Wikipedia

Lekebergs kommun

kommun i Örebro län, Sverige
Artikel Diskussion

Lekebergs kommun är en kommun i Örebro län i landskapet Närke. Kommunen ligger i södra delen av Örebro län, och gränsar i söder till kommunerna Hallsberg och Laxå, i väster till Degerfors, i nordväst till Karlskoga, i nordost till Örebro samt i öster till Kumla kommun. Centralort är Fjugesta med 2 160 invånare som är kommunens största tätort där 28,8 % av kommunens invånare bodde 2015. Totalt bodde samma år 51,0 % av kommunens befolkning i de fyra tätorterna Fjugesta, Vintrosa, Mullhyttan och Gropen.

Lekebergs kommun
Kommun
KommunhusetLekeberg.JPG
Kommunhuset
SloganTrygghet och Nytänkande - Naturligt Nära
Kommunens vapen.
Lekebergs kommunvapen
LandSverige
LandskapNärke
LänÖrebro län
CentralortFjugesta
Inrättad1 januari 1995
Utbruten urÖrebro kommun
Areal, befolkning
Areal481,68 kvadratkilometer ()[1]
- därav land463,13 kvadratkilometer[1]
- därav vatten18,55 kvadratkilometer[1]
Folkmängd8 649 ()[2]
Bef.täthet18,68 inv./km² (land)
Läge
Lekeberg Municipality in Örebro County.png
Kommunen i länet.
Koordinater59°10′00″N 14°52′00″Ö / 59.166666666667°N 14.866666666667°Ö / 59.166666666667; 14.866666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsÖrebro domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2981[3]
Anställda775 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1814
GeoNames3337402
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna Edsberg, Hackvad, Hidinge, Knista, Kräcklinge, Kvistbro och Tångeråsa. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Den 23 mars 1906 inrättades Fjugesta municipalsamhälle i Knista landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades tre "storkommuner" i området: Lekeberg (av de tidigare kommunerna Edsberg, Hackvad, Hidinge, Knista och Kräcklinge), Svartå (av Kvistbro, Nysund och Skagershult) samt Viby (av Tångeråsa och Viby).

Vid utgången av 1962 upplöstes Fjugesta municipalsamhälle. År 1965 uppgick Viby landskommun i Hallsbergs köping. Två år senare införlivades en del ur köpingen (Tångeråsa församling) samt en del ur då upplösta Svartå landskommun (Kvistbro församling) i Lekebergs landskommun.

Vid kommunreformen 1971 uppgick Lekebergs landskommun i Örebro kommun. Lekebergs kommun bildades den 1 januari 1995 genom en utbrytning ur Örebro kommun, av det området som före 1971 bildade Lekebergs landskommun, [5] och som åren 1983–1994 utgjorde Lekebergs kommundelsnämnd i Örebro kommun.[6]

Kommunen ingår sedan bildandet i Örebro tingsrätts domsaga.

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I svart ett rådjursansikte av guld med röda horn.

När Lekebergs kommun 1995 "återuppstod" fanns inget tidigare vapen att återanvända, utan ett helt nytt skapades.

IndelningarRedigera

 
Distrikt (socknar) inom Lekebergs kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[7]:

TätorterRedigera

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det fyra tätorter i Lekebergs kommun.[8]

Nr Tätort Folkmängd
1 Fjugesta &&&&&&&&&&&02160.&&&&&02 160
2 Vintrosa (Lanna), del av &&&&&&&&&&&&0915.&&&&&0915*
3 Mullhyttan &&&&&&&&&&&&0534.&&&&&0534
3 Gropen &&&&&&&&&&&&0212.&&&&&0212

Centralorten är i fet stil.
Tätorten Vintrosa med totalt 2 285 invånare är delad mellan två kommuner.

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Lekebergs kommun 1995–2020[9]
ÅrFolkmängd
1995
  
7 054
2000
  
7 008
2005
  
7 081
2010
  
7 134
2015
  
7 492
2020
  
8 472
Anm: Uppgifterna avser befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari året efter.
Kommunen bildad genom utbrytning ur Örebro kommun den 1 januari 1995.

Lekebergs kommun hade den högsta summerade fruktsamheten för år 2010, 3,08 för kvinnor och 2,78 för män vilket var 55 respektive 52 procent högre än riksgenomsnittet.[10]

Befolkningsstatistik för Lekebergs kommunRedigera

Befolkning[11] Levande födda Döda Naturlig förändring Summerat födelsetal (per 1000) Summerat dödlighetstal (per 1000) Naturlig förändring (per 1000) Summerad fruktsamhet[12]
2008 7 111 107 73 34 15.0 10.3 4.7 2.99
2009 7 123 80 65 15 11.2 9.1 2.1 2.31
2010 7 134 114 77 37 16.0 10.8 5.2 3.10
2011 7 223 104 62 42 14.4 8.6 5.8 2.87
2012 7 298 76 58 18 10.4 7.9 2.5 2.02
2013 7 289 86 85 1 11.8 11.7 0.1 2.26
2014 7 363 94 70 24 12.8 9.5 3.3 2.44
2015 7 492 92 85 7 12.3 11.3 1.0 2.34
2016 7 636 88 71 17 11.5 9.3 2.2 2.10
2017 7 868 96 85 11 12.2 10.8 1.4 2.26
2018 8 116 115 68 47 14.2 8.4 5.8 2.46

