Nyköpings kommun

kommun i Södermanlands län, Sverige

Nyköpings kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Nyköping som är länets residensstad.

Nyköpings kommun
Kommun
Stadshuset i Nyköping
SloganNyköping vid havet[1]
Kommunens vapen.
Nyköpings kommunvapen
LandSverige
LandskapSödermanland
LänSödermanlands län
CentralortNyköping
Inrättad1 januari 1971[2]
UtbrutetTrosa kommun (1992)
(Trosa församling)
[2]
Gnesta kommun (1992)
(Gnesta kommun)
[2]
Befolkning, areal
Folkmängd58 200 ()[3]
Areal2 066,41 kvadratkilometer ()[4]
- därav land1 418,73 kvadratkilometer[4]
- därav vatten647,68 kvadratkilometer[4]
Bef.täthet41,02 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater58°45′10″N 17°00′31″Ö / 58.752777777778°N 17.008611111111°Ö / 58.752777777778; 17.008611111111
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsNyköpings domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2940[5]
Anställda4 625 ()[6]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0480[7]
GeoNames2687698
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Majoriteten av Nyköpings kommun är klädd med skog, men det finns också stora områden med jordbruksmark. Även på de större öarna i den inre skärgården finns odlingsmark. Näringslivet står på flera pelare som inkluderar tillverkningsindustri, kommunal och regional verksamhet samt flygplatsen Stockholm-Skavsta.

Sedan kommunen fick sin nuvarande geografiska avgränsning har befolkningstrenden varit positiv. Socialdemokraterna har varit största parti i samtliga val. De har också varit del av styrande koalitionen sedan åtminstone 2010.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Bergshammar, Bogsta, Bälinge, Bärbo, Halla, Helgona, Husby-Oppunda, Kila, Lid, Ludgo, Lunda, Lästringe, Nykyrka, Ripsa, Runtuna, Råby-Rånö, Sankt Nicolai (del av), Spelvik, Stigtomta, Svärta, Sättersta, Tuna, Tunaberg, Tystberga och Vrena. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Nyköpings stad som 1863 bildade en stadskommun.

Ur Nikolai landskommun utbröts 1950 Oxelösunds stad och resterande område uppgick samtidigt i Nyköpings stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Bettna (av de tidigare kommunerna Bettna, Blacksta, Forssa, Husby-Oppunda, Vadsbro och Vrena), Jönåker (av Bergshammar, Kila, Lunda och Tuna), Rönö (av Lid, Ludgo, Ripsa, Runtuna, Råby-Rönö och Spelvik), Stigtomta (av Bärbo, Halla, Nykyrka och Stigtomta), Svärta, (av Helgona och Svärta) samt Tystberga (av Bogsta, Bälinge, Lästringe, Sättersta, Torsåker och Tystberga). Samtidigt förblev Tunabergs landskommun samt Nyköpings stad opåverkade.

1967 införlivades Svärta landskommun i staden. Nyköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Nyköpings stad och landskommunerna Jönåker, Rönö, Stigtomta, Tystberga och Tunaberg samt delar ur Bettna landskommun (Vrena och Husby-Oppunda församlingar). 1974 införlivades kommunerna Trosa, Vagnhärad, Daga och Gnesta. Dessa områden utbröts 1992 och bildade Trosa kommun och Gnesta kommun.[8]

Den 1 januari 1992 överfördes ett område med 122 personer från Nyköpings kommun och Lästringe församling till Gnesta kommun och Frustuna-Kattnäs församling.[9]

Kommunen ingår sedan bildandet i Nyköpings tingsrätts domsaga.[10]

Geografi redigera

Kommunen är belägen i de sydöstra delarna av landskapet Södermanland med Östersjön i öster. Nyköpings kommun gränsar i väster till Katrineholms kommun, i nordväst till Flens kommun, i norr till Gnesta kommun, i öster till Trosa kommun och Oxelösunds kommun, alla i Södermanlands län, samt i sydväst till Norrköpings kommun i Östergötlands län. Vidare har kommunen en maritim gräns till Nynäshamns kommun i Stockholms län i nordöst.

