Bollebygds kommun
Bollebygds kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Centralort är Bollebygd.
Bollebygds kommun Kommun | |
Bollebygds kommunhus | |
Slogan | Kommunen där vi bor bra och lever länge[1] |
---|---|
Bollebygds kommunvapen | |
Land | Sverige |
Landskap | Västergötland |
Län | Västra Götalands län (–) Älvsborgs län (–) |
Centralort | Bollebygd |
Inrättad | 1 januari 1995 |
Utbruten ur | Borås kommun |
Befolkning, areal | |
Folkmängd | 9 748 ()[2] |
Areal | 282,4 kvadratkilometer ()[3] |
- därav land | 263,3 kvadratkilometer[3] |
- därav vatten | 19,1 kvadratkilometer[3] |
Bef.täthet | 37,02 inv./km² (land) |
Läge | |
Kommunen i länet. | |
Koordinater | 57°40′00″N 12°34′00″Ö / 57.666666666667°N 12.566666666667°Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Domkretstillhörighet | |
Domkrets | Borås domkrets |
Om förvaltningen | |
Org.nummer | 212000-2973[4] |
Anställda | 775 ()[5] |
Webbplats | Officiell webbplats |
Koder och länkar | |
Kommunkod | 1443 (–) 1535 (–) |
GeoNames | 3337401 |
Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
Redigera Wikidata |
Skogskommunen Bollebygd återfinns på västra sidan av Sydsvenska höglandet. Närheten till Borås har gjort kommunen till en utpendlingskommun med diversifierat näringsliv.
Sedan kommunen bildades 1995 har befolkningstrenden varit positiv. Efter valen under 2010-talet har de styrande koalitionerna växlat mellan Alliansen och De rödgröna.
Administrativ historik
redigeraKommunens område motsvarar Bollebygds och Töllsjö socknar. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Vid kommunreformen 1952 uppgick Töllsjö landskommun i Bollebygds landskommun.
Bollebygds kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Bollebygds landskommun. 1974 uppgick Bollebygd kommun i Borås kommun. 1995 delades Borås kommun och Bollebygd blev åter en egen kommun.[6]
Kommunen ingår sedan bildandet i Borås domkrets. [7]
Geografi
redigeraKommunen är belägen i västra delen av landskapet Västergötland och gränsar i väster till Lerums kommun, i nordväst till Alingsås kommun, i norr till Vårgårda kommun, i öster till Borås kommun, i söder till Marks kommun, alla i före detta Älvsborgs län, samt i väster även till Härryda kommun i före detta Göteborgs och Bohus län.
Topografi och hydrografi
redigeraSkogskommunen Bollebygd återfinns på västra sidan av Sydsvenska höglandet. Genom genom går sprickdalar klädda med sjöar, myrmarker och mindre uppodlade ytor, vilket vilket bildar ett landskap som kan liknas vid mosaik. Klarvattenssjön Östra Nedsjön, som är en av kommunens största sjöar, är belägen i Härskogens strövområde i västra delen av kommunen. I norr ligger bergsplatån Västgöta fjällar, vars landskap med myrar och fuktiga hedar ger en karg och ödslig karaktär. Som kontrast finns naturbetesmarker vid Gantarås. Vid Nolåns breda dalgång finns öppen odlingsbygd på sand- och lerjordar, precis som vid de branta bergssluttningarna i Söråns dalstråk. Sörån har sitt utlopp från Viaredssjön i kommunens östra delar och passerar ett flertal sluttande forsar i dalgången.[8]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]
Bollebygds kommun | Hela riket |
---|---|
|
Administrativ indelning
redigeraFram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Bollebygds församling och Töllsjö församling.
Från 2016 indelas kommunen istället i två distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[10] – Bollebygd och Töllsjö.
År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.
Tätorter
redigeraI kommunen finns fem tätorter – Bollebygd, Olsfors, Hultafors, Töllsjö och Fjällastorp, varav den sistnämnda tillkom som tätort 2018, då orten passerat 200 invånare. Per den sista december 2020 bodde 66 procent av kommunens invånare i någon av tätorterna.[11]
Styre och politik
redigeraStyre
redigeraMandatperioden 2010 till 2014 styrdes kommunen av Alliansen. Efter valet 2014 tog en rödgröna minoritetskoalition över styret.
