Wikipedia

Göteborgs kommun

kommun i Västra Götalands län, Sverige
Uppslagsordet ”Göteborgs stad” leder hit. För den historiska stadskommunen, se Göteborgs stad (stadskommun). För tätorten, se Göteborg.

Göteborgs kommun eller Göteborgs stad (egen skrivning: Göteborgs Stad) är en kommun i Västra Götalands län. Centralort är Göteborg.

Göteborgs kommun
Göteborgs stad
Kommun
Göteborgs stadshus (kommunhus)
Kommunens vapen.
Göteborgs stadsvapen
LandSverige
LandskapVästergötland
Bohuslän
LänVästra Götalands län (–)
Göteborgs och Bohus län (–)
CentralortGöteborg
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd609 639 ()[1]
Areal1 025,32 kvadratkilometer ()[2]
- därav land447,84 kvadratkilometer[2]
- därav vatten577,48 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet1 361,29 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater57°42′00″N 11°56′00″Ö / 57.7°N 11.933333333333°Ö / 57.7; 11.933333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsGöteborgs domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1355[3]
Anställda38 175 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1480
Postnummer400 10–418 79[5]
Riktnummer31
GeoNames2711533
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Området i östra delen av kommunen har en kraftig uppsprucken berggrund som bildar ett spricklandskap med plintliknande höjder och mellan dessa finns dalgångar. Mot kusten utvidgas dalgångarna och bildar i vissa områden slättmark. Göteborgs skärgård utgörs av kalspolade hällar. Näst efter Stockholm är Göteborg Sveriges mest betydande industristad. Därtill är kommunen även en betydande handels- och sjöfartsstad. Det finns också en omfattande utbildnings- och forskningssektor.

Efter att kommunen bildades 1971 minskade befolkningen kraftigt under det kommande decenniet. Därefter har trenden varit positiv. Sedan 1994 har kommunen styrts av olika vänsterkoalitioner, undantaget mandatperioden 2018-2022 när Alliansen styrde.

Administrativ historik

redigera
 
Socknar i Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn, Öckerö kommuner.

Kommunens område motsvarar socknarna: Angered, Askim, Backa, Bergum, Björlanda, Lundby, Rödbo, Styrsö, Säve, Torslanda, Tuve, Västra Frölunda, Ytterby (delen på Hisingen) och Örgryte. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Dessutom bildades Karl Johans landskommun för en del av Örgryte socken. I området fanns även Göteborgs stad som 1863 bildade en stadskommun. Karl Johans landskommun upplöstes 1868 då en del uppgick i Göteborgs stad, medan en annan bildade Nya Varvets landskommun, som 1931 införlivades med Göteborgs stad.

I området inrättades följande municipalsamhällen i landskommuner som kom att uppgå i staden:

Göteborgs stad införlivade 1948 Backa landskommun. Landskommunerna Torslanda, Tuve, Säve och Angered samt Bergums församling ur Stora Lundby landskommun införlivades 1967. Göteborgs kommun bildades 1971 genom ombildning av Göteborgs stad samt en del ur Ytterby landskommun (den del som var belägen på Hisingen). År 1974 tillfördes Askims kommun och Styrsö kommun samt en del av Kungälvs kommun (Rödbo).[6]

Göteborgs kommun stod i likhet med till exempel Malmö kommun utanför landstinget, varför landstingsuppgifter såsom lokaltrafik och sjukvård sköttes av kommunen. Först 1998 gick Göteborgs kommun upp i det då nybildade Västra Götalands läns landsting.

Kommunen ingår sedan bildandet i Göteborgs tingsrätts domsaga.[7]

Kommunen ingår sedan 2011 i Förvaltningsområdet för finska. [8]

Kommun eller stad

redigera

Göteborgs stad blev Göteborgs kommun 1971 då stadskommunerna avskaffades som begrepp i lagstiftningen. Kommunfullmäktige beslöt dock den 16 juni 1983 att ”uttala att stadsbegreppet bör användas i de fall det inte har kommunalrättsliga konsekvenser”. Därför används ofta åter begreppet/namnet Göteborgs stad (Göteborgs Stad). Vägskyltarna vid kommungränsen anger nu antingen ”GÖTEBORGS STAD” eller ”GÖTEBORGS KOMMUN”. Kommunen använder konsekvent stavningen Göteborgs Stad, då kommunen uppfattar det mer som ett namn än ett begrepp (begreppet stad finns inte administrativt sedan 1971).[9]

Geografi

redigera

Kommunen ligger i huvudsak i de västra delarna av landskapet Västergötland medan delar av Hisingen ligger i södra Bohuslän. Genom kommunen rinner Göta älv medan Nordre älv i norr utgör gräns till Kungälvs kommun. I väster gränsar Göteborg till Kattegatt.