Topografi och hydrografi redigera

Flera naturtyper finns representerade i den omväxlande natur som utgör Nyköpings kommun. Urberggrunden är formad i ett sprickdalslandskap med varierande riktning. Majoriteten är täckt med lera vilket bildat långa sammanhängande jordbruksområden kring Runtuna, vid sjöarna Långhalsen, Hallbosjön och Yngaren samt längs Kilaån. Vid Kolmården i väster, vid kusten och vid sjön Båven finns större skogsområden. Den inre delen av kommunens skärgård har stora öar, klädda med skog och gammal odlingsmark. Öarna i den yttre skärgården är som kontrast istället vindpinade och kalspolade med rikt fågelliv.[11]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[12]

Nyköpings kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (5,4 %)
  Skog (61,7 %)
  Öppen myrmark (1,5 %)
  Jordbruksmark (23,2 %)
  Övrig mark (8,3 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd redigera

År 2023 fanns 54 naturreservat i Nyköpings kommun.[13] Bland dessa hittas Sigils bänkar som bildades 2017. Reservatet utgörs av 96,2 hektar barrskog. Där hittas 300 år gamla tallar och cirka 300 svamparter.[14] Ett annat exempel är Nävekvarns klint som bildades 2009. Reservatet är 232,3 hektar och inkluderar en förkastningsbrant och barrnaturskog. Från 1600-talet bedrev Nävekvarns bruk järnhantering i området och skogen har betats. Numer är det dock naturskog med flerhundraåriga martallar, gamla lövträd och mycket döda och döende träd.[15]

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sex församlingar: Kiladalens, Nyköpings, Rönö, Stigtomta-Vrena, Tunabergs och Tystbergabygdens.

 
Distrikt inom Nyköpings kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 16 distrikt:[16]

Tätorter redigera

Befolkning per 2019. Centralorten är i fet stil.

NrTät- och småorterFolkmängd
1 Nyköping 33 546
2 Arnö 4 844
3 Stigtomta 1 913
4 Svalsta 1 103
5 Tystberga 879
6 Bergshammar 823
7 Nävekvarn 758
8 Vrena 652
9 Jönåker 648
10 Sjösa 475
11 Enstaberga 445
12 Skeppsvik 224
13 Ålberga224
14 Kvegerö 221
15 Runtuna 189

Styre och politik redigera

Styre redigera

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av de rödgröna som samlade 32 av 61 mandat i kommunfullmäktige. De rödgröna behöll makten även efter valet 2014, men Sverigedemokraterna – som fördubblade sina mandat till sex – betraktades som valets stora vinnare.[17] I valet 2018 fick ingen av de traditionella blocken egen majoritet. Sverigedemokraterna deklarerade att de skulle stödja ett Alliansstyre. Centerpartiet meddelade då att man inte ville styra med stöd av Sverigedemokraterna varför de istället valde att styra i minoritet tillsammans med Miljöpartiet och Socialdemokraterna.[18]

Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av en blocköverskridande majoritetskoalition bestående av Moderaterna och Socialdemokraterna.[19] 

Kommunfullmäktige redigera

Mandatfördelning i Nyköpings kommun, valen 1970–2022 redigera

ValårVSMPNAGSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970351277
351277
6190,2
4813
1973321748
321748
6192,4
4516
1976301669
301669
6192,4
4021
19793312511
3312511
6191,5
3526
19823311314
3311314
6191,8
3625
1985309814
309814
6190,0
3526
19883049713
3049713
6386,6
3231
19912261475313
26475313
6187,5
3229
1994334263112
3346312
6187,3
3229
1998625353613
625353613
6181,82
3031
200252933768
52933768
6181,26
2734
2006326355514
326355514
6182,17
3031
20103236344315
3236344315
6183,58
3526
20143226653214
322665314
6185,34
3427
20184203753316
4203753316
6186,26
3328
202242031042315
4203104315
6182,73
3031
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelsen 2022-2026[20] redigera

