Bollebygds kommun

kommun i Västra Götalands län, Sverige

Bollebygds kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Centralort är Bollebygd.

Bollebygds kommun
Kommun
Bollebygds kommunhus
SloganKommunen där vi bor bra och lever länge[1]
Kommunens vapen.
Bollebygds kommunvapen
LandSverige
LandskapVästergötland
LänVästra Götalands län (–)
Älvsborgs län (–)
CentralortBollebygd
Inrättad1 januari 1995
Utbruten urBorås kommun
Befolkning, areal
Folkmängd9 748 ()[2]
Areal282,4 kvadratkilometer ()[3]
- därav land263,3 kvadratkilometer[3]
- därav vatten19,1 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet37,02 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater57°40′00″N 12°34′00″Ö / 57.666666666667°N 12.566666666667°Ö / 57.666666666667; 12.566666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsBorås domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2973[4]
Anställda775 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1443 (–)
1535 (–)
GeoNames3337401
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Skogskommunen Bollebygd återfinns på västra sidan av Sydsvenska höglandet. Närheten till Borås har gjort kommunen till en utpendlingskommun med diversifierat näringsliv.

Sedan kommunen bildades 1995 har befolkningstrenden varit positiv. Efter valen under 2010-talet har de styrande koalitionerna växlat mellan Alliansen och De rödgröna.

Administrativ historik

redigera

Kommunens område motsvarar Bollebygds och Töllsjö socknar. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Töllsjö landskommun i Bollebygds landskommun.

Bollebygds kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Bollebygds landskommun. 1974 uppgick Bollebygd kommun i Borås kommun. 1995 delades Borås kommun och Bollebygd blev åter en egen kommun.[6]

Kommunen ingår sedan bildandet i Borås domkrets. [7]

Geografi

redigera

Kommunen är belägen i västra delen av landskapet Västergötland och gränsar i väster till Lerums kommun, i nordväst till Alingsås kommun, i norr till Vårgårda kommun, i öster till Borås kommun, i söder till Marks kommun, alla i före detta Älvsborgs län, samt i väster även till Härryda kommun i före detta Göteborgs och Bohus län.

Topografi och hydrografi

redigera

Skogskommunen Bollebygd återfinns på västra sidan av Sydsvenska höglandet. Genom genom går sprickdalar klädda med sjöar, myrmarker och mindre uppodlade ytor, vilket vilket bildar ett landskap som kan liknas vid mosaik. Klarvattenssjön Östra Nedsjön, som är en av kommunens största sjöar, är belägen i Härskogens strövområde i västra delen av kommunen. I norr ligger bergsplatån Västgöta fjällar, vars landskap med myrar och fuktiga hedar ger en karg och ödslig karaktär. Som kontrast finns naturbetesmarker vid Gantarås. Vid Nolåns breda dalgång finns öppen odlingsbygd på sand- och lerjordar, precis som vid de branta bergssluttningarna i Söråns dalstråk. Sörån har sitt utlopp från Viaredssjön i kommunens östra delar och passerar ett flertal sluttande forsar i dalgången.[8]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[9]

Bollebygds kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (5,7 %)
  Skog (76,6 %)
  Öppen myrmark (3,5 %)
  Jordbruksmark (2,7 %)
  Övrig mark (11,5 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Administrativ indelning

redigera
 
Distrikt (socknar) inom Bollebygds kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Bollebygds församling och Töllsjö församling.

Från 2016 indelas kommunen istället i två distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[10]Bollebygd och Töllsjö.

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

Tätorter

redigera

I kommunen finns fem tätorterBollebygd, Olsfors, Hultafors, Töllsjö och Fjällastorp, varav den sistnämnda tillkom som tätort 2018, då orten passerat 200 invånare. Per den sista december 2020 bodde 66 procent av kommunens invånare i någon av tätorterna.[11]

Styre och politik

redigera

Mandatperioden 2010 till 2014 styrdes kommunen av Alliansen. Efter valet 2014 tog en rödgröna minoritetskoalition över styret.

Mandatperioden 2018 till 2022 styr en borgerlig majoritetskoalition bestående av Moderaterna, Folkets röst, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet.[12]

Kommunfullmäktige

redigera

Presidium

redigera
Presidium 2018–2022
Ordförande M Peter Hemlin
Förste vice ordförande S Otto Andreasson
Andre vice ordförande SD Monika Svensson

Mandatfördelning 1970–2022

redigera
ValårVSMPSDNKFRCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197014948
14948
3591,0
33
199417165219
176529
4188,6
2615
19981026427
1026427
3185,12
1813
200221124237
21124237
3183,14
1912
2006211113229
2113229
3184,28
1714
2010112231111
1122311
3185,84
2011
20141102522117
1025227
3187,95
1615
2018171653125
765325
3188,87
1912
2022181642126
864226
3186,56
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

För valresultat 1973–1991, se dåvarande kommuntillhörighet; Borås kommun#Politik.