Kranskommuner till Göteborgs kommun är i söder Kungsbacka kommun i Hallands län, Mölndals kommun och Härryda kommun i före detta Göteborgs och Bohus län, i öster Partille kommun i före detta Göteborgs och Bohus län och Lerums kommun i före detta Älvsborgs län samt i norr Ale kommun i före detta Älvsborgs län och Kungälvs kommun i före detta Göteborgs och Bohus län, dit även Öckerö kommun i väster hörde.

Topografi och hydrografi

redigera
Se även: Lista över insjöar i Göteborgs kommun

Området i östra delen av kommunen har en kraftig uppsprucken berggrund som huvudsakligen består av nästan två miljarder år gamla gnejser. Den uppspruckna berggrunden bildar ett spricklandskap med plintliknande höjder och mellan dessa finns dalgångar. Inlandsisen, och senare även vågor, har eroderat bergskrönen vilka ofta består av kalt berg, ibland bevuxna med ljunghedar. Isens erosion har också gjort att dalgångarna utvidgats och mot kusten öppnas de och bildar i vissa områden slättmark. Dessa områden täcktes av is men efter isavsmältningen täcktes de istället av havet. Detta har lett till att det i dalgångarna finns kraftiga avsättningar av marina leror, exempelvis i Göta älvdal och Nordre älvs dalgång. I anslutning till Nordre älvs dalgång finns skalgrusavsättningar och i både Göta älvdal och Nordre älvs dalgång återfinns fuktängar, vilka övergår i starrdominerade kärr. I Lärjeåns dalgång finns mäktiga sediment vari ån skurit sig ner och bildar ett vackert ravinlandskap, detta i ett av kommunens bördigaste jordbruksområden. Intensivt jordbruk har lett till att den tidigare ädellövskog som fanns i dalgångarna trycktes tillbaka men har nu börjat återhämta sig.[10]

Göteborgs skärgård utgörs av kalspolade hällar och berggrunden består bitvis av en mer basisk urbergsberggrund. Detta gör att exempelvis i Vinga skärgård, har en artrik flora som kontrast till exempelvis Galterö i södra skärgården som präglas av ljunghedar och större saltängar.[10] Skärgården består av ett 20-tal öar.[11] En av de större öarna är Hisingen. Öarna Göteborgs södra skärgård är Asperö, Brännö, Donsö, Köpstadsö, Styrsö, Vargö och Vrångö. Öarna i Göteborgs norra skärgård ingår i Öckerö kommun.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[12]

Göteborgs kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (31,9 %)
  Skog (29,0 %)
  Öppen myrmark (1,1 %)
  Jordbruksmark (9,4 %)
  Övrig mark (28,5 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

redigera

År 2022 fanns 16 naturreservat i Göteborgs kommun,[13] varav fem kommunala – Delsjöområdet, Rya Skog, Sillvik, Välen och Stora Amundön och Billdals skärgård.[14] Därtill fanns det kommunala naturvårdsområdet Hult Åsen som ansågs betydelsefullt som frilufts- och rekreationsområde.[15] Flera naturreservat är även klassade som Natura 2000-område, däribland det 2567 hektar stora naturreservatet Vättlefjäll,[16] Vrångöskärgården,[17] Tråkärrsslätt,[18] Sillvik,[19] och Sandsjöbacka.[20]

Administrativ indelning

redigera

För befolkningsrapportering

redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 27 församlingar.

 
Distrikt inom Göteborgs kommun.

Från 2016 indelas kommunen istället i 36 distrikt[21]:

Stadsdelsnämndsområden, stadsdelar, stadsområden, mellanområden, primärområden och basområden

redigera
 
Karta över Göteborgs stadsdelsnämndsområden under åren 2011–2020.

Kommunen indelades under perioden 1 januari 2011 till och med den 31 december 2020 i tio stadsdelsnämndsområden, som i sin tur består av 96 primärområden.

