Öppna huvudmenyn
Wikipedia

Göteborgs kommun

kommun i Västra Götalands län, Sverige
För stadskommunen som fanns fram till 1970, se Göteborgs stad. För tätorten, se Göteborg.

Göteborgs kommun eller Göteborgs stad (egen skrivning: Göteborgs Stad) är en kommun i Västra Götalands län. Centralort är Göteborg. Kommunen ligger i huvudsak i de västra delarna av landskapet Västergötland medan delar av Hisingen ligger i södra Bohuslän. Genom kommunen rinner Göta älv medan Nordre älv i norr utgör gräns till Kungälvs kommun. I väster gränsar Göteborg till Kattegatt.

Göteborgs kommun
Göteborgs stad
Kommun
Nordst 16 2 Gbg Stadshus 1.jpg
Göteborgs stadshus (kommunhus)
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapVästergötland
Bohuslän
LänVästra Götalands län (–)
Göteborgs och Bohus län (–)
CentralortGöteborg
Inrättad1 januari 1971
Anställda36 130 ()[1]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal1 025,32 kvadratkilometer ()[2]
- därav land447,84 kvadratkilometer[2]
- därav vatten577,48 kvadratkilometer[2]
Folkmängd575 597 ()[3]
Bef.täthet1 285,27 inv./km² (land)
Läge
Göteborg Municipality in Västra Götaland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater57°42′00″N 11°56′00″E / 57.7°N 11.933333333333°Ö / 57.7; 11.933333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsGöteborgs domkrets
Koder
Kommunkod1480
Org.nummer212000-1355[4]
Postnummer400 10–418 79[5]
Riktnummer(+46) 31
GeoNames2711533
Redigera Wikidata

Kranskommuner till Göteborgs kommun är i söder Kungsbacka kommun i Hallands län, Mölndals kommun och Härryda kommun i före detta Göteborgs och Bohus län, i öster Partille kommun i före detta Göteborgs och Bohus län och Lerums kommun i före detta Älvsborgs län samt i norr Ale kommun i före detta Älvsborgs län och Kungälvs kommun i före detta Göteborgs och Bohus län, dit även Öckerö kommun i väster hörde. Tillsammans med kranskommunerna ingår Alingsås kommun och Lilla Edets kommun i före detta Älvsborgs län samt Tjörns kommun och Stenungsunds kommun i före detta Göteborgs och Bohus län i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR).

Kommunen utgör valkrets vid riksdagsval i Sverige.

Administrativ historikRedigera

 
Socknar i Ale, Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille, Tjörn, Öckerö kommuner.

Kommunens område motsvarar socknarna: Angered, Askim, Backa, Bergum, Björlanda, Lundby, Rödbo, Styrsö, Säve, Torslanda, Tuve, Västra Frölunda, Ytterby (delen på Hisingen) och Örgryte. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Dessutom bildades Karl Johans landskommun för en del av Örgryte socken. I området fanns även Göteborgs stad som 1863 bildade en stadskommun. Karl Johans landskommun upplöstes 1868 då en del uppgick i Göteborgs stad, medan en annan bildade Nya Varvets landskommun, som 1931 införlivades med Göteborgs stad.

I området inrättades följande municipalsamhällen i landskommuner som kom att uppgå i staden:

Göteborgs stad införlivade 1948 Backa landskommun och ytterligare områden införlivades 1967. Göteborgs kommun bildades vid kommunreformen 1970 genom ombildning av Göteborgs stad samt en del ur Ytterby landskommun (den del som var belägen på Hisingen). År 1974 tillfördes Askims kommun och Styrsö kommun samt en del av Kungälvs kommun (Rödbo).[6]

Göteborgs kommun stod i likhet med till exempel Malmö kommun utanför landstinget, varför landstingsuppgifter såsom lokaltrafik och sjukvård sköttes av kommunen. Först 1998 gick Göteborgs kommun upp i det då nybildade Västra Götalands läns landsting

Kommunen ingår sedan bildandet i Göteborgs tingsrätts domsaga.[7]

KommunvapnetRedigera

Huvudartikel: Göteborgs stadsvapen
 
Sånglärkan är Göteborgs kommunfågel.

