den omtalade lätt vara i den senare situationen, i synnerhet då det gäller handikapp. --LPfi (diskussion) 14 oktober 2015 kl. 12.56 (CEST)

Tolkningen här var inte mellan någon som talade ett främmande språk och en svensktalande, utan mellan en hjärnskadad och en frisk. Den här brukarens förmåga att "ta initiativ" i diskussionen här var begränsad och möjligheterna att ta ställning till komplexa frågor ibland begränsad. När frågorna blev konkretare och enkla kunde han svara själv. -- Innocent bystander 14 oktober 2015 kl. 13.30 (CEST)

OK. Situationen uppstår också med folk med rent funktionella handikapp, i synnerhet då de påverkar talförmågan. Grötigt tal och tvångsrörelser leder ofta till att ledsagaren behandlas som ett ombud. Det var den här situationen jag i första hand tänkte på: att ledsagaren antingen finns på plats av andra orsaker eller behövs för att huvudmannens uttal är svårt att förstå för dem som inte är vana vid det (jag hade en bekant vars tal var förståeligt bara för en handfull nära vänner, intellektuellt hade han inga problem). --LPfi (diskussion) 14 oktober 2015 kl. 20.48 (CEST)

Det behöver inte vara nedsättande. Det är alls inte ovanligt att personal tilltalar främst äldre människor så på t ex äldreboenden, i kyrkors församlingsverksamhet osv i en strävan efter vänlig respektfullhet enligt gammalt mönster, som jag uppfattar det. För några decennier sedan sa man ju snarare efternamnen, "herr Karlsson", "fröken Lundberg" etc, men det är mer sällsynt numera.--Bemland (diskussion) 15 oktober 2015 kl. 02.36 (CEST)

Låtskrivare

För låten Please Mr. Postman finns det en namngiven kompositör i texten och helt andra i en faktaruta vid sidan om. Verkar vara något som är fel?

Silent Sam1 (diskussion) 19 oktober 2015 kl. 18.06 (CEST)

Faktarutan var korrekt. Har rättat och lagt till källa. Thoasp (diskussion) 19 oktober 2015 kl. 18.23 (CEST)

Irene Cara

Hej!

Står att Irene Cara är född 1959. På hennes officiella hemsida står det 1962. Undrar vilket som gäller?

Med vänlig hälsning

Patrik Lindgren

Alla andra källor verkar säga 1959, se exempelvis här, så det verkar mest troligt. /Annika (diskussion) 30 oktober 2015 kl. 14.12 (CET)

Nordamerikas stater

Vad, vem, hur, avgjordes, hur nordamerikas stater fick den storlek och form, som dom har. På den tiden hade man ju inte flygplan satelliter eller gps. Mao, efter vilka kriterier drogs gränserna. Vem, hur gavs namnet på de olika staterna? Du som vet skicka mig ett email. p.westrup@yahoo.se90.236.187.120 2015 oktober 29 kl. 19.54‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Något mejl tänker jag inte skicka (du får nog lov att titta hit igen när det passar dig). Lite svar kan du få från artiklarna USA:s territoriella expansion och Gränsen mellan Kanada och USA. Här finns info om Kanadas provinser, här om gränsen mellan USA och Mexiko och här om gränsen mellan Kanada och USA. Och i Lista över USA:s delstater och territorier finns länkar till diverse delstatsartiklar som ger fler svar.--Paracel63 (diskussion) 30 oktober 2015 kl. 00.19 (CET)

(Mail skickat) Josve05a _{(prata med mig)} 30 oktober 2015 kl. 00.32 (CET)

Det går inte att ge ett kort och koncist svar. Det fanns riksgränser i Nordamerika redan före Columbus och de har sedan ändrats många gånger, ibland genom krig, ibland genom överenskommelser. För gränsen mellan USA och Kanada kan man t.ex. titta på följande lilla film för att få en känsla av hur komplexa frågorna kan vara: https://www.youtube.com/watch?v=qMkYlIA7mgw Dammråtta (diskussion) 31 oktober 2015 kl. 20.39 (CET)

Dänkflaska?