Stadsdelsnämndsområdena var följande:

För statistiska ändamål tog kommunen på 1950-talet fram en indelning i basområden. Ett basområde var då ett befolkningsmått, ett område där det bodde 400 personer. Flera basområden samlas ihop i ett primärområde. Primärområdena i sin tur samlas ihop till stadsdelar. Innan indelningen i bas- och primärområden användes en indelning i 83 stadsdelar.[22] Denna försvann formellt 1990 när stadsdelsnämndsreformen med 21 stadsdelar infördes, men används fortfarande för gränsdragning av fastigheter. Många av de gamla namnen används fortfarande i dagligt tal. Till exempel finns inom stadsdelen Centrum de gamla stadsdelarna Lorensberg och Inom Vallgraven. De gamla stadsdelsnamnen finns även kvar i fastighetsbeteckningarna i kommunen.

Ett antal primärområden bildar Mellanområden, vilka anpassats för stadsdelsnämndernas verksamheter. De finns upprättade, dels enligt den gamla stadsdelsnämndsorganisationen för åren 2017–2020, och dels enligt den nya organisationen från och med 2021. Den äldre indelningen kommer inte att uppdateras med statistik efter 2020.[23]

I samband med avvecklingen av stadsdelsnämnderna vid årsskiftet 2020/2021 infördes fyra stadsområden (SO), som huvudsakligen är en sammanslagning av de tidigare stadsdelsnämndsområdena, med undantag för en justering av industriområdet mellan Säveån och E20, som tidigare tillhörde stadsdelsnämnden Örgryte–Härlanda, men överfördes till SO Nordost.[23]

De nya stadsområdena och motsvarande stadsdelsnämnder
Stadsområde med nummer (SO) Stadsdelsnämnder (SDN)
1 Nordost Angered och Östra Göteborg*
2 Centrum Centrum, Majorna–Linné och Örgryte–Härlanda*
3 Sydväst Askim–Frölunda–Högsbo och Västra Göteborg
4 Hisingen Lundby, Norra Hisingen och Västra Hisingen

*Industriområdet mellan Säveån och E20, tillhörde tidigare stadsdelsnämnden Örgryte–Härlanda, men överfördes till SO Nordost.

Stadsområdena används för att dela upp statistik liksom för att dela upp socialtjänster i fyra socialförvaltningar, en för varje stadsområde.[24]


Tätorter

redigera
  1. Göteborg (del av), 457 927
  2. Gunnared och Hammarkullen, 45 106
  3. Torslanda, 23 088
  4. Billdal (del av), 4 440
  5. Olofstorp, 3 746
  6. Donsö, 1 446
  7. Nolvik, 1 373
  8. Styrsö, 1 324
  9. Angered, 1 062
  10. Brännö, 918
  11. Säve, 759
  12. Helgered, 633
  13. Tumlehed, 623
  14. Asperö, 398
  15. Stenared (del av), 393
  16. Vrångö, 351
  17. Gundal och Högås (del av), 109

Styre och politik

redigera

Styre

redigera
År Partier Mandat Anmärkning
1991-1994[25] M FP KD C 37/81 Minoritetsstyre, ofta stött av Nyd med 4 mandat
1994-1998 S V MP 50/81
1998-2002 S V MP 44/81
2002-2006 S V MP 45/81
2006-2007 S V MP 45/81 Vänsterpartiet lämnade koalitionen 2007
2007-2010 S MP 38/81 Minoritetsstyre under återstoden av mandatperioden
2010-2014 S MP V 41/81
2014-2018 S MP V FI 40/81 Minoritetsstyre med hoppande majoriteter
2018-2022 M L C KD 24/81 Minoritetsstyre, ofta stött av Dem med 14 mandat och i övrigt med hoppande majoriteter
2022-2026 S V MP 40/81 Minoritetsstyre, men med löfte från C med 3 mandat att inte budgetsamarbeta med övrig opposition[26]

Kommunalråd

redigera

Avser mandatperioden 2023-2026. Historiska listor återfinns i lista över kommunalråd i Göteborgs kommun

