Knivsta kommun

kommun i Uppsala län, Sverige

Knivsta kommun är en kommun i Uppsala län. Centralort är Knivsta.

Knivsta kommun
Kommun
Knivsta kommunhus
SloganDär framtiden bor
Kommunens vapen.
Knivsta kommunvapen
LandSverige
LandskapUppland
LänUppsala län
CentralortKnivsta
Inrättad1 januari 2003
Utbruten urUppsala kommun
Befolkning, areal
Folkmängd20 795 ()[1]
Areal295,21 kvadratkilometer ()[2]
- därav land282,17 kvadratkilometer[2]
- därav vatten13,04 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet73,70 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°43′00″N 17°48′00″Ö / 59.716666666667°N 17.8°Ö / 59.716666666667; 17.8
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsUppsala domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-3013[3]
Anställda1 225 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0330[5]
GeoNames3337384
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunen tillhör storstadsområdet Stockholm-Uppsala. Dock har den låga befolkningstätheten gjort att kommunen även klassas som en landsbygdskommun, och ytan utgörs till stor del av odlingsmark. I början av 2020-talet dominerades näringslivet av tjänstesektorn. Andra betydelsefulla näringsgrenar var jordbruk, byggindustri och handel.

Kommunen har en starkt växande befolkning. Efter valen på 2010-talet har kommunen haft skiftande styren. Mandatperioden 2018–2022 styrdes den av en blocköverskridande koalition.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Alsike, Husby-Långhundra, Knivsta, Lagga, Vassunda och Östuna. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 sammanlades alla kommuner utom Husby-Långhundra i Knivsta landskommun. Husby-Långhundra landskommun uppgick då i Skepptuna landskommun.

1967 delades Skepptuna landskommun upp, och Husby-Långhundra uppgick då i Knivsta landskommun.

Knivsta landskommun uppgick vid kommunreformen 1971 i Uppsala kommun och området överfördes samtidigt från Stockholms län till Uppsala län. Knivsta kommun bildades 2003 genom en utbrytning ur Uppsala kommun av det området som före sammanslagningen 1971 utgjort Knivsta landskommun.[6]

Kommunen ingår sedan bildandet i Uppsala domsaga.

Geografi redigera

Topografi och hydrografi redigera

Kommunen tillhör storstadsområdet Stockholm-Uppsala. Dock har den låga befolkningstätheten gjort att kommunen även klassas som en landsbygdskommun. År 2017 utgjordes en stor del av ytan av odlingsmark, totalt omkring 25-30 procent, ca 7 000 hektar. Utöver detta användes 900 hektar som betesmark. Landsbygden utanför Alsike präglas av ett herrgårdslandskap som inkluderar ett flertal välbevarade och värdefulla gårdsmiljöer från 1600-, 1700- och 1800-talet. Centralorten är belägen i mötet mellan tre dalgångar. Dalgångarnas sluttningar och intilliggande skogsplatåer där Knivstaån, sjön Valloxen och Tomtasjön möts bidrar till ett karakteristiskt landskap. I centralorten fanns ett fåtal parker, så som Särstaparken och Mejeriparken. Ett flertal mindre partier med skog fanns bevarade.[7]

Naturskydd redigera

År 2017 hade kommunen omkring 700 hektar naturreservat och biotopskyddade områden. Detta innebar att cirka fyra procent av kommunens yta var skyddad genom naturreservat, Natura 2000 eller biotopskydd. Detta var lägre än genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 11 procent. Totalt fanns fyra naturreservat i Knivsta kommunKungshamn-Morga, Moralundsskiftet, Rickebasta alsumpskog samt Gredelby hagar och Trunsta träsk.[7]

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sex församlingar: Alsike, Husby-Långhundra, Knivsta, Lagga, Vassunda och Östuna.

 
Distrikt (socknar) inom Knivsta kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i sex distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[8] Alsike, Husby-Långhundra, Knivsta, Lagga, Vassunda och Östuna.

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar som vid årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

Tätorter redigera

År 2021 bodde 72,8 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[9] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det tre tätorter i Knivsta kommun:[10]

Nr Tätort Folkmängd Storlek
1 Knivsta &&&&&&&&&&&08593.&&&&&08 593 433 ha
2 Alsike &&&&&&&&&&&05057.&&&&&05 057 340 ha
3 Edeby &&&&&&&&&&&&0255.&&&&&0255 59 ha

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik redigera

Styre redigera

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Centerpartiet, Folkpartiet, Knivsta.nu, Kristdemokraterna och Moderaterna som samlade 21 av 31 mandat.