Finns dänkflaskor i England och USA? Isf - vad heter det på engelska? Eller är dänkflaskorna en svensk företeelse? (Ser att det inte ens finns en artikel om Dänkflaska här. 88.206.136.102 31 oktober 2015 kl. 13.27 (CET)

Det står lite om dänkflaska i Dänka, så jag skapade en omdirigering dit. --Larske (diskussion) 31 oktober 2015 kl. 13.35 (CET)

Dänka är ett sydsvenskt ord för ”stänka”. Wvs (diskussion) 31 oktober 2015 kl. 16.28 (CET)

På engelska verkar dänkflaska heta Sprinkler bottle eller Laundry sprinkler, se till exempel här. --Larske (diskussion) 31 oktober 2015 kl. 16.39 (CET)

Tack! Idunius 1 november 2015 kl. 09.20 (CET)

Mer praktiskt torde vara att använda en sprayflaska med vatten. Wvs (diskussion) 1 november 2015 kl. 11.10 (CET)

Betr Bulgarien och Rumänien

Bulgarien i Wikipedia: Är en republik i Sydeuropa (länk) och gränsar bl.a. mot Rumänien.

Rumänien i Wikipedia: Är en republik i Östeuropa (länk) och gränsar i söder till Bulgarien.

Varför dessa olika texter för två grannländer?

Allt handlar väl om var man anser gränsen går mellan södra och östra Europa. Sådant diskuteras ofta och leder väl sällan till eniga svar. Kanske borde Rumänien räknas till södra Europa, kanske borde Bulgarien räknas till östra Europa eller borde de kanske båda anges ligga i sydöstra Europa? Dammråtta (diskussion) 31 oktober 2015 kl. 20.32 (CET)

Vilken svensk socken har lägst antal invånare (modern tid)

Hej! Jag var i artikeln Sundre socken och såg att den hade 26 invånare år 2000, och jag tyckte det var väldigt lågt. Kan det vara rekord eller finns det ännu lägre? /Portunes (disk) 26 oktober 2015 kl. 10.23 (CET)

Intressant fråga! Här uppe (i norr) är socknarna ofta väldigt stora, så det är inte här jag skulle förvänta mig de med minst folkmängd. När jag nu bläddrade runt i Småland hittade jag ofta de under 200 och Jälluntofta socken hade < 100. Även Kärråkra socken i Västergötland har < 100. -- Innocent bystander 26 oktober 2015 kl. 10.48 (CET)

Från Gotland: Eke socken (66), Gerums socken (67), Lojsta socken (100), Fleringe socken (98), Halls socken (73). /Portunes (disk) 26 oktober 2015 kl. 10.57 (CET)

Silvåkra socken i Skåne har varit nere under 100 p.g.a. att större delen av området exproprierades på 1960-talet och blev militärt övningsområde. /Annika (diskussion) 26 oktober 2015 kl. 11.18 (CET)

När Jalluntofta församling 2010 uppgick i Unnaryds församling så var det den församling med minst folkmängd (jag tror det var 68). Men sedan måste det finnas fullt med socknar med få invånare som sedan länge saknat egen församling.Yger (diskussion) 26 oktober 2015 kl. 12.09 (CET

(Redigeringskonflikt) I Sandviks socken i Jönköpings län köptes marken upp av skogsbolag vilket ledde till avfolkning. Tostarpadius (diskussion) 26 oktober 2015 kl. 12.11 (CET)

@Portunes: Av de drygt 2 000 artiklar med mallen {{Infobox socken Sverige}} saknas värde för parametern befolkning för Granhults socken, Holma socken, Härnö socken, Järfälla socken, Lovene socken, Nottebäcks socken, Vists socken, Vilske härad och Bara socken, Gotland. För övriga socknar varierar antalet mellan 24 och 50 156. Följande sex socknar har en uppgift om mindre än 50 invånare:

Socken	Befolkning	År
Borrie socken	24	2000
Holms socken, Uppland	26	2000
Sundre socken	26	2010
Sandviks socken	41	1993
Sveneby socken	41	2000
Lillkyrka socken, Östergötland	47	2000

--Larske (diskussion) 26 oktober 2015 kl. 23.57 (CET)

Intressant, tack för tabellen Larske! Måste ta och fixa befolkning för Järfälla socken ser jag nu. /Portunes (disk) 27 oktober 2015 kl. 00.04 (CET)

Gotland ju annars speciellt i att många socknar var små redan när de bildades, ibland bara 5-6 gårdar. Vill minnas att Elinghems socken hört till de minsta, men den finns ju då inte kvar.FBQ (diskussion) 27 oktober 2015 kl. 11.18 (CET)

Får man fråga om socken här betyder församling, jordebokssocken eller kommun? Edaen (diskussion) 27 oktober 2015 kl. 11.33 (CET)

Det bör vara jordebokssocken, och de som upphörde före 1850 får nog ses som "inaktuella" (som Elingshem)Yger (diskussion) 27 oktober 2015 kl. 11.36 (CET)

Siffrorna från 2000 avser församling. /Portunes (disk) 27 oktober 2015 kl. 13.46 (CET)

Sandvik upphörde före 2000, men de övriga blir alltså på nytt egna enheter i form av distrikt vid årsskiftet. Tostarpadius (diskussion) 28 oktober 2015 kl. 11.15 (CET)

Nej, mitt inlägg var ju i första hand gjort med tanke på den inte ställda frågan - varför är vissa socknar så små? Jag dubbelkollade, Elinghems socken bestod faktiskt endast av fyra gårdar på 1700-talet, möjligen en till under medeltiden. Lummelunda socken bestod 1653 av tolv gårdar, Sundre socken som nu finns med på listan med 26 innevånare hade 9 gårdar 1700 varav fyra har medeltida belägg. Då hade man visserligen 1805 146 innevånare och 1863 omkring 240 innevånare. Men de är fortfarande generellt sett små jämfört med uppländska socknar och jämfört med Dalarna är de riktigt små. I Dalarna handlar det ju oftast om att socknarna anlagts i kolonisationsområden och efterhand fått en väldigt stor befolkning. I fråga om Holms socken, Uppland som finns med på listan med 26 innevånare är ju orsaken troligen att hela socknen utom prästgården lytt under Sjöö slott och att gårdarna avhysts, troligen först för att ersättas med statare men senare när jordbruket minskat i omfattning och blivit mindre arbetskrävande helt avfolkats. 1856 hade Holm 683 innevånare, 1932 132 innevånare.FBQ (diskussion) 2 november 2015 kl. 12.26 (CET)

Andra wikier

Finns det andra wikier på svenska utöver Wikipedia som är aktiva, t.ex. wikiuppslagsverk mer inriktade på särskilda ämnen, som man kan vara med och bidra till? Skogsvandraren (diskussion) 3 november 2015 kl. 08.01 (CET)

• Seriewikin -- Innocent bystander 3 november 2015 kl. 08.09 (CET)

Skogsvandraren: Dels finns det andra svenskspråkiga projekt som drivs av Wikimedia Foundation. Dessa är svenskspråkiga Wiktionary, svenskspråkiga Wikisource, svenskspråkiga Wikibooks, svenskspråkiga Wikiquote, svenskspråkiga Wikivoyage och svenskspråkiga Wikiversity.

Dels finns det det kommersiella Wikia. Wikia bygger precis som WMF-wikis på programvaran MediaWiki, men har i övrigt ingenting att göra med WMF. Det kräver till exempel att man registrerar sig för att redigera där. En del Wikia-wikis – främst sådana som behandlar stora ämnen – finns även på svenska. Exempel är Star Wars som även finns på svenska. Nirmos (diskussion) 3 november 2015 kl. 08.20 (CET)

Lennart Hedmark

Hej ! Lennart Hedmark har varit gift med Linda Hedmark (Knowles) eng. höjdhopperska men de är skilda sedan slutet av 1970-talet. Jag ska besöka Lennart i morgon i Skattkärr Karlstad o. träffar då också Gunilla Hedmark gift med Lennart. Vi var båda tiokampare han i topp i sverige o. jag amatör på en 5-6 : plats på SM.