Efternamn Förnamn Parti Uppdrag Ordningsnummer
Granström Urban Socialdemokraterna Ordförande 1
Eid Ahmad Moderaterna 1:e vice ordförande 2
Karlsson Malin Sverigedemokraterna 2:e vice ordförande 3
Wallin Carina Socialdemokraterna Ledamot 4
Fredlund Björn Socialdemokraterna Ledamot 5
Hashi Sahro Socialdemokraterna Ledamot 6
Jonsson Tommy Moderaterna Ledamot 7
Nilsson Anniola Moderaterna Ledamot 8
Hartmann Anki Moderaterna Ledamot 9
Olsson Torbjörn Centerpartiet Ledamot 10
Dahlström Helena Vänsterpartiet Ledamot 11
Wachtmeister Maud Kristdemokraterna Ledamot 12
Johansson Jessica Liberalerna Ledamot 13
Kock Torbjörn Socialdemokraterna Ersättare 14
Östh Lena Socialdemokraterna Ersättare 15
Pehrsson Marcus Socialdemokraterna Ersättare 16
Ringberg Rauni Socialdemokraterna Ersättare 17
Abdinasir Omar Socialdemokraterna Ersättare 18
Sjöberg Fredrik Moderaterna Ersättare 19
Dahlin Fredrik Moderaterna Ersättare 20
Wachtmeister Johan Moderaterna Ersättare 21
Zetterström Thom Sverigedemokraterna Ersättare 22
Eriksson Ann-Marie Sverigedemokraterna Ersättare 23
Jegers Jonas Centerpartiet Ersättare 24
Landmark Stefan Kristdemokraterna Ersättare 25
Venegas Astudillo Marco Miljöpartiet Ersättare 26

Totalt har kommunstyrelsen tretton ledamöter, varav Socialdemokraterna har fyra, Moderaterna har tre, Miljöpartiet har två medan Centerpartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har en ledamot vardera.[21]

Internationella relationer redigera

Kommunen hade tidigare sex vänorter, en i vardera Danmark, Finland, Norge, Lettland, Ryssland och Tyskland. Det formella vänortssamarbetet avvecklades år 2008. [22]

Idag har Nyköping ett aktivt vänortssamarbete med Ōarai, Ibarakii prefektur i Japan.[23] Vänortsavtalet, ett så kallat Rainbow City Agreement, skrevs under den 23: maj 2006 i Ōarai och innebär att städerna ska ha ett kunskapsutbyte om respektive lands kultur, ett utbytesprogram för skolungdomar, utbyta erfarenheter inom vård och omsorg och underlätta för företag att etablera kontakter på respektive ort. Samarbetet mellan städerna har sitt ursprung i ett affärsavtal mellan Studsvik Nuclear AB och företaget JAEA (Japan Atomic Enegry Association).[24]

Kommunen medverkar i Assembly of European Regions. [25]

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

Det lokala näringslivet står på flera pelare. Under 1980- och 90-talen minskade tillverkningsindustrin betydelse och utgjorde i början av 2020-talet omkring åtta procent av kommunens arbetstillfällen med arbetsgivare som underleverantörer till fordonsindustrin Eberspächer Exhaust Technology Sweden AB, Schneider Electric Sverige AB och Studsvik AB. Sedan 1998 har flygplatsen utvecklats till en stor arbetsplats i kommunen. I början av 2020-talet var dock kommunen själv[11] med &&&&&&&&&&&06175.&&&&&06 175 årsanställda (2022)[26] och regionen de dominerande arbetsgivarna.[11]

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

Från nordöst mot sydväst genomkorsas kommunen av E4. I Nyköping avtar Riksväg 52 åt väster, länsväg 223 åt norr och länsväg 219 åt nordöst. Riksväg 53 genomkorsar kommunen från nordväst mot sydöst.

Järnvägen Nyköpingsbanan som är en bibana till Södra stambanan genomkorsar kommunen från nordöst mot sydväst. Den trafikeras av Mälartåg mellan Norrköping och Stockholm. Järnvägslinjen Sala–Oxelösund genomkorsar kommunen i öst-västlig riktning. Den används endast för godstrafik på sträckningen genom Nyköpings kommun.

I kommunen finns även den internationella flygplatsen Stockholm Skavsta Flygplats.

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 58 200 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 42:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Nyköpings kommun 1970–2020[27]
ÅrFolkmängd
1970
  
57 857
1975
  
62 561
1980
  
64 099
1985
  
64 404
1990
  
65 908
1995
  
48 737
2000
  
49 063
2005
  
49 816
2010
  
51 644
2015
  
54 262
2020
  
57 071
Anm: De plötsliga förändringarna av folkmängden 1974 och 1992 förklaras av sammanslagningar och utbrytningar, som beskrivs ovan under administrativ historik.