Kommunalråd och ledamöter i kommunstyrelsen
Styrande minoritet S Jonas Attenius
Styrande minoritet S Viktoria Tryggvadottir Rolka
Styrande minoritet S Blerta Hoti
Styrande minoritet S Marina Johansson
Styrande minoritet V Daniel Bernmar
Styrande minoritet V Jenny Broman
Styrande minoritet MP Karin Pleijel
Opposition M Axel Josefson
Opposition M Hampus Magnusson
Opposition D Martin Wannholt
Opposition L Axel Darvik
Opposition KD Elisabet Lann
Opposition SD Jörgen Fogelklou
Kommunalråd och ersättare i kommunstyrelsen
Styrande minoritet S Johannes Hulter
Styrande minoritet V Marie Brynolfsson
Opposition M Nina Miskovsky
Opposition M Anneli Rhedin
Opposition C Emmyly Bönfors

Kommunfullmäktige

redigera

Kommunfullmäktige leds av ett presidium med ordförande och förste vice ordförande från den styrande minoriteten och andre och tredje vice ordförande från oppositionen. Kommunfullmäktige i Göteborgs kommun har 81 ordinarie ledamöter.

Presidium

redigera
Presidium 2022–2026[27]
Ordförande S Aslan Akbas
Förste vice ordförande V Håkan Eriksson
Andre vice ordförande M Margareta Andersson Broang
Tredje vice ordförande D Lisbeth Sundén Andersson

Mandatfördelning 1970–2022

redigera

För mandatfördelning före 1970, se Göteborgs stad

ValårVSMPKPFIHKVSDVVNYDDEMCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19706337278
6337278
8186,2
6516
1973732111912
732111912
8188,6
6219
1976635101713
635101713
8187,7
5724
1979831171618
83171618
8185,8
5130
19828351115921
8355921
8186,9
4932
19858313241617
83141617
8185,0
5130
19887309413117
730941317
8181,2
4833
199162954110521
6295410521
8181,4
4734
1994837518121
8375821
8181,2
4338
1998112856922
112856922
8173,35
4338
20021029614517
1029614517
8174,09
4338
20067317119520
73179520
8176,22
4239
20107259357223
72595723
8178,99
4536
201482093657320
820965720
8179,20
4239
201811176271436312
11176714612
8181,05
4041
2022132259535415
13225955415
8176,49
3843
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

redigera

Kommunstyrelse

redigera

Kommunstyrelsen har 13 ordinarie ledamöter och fem ersättare.[28]

Presidium 2022–2026[28]
Ordförande S Jonas Attenius
Förste vice ordförande V Daniel Bernmar
Andre vice ordförande M Axel Josefson

Lista över kommunstyrelsens ordförande

redigera
Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Lennart Ström 1971 1976 Folkpartiet
  Sven Hulterström 1976 1979 Socialdemokraterna
  Lennart Ström 1979 1982 Folkpartiet
  Sven Hulterström 1982 1985 Socialdemokraterna
  Sören Mannheimer 1985 1988 Socialdemokraterna
  Göran Johansson 1988 1991 Socialdemokraterna
  Johnny Magnusson 1991 1994 Moderaterna
  Göran Johansson 1994 2009 Socialdemokraterna
  Anneli Hulthén 2009 2016 Socialdemokraterna
  Ann-Sofie Hermansson 2016 2018 Socialdemokraterna
  Axel Josefson 2019 2022 Moderaterna
  Jonas Attenius 2023 Socialdemokraterna

Övriga nämnder

redigera

Den 1 januari 1990 införde Göteborg stadsdelsnämndsindelning. Den bestod ursprungligen av 21 områden, vilka år 2010 minskades till 20. Under åren 2011 till 2020 minskades dessa till 10 stadsdelsnämnder som hade hand om till exempel förskola/barnomsorg, skola och äldreomsorg.[29] Nämnderna var politiskt tillsatta med samma proportionella sammansättning som kommunfullmäktige. Varje stadsdelsnämnd hade en förvaltning stadsdelsförvaltning (SDF), som utgjorde tjänstemannaorganisationen.

Genom beslut i kommunfullmäktige i november 2019 avvecklades stadsdelsnämnderna och social resursnämnd och ersattes med sex facknämnder från och med den 1 januari 2021.[24] Viss verksamhet i stadsdelsförvaltningarna och social resursförvaltning fördes över till redan befintliga facknämnder:[24] Exempelvis överfördes Kulturskolan till grundskolenämnden, Tillståndsenheten till miljö- och klimatnämnden och stora delar av måltid, lokalvård och vaktmästeri överfördes till grundskolenämnden och förskolenämnden.