Vän. Christer.roos

Imponerande! Ja, tiokamp är roligt, inte minst för att det är så varierat. Min hemstad, Helsingborg, anordngar SM i friidrott till sommaren. Det ska jag besöka! Vi har lagt till delar av den information du gav oss. Fortsätt gärna besöka oss, och prova på att redigera själv om du vill. Utopiantos (diskussion) 4 november 2015 kl. 20.13 (CET)

RE: Svenskt tangentbord i utdöende?

Se Wikipedia:Faktafrågor/Arkiv 2015#Svenskt tangentbord i utdöende?

Jag köpte nu en dator med tangentbord från HP. Det gick väl inte så bra som jag hade hoppats. Även detta tangentbord har norsk/danska tecken. Dessutom är det kompaktare, funktionstangenterna mellan det "vanliga" tangentbordet och det numeriska är obefintligt. Dessutom är denna dator inte kompatibel med mina befintliga bildskärmar. Jag kan väl säga så här: Det var sista gången jag köpte en dator på distans! -- Innocent bystander 5 november 2015 kl. 11.34 (CET)

Ataraxim

Jag har fått en meddelande från Ataraxim om en ändring jag har gjort. Fattar inte hur jag kan svara honom.

Klicka på fliken "Redigera" på Användardiskussion:Kristina Östberg och skriv ditt svar där. /Annika (diskussion) 6 november 2015 kl. 14.33 (CET)

Övergångsstat

Tycker det är synd att vi inte har någon artikel om detta. Någon som har en bra källa som kan skriva ihop något snabbt? Jag har sett begreppet "övergångsstat" i Sveriges statskalender men förstår inte riktigt vad det innebär. /Portunes (disk) 12 november 2015 kl. 07.12 (CET)

Finns ett uppslag i NE. -- Innocent bystander 12 november 2015 kl. 08.01 (CET)

Jag har inte abonnemang hos NE så jag kan läsa följande: "övergångsstat, anställningsform för officerare och underofficerare med fullmakt vilka vid nedläggningar och omorganisationer till" /Portunes (disk) 12 november 2015 kl. 08.04 (CET)

Norstedts uppslagsbok 1948: ”Övergångsstat, avlöningsstat, till vilken innehavare av ordinarie befattning, som indrages, överföres med bibehållen avlöning och. fortsatt tjänstgöringsskyldighet i avvaktan på annan statlig eller kommunal tjänst eller pensionering.” Wvs (diskussion) 12 november 2015 kl. 09.40 (CET)

Nordisk familjebok 1951-1955 års upplaga: ”Övergångsstat, på grund av omorganisation eller indragningar vid sidan av allmänna indragningsstaten använd statlig avlönings- form, då lön uppbäres, tills annan befattning el. pension erhålles, och tjänstgöringsskyldighet kvarstår eller särskilt stor omfattning togs övergångsstat i anspråk vid genomförandet av 1925 års försvarsordning. Personalen överfördes dels tvångsvis med årlig tjänstgöringsskyldighet minst under tid, motsvarande en repetitionsövning (vid flottan minst 60 dagar under en tvåårsperiod), dels frivilligt (med något lägre lön) och med tjänstgöringsskyldighet under tid, motsvarande en repetitionsövning varje tvåårsperiod (vid flottan 60 dagar pr fyraarsperiod).” Wvs (diskussion) 12 november 2015 kl. 09.58 (CET)

Tack för svar! Kanske du kan skriva ihop något under övergångsstat. /Portunes (disk) 12 november 2015 kl. 10.38 (CET)

Jag känner mig inte kompetent på det ämnet, jag har bara ovanst. underlag, så jag avstår.Wvs (diskussion) 12 november 2015 kl. 11.18 (CET)