Kultur redigera

Kulturarv redigera

I kommunen ligger ruinerna efter det som en gång var en av Sveriges starkaste fästen, Nyköpingshus. Byggnaden förstördes efter Nyköpings gästabud, men återuppbyggdes. Den förstördes i en brand 1665. Strax intill uppfördes dock ett landshövdingeresidens på 1720-talet. Detta blev senare länsfängelse och tvångsarbetsinrättning.[28] Sedan 2020 används byggnaden återigen som landshövdingeresidens.[29]

Kommunvapen redigera

Huvudartikel: Nyköpings kommunvapen

Blasonering: I fält av silver ett rött borgtorn med krenelerad väktargång och spetsig tornhuv.

Motivet är känt sedan 1359 först som sigill och senare som vapen. Det fastställdes för Nyköpings stad av Kungl Maj:t år 1945. Efter kommunbildningen fanns en mängd vapen (Bettna, Daga, Gnesta, Nyköping, Rönö, Stigtomta, Trosa, Tunaberg, Tystberga och Vagnhärad), men man beslöt att föra det gamla stadsvapnet vidare och det registrerades hos PRV år 1974.

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ läs online, www.nykoping.se.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ Statistiska centralbyrån: Befolkningsstatistik 1991 Del 1 Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine. Bilaga 2, avdelning b, sida 185 (Läst 25 mars 2015)
  10. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Nyköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  11. ^ [a b c] ”Nyköping - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nyk%C3%B6ping. Läst 3 maj 2023. 
  12. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  13. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/sok.html. Läst 4 maj 2023. 
  14. ^ ”Sigils bänkar”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/naturreservat/sigils-bankar.html. Läst 4 maj 2023. 
  15. ^ ”Nävekvarns Klint”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/besoksmal/naturreservat/navekvarns-klint.html. Läst 4 maj 2023. 
  16. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  17. ^ ”Nyköping fortsatt rödgrönt - Nyköping - www.sn.se”. web.archive.org. 24 september 2015. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924103149/http://www.sn.se/nyheter/nykoping/1.2632765. Läst 4 maj 2023. 
  18. ^ Ahlstrand, Love (22 oktober 2018). ”Nytt styre klart i Nyköping: Centern går över till de rödgröna”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/nytt-styre-klart-i-nykoping-centern-gar-over-till-de-rodgrona. Läst 4 maj 2023. 
  19. ^ Asplund, Fanny (26 september 2022). ”Här kommenterar S och M det nya styret i Nyköping”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sormland/s-och-m-tar-gemensamt-makten-i-nykoping. Läst 4 maj 2023. 
  20. ^ ”Kommunstyrelsen - Förtroendevalda I Nyköpings kommun”. nykoping.tromanpublik.se. https://nykoping.tromanpublik.se/organisation/9a447c2b-cef9-4ee2-88f2-94b3c2aed5c6. Läst 26 juni 2023. 
  21. ^ ”Kommunstyrelsen (KS)”. Knivsta kommun. Arkiverad från originalet den 8 september 2018. https://web.archive.org/web/20180908092834/https://www.knivsta.se/sv-SE/Kommun-och-politik/Politik-namnder/Kommunstyrelsen. Läst 8 september 2018. 
  22. ^ https://nykoping.se/Global/Dokument/Kommun_o_politik/politik/Kommunstyrelsen/protokoll/2008/2008-11-03.pdf
  23. ^ ”Vänorter”. skl.se. Arkiverad från originalet den 18 augusti 2018. https://web.archive.org/web/20180818214654/https://skl.se/demokratiledningstyrning/euinternationellt/internationellasamarbeten/vanorter.1550.html. Läst 27 september 2018. 
  24. ^ ”Besök från Japan”. Nyköpings kommun. https://nykoping.se/Nykopings-gymnasium/Om-skolan/Nyheter-/Nyheter1/Besok-fran-Japan-/. Läst 27 september 2018. 
  25. ^ http://nykoping.se/Kommun--politik/Internationellt/
  26. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 3 maj 2023. 
  27. ^ ”SCB - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968–2020”. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/. 
  28. ^ ”Nyköpingshus - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nyk%C3%B6pingshus. Läst 4 maj 2023. 
  29. ^ ”Residenset i Nyköping”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/om-oss/om-lansstyrelsen-i-sodermanlands-lan/residenset-i-nykoping.html. Läst 4 maj 2023. 

Externa länkar redigera