De 24 politiskt tillsatta nämnderna leder de 24 kommunala förvaltningarna.[30]

Nämnder Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Exploateringsnämnden S Robert Andersson Hammarstrand MP Helena Norin D Patrik Höstmad
Förskolenämnden S Blerta Hoti V Anna-Klara Behlin D Jessica Blixt
Grundskolenämnden S Viktoria Tryggvadottir Rolka V Sara Carlsson Hägglund L Axel Darvik
Idrotts- och föreningsnämnden V Bettan Andersson S Staffan Lindström KD Dan-Ove Marcelind
Inköps- och upphandlingsnämnden MP Johanna Azar S Anna Skarsjö M Sarah Ullmark
Kretslopp- och vattennämnden V Jöran Fagerlund S Lena Malm M Claes Björling
Kulturnämnden S Pär Johansson V Grith Fjeldmose L Ewa Jablonska
Miljö- och klimatnämnden MP Klara Holmin S Hanan Baalbaki D Tomas Holst
Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning V Marie Brynolfsson S Jim Tellefsdal M Anders Svensson
Nämnden för demokrati och medborgarservice V Jesper Bergund MP Jonas Svensson L Björn Jedvert
Nämnden för funktionsstöd S Håkan Hallengren V Emma Öman KD Johanna Holmdahl
Nämnden för intraservice S Bertil Lidfeldt MP Christin Lindström M Henrik Sjöstrand
Socialnämnden Centrum V Jenny Broman S Claes Söderling M Nina Miskovsky
Socialnämnden Hisingen V Jonas Nilsson MP Martin Jordö L Bo Anderssen
Socialnämnden Nordost S Lena Landén-Olsson V Hannah Klang M Johan Fält
Socialnämnden Sydväst S Alfred Ekman V Annica Sjögren M Lena Lindström Olinder
Stadsbyggnadsnämnden S Johannes Hulter V Johan Zandin M Hampus Magnusson
Stadsfastighetsnämnden S Camilla Widman MP Thomas Larsson M Mattias Tykesson
Stadsmiljönämnden S Roshan Yigit V Karin Karlsson M Toni Orsulic
Utbildningsnämnden S Parisa Rezaeivar V Joakim Byvik L Pär Gustafsson
Valnämnden V Jesper Berglund S Marianne Carlström M Peter Mattiasson
Äldre samt vård- och omsorgsnämnden S Marina Johansson V Peter Svensson KD Elisabet Lann
Överförmyndarnämnden S Ann-Christine Andersson M Sverker Cassberg

Källa:[31]


Valresultat 2022

redigera
PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Östra Göteborg, Siriusgatan Västra 47,94  % 26,44  %
M Sydvästra Göteborg, Hovås Södra 47,06  % 17,12  %
V Västra Centrum, Klareborgsgatan m fl 44,29  % 15,82  %
SD Norra Hisingen, Kärra Västra 24,56  % 10,75  %
DEM Västra Göteborg, Önnered Västra 26,44  % 6,14  %
MP Västra Centrum, Masthugget Övre 16,22  % 5,99  %
L Östra Centrum, Skår Norra 16,27  % 5,54  %
KD Västra Göteborg, Donsö-Vrångö 33,56  % 4,15  %
C Centrum, Olofshöjd 9,31  % 4,0  %
PNy Västra Hisingen, Svarte Mosse 25,06  % 1,48  %
FI Östra Göteborg, Bergsjön Norra 4,18  % 0,77  %
MED Centrala Hisingen, Lindholmen Norra 2,24  % 0,46  %
KP Östra Göteborg, Kortedala Östra 2,94  % 0,38  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Internationella relationer

redigera

Kommunen har tre vänorter– Bergen i Norge, Åbo i Finland och Århus i Danmark. Genom vänortssamarbetet träffas politiker och andra representanter vartannat år för att "jämföra erfarenheter, utbyta idéer och diskutera gemensamma utmaningar".

