Öppna huvudmenyn

Jörn

tätort i Skellefteå kommun, Sverige

Jörn (umesamiska Jyörra, sydsamiska Jyörra[3], finska Jyränjärvi[4]) är en tätort i Skellefteå kommun, belägen 54 km nordväst om Skellefteå. Orten ligger i Jörns distrikt (Jörns socken).

Jörn
Tätort
Jörn järnvägsstation 2009
Jörn järnvägsstation 2009
Land Sverige Sverige
Landskap Västerbotten
Län Västerbottens län
Kommun Skellefteå kommun
Distrikt Jörns distrikt
Koordinater 65°3′25″N 20°2′7″Ö / 65.05694°N 20.03528°Ö / 65.05694; 20.03528
Area 176 hektar (2015)[1]
Folkmängd 702 (2018)[1]
Befolkningstäthet 3,989 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T8212[2]
GeoNames 605493
Ortens läge i Västerbottens län
Red pog.svg
Ortens läge i Västerbottens län
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata
Järnvägsgatan

Innehåll

HistoriaRedigera

En av de äldsta boplatserna i Norrland är Garaselet (cirka 8 000 år gammal), som ligger vid Byskeälven 30 km norr om Jörn.

Sedan 1778 var Jörn en by (nuvarande Österjörn) vid Jörnsträsket, sex kilometer öster om dagens Jörn. Nuvarande Jörn är ett stationssamhälle som började byggas upp 1893[5], nära byn Mossarotträsk (fastigheterna heter fortfarande så). När man 1888 stakade ut järnvägens sträckning genom Jörns socken växte ett nytt samhälle upp runt den nya stationsbyggnaden.[6] De första nya innevånarna folkbokfördes i Jörn 1893.[6] Eftersom tågen endast gick dagtid blev Jörn övernattningsstation vid stambanan. På den tiden hade Jörn inte mindre än sex hotell. Det sägs att såväl Lenin (1917)[5] som Rabindranath Tagore (1913)[7] övernattat på järnvägshotellet i Jörn på väg genom Sverige. Gamla Jörn blev Österjörn.

Administrativa tillhörigheterRedigera

Jörn ingick efter kommunreformen 1862 i Jörns landskommun. Landskommunen och orten uppgick 1967 i Skellefteå stad som 1971 ombildades till Skellefteå kommun.[8]

MunicipalsamhälleRedigera

I Jörns landskommun inrättades för orten 24 november 1923 Jörns municipalsamhälle, för vilket samtliga stadsstadgor gällde. Municipalsamhället upplöstes den 1 januari 1959. Jörns municipalsamhälle hade under hela dess existens en areal av 2,54 kvadratkilometer, varav allt var land.[9][10]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Jörn 1960–2015[11]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
1 429
1965
  
1 477
1970
  
1 471
1975
  
1 457
1980
  
1 355
1990
  
1 278 201
1995
  
1 188 201
2000
  
1 011 204
2005
  
877 204
2010
  
797 203
2015
  
777 176

SamhälletRedigera

I Jörn finns Sankt Mikaels kyrka, en järnvägsstation, järnvägshotell,sporthall, badhus och busstation.

KommunikationerRedigera

Genom orten passerar Stambanan genom övre Norrland och riksväg 95. I Jörn finns också en järnvägsstation[12] där resandeutbyte sker.

Härifrån går dagligen tåg både norrut till bland annat Luleå och Narvik och söderut till bland annat Umeå, Stockholm och Göteborg.

Tidigare anslöt här tvärbanan mot Arvidsjaur som i dag endast används för utbildningsändamål och cykeldressin. På tvärbanan planeras en testbana för tåg, Rail Test [13] Nordic blir en komplett testanläggning för olika former av järnvägsutrustning, tåg och teknisk utveckling av spår, infrastruktur och högspänningsutrustning.

Jörn har dagliga bussturer mot Skellefteå, Kåge och Boliden i ena riktningen, och mot Arvidsjaur, Arjeplog i den andra riktningen.[14]

NäringslivRedigera

Ortens näringsliv domineras av gruv och skogsnäringar. Största arbetsplatsen är Renströmsgruvan 17 km söder om Jörn med ca 130 anställda.

Mest känt är Jörnträhus[15] som förädlar trä och tillverkar stugor och fritidshus.

Styrud Arctid har kontor och verkstad för prospekteringsborrning här och ett av Sveriges största bärhandelsföretag, Norrskensbär AB har sitt huvudkontor och verkstad här.