Mandatperioden 2018 till 2022 styr en borgerlig majoritetskoalition bestående av Moderaterna, Folkets röst, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet.[12]
Kommunfullmäktige
redigeraPresidium
redigeraPresidium 2018–2022 | ||
---|---|---|
Ordförande | M | Peter Hemlin |
Förste vice ordförande | S | Otto Andreasson |
Andre vice ordförande | SD | Monika Svensson |
Mandatfördelning 1970–2022
redigeraValår | V | S | MP | SD | NK | FR | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 14 | 9 | 4 | 8 |
| 35 | 91,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1994 | 17 | 1 | 6 | 5 | 2 | 1 | 9 |
| 41 | 88,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1998 | 10 | 2 | 6 | 4 | 2 | 7 |
| 31 | 85,12 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2002 | 2 | 11 | 2 | 4 | 2 | 3 | 7 |
| 31 | 83,14 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2006 | 2 | 11 | 1 | 1 | 3 | 2 | 2 | 9 |
| 31 | 84,28 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2010 | 11 | 2 | 2 | 3 | 1 | 1 | 11 |
| 31 | 85,84 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2014 | 1 | 10 | 2 | 5 | 2 | 2 | 1 | 1 | 7 |
| 31 | 87,95 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2018 | 1 | 7 | 1 | 6 | 5 | 3 | 1 | 2 | 5 |
| 31 | 88,87 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2022 | 1 | 8 | 1 | 6 | 4 | 2 | 1 | 2 | 6 |
| 31 | 86,56 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
För valresultat 1973–1991, se dåvarande kommuntillhörighet; Borås kommun#Politik.
Nämnder
redigeraKommunstyrelse
redigeraKommunstyrelsen | ||
---|---|---|
Ordförande | FR | Michael Plogell |
Förste vice ordförande | S | Lars-Erik Olsson |
Andre vice ordförande | M | Sverre Fredriksson |
Övriga nämnder
redigeraNämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
---|---|---|---|---|
Jävsnämnden | M | Mikael Rahm | S | Gunnel Brandt |
Samhällsbyggnadsnämnden | C | Sandra Eliasson | S | Emma Isfeldt |
Socialnämnden | KD | Patrik Karlsson | S | Barbro Orrestrand |
Utbildningsnämnden | M | Ingridh Anderén | S | Ulf Rapp |
Valnämnden | M | Anna-Stina Andersson | S | Jonas Ahlgren |
Valresultat 2018
redigeraParti | Röstfördelning | Mandatfördelning | |||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Antal | Andel | Antal +− |
Andel +− |
Antal | +− | ||
Arbetarepartiet-Socialdemokraterna | 1431 | 22,99 | -309 | -7,15 | 7 | -3 | |
Sverigedemokraterna | 1135 | 18,24 | +263 | +3,13 | 6 | +1 | |
Moderaterna | 1013 | 16,28 | -317 | -6,76 | 5 | -2 | |
Folkets röst | 952 | 15,30 | +515 | +7,73 | 5 | +3 | |
Centerpartiet | 548 | 8,80 | +107 | +1,17 | 3 | +1 | |
Kristdemokraterna | 347 | 5,58 | +130 | +1,82 | 2 | +1 | |
Miljöpartiet de gröna | 298 | 4,79 | -38 | -1,03 | 1 | -1 | |
Liberalerna (tidigare Folkpartiet) | 252 | 4,05 | +89 | +1,23 | 1 | 0 | |
Vänsterpartiet | 226 | 3,63 | +9 | -0,13 | 1 | 0 | |
Feministiskt initiativ | 10 | 0,16 | +4 | +0,06 | 0 | 0 | |
Röster på partier som ej beställt valsedlar 2018 | 12 | 0,19 | -2 | -0,05 | 0 | 0 | |
Giltiga röster totalt | 6 224 | 100,00 | +451 | — | 31 | 0 | |
Ogiltiga röster - inte anmälda partier | 5 | 0,08 | +5 | +0,08 | |||
Ogiltiga röster - blanka | 74 | 1,17 | -5 | -0,18 | |||
Ogiltiga röster - övriga | 3 | 0,05 | 0 | 0 | |||
Valdeltagande | 6 306 | 88,87 | +451 | +0,91 | |||
Röstberättigade | 7 096 | — | +439 | — |
Källa:[13]
Partiernas starkaste valdistrikt:
Parti | Valdistrikt | Kommun | |
---|---|---|---|
Starkaste | Andel | Andel | |
S | Bollebygd Öst | 28,02 % | 22,99 % |
SD | Töllsjö | 22,15 % | 18,24 % |
M | Bollebygd Väst | 20,01 % | 16,28 % |
FR | Bollebygd Syd | 21,05 % | 15,30 % |
C | Töllsjö | 19,80 % | 8,80 % |
KD | Töllsjö | 13,00 % | 5,58 % |
MP | Bollebygd Väst | 5,59 % | 4,79 % |
L | Olsfors | 5,66 % | 4,05 % |
V | Töllsjö | 7,05 % | 3,63 % |