Durumvete

Om man använder durumvete till exv pizzadeg, måste man öka vätskemängden då?Klementin (diskussion) 15 november 2015 kl. 10.00 (CET)

Nu talar jag bara om egna erfarenheter. Durumvete gör inte att bottnen reser sig lika mycket, gör den mer kompakt, gör den aningen segare och gör att den luktar lite annorlunda. Men det är ändå gott, lite omväxlande och framförallt nyttigare. Eftersom glutenet från kombinationen av durum och vatten inte är speciellt elastiskt så måste man blanda det med andra sorter. Jag rekommenderar att max en fjärdedel utgörs av durum, testa uppemot en tredjedel om du känner dig äventyrlig. När det gäller vatten så är jag mer osäker, men jag gissar att durum absorberar mer vatten och att det därför behövs lite mer vatten. Utopiantos (diskussion) 15 november 2015 kl. 15.23 (CET)

Tack för svaret, lite för sent läst :) Jag tog hälften durum och hälften vetemjöl special och det blev bra.Klementin (diskussion) 16 november 2015 kl. 00.01 (CET)

Hehe... Påminner mig om när jag för några månader sedan skulle använda rågmjöl i stället för vetemjöl till vanliga pannkakor. Vispade ihop sedvanligt, hade bara rågmjöl hemma (eftersom jag är ensam och inte mjölar så mycket och dessutom är rågmjöl nyttigare, använder till att panera). Det hela var bortkastat, smeten/laggen ville inte lossna från pannan, det blev bara trasor av alltihop. En fjärdedel rågmjöl till vetemjöl hade gått bra, läste jag efteråt. :-( --Christian47 (diskussion) 18 november 2015 kl. 05.47 (CET)

Mall:Infobox skidåkare

Diskussionen flyttad till Malldiskussion:Infobox skidåkare#Parametrar för anhöriga. --Pipetricker (diskussion) 24 november 2015 kl. 04.22 (CET)

Erik Dahlbergs ritningar

Jag är född i en gammal prästgård uppförd enligt Erik Dahlbergs ritningar till Fänriks- och Kornettbostäder, årtalet skulle ha varit 1685. Var hittar jag denna ritning? Grundwallius (diskussion) 23 november 2015 kl. 21.01‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Menar du originalet, eller en kopia, eller...? Oavsett vilket borde du kunna få hjälp hos Arkitektur- och designcentrum. Riggwelter (diskussion) 23 november 2015 kl. 21.03 (CET)

Riksarkivet borde kunna ha en del i sina kyrkoarkiv. --افيراتير (diskussion) 23 november 2015 kl. 21.07 (CET)

@Grundwallius: Se https://sok.riksarkivet.se/?postid=ArkisRef+SE/RA/720269 --Larske (diskussion) 23 november 2015 kl. 21.37 (CET)

Hej! Jag är ganska säker på att Erik Dahlberg gjorde en ritning för kornet & fänriksbostäder år 1685 tror jag, problemet är att jag saknar bevis.. Grundwallius (diskussion) 23 november 2015 kl. 23.57‎ (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Krigsarkivet har mönsterritningar för officersboställen, det finns även en hel del litteratur i ämnet. Sedan är det viktigt att komma ihåg - det här var inte "ritningar" i modern betydelse. De var angivelser för mått och planlösning enligt etablerade normer. Byggmästarna hade inga ritningar när de byggde. De hade möjligen fått uppgifter om önskade mått. Fänriksboställens är vad jag minns vanligen parstugor eller framkammarstugor. Det finns flera exempel på kyrkliga byggnader som ligger väl i linje med mönsterritningarna för officersboställen. Byggmästarna kan givetvis även ha uppfört pfficersboställen och lånat sina kunskaper därifrån men generellt sett kommer överensstämmelsen av att de ligger i linje med ett etablerat sätt att bygga som gällde för såväl större bondgårdar som prästboställen och officersboställen, där endast dimensionerna varierades något utifrån den boendes status. Mönsterboställesritningarna var främst till för att säkra atr bönderna som skulle bekosta bygget inte skulle snåla.FBQ (diskussion) 24 november 2015 kl. 13.26 (CET)

SLAVA

Vi är hembjudna den 21 nov för att fira S:t Mikael. Bör man som gäst ta med sej någon speciell present?