Blasonering: I blått fält tre av vågskuror bildade ginbalkar av silver, överlagda med ett vänstervänt, gyllene, med sluten krona krönt lejon med svansen kluven och tunga, tänder och klor röda, svingande med högra framtassen ett gyllene svärd och hållande i den vänstra en blå sköld, vari tre gyllene kronor, ordnade två och en.[8]

Vapnet innehåller bilder från Sveriges stora riksvapen och skall symbolisera att staden är Sveriges värn mot väster. Den äldsta beskrivningen av vapnet förekommer i ett privilegiebrev från 1607.[9]

Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t 1952 för Göteborgs stad[9] och övertogs oförändrat av kommunen.

Sånglärkan är Göteborgs kommunfågel.

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Göteborgs kommun 1810–2019
År Invånare
1810
  
 31 882
1820
  
 37 894
1830
  
 41 603
1840
  
 42 617
1850
  
 50 040
1860
  
 62 941
1870
  
 74 752
1880
  
 99 118
1890
  
 134 551
1900
  
 167 871
1910
  
 204 272
1920
  
 245 699
1930
  
 272 833
1940
  
 309 564
1950
  
 370 832
1960
  
 423 983
1970
  
 465 527
1980
  
 431 273
1990
  
 433 042
2000
  
 466 990
2010
  
 513 751
2019
  
 575 597
Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid[död länk] och DDB UMU[död länk].

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2017 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 197 893, eller 35,08 % av befolkningen (hela befolkningen: 564 039 den 31 december 2017).[10]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2017 utgjorde folkmängden i Göteborgs kommun 564 039 personer. Av dessa var 146 937 personer (26,05 %) födda i ett annat land än Sverige.[10]

I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[11]

Stad eller kommunRedigera

Göteborgs stad blev Göteborgs kommun 1971 då stadskommunerna avskaffades som begrepp i lagstiftningen. Kommunfullmäktige beslöt dock den 16 juni 1983 att ”uttala att stadsbegreppet bör användas i de fall det inte har kommunalrättsliga konsekvenser”. Därför används ofta åter begreppet/namnet Göteborgs stad (Göteborgs Stad). Vägskyltarna vid kommungränsen anger nu antingen ”GÖTEBORGS STAD” eller ”GÖTEBORGS KOMMUN”. Kommunen använder konsekvent stavningen Göteborgs Stad, då kommunen uppfattar det mer som ett namn än ett begrepp (begreppet stad finns inte administrativt sedan 1971).[12] Denna uppfattning skiljer sig åt från de flesta andra kommuner (exempelvis Stockholm, Malmö, Västerås och Solna) som använder stadsbegreppet.

IndelningarRedigera

Stadsdelsnämndsområden, stadsdelar, primärområden och basområdenRedigera

 
Karta över Göteborgs stadsdelsnämndsområden 2012.

Kommunen indelas i tio stadsdelsnämndsområde, som i sin tur består av 96 primärområden.

Stadsdelsnämndsområdena är följande:

För statistiska ändamål tog kommunen på 1950-talet fram en indelning i basområden. Ett basområde var då ett befolkningsmått, ett område där det bodde 400 personer. Flera basområden samlas ihop i ett primärområde. Primärområdena i sin tur samlas ihop till stadsdelar. Innan indelningen i bas- och primärområden användes en indelning i 83 stadsdelar.[13] . Denna försvann formellt 1990 när stadsdelsnämndsreformen med 21 stadsdelar infördes, men används fortfarande för gränsdragning av fastigheter. Många av de gamla namnen används fortfarande i dagligt tal. Till exempel finns inom stadsdelen Centrum de gamla stadsdelarna Lorensberg och Inom Vallgraven. De gamla stadsdelsnamnen finns även kvar i fastighetsbeteckningarna i kommunen.

DistriktRedigera

 
Distrikt inom Göteborgs kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande 36 distrikt[14]:

TätorterRedigera

  1. Göteborg (del av), 457 927
  2. Gunnared och Hammarkullen, 45 106
  3. Torslanda, 23 088
  4. Billdal (del av), 4 440
  5. Olofstorp, 3 746
  6. Donsö, 1 446
  7. Nolvik, 1 373
  8. Styrsö, 1 324
  9. Angered, 1 062
  10. Brännö, 918
  11. Säve, 759
  12. Helgered, 633
  13. Tumlehed, 623
  14. Asperö, 398
  15. Stenared (del av), 393
  16. Vrångö, 351
  17. Gundal och Högås (del av), 109

Större öarRedigera

Politik och organisationRedigera

KommunfullmäktigeRedigera

Kommunfullmäktige leds av ett presidium med ordförande och förste vice ordförande från den styrande minoriteten och andre och tredje vice ordförande från oppositionen.