Efter valet fortsatte Alliansen att styra, men utan Knivsta.nu. Minoritetsstyret innebar ett samarbete med samtliga oppositionspartier utom Sverigedemokraterna. Gunnar Larsson, (Sd) kommenterade situationen "Det här är inte schysst mot väljarna. Det verkar som att de andra partierna röstar nej på alla våra förslag även när det är sånt som de själva egentligen är inne på. Det kan vara ett tecken på dumhet".[11] Valet 2018 ledde till maktskifte och Centerpartiet, Moderaterna, Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet bildade en politisk majoritet. Klas Bergström (M) motiverade det blocköverskridande samarbetet "Ur ett ideologiskt perspektiv är det givetvis en omöjlighet, men ur ett personligt perspektiv har det gått väldigt bra". Samtidigt meddelade Kristdemokraterna, Knivsta.Nu och Liberalerna att det ingår ett gemensamt oppositionssamarbete.[12]

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Presidium 2022 -
Ordförande KNU Victor Krusell
Förste vice ordförande KNU Lisbeth Rye-Danjelsen
Andre vice ordförande V Maria Fornemo

Mandatfördelning 2002–2022 redigera

ValårVSMPKNUSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
200228143427
2843427
3182,05
1615
200618143329
843329
3184,45
1912
2010162513319
625339
3186,87
1714
2014262423138
26242338
3187,34
1714
2018152543245
52543245
3188,69
1813
2022251942134
2594234
3185,66
2011
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

För valresultat före 2002, se tidigare kommuntillhörighet; Uppsala kommun.

Nämnder redigera

Kommunstyrelse redigera

Kommunstyrelsen har totalt nio ledamöter. Under Kommunstyrelsen finns två utskott. Dessa är ett arbetsutskottet och ett kultur- och fritidsutskott.[13]

Presidium 2023 -
Ordförande KNU Matilda Hübinette
Förste vice ordförande KD Mimmi Westerlund
Andre vice ordförande M Thor Övrelid

Övriga nämnder redigera

Kommunen har fem egna nämnder och tre kommungemensamma. De fem egna nämnderna är: bygg- och miljönämnden, samhällsutvecklingsnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden och valnämnden. Överförmyndarnämnden är gemensam för alla kommuner i länet medan IT-nämnden är gemensam för kommunerna Knivsta, Tierp, Heby, Älvkarleby och Östhammar. Lönenämnden är gemensam för kommunerna Knivsta, Tierp och Älvkarleby.[14]

Vänorter redigera

Knivsta kommun skrev, den 20 november 2008, vänortsavtal med Jomala, en kommun i landskapet Åland i Finland. Jomala blev därmed den första vänorten för Knivsta kommun.[15]

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

Från början av 1900-talet och fram till 1960-talet dominerades det lokala näringslivet av industrier. Omkring 1970 blev dock antalet tjänstemän bosatta i området som idag utgör kommunen fler än antalet industriarbetare.[16]

I början av 2020-talet dominerades näringslivet av tjänstesektorn. Andra betydelsefulla näringsgrenar var jordbruk, byggindustri och handel. Kommunen är en typisk pendlingskommun där en stor del av arbetsmarknaden ligger utanför kommunen. Bland utpendlarna var de viktigaste arbetsplatserna i Uppsala, främst Akademiska sjukhuset och universiteten, och i Sigtuna kommun (Arlandaområdet). Dessutom var inpendlingen till kommunen stor. Största arbetsgivaren var kommunen med över 1 000 anställda. De flesta företag i kommunen småföretag - en- eller tvåmansföretag - inom skilda branscher men primärt inom tjänstesektorn.[17]

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

Följande större vägar går genom kommunen[18]:

I samband med ökad bebyggelse på västra sidan om järnvägen hölls en folkomröstning 1985 om byggandet av Gredebyleden mellan Knivsta centrum och E4:an. Ett nekande resultat ledde till ett nytt förslag om dragning 1986 och kom att byggas 1989.[16]

Ostkustbanan går igenom kommunen och en järnvägsstation finns i Knivsta, och en ny järnvägsstation planeras i Alsike. Mälartåg och SJ trafikerar stationen på linjen Uppsala-Stockholm, och SL trafikerar stationen med pendeltåg till Uppsala och Stockholm/Södertälje.

Knivsta har bussar till flera platser utanför kommunen, bl.a. Arlanda, Norrtälje, Sigtuna och Uppsala. Bussarna körs av UL, förutom bussen till Norrtälje som körs av SL.