Nämnder

redigera

Kommunstyrelse

redigera
Kommunstyrelsen
Ordförande FR Michael Plogell
Förste vice ordförande S Lars-Erik Olsson
Andre vice ordförande M Sverre Fredriksson

Övriga nämnder

redigera
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Jävsnämnden M Mikael Rahm S Gunnel Brandt
Samhällsbyggnadsnämnden C Sandra Eliasson S Emma Isfeldt
Socialnämnden KD Patrik Karlsson S Barbro Orrestrand
Utbildningsnämnden M Ingridh Anderén S Ulf Rapp
Valnämnden M Anna-Stina Andersson S Jonas Ahlgren

Valresultat 2018

redigera
Parti Röstfördelning Mandatfördelning
Antal Andel Antal
+−
Andel
+−
Antal +−
  Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 1431 22,99 -309 -7,15 7 -3
  Sverigedemokraterna 1135 18,24 +263 +3,13 6 +1
  Moderaterna 1013 16,28 -317 -6,76 5 -2
  Folkets röst 952 15,30 +515 +7,73 5 +3
  Centerpartiet 548 8,80 +107 +1,17 3 +1
  Kristdemokraterna 347 5,58 +130 +1,82 2 +1
  Miljöpartiet de gröna 298 4,79 -38 -1,03 1 -1
  Liberalerna (tidigare Folkpartiet) 252 4,05 +89 +1,23 1 0
  Vänsterpartiet 226 3,63 +9 -0,13 1 0
  Feministiskt initiativ 10 0,16 +4 +0,06 0 0
  Röster på partier som ej beställt valsedlar 2018 12 0,19 -2 -0,05 0 0
Giltiga röster totalt 6 224 100,00 +451 31 0
Ogiltiga röster - inte anmälda partier 5 0,08 +5 +0,08
Ogiltiga röster - blanka 74 1,17 -5 -0,18
Ogiltiga röster - övriga 3 0,05 0 0
Valdeltagande 6 306 88,87 +451 +0,91
Röstberättigade 7 096 +439

Källa:[13]

Partiernas starkaste valdistrikt:

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Bollebygd Öst 28,02  % 22,99  %
SD Töllsjö 22,15  % 18,24  %
M Bollebygd Väst 20,01  % 16,28  %
FR Bollebygd Syd 21,05  % 15,30  %
C Töllsjö 19,80  % 8,80  %
KD Töllsjö 13,00  % 5,58  %
MP Bollebygd Väst 5,59  % 4,79  %
L Olsfors 5,66  % 4,05  %
V Töllsjö 7,05  % 3,63  %
FI Bollebygd Väst 0,21  % 0,16  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Ekonomi och infrastruktur

redigera

Näringsliv

redigera

Kommunens näringsliv är differentierat, även om tillverkningsindustrin med små och medelstora företag väger tungt. Bland dessa återfinns färgtillverkaren Flügger AB, Fagerhult Retail AB som tillverkar och säljer belysningsarmaturer, Hultafors AB som tillverkar mät- och handverktyg samt Hammar Maskin AB som tillverkar lyftanordningar för fordon. Bollebygd är till stor del en utpendlingskommun, vilket främst kan härledas till närheten till Borås.[8]

Infrastruktur

redigera

Transporter

redigera

Södra delen av kommunen genomkorsas från väst till öst av riksväg 27/riksväg 40 och norra delen av kommunen av länsväg 180 i samma riktning. Från väst till öst genomkorsas kommunen även av Kust till kust-banan som trafikeras av regiontåget Västtågen som stannar i Bollebygd på väg mellan Göteborg och Borås.

Befolkning

redigera

Demografi

redigera

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Bollebygds kommun 1995–2020[14]
ÅrFolkmängd
1995
  
7 973
2000
  
7 884
2005
  
8 086
2010
  
8 375
2015
  
8 799
2020
  
9 544
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Kulturarv

redigera

År 2022 fanns 95 fornlämningar knutna till Bollebygds kommun hos Riksantikvarieämbetet.[15] Därtill fanns ett byggnadsminne, Hultafors järnvägsstation.[16]

Längs Kulturstråket finns nio utmärkta kulturarv. Exempelvis galgbacken som användes som avrättningsplats fram till 1802, tingshuset med anor från 1600-talet och Gustav Werners plats som skapats för att hedra minnet av Gustav Werner som avled 1948.[17]

Kommunvapen

redigera

Blasonering: I svart fält en med grepe försedd kanna av guld.

Vapnet fastställdes ursprungligen av Kungl Maj:t 1955. Det utgår från det äldsta kända sigillet för Bollebygds härad från 1568. Färgerna är samma som färgerna i Västergötlands vapen. När kommunen 1974 upphörde, förlorade vapnet sin giltighet. Sedan PRV ändrat sin praxis angående kommunala vapen kunde Borås kommun 1991 låta registrera det för kommundelen Bollebygd. Sedan denna brutits ut och nya Bollebygds kommun bildats omregistrerades det för denna.

Se även

redigera

Källor

redigera
  1. ^ Vision och mål, Bollebygds kommun, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ [a b] ”Bollebygd - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bollebygd. Läst 27 juni 2022. 
  9. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  10. ^
  11. ^ ”Befolkning”. www.bollebygd.se. https://www.bollebygd.se/kommunochpolitik/kommunfakta/befolkning.4.4b88096f14fb4d9accd2b6f2.html. Läst 27 juni 2022. 
  12. ^ ”Valresultat 2018”. www.bollebygd.se. https://www.bollebygd.se/kommunochpolitik/kommunfakta/valresultatmandatfordelning.4.4b88096f14fb4d9accd2b6cc.html. Läst 27 juni 2022. 
  13. ^ ”Bollebygd - Röster - Val 2018”. historik.val.se. Valmyndigheten. https://historik.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/14/43/index.html. Läst 21 augusti 2022. 
  14. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 2 mars 2016. 
  15. ^ ”Fornsök”. Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning. Läst 28 juni 2022. 
  16. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR) - Riksantikvarieämbetet”. bebyggelseregistret.raa.se. https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/inventering/visaRelationer.raa?inventeringId=21100000001626&page=relationer. Läst 27 juni 2022. 
  17. ^ ”Promenadstråk”. www.bollebygd.se. https://www.bollebygd.se/upplevaochgora/idrottmotionochfriluftsliv/friluftslivochmotion/promenadstrak.4.4b88096f14fb4d9accd2a2cd.html. Läst 28 juni 2022. 

Externa länkar

redigera