  • Anneli Rhedin (M), Ordförande
  • Pär Gustafsson (L), Förste vice ordförande
  • Håkan Eriksson (V), Andre vice ordförande
  • Åse-Lill Törnqvist (MP), Tredje vice ordförande


Kommunfullmäktige i Göteborgs kommun har 81 ordinarie ledamöter.

Kommunfullmäktigeledamöter valda 2018
MP Åse-Lill Törnqvist, 3:e vice ordf. MP Abdullahi Mohamed S Admir Ramadanovic SD Agneta Kjaerbeck
M Toni Orsulic S Ali Moeeni Taghavi M Anders PD Svensson M Anders Sundberg
D Jahja Zeqiraj L Ann Catrine Fogelgren S Ann-Sofie Hermansson D Anna Karin Hammarstrand
V Håkan Eriksson, 2:e vice ordf. M Anneli Rhedin, ordf. S Aslan Akbas L Axel Darvik
M Axel Josefson D Bengt-Åke Harrysson V Bettan Andersson SD Björn Tidland
MP Bosse Parbring S Camilla J R-M Widman SD Christer Hätting V Daniel Bernmar
KD David Lega MP Emmali Jansson C Emmyly Bönfors L Eva Flyborg
V Gertrud Ingelman M Hampus Magnusson M Hanna Friberg V Hanna Klang
V Helen Edenryd L Helene Odenjung D Henrik Munck S Håkan O Hallengren
S Ingrid Andreae D Iréne Sjöberg-Lundin D Jan-Olof Ekelund V Jenny Broman
D Jessica Blixt SD Jimmy Ståhl V Johan Zandin V Johanna Elisasson
S Jonas Attenius M Jonas Ransgård SD Jörgen Fogelklou KD Kalle Bäck
D Karin Lindberg MP Karin Pleijel SD Karl Robbjens L Kristina Bergman Alme
M Kristina Tharing S Lena Landén Ohlsson KD Maria Berntsson M Marie-Louise Hänel Sandström
D Mariette Risberg S Marina Johansson S Mariya Voyvodova D Martin Wannholt
M Mattias Tykesson V Mikael Wallgren C Naod Habtemichael S Patrick Gladh
SD Pernilla Taxén Börjesson D Peter Danielsson L Pär Gustafsson, 1:e vice ordf. S Roshan Yigit
C Sabina Music S Shadiye Heydari S Shahbaz Khan M Sofie Gyllenwaldt
FI Stina Svensson S Susanne Ligander Sillberg FI Teysir Subhi V Tony Haddou
D Ulf Bodström MP Ulf Kamne D Veronica Öjeskär
S Viktoria Tryggvadottir D Åse Victorin

Mandatfördelning i Göteborgs kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPKPFIHKVSDVVNYDDEMCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19706337278
6337278
8186,2
6516
1973732111912
732111912
8188,6
6219
1976635101713
635101713
8187,7
5724
1979831171618
83171618
8185,8
5130
19828351115921
8355921
8186,9
4932
19858313241617
83141617
8185,0
5130
19887309413117
730941317
8181,2
4833
199162954110521
6295410521
8181,4
4734
1994837518121
8375821
8181,2
4338
1998112856922
112856922
8173,35
4338
20021029614517
1029614517
8174,09
4338
20067317119520
73179520
8176,22
4239
20107259357223
72595723
8178,99
4536
201482093657320
820965720
8179,20
4239
201811176271436312
11176714612
8181,05
4041
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiernas starkaste valdistrikt i kommunvalet 2018Redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Östra Göteborg, Bergsjön, Östra 59,08 % 20,47 %
DEM Askim-Frölunda-Högsbo, Hovås, Södra 44,25 % 16,95 %
M Askim-Frölunda-Högsbo, Uggleberget 39,81 % 14,53 %
V Majorna-Linné, Klareborgsgatan m fl 36,01 % 12,56 %
SD Askim-Frölunda-Högsbo, Järnbrott, Ö 19,24 % 8,29 %
L Askim-Frölunda-Högsbo, Billdal, N 14,34 % 7,23 %
MP Majorna-Linné, Masthugget, Övre 17,37 % 6,94 %
C Centrum, Mossen 11,95 % 3,95 %
KD Västra Göteborg, Donsö-Vrångö 39,91 % 3,32 %
FI Lundby, Brämaregården, Södra 8,24 % 2,30 %
VV Norra Hisingen, Åketorp 5,06 % 1,91 %
KP Östra Göteborg, Gregorianska g. m fl 2,51 % 0,49 %
RS Angered, Hammarkullen, Västra 18,31 % 0,32 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Politiska styrenRedigera

År Partier
1991-1994[15] M FP KD C
1994-1998 S V MP
1998-2002 S V MP
2002-2006 S V MP
2006-2007 S V MP
2007-2010 S MP
2010-2014 S MP V
2014-2018 S MP V FI
2018- M L C KD

KommunstyrelsenRedigera

Kommunstyrelsen har tretton ordinarie ledamöter och fem ersättare.