Förutom vänortssamarbeten har kommunen även partnerstadsavtal. Tillsammans med Nelson Mandela Bay Municipality i Sydafrika drivs gemensamma demokratiprojekt som finansieras av Sida. Därtill har kommunen nio vilande partnerstadsavtal med Chicago i USA, Kiel i Tyskland, Kraków i Polen, Lyon I Frankrike, Newcastle upon Tyne i Storbritannien, Rostock i Tyskland, Shanghai i Kina, Tallinn i Estland och Xi'an i Kina. Med dessa orter sker samarbetet "främst inom olika bolag och förvaltningars uppdrag".[32]

Från 1963 hade kommunen även ett partnerstadsavtal med Sankt Petersburg, Ryssland. Avtalet sades dock upp I samband med Rysslands invasion av Ukraina 2022.[33]

Ekonomi och infrastruktur

redigera

Näringsliv

redigera

Näst efter Stockholm är Göteborg Sveriges mest betydande industristad. I början av 2020-talet bidrog tillverkningsindustrin med drygt 13 procent av kommunens samtliga arbetstillfällen. Av dessa fanns en stor andel inom verkstadsindustrin, en bransch som dominerades av ett fåtal företag, främst Volvokoncernen och AB SKF. Exempelvis hade Volvokoncernen lastbilstillverkning och koncernhuvudkontor som inkluderade stabsfunktioner och teknisk forskning i staden. Dessutom finns också Volvo Cars AB, som sedan 2010 ägs av Geely Holding Group, i kommunen, dessa arbetar med sammansättning av personbilar. SKF:s verksamhet i Göteborg inkluderar tillverkning av kul- och rullningslager och företagets koncernhuvudkontor.

Därtill är kommunen även en betydande handels- och sjöfartsstad, bland annat finns här Sveriges största hamn. Omkring 18 procent av arbetstillfällena fanns inom näringsgrenarna handel och transporter. I vikt räknat var de dominerande importerade godsen råolja och mineraloljeprodukter.De dominerande exporterade godsen var mineraloljeprodukter, papper och papp, transportmedel och trävaror. Förutom rederier som Stena AB fanns även flera betydande speditions- och transportbolag knutna till hamnverksamheten, liksom handelshus som Elof Hansson AB. Som en följd av att kommunen är Västsveriges handels-, service- och finanscentrum, är dess viktigaste transportknut och Sveriges ledande hamnstad utmärker sig det lokala näringslivet genom att handel och samfärdsel likväl som bank-, försäkrings- och uppdragsverksamhet sysselsatte en avsevärt större andel av befolkningen än i genomsnittet för Sverige.

Den omfattande utbildnings- och forskningssektorn finns vid exempelvis Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola.[10]

Infrastruktur

redigera

Transporter

redigera

Västsveriges knutpunkt för landsvägs- och järnvägsnät är Göteborg, som dessutom har både bilfärje- och passagerartrafik med båt till Danmark och Tyskland.

Genom kommunen går Europavägarna 6 och 20, riksvägarna 40 och 45 samt länsvägarna 155 och 158. Älvsborgsbron i den västra delen av staden, Hisingsbron i stadens centrum och Angeredsbron längre upp längs älven leder bil- och busstrafiken över Göta älv till Hisingen. Under älven går den sexfiliga Tingstadstunneln. I kommunen finns en flygplats, Göteborg City Airport (tidigare Säve flygplats. Flygplatsen upphörde med all linjetrafik 2015 och är belägen på Hisingen strax norr om centrala Göteborg. Vidare är Göteborg, förutom Norrköping, den enda svenska staden som använder spårvagnar i den kollektiva innerstadstrafiken.[10]

Befolkning

redigera

Demografi

redigera

Befolkningsutveckling

redigera

Kommunen har 609 639 invånare (31 mars 2025), vilket placerar den på 2:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Göteborgs kommun 1810–2020[34][35]
ÅrFolkmängd
1810
  
31 882
1820
  
37 894
1830
  
41 603
1840
  
42 617
1850
  
50 040
1860
  
62 941
1870
  
74 752
1880
  
99 118
1890
  
134 551
1900
  
167 871
1910
  
204 272
1920
  
245 699
1930
  
272 833
1940
  
309 564
1950
  
370 832
1960
  
423 983
1970
  
465 527
1980
  
431 273
1990
  
433 042
2000
  
466 990
2010
  
513 751
2020
  
583 056


Utländsk bakgrund

redigera

Den 31 december 2017 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 197 893, eller 35,08 % av befolkningen (hela befolkningen: 564 039 den 31 december 2017).[36]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

redigera

Den 31 december 2017 utgjorde folkmängden i Göteborgs kommun 564 039 personer. Av dessa var 146 937 personer (26,05 %) födda i ett annat land än Sverige.[36]

I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[37]