Skellefteå kommuns produktionskök för färdigmat ligger här Jörnköket som tillverkar cirka 11 000 portioner per dag. En skofabrik Jörnkängan tillverkar kvalitetskängor[16] åt bland andra Försvarsmakten.

Demografiska databasen en forsknings- och registreringsavdelning under Umeå universitet, som bland annat kartlägger släkter och ärftliga sjukdomar, har en filial i Jörn.

Struten som fanns på äldre tiders MC-hjälmar för att undvika vinddrag i ögonen är en uppfinning med rötter i Jörnstrakten.

KulturRedigera

Under en treårsperiod (2017-2019) pågår projektet ”Lyssna på oss” i Jörn. Det är ett miljonprojekt via kulturrådets kreativa platser.[17]

Jörn är förebild för stationssamhället Vattnet, som skildras i Sara Lidmans jernbanesvit. Sara var från Missenträsk, två mil nordväst om Jörn. En annan författare från Jörns kommun var Birger Vikström från Granbergsträsk.

På den musikaliska scenen har Jörn bidragit med bland annat att två av medlemmarna i Skellefteågruppen the Wannadies härstammar från Jörn, trummisen Gunnar Karlsson och sångaren och låtskrivaren Pär Wiksten. Gruppen har nått stora framgångar med låtar som "My Hometown". Även organisten och kompositören Hilding Carlsson och körledaren Leif Åkesson är från Jörn.

IdrottRedigera

13 km nordost om Jörn ligger skidanläggningen Storklinta.[18]

Jörn har också en framgångsrik skidklubb, SK Järven, som fostrade flera åkare i landslaget. Lennart "Lilljärven" Larsson är den mest framgångsrike med OS-brons i stafett 1956 och VM-guld i stafett 1958. Andra SK Järven-åkare som tävlade internationellt på den tiden var Tore "Storjärven" Karlsson och Ingemar Karlsson.

Jörn IF är en aktiv förening främst för fotboll.

GalleriRedigera

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010–2018, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017 och 28 mars 2019, läs online
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 14 januari 2014
  3. ^ Sametinget, sydsamiska ortnamn
  4. ^ Gösta Holm, Lunds universitet, Svenska språkets historia Arkiverad 24 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ [a b] Destination Skellefteå
  6. ^ [a b] Marklund, G. och Harry Åkesson, H. (1993) Jörn hundra år- Glimtar ur Jörns samhälles första sekel.
  7. ^ Skellefteå lokalhistoriska portal, "Järnvägshotellet i Jörn" Arkiverad 11 oktober 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 116. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014  Arkiverad 26 oktober 2014 på WebCite
  10. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-09-30. sid. 206. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014  Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  12. ^ stationshus, Jörns. ”Jörns stationshus” (på sv). www.lansstyrelsen.se. Arkiverad från originalet den 22 december 2017. https://web.archive.org/web/20171222050937/http://www.lansstyrelsen.se/Vasterbotten/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/skyddad-bebyggelse/byggnadsminnen-i-vasterbotten/skelleftea-kommun/Pages/jorns-stationshus.aspx. Läst 17 december 2017. 
  13. ^ ”Rail Test Nordic” (på sv-SE). www.railtestnordic.de. http://www.railtestnordic.de/sv_SE/. Läst 17 december 2017. 
  14. ^ ”Planera resa - Länstrafiken - Regional länstrafik i Västerbotten” (på sv). www.tabussen.nu. https://www.tabussen.nu/lanstrafiken/planera-resa/. Läst 14 mars 2018. 
  15. ^ ”Jörnträhus – din hustillverkare för timmerhus med kvalité” (på sv-SE). Jörnträhus. http://jorntrahus.se. Läst 17 december 2017. 
  16. ^ ”Jörnkänga Antifrys - allmogejakt” (på sv). www.allmogejakt.se. http://www.allmogejakt.se/mobile/product.html/jornkanga-antifrys. Läst 17 december 2017. 
  17. ^ ”kulturrådets kreativa platser.”. Arkiverad från originalet den 20 december 2017. https://web.archive.org/web/20171220200143/http://www.kulturradet.se/sv/Kreativa-platser/. Läst 16 december 2017. 
  18. ^ ”Storklinta | Friluftcenter för hela familjen, mitt mellan norr och västerbotten” (på sv-SE). www.storklinta.se. http://www.storklinta.se/. Läst 17 december 2017. 

Vidare läsningRedigera

  • Marklund, Göran (2006). Järnvägshotellet i Jörn. Jörn: Jörnbygdens hembygdsförening. Libris 11262181 
  • Marklund, Göran (2003). Jörn och jernbanan. Jörn: Jörnsbygdens hembygdsfören. Libris 9377228