Ordinarie ledamöter, mandatperiod 2018-2022Redigera

Kommunalråd och biträdande kommunalråd 2018-2022Redigera

Kommunalråd
Majoritet M Axel Josefson
Majoritet M Hampus Magnusson
Majoritet L Helene Odenjung
Majoritet C Emmyly Bönfors
Opposition V Daniel Bernmar
Opposition V Grith Fjeldmose
Opposition MP Karin Pleijel
Opposition S Ann-Sofie Hermansson
Opposition S Marina Johansson
Opposition S Jonas Attenius
Opposition D Martin Wannholt
Opposition D Jessica Blixt
Opposition SD Jörgen Fogelklou
Biträdande kommunalråd
Majoritet M Nina Miskovsky
Majoritet KD David Lega
Opposition S Shahbaz Khan
Opposition V Jenny Broman
Opposition D Henrik Munck

Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Sören Mannheimer 1985 1988 Socialdemokraterna
  Göran Johansson 1988 1991 Socialdemokraterna
  Johnny Magnusson 1991 1994 Moderaterna
  Göran Johansson 1994 2009 Socialdemokraterna
  Anneli Hulthén 2009 2016 Socialdemokraterna
  Ann-Sofie Hermansson 2016 2018 Socialdemokraterna
  Axel Josefson 2018 Moderaterna

Interkommunal samverkanRedigera

Göteborgs kommun är medlem i Göteborgsregionens kommunalförbund.

KommunalskattRedigera

Den kommunala skattesatsen är 32,385 kr, varav 21,12 kr går till kommunen, 11,13 kr till landstinget, och 0,135 kr till begravningsavgift (2005). Utöver detta betalar medlemmar i svenska kyrkan 0,84 kr i kyrkoskatt.

Politisk indelning av kommunenRedigera

Kommunen är sedan den 1 januari 2011 indelad i tio delar, stadsdelsnämnder, som har hand om till exempel förskola/barnomsorg, skola, äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. Stadsdelsnämndsindelningen infördes den 1 januari 1990 och bestod ursprungligen av 21 områden, vilka år 2010 minskades till 20.[16]


StadsdelsnämnderRedigera

Huvudartikel: Göteborgs stadsdelsnämnder

Stadsdelsnämnderna administrerar exempelvis skola och omsorg. Nämnderna är politiskt tillsatt med samma proportionella sammansättning som kommunfullmäktige. Varje stadsdelsnämnd har en förvaltning stadsdelsförvaltning (SDF), som utgör tjänstemannaorganisationen.

Sedan den 1 januari 2011 är kommunen indelad i följande tio stadsdelsnämnder:[16]

  • Angered
  • Askim-Frölunda-Högsbo
  • Centrum
  • Lundby
  • Majorna-Linné
  • Norra Hisingen
  • Västra Göteborg
  • Västra Hisingen
  • Örgryte-Härlanda
  • Östra Göteborg

De olika stadsdelsnämndernas ansvar, primärområdenas tillhörighet och stadsdelsnämnder före den 1 januari 2011 beskrivs i Göteborgs stadsdelsnämnder.


Övriga nämnderRedigera

Förutom stadsdelsnämnderna utgörs övriga nämnder av:

  • Byggnadsnämnden
  • Fastighetsnämnden
  • Idrotts- och föreningsnämnden
  • Kretslopp och vattennämnden
  • Kulturnämnden
  • Lokalnämnden
  • Miljö- och klimatnämnden
  • Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning
  • Nämnden för Intraservice
  • Nämnden för konsument och medborgarservice
  • Park- och naturnämnden
  • Social resursnämnd
  • Trafiknämnden
  • Utbildningsnämnden
  • Valnämnden
  • Överförmyndarnämnden

Färdtjänstnämnden som tidigare funnits upphörde att existera 1 januari 2016 och gick in i Trafiknämnden. Trafiknämnden skapade då ett färdtjänstutskott som handhar dessa frågor.[17]

FackförvaltningarRedigera

På fackförvaltningarna arbetar tjänstemän som sköter verksamheter som gäller hela staden, till exempel skola, idrott, miljö, bibliotek, gatuskötsel och stadsplanering. Fackförvaltningarna får övergripande budget och uppdrag från sina respektive nämnder.