Religion

redigera
Se även: Religiösa byggnader i Göteborgs kommun

43 procent av invånarna i kommunen var medlemmar i Svenska kyrkan den 31 december 2019[38] som utgörs av sex pastorat och tre fristående församlingar.[39] Bland kyrkor märks Göteborgs domkyrka i nyklassicistisk stil från 1600-talet.[40] Katolska kyrkan finns också representerad genom Kristus Konungens katolska församling,[41] som 2005 hade 5 900 medlemmar från cirka 70 olika nationaliteter.[42]

I början av 2020-talet var omkring 10 procent av invånarna muslimer.[43] Det fanns då tre moskéer i kommunen – Islamiska Sunni Centret i Gamlestaden, Göteborgs Moské på Hisingen och Angereds moské i Angered.[44]

Kultur

redigera

Kulturarv

redigera
Se även: Lista över fornlämningar i Göteborgs kommun

I kommunen finns ett stort antal fornlämningar. Som exempel kan nämnas lämningar från 1600-talet, så som lämningar efter en kyrkoruin, från när den första staden Göteborg anlades vid Norra Älvstranden, men som förstördes av danskarna i kriget 1611.[45]

År 2022 var också ett 80-tal byggnader klassade som byggnadsminnen, däribland Engelska kyrkan, Chalmerska huset och Aftonstjärnan.[46]

Kommunsymboler

redigera

Kommunvapen

redigera
Huvudartikel: Göteborgs stadsvapen

Blasonering: I blått fält tre av vågskuror bildade ginbalkar av silver, överlagda med ett vänstervänt, gyllene, med sluten krona krönt lejon med svansen kluven och tunga, tänder och klor röda, svingande med högra framtassen ett gyllene svärd och hållande i den vänstra en blå sköld, vari tre gyllene kronor, ordnade två och en.[47]

Vapnet innehåller bilder från Sveriges stora riksvapen och skall symbolisera att staden är Sveriges värn mot väster. Den äldsta beskrivningen av vapnet förekommer i ett privilegiebrev från 1607.[48]

Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1952 för Göteborgs stad[48] och övertogs oförändrat av kommunen.

Kommunfågel

redigera
 
Sånglärkan är Göteborgs kommunfågel.

Sånglärkan är Göteborgs kommunfågel.