Med vänlig hälsning B Molinder 88.129.221.172 17 november 2015 kl. 12.26‎ (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Om Molinder använder en signatur och tidsstämpel så vore det lättare at ta reda på vem som döljer sig bakom och vad man i så fall kunnat rekommendera. Men du har ju tid på dig att fundera. Nästa firning är ju den 29 september. Om det nu är så att du är 2 månader för sent ute så kan du ju ta med dig ett par dyra och bekväma löparskor. --Christian47 (diskussion) 18 november 2015 kl. 05.34 (CET)

Förlåt, ytterligare en kommentar; du säger att ni är hembjudna, alltså inte bortbjudna? Tänkte bara på att då kunde det ju vara enklare att inte behöva ta med sig present...? ;-) --Christian47 (diskussion) 18 november 2015 kl. 05.51 (CET)

Inom östliga kyrkor, främst den grekiska firas Sankt Mikael 8 november, så möjligen är det något östligt firande det handlar om, Molinder skriver ju att firandet skall vara. Fast frågan är synnerligen oklart formulerad.FBQ (diskussion) 18 november 2015 kl. 20.27 (CET)

Det är gammelkalendaristerna (ortodoxa kyrkan) som firar Mickelsmäss då. Jag vet inte om det finns någon enhetlig tradition, men en ikon på ärkeängeln Mikael borde väl vara en fin present.Klementin (diskussion) 19 november 2015 kl. 06.17 (CET)

Rubriken på den här frågan förklaras förhoppningsvis av artikeln Slava. --Pipetricker (diskussion) 27 november 2015 kl. 15.09 (CET)

Kan man återskapa en deletad artikel?

Diskussionen flyttad till WP:Wikipediafrågor#Kan man återskapa en deletad artikel?. --Pipetricker (diskussion) 27 november 2015 kl. 14.22 (CET)

Bortagning av personer i en text när de inte har en egen artikel

Diskussionen flyttad till WP:Wikipediafrågor#Bortagning av personer i en text när de inte har en egen artikel. --Pipetricker (diskussion) 27 november 2015 kl. 14.22 (CET)

Källor/referenser på historiska personer.

Diskussionen flyttad till WP:Wikipediafrågor#Källor/referenser på historiska personer. --Pipetricker (diskussion) 6 december 2015 kl. 10.17 (CET)

Telekommunikation

Diskussionen flyttad till WP:Wikipediafrågor#Dubblerade våglängdsmultiplexeringsartiklar. --Pipetricker (diskussion) 7 december 2015 kl. 15.44 (CET)

Uppdatering Windows 10 och nu är ljudet borta

Hej! Jag vet inte om ni svarar på denna typ av frågor, men jag testar. :) Jag råkade ha datorn med Windows 10 påslagen över natten och när jag vaknade imorse hade datorn gjort några uppdateringar på eget bevåg, för att göra min upplevelse ännu bättre, som det stod på skärmen. Kan väl inte skada, tänkte jag. Men nu är ljudet borta. Alla kablar sitter på rätt plats, inga reglage står på mute, drivrutinerna är uppdaterade och högtalarna är påslagna. Men ändå inget ljud? Vad kan det bero på? Med vänlig hälsning Henrik 83.252.253.88 7 december 2015 kl. 22.08 (CET)

Kanske något av råden som ges här eller här eller här hjälper. Det är dock inget som jag har provat själv. --Larske (diskussion) 7 december 2015 kl. 22.23 (CET)

Tyvärr hjälpte inget av dessa råd, så jag fick göra en ominstallation av hela rasket. Tack ändå. 83.252.253.88 8 december 2015 kl. 21.00 (CET)