År 1865 påbörjades bygget Norra stambanans bandel mellan Stockholm och Uppsala. En del förlades genom Knivsta socken och järnvägsstationen byggdes på jordbruksmark.[16]

Utbildning redigera

År 2022 fanns nio grundskolor som drevs i kommunal regi. Av dessa var två belägna på landsbygden och de resterande sju fanns i tätorterna Knivsta och Alsike.[19] Sjögrenska gymnasiet var den enda gymnasieskola I kommunen och erbjöd yrkesförberedande program.[20] Samma år hade gymnasiet omkring 100 elever varav 40 från kommunen. Resterande 900 gymnasieelever studerade i annan kommun, en stor andel i Uppsala.[21]

År 2021 hade 37,5 procent i åldersgruppen 25-64 år minst 3 års eftergymnasial utbildning. Detta var högre än genomsnittet för riket där motsvarande siffra var 28,6 procent.[22]

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 20 795 invånare (31 mars 2024), vilket placerar den på 121:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Knivsta kommun 2002–2020[23]
ÅrFolkmängd
2002
  
12 586
2005
  
13 324
2010
  
14 724
2015
  
16 869
2020
  
19 106

Kultur redigera

Kulturarv redigera

På landsbygden i Knivsta finns många värdefulla kulturmiljöer. Bland annat finns välbevarade herrgårdslandskap och torp kring sjön Valloxen och utmed Mälarens stränder.[24] År 2022 fanns tre byggnadsminnen i kommunenFlottsunds fyr, Krusenbergs herrgård och Skottsila mönsterskrivarboställe.[25]

Kommunvapen redigera

Blasonering: I rött fält en krona över ett treberg, allt av guld.

Knivsta kommunvapen syftar på "Mora stenar" och antogs och registrerades för den nya Knivsta kommun som bildades år 2003. Kommunvapnet togs fram i en informell omröstning inför bildandet av den nya kommunen och det antagna vapnet lämnades in av skoleleven Jacob Blumenthal i Knivsta.

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2013 och befolkningsförändringar 2013, SCB, läst: 13 mars 2014.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ [a b] ”ÖVERSIKTSPLAN 2017 Knivsta idag” (PDF). Knivsta kommun. 27 november 2017. https://knivsta.se/download/18.583c5e8d16e44bc8c8f2a331/1573823017601/Del%202%20(%C3%96P%202017).pdf. Läst 23 augusti 2022. 
  8. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  9. ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=0330&id2=null. Läst 23 augusti 2022. 
  10. ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 22 augusti 2022. 
  11. ^ Nilsson, Mårten (20 november 2014). ”Det blir alliansen som styr i Knivsta”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/6023989. Läst 23 augusti 2022. 
  12. ^ ”(M)+(C)+(S)+(MP)+(V)=Nytt styre i Knivsta”. Sveriges Radio. 12 november 2018. https://sverigesradio.se/artikel/7088584. Läst 23 augusti 2022. 
  13. ^ ”Kommunstyrelsen - Knivsta”. knivsta.se. https://knivsta.se/politik-och-organisation/politik-och-namnder/kommunstyrelsen. Läst 23 augusti 2022. 
  14. ^ ”Nämnder - Knivsta”. knivsta.se. https://knivsta.se/politik-och-organisation/politik-och-namnder/namnder. Läst 23 augusti 2022. 
  15. ^ http://www.knivsta.se/net/Knivsta+Kommun/Nyheter/Knivsta+Aktuellt/1227608795020[död länk] Knivsta kommun och Jomala kommun på Åland är numera vänorter
  16. ^ [a b c] ”Kulturmiljöer i tätorten” (PDF). Upplandsmuseet. 14 maj 2013. https://knivsta.se/download/18.4e1a93b016d8b57a9132789b/1570793724934/Kulturmilj%C3%B6program%20f%C3%B6r%20Knivsta%20t%C3%A4tort.pdf. Läst 23 augusti 2022. 
  17. ^ ”Arbete och arbetsliv - Knivsta”. knivsta.se. https://knivsta.se/jobb-och-naringsliv/arbete-och-arbetsliv. Läst 23 augusti 2022. 
  18. ^ ”Knivsta · Sverige” (på sv-US). Knivsta · Sverige. https://www.google.com/maps/place/Knivsta/@59.7718847,18.0135715,11z/data=!4m5!3m4!1s0x465fc76ef0964687:0x9c410e6a95c98106!8m2!3d59.758476!4d17.879962. Läst 23 augusti 2022. 
  19. ^ ”Kommunala skolor - Knivsta”. knivsta.se. https://knivsta.se/forskola-och-skola/grundskola/kommunala-skolor. Läst 23 augusti 2022. 
  20. ^ ”Gymnasium - Knivsta”. knivsta.se. https://knivsta.se/forskola-och-skola/gymnasium. Läst 23 augusti 2022. 
  21. ^ ”Vill ha ett nytt gymnasium: "Viktigt med bra rykte"”. unt.se. Upsala Nya Tidning. 24 april 2022. https://unt.se/bli-prenumerant/artikel/rgpg340r. Läst 23 augusti 2022. 
  22. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Knivsta. Läst 23 augusti 2022. 
  23. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och år.”. http://www.ssd.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/table/tableViewLayout1/. 
  24. ^ ”Kulturhistoriska byggnader och kulturmiljöer - Knivsta”. knivsta.se. https://knivsta.se/bygga-bo-och-miljo/bygglov/kulturhistoriska-byggnader-och-kulturmiljoer. Läst 23 augusti 2022. 
  25. ^ ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 23 augusti 2022. 

Externa länkar redigera