  • Arbetsmarknads och vuxenutbildningsförvaltningen
  • Fastighetskontoret
  • Förvaltningen för inköp och upphandling
  • Förvaltningen för konsument och medborgarservice (inkl överförmyndaren)
  • Förvaltningen kretslopp och vatten
  • Idrotts- och föreningsförvaltningen
  • Intraservice
  • Kulturförvaltningen
  • Lokalförvaltningen
  • Miljöförvaltningen
  • Park- och naturförvaltningen
  • Regionarkivet
  • Social resursförvaltning
  • Stadsbyggnadskontoret
  • Stadsledningskontoret
  • Stadsrevisionen
  • Trafikkontoret (Färdtjänstförvaltningen ingår som enhet i Trafikkontoret sedan 01-01-16)
  • Utbildningsförvaltningen
  • Valnämndens kansli

BolagRedigera

Göteborgs kommun äger ca 102[18] bolag, vissa är helägda, andra delägda. De flesta av kommunens helägda bolag finns i två koncerner, GKF koncernen (Göteborgs Kommunala Förvaltnings AB) och Framtidenkoncernen. De har alla en politisk styrelse och styrs av aktiebolagslagen, kommunallagen, sekretesslagen, förvaltningslagen och arkivlagen. I GKF-koncernen ligger Sveriges i dag största kommunala energibolag Göteborg energi med drygt 1 000 anställda. Utanför de två stora koncernerna ligger de helägda bolagen Göteborgs spårvägar AB, Norra Älvstrand Utveckling AB, Liseberg samt de delägda regionala bolagen Renova, Gryaab och Grefab.

ValkretsRedigera

Göteborgs kommuns valkrets (se denna) är en av fem valkretsar för val till riksdagen och landstinget i Västra Götalandsregionen.

Vänorter och systerstäderRedigera

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läst: 21 juli 2019
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019
  4. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  5. ^ hämtat från: tyskspråkiga Wikipedia
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Göteborgs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
  9. ^ [a b] Clara Nevéus och Bror Jacques de Wærn: Ny svensk vapenbok, Streiffert, Stockholm 1992, s. 70
  10. ^ [a b] ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2017-Statistikdatabasen”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=d03e8188-c63f-4512-932f-953b218ce304. Läst 3 september 2018. 
  11. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2017 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
  12. ^ Officiell webbplats. Läst 2011-12-14.
  13. ^ Göteborgs Gatunamn : 1621 t o m 2000, [4:e uppl.], red. Greta Baum, Tre Böcker Förlag, Göteborg 2001 ISBN 91-7029-460-7, s. 10
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1992 - 1994 Läst 9 januari 2016
  16. ^ [a b] [1] Göteborgs stad - Stadsdelar och primärområden
  17. ^ ”Trafiknämndens uppdrag”. https://goteborg.se/wps/portal/start/kommun-o-politik/kommunens-organisation/forvaltningar/forvaltningar/trafikkontoret/politik/namndens-uppdrag/!ut/p/z1/hY5BC4IwHMU_jdf9_y51W7cRIVgWdNF2CY2lgjqZq0GfPjsGRe_2eL_He6CgBDVWj66pXGfGql_8WSWXiKYYZlG4S7eSoYw3NM4Px1V-YlD8A9QS4w9JhAxUVw_EXweChNKYccqF4CziIhHsvS_HesUbUFbftNWW3O1yq3VumtcBBui9J40xTa_JrAP81mjN7KD8AGEayudeF_IF1GeTDg!!/dz/d5/L2dBISEvZ0FBIS9nQSEh/. Läst 26 mars 2017. 
  18. ^ ”Koncernstruktur GÖTEBORGS KOMMUN - solidinfo.se”. www.solidinfo.se. https://www.solidinfo.se/koncernstruktur/Goteborgs-kommun. Läst 25 januari 2016. 

Externa länkarRedigera

Distriktsindelning i Göteborgs kommun.

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Göteborgs_kommun&oldid=46406418"