Se även

redigera

Källor

redigera
  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2025, SCB, 13 maj 2025, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ hämtat från: tyskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Göteborgs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ ”SFS 2010:1991 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2010/1900-1999/d_710274-sfs-2010_1991-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023. 
  9. ^ Officiell webbplats. Läst 2011-12-14.
  10. ^ [a b c d] ”Göteborg - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/g%C3%B6teborg. Läst 20 juli 2022. 
  11. ^ ”Göteborgs skärgård – unika upplevelser året runt”. www.goteborg.com. https://www.goteborg.com/guider/en-guide-till-goteborgs-skargard. Läst 20 juli 2022. 
  12. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  13. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat.html. Läst 22 juli 2022. 
  14. ^ ”Om naturreservat”. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/start/kultur-och-fritid/fritid-och-natur/friluftsliv-natur-och/naturomraden/naturreservat/naturreservat. Läst 22 juli 2022. [död länk]
  15. ^ ”Hult Åsen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/hult-asen.html. Läst 22 juli 2022. 
  16. ^ ”Vättlefjäll”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/vattlefjall.html. Läst 22 juli 2022. 
  17. ^ ”Vrångöskärgården Vrångö-Arkipelagen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/vrangoskargarden-vrango-arkipelagen.html. Läst 22 juli 2022. 
  18. ^ ”Tråkärrsslätt”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/trakarrsslatt.html. Läst 22 juli 2022. 
  19. ^ ”Sillvik”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vastra-gotaland/besoksmal/naturreservat/sillvik.html. Läst 22 juli 2022. 
  20. ^ ”Sandsjöbacka”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/halland/besoksmal/naturreservat/sandsjobacka.html. Läst 22 juli 2022. 
  21. ^
  22. ^ Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 10
  23. ^ [a b] ”Områdesindelningar”. Statistik och analys. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar. Läst 31 december 2020. 
  24. ^ [a b c] ”Ny nämndorganisation 2021”. Göteborgs Stad. Arkiverad från originalet den 7 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210107104833/https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-politik/kommunens-organisation/kommunens-organisation-ny/ny-namndorganisation-2021?uri=gbglnk:20206284330566. Läst 31 december 2020. 
  25. ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1992 - 1994 Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 9 januari 2016
  26. ^ https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/klart-med-nytt-styre-i-goteborgs-stad
  27. ^ ”Om kommunfullmäktige”. Göteborgs Stad. Arkiverad från originalet den 3 januari 2023. https://web.archive.org/web/20230103103017/https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-politik/kommunens-organisation/kommunfullmaktige/om-kommunfullmaktige. Läst 23 februari 2023. 
  28. ^ [a b] ”Kommunstyrelsen - Förtroendevalda Göteborgs Stad”. goteborg.tromanpublik.se. https://goteborg.tromanpublik.se/organisation/75ac2ef7-a31f-4fbd-ac7e-127e688d9524. Läst 30 mars 2025. 
  29. ^ [1] Göteborgs stad - Stadsdelar och primärområden
  30. ^ ”Förvaltningar”. Göteborgs stad. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220809192605/https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-politik/kommunens-organisation/forvaltningar. Läst 21 juli 2022. 
  31. ^ ”Nämnder - Förtroendevalda Göteborgs Stad”. goteborg.tromanpublik.se. https://goteborg.tromanpublik.se/organisationstyp/3d4b6c2d-2ad1-46df-9db1-03aced22db75. Läst 30 mars 2025. 
  32. ^ ”Göteborgs Stads samarbete med vänorter och partnerstäder”. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-politik/internationellt-samarbete/goteborgs-stads-samarbete-med-vanorter-och-partnerstader. Läst 21 juli 2022. [död länk]
  33. ^ Sprangers, Jan (9 mars 2022). ”Göteborg säger upp partnerskap med Sankt Petersburg”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/goteborg-sager-upp-partnerskapet-med-sankt-petersburg. Läst 21 juli 2022. 
  34. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/. 
  35. ^ ”DDB UMU”. http://rystad.ddb.umu.se:8080/FolkNet/index.jsp. 
  36. ^ [a b] ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2017-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=d03e8188-c63f-4512-932f-953b218ce304. Läst 3 september 2018. 
  37. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2017 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
  38. ^ Svenska kyrkan (2020). Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket. Svenska kyrkan. Arkiverad från originalet den 21 september 2020. https://web.archive.org/web/20200921073629/https://www.svenskakyrkan.se/filer/1374643/NyckeltalLKF.pdf. Läst 21 juli 2022. 
  39. ^ ”Församlingarna i Göteborg”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/gbs/forsamlingar-i-goteborg. Läst 21 juli 2022. 
  40. ^ ”Domkyrkan i staden”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/gbgdomkyrko/domkyrkan-i-staden. Läst 21 juli 2022. 
  41. ^ ”Kristus Konungens Katolska Församling”. Kristus Konungens Katolska Församling. https://www.kristuskonungen.se/. Läst 21 juli 2022. 
  42. ^ ”Historia”. Kristus Konungens Katolska Församling. https://www.kristuskonungen.se/historia. Läst 21 juli 2022. 
  43. ^ ”OM OSS – Sunnicentret” (på amerikansk engelska). https://sunnicentret.se/om-oss/. Läst 21 juli 2022. 
  44. ^ ”Flerspråkiga moskéer i Göteborg – vad kan de säga oss? – New trends in Nordic Socio-onomastics”. New Trends in Nordic Socio-onomastics. https://www.nordicsocioonomastics.org/flersprakiga-moskeer-i-goteborg-vad-kan-de-saga-oss/. Läst 21 juli 2022. 
  45. ^ ”Om Göteborgs historia”. Göteborgs stad. Arkiverad från originalet den 22 juli 2022. https://web.archive.org/web/20220722214433/https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-politik/kommunfakta/historia/om-historia. Läst 22 juli 2022. 
  46. ^ ”Lista över byggnadsminnen i Västra Götaland Pdf, 120.4 kB.”. Länsstyrelsen Västra Götaland. https://www.lansstyrelsen.se/download/18.3b68ed3d177d806751d107a0/1615281153317/Byggnadsminnen%20i%20VG.pdf. Läst 22 juli 2022. 
  47. ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 15 september 2014. 
  48. ^ [a b] Clara Nevéus och Bror Jacques de Wærn: Ny svensk vapenbok, Streiffert, Stockholm 1992, s. 70

Externa länkar

redigera

Distriktsindelning i Göteborgs kommun.

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Göteborgs_kommun&oldid=57221140”