Prokanslerer vid svenska universitet

I artikeln Högskolor och universitet i Sverige anges att "I Uppsala var ärkebiskopen prokansler och i Lund biskopen av Lund" (min kursivering). Längre ner i artikeln står att "1936 avskaffades prorektorsposterna i Uppsala och Lund (som fram till dess hade innehafts av respektive biskop)" (min kursivering). Jag undrar nu om "prorektor" inte är en felskrivning, och om det istället var biskoparnas roll som prokansler som försvann 1936? Wolfgangus Mozart (diskussion) 13 december 2015 kl. 20.15 (CET)

Artikeln Universitetskansler anger för övrigt andra årtal för ämbetets avskaffande. Wolfgangus Mozart (diskussion) 13 december 2015 kl. 20.16 (CET)

Om du läser artikeln prokansler ser du att beslut om avskaffande skedde 1934, men att de sittande fick vara kvar ämbetstiden ut (1948/1950). Vidare skulle jag gissa på att "prorektor" är en felskrivning (att någon blandat ihop prokansler och rektor), tidigare i artikeln nämns att det i Uppsala och Lund fanns både prokansler och rektor och det är enbart prokanslererna som nämns vara biskopar. //Vätte (diskussion) 13 december 2015 kl. 20.51 (CET)

Ja, prorektor är en helt annan funktion. Prokansleriatet var knutet till biskopsstolarna, utom de allra första åren vid det snart jubilerande Lunds universitet, då Bernhard Oelreich innehade posten. Den övergick därefter till den nu så aktuelle Peder Winstrup. De sista prokanslererna hade båda varit professorer vid Lunds universitet, vilket för övrigt gällde även deras efterträdare i Lund och Uppsala. Samtliga biskopar i Lund från 1714 och framåt, med undantag av Olof Celsius den yngre, hade varit professorer vid universitetet där. Kedjan bröts genom Nils Bolander. I Uppsala var det annorlunda, men under stormaktstiden och den tidiga frihetstiden samt från 1800-talets mitt hade så gott som alla innehaft en lärostol någonstans. Tostarpadius (diskussion) 13 december 2015 kl. 22.37 (CET)

Indien!

Jag undrar vilket det första språket var som talades i Indien? och vart man kan hitta mer fakta om Indien? 85.228.88.184 9 november 2015 kl. 16.29‎ (CET) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Tamil eller sanskrit gissar jag är de äldsta språken som forskare har hittat spår av i Indien. Sedan kan det naturligtvis finnas ännu äldre än vad någon har hittat spår av. I artikeln om Indien står det mycket. På engelska står det ännu mer. Längst ner kan du söka dig vidare för ännu mer. Biblioteken och Google har förmodligen också stora mängder information. Glöm inte att ta på dig en flytväst när du manövrerar i havet, så att du inte drunknar. En roddbåt kanske också kan vara en god idé. Utopiantos (diskussion) 10 november 2015 kl. 19.54 (CET)

Det går inte att säga vad det första språk som talades någonstans var såvida människan inte hittade dit i modern tid. Inte bara för att språk inte lämnar spår förrän de får skriftsystem, vilket är en sen utveckling, utan för att vi inte har den ringaste aning om hur språksituationen såg ut för tjugofemtusen år sedan. Vilka språk fanns? Hur lät de? Hur fungerade de? Vi vet inte.

Det första språk som talades på månen lär ha varit engelska. /Julle (disk.) 24 november 2015 kl. 13.54 (CET)

Språken lämnar spår i senare språk, och man har blivit ganska duktig på att konstruera gamla språk på basen av vad som nu talas (eller lämnat skriftliga spår). 25 000 år är förstås en lång tid, men jag har för mig att det åtminstone finns teorier om i vilken mån man talade samma eller liknande språk över större områden på den tiden. Så långt kommer man knappast med komparativ lingvistik, men med antaganden om hur befolkningsrörelser och kulturers spridning hänger samman med språkens dito kommer man en bit, så jag skulle inte våga mig på "inte den ringaste aning". Det är ändå ett svårt pussel; för de finsk-ugriska språken har man väl inte lyckats rekonstruera utvecklingen med någon nämnvärd säkerhet ens för tretusen år. --LPfi (diskussion) 27 november 2015 kl. 21.17 (CET)