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 379, eller 5,15 % av befolkningen (hela befolkningen: 7 363 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 321, eller 4,57 % av befolkningen (hela befolkningen: 7 027 den 31 december 2002).[13]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Lekebergs kommun 7 363 personer. Av dessa var 319 personer (4,3 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[14]


PolitikRedigera

Fram till 2000 styrdes kommunen av en koalition av socialdemokrater och centerpartister. Samarbetet upphörde och därefter har kommunen styrts av en allians av moderater, socialdemokrater, folkpartister, kristdemokrater, miljöpartister och vänsterpartister som ställde Centerpartiet i opposition. Numera styrs kommunen av Lekebergsalliansen där Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet ingår.

Vid kommunalvalet 2006 fick Sverigedemokraterna ett mandat, men mandatet blev obesatt eftersom ingen kommunmedborgares namn stod på partiets valsedlar.[15]

I mandatperioden från valet 2010 till valet 2014 styrde Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet tillsammans [16], och från 2014 till 2018 styre Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Folkpartiet tillsammans med Miljöpartiet. Från valet 2018 styr Centerpartiet och Socialdemokraterna.

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande S Mikael Bergdahl
Förste vice ordförande C Leif Göransson
Andre vice ordförande M Britt Åhsling

KommunstyrelseRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande C Johan Niklasson
Förste vice ordförande S Berth Falk
Andre vice ordförande M Caroline Elfors

Totalt har kommunstyrelsen 13 ledamöter, varav Socialdemokraterna har 5, Centerpartiet har 3 medan Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet, Moderaterna och Sverigedemokraterna har alla 1 ledamot vardera.[17]

Kommunala nämnderRedigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Socialnämnden C Annica Zetterholm S Kjell Edlund M John Hägglöf
Barn- och bildningsnämnden S Berth Falk C Anders Johansson MP Pia Frohman
Valnämnden C Conny Boman S Meit Edlund M Jens Wååg
Revisionen M Åsa Ek C Kent Runesson

Mandatfördelning i Lekebergs kommun, valen 1994–2018Redigera

ValårVSMPMLSDFLCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1994113110235
1310235
3586,4
2015
19982111110145
2111045
3581,55
1916
2002213110234
21310234
3580,84
1718
20061121110235
1210235
3582,09
1816
20101102237136
10223736
3585,44
1619
20141101429125
1042925
3586,74
1718
20181716211124
7621124
3588,79
1420
  • Vid valet 2018 blev ett av SD:s mandat obesatt.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

NäringslivRedigera

Lantbruk är kommunens största näring, med flera kyckling- och svinuppfödare.

SevärdheterRedigera

Den främsta sevärdheten är Riseberga klosterruin med Riseberga bönhus.

Riksintressanta kulturmiljöer är Drumlinområdet i Närke och Lekhyttan.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ ”Örebro kommun. Lekebergs kommundelsnämnd” (  PDF). extra.orebro.se. Arkiverad från originalet den 6 november 2020. https://web.archive.org/web/20201106100725/https://extra.orebro.se/download/18.535c29dc174e368b9598d8/1601553928878/%C3%96rebro%20kommun%20Lekebergs%20kommundelsn%C3%A4mnd%20-%20arkivf%C3%B6rteckning.pdf. Läst 29 april 2017. 
  7. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  8. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  9. ^ Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2020 Statistiska centralbyrån
  10. ^ ”Summerad fruktsamhet efter region och kön”. Statistiska centralbyrån. 1 april 2014. Arkiverad från originalet den 25 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140525200531/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0701/FruktsamhetSumNy/. Läst 24 maj 2014. 
  11. ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2018”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/. Läst 30 juli 2019. 
  12. ^ ”Summerad fruktsamhet efter region, kön och år”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101H/FruktsamhetSum/table/tableViewLayout1/. Läst 30 juli 2019. 
  13. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
  14. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  15. ^ SVT: Valet 06 Arkiverad 30 september 2007 hämtat från the Wayback Machine.
  16. ^ Styre och maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2018 Arkiverad 6 november 2020 hämtat från the Wayback Machine., SKL
  17. ^ ”Kommunstyrelsens ledamöter”. Lekebergs kommun. https://lekeberg.se/kommunochpolitik/kommunensorganisation/kommunstyrelsen/ledamoter.4.711bc06b14820d116bc5818.html. Läst 27 augusti 2018. 

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lekebergs_kommun&oldid=50397345"