FI | Bollebygd Väst | 0,21 % | 0,16 % |
Data hämtat från Valmyndigheten. |
Exklusive uppsamlingsdistrikt
Ekonomi och infrastruktur
redigeraNäringsliv
redigeraKommunens näringsliv är differentierat, även om tillverkningsindustrin med små och medelstora företag väger tungt. Bland dessa återfinns färgtillverkaren Flügger AB, Fagerhult Retail AB som tillverkar och säljer belysningsarmaturer, Hultafors AB som tillverkar mät- och handverktyg samt Hammar Maskin AB som tillverkar lyftanordningar för fordon. Bollebygd är till stor del en utpendlingskommun, vilket främst kan härledas till närheten till Borås.[8]
Infrastruktur
redigeraTransporter
redigeraSödra delen av kommunen genomkorsas från väst till öst av riksväg 27/riksväg 40 och norra delen av kommunen av länsväg 180 i samma riktning. Från väst till öst genomkorsas kommunen även av Kust till kust-banan som trafikeras av regiontåget Västtågen som stannar i Bollebygd på väg mellan Göteborg och Borås.
Befolkning
redigeraDemografi
redigeraBefolkningsutveckling
redigeraBefolkningsutvecklingen i Bollebygds kommun 1995–2020[14] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1995 | 7 973 | |||
2000 | 7 884 | |||
2005 | 8 086 | |||
2010 | 8 375 | |||
2015 | 8 799 | |||
2020 | 9 544 | |||
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. |
Kultur
redigeraKulturarv
redigeraÅr 2022 fanns 95 fornlämningar knutna till Bollebygds kommun hos Riksantikvarieämbetet.[15] Därtill fanns ett byggnadsminne, Hultafors järnvägsstation.[16]
Längs Kulturstråket finns nio utmärkta kulturarv. Exempelvis galgbacken som användes som avrättningsplats fram till 1802, tingshuset med anor från 1600-talet och Gustav Werners plats som skapats för att hedra minnet av Gustav Werner som avled 1948.[17]
Kommunvapen
redigeraBlasonering: I svart fält en med grepe försedd kanna av guld.
Vapnet fastställdes ursprungligen av Kungl Maj:t 1955. Det utgår från det äldsta kända sigillet för Bollebygds härad från 1568. Färgerna är samma som färgerna i Västergötlands vapen. När kommunen 1974 upphörde, förlorade vapnet sin giltighet. Sedan PRV ändrat sin praxis angående kommunala vapen kunde Borås kommun 1991 låta registrera det för kommundelen Bollebygd. Sedan denna brutits ut och nya Bollebygds kommun bildats omregistrerades det för denna.
Se även
redigeraKällor
redigera- ^ Vision och mål, Bollebygds kommun, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ [a b] ”Bollebygd - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bollebygd. Läst 27 juni 2022.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Befolkning”. www.bollebygd.se. https://www.bollebygd.se/kommunochpolitik/kommunfakta/befolkning.4.4b88096f14fb4d9accd2b6f2.html. Läst 27 juni 2022.
- ^ ”Valresultat 2018”. www.bollebygd.se. https://www.bollebygd.se/kommunochpolitik/kommunfakta/valresultatmandatfordelning.4.4b88096f14fb4d9accd2b6cc.html. Läst 27 juni 2022.
- ^ ”Bollebygd - Röster - Val 2018”. historik.val.se. Valmyndigheten. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/14/43/index.html. Läst 21 augusti 2022.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 2 mars 2016.
- ^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 28 juni 2022.
- ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR) - Riksantikvarieämbetet”. bebyggelseregistret.raa.se. https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/inventering/visaRelationer.raa?inventeringId=21100000001626&page=relationer. Läst 27 juni 2022.
- ^ ”Promenadstråk”. www.bollebygd.se. https://www.bollebygd.se/upplevaochgora/idrottmotionochfriluftsliv/friluftslivochmotion/promenadstrak.4.4b88096f14fb4d9accd2a2cd.html. Läst 28 juni 2022.
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Bollebygds kommun.
- Bollebygds kommun