Efter vad jag läst på senare tid så är det väl ungefär för 3000 år sedan de finsk-ugriska språken började divergera, med sydsamiskan som då blev isolerad från övriga språk. Om jag minns min källa rätt (boken är återlämnad) så ska det ha skett någonstans i Baltikum. Det bygger man på antagandet att det finns baltiska låneord i sydsamiskan som inte återfinns i andra finsk-ugriska ord. -- Innocent bystander 28 november 2015 kl. 08.58 (CET)

@Innocent bystander: Mycket spännande teori/slutledning. Det liknar den ahaupplevelse jag fick när jag såg ett släktträd över hur vargen skulle ha tämjts flera gånger (en teori som kanske ändå inte stämmer p.g.a. [55], [56] etc.).--Paracel63 (diskussion) 6 december 2015 kl. 00.08 (CET)

Vi kan rekonstruera språk med kvalificerade gissningar tusentals år tillbaka i tiden, vilket är fantastiskt. Vi kan inte göra det tiotusentals år tillbaka, eller med någon säkerhet gissa kring vilka språk som kan ha talats då som dött ut utan att lämna några rester. /Julle (disk.) 16 december 2015 kl. 19.37 (CET)

Det har funnits människor och förmänniskor på den indiska subkontinenten i hundratusentals år. Den moderna människan utvandrade från Afrika för ca 60 000 år sedan och hade då troligtvis redan utvecklat ett talat språk. Tack vare jämförande lingvistik kan vi bygga upp ett släktträd över olika språk, spåra dem bakåt i tiden och försöka rekonstruera ett gemensamt urspråk. De indo-europeiska språken, till vilka de flesta av de europeiska och en stor del av de indiska språken hör, tros ha uppstått i Centralasien för ca 6000 år sedan. De spred sig och nådde norra Indien under andra årtusendet f.v.t.. Det äldsta kända indo-europeiska språket i Indien var vediska (eller vedisk sanskrit), så kallat för att det användes för att nedteckna de hinduiska Veda-texterna. Ur vediskan uppstod sedan sanskrit, en slags förfinad variant av språket som kom att få ungefär samma roll som latinet fick i Europa. Vediska/sanskrit visar dock på starka influenser från de dravidiska språken, en grupp språk som numera talas i södra Indien, vilket tyder på att dessa talades i Indien innan de indo-europeiska språken. Den äldsta texten man funnit på ett dravidiskt språk är dock från 100-talet f.v.t. – betydligt yngre än Veda-texterna. (Engelska WP har en riktigt tjusig artikel om den indiska subkontinentens lingvistiska historia som jag varmt rekommenderar. Kanske ett framtida översättningsprojekt för undertecknad.) —Tasnu Arakun (diskussion) 9 december 2015 kl. 00.31 (CET)

Spridning av indoeuropéerna, enligt Kurganhypotesen.

@Tasnu Arakun: Tack för genomgången – språkhistoria är alltid kul att läsa om. Och det vore toppen om enwp-artikeln som länkas ovan kunde översättas någon dag. Förresten undrar jag var vetenskapen står angående den centralasiatiska urhemshypotesen idag. Denna avfärdas i vår artikel urindoeuropéer som gammalmodig, men den artikeln saknar både källor och en del annat. Allt gott.--Paracel63 (diskussion) 9 december 2015 kl. 19.48 (CET)

Jag ska erkänna att jag inte har så bra koll på de olika teorierna om indoeuropéernas urhem, så det är säkert som du säger. —Tasnu Arakun (diskussion) 9 december 2015 kl. 20.44 (CET)

OK. Kurganhypotesen – eller olika varianter av den – är nog det som jag oftast hört nämnas angående urhemmet. I alla fall har enwp-artikeln källa till det påståendet.--Paracel63 (diskussion) 10 december 2015 kl. 02.08 (CET)