1967 införlivades Svärta landskommun i staden. Nyköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Nyköpings stad och landskommunerna Jönåker, Rönö, Stigtomta, Tystberga och Tunaberg samt delar ur Bettna landskommun (Vrena och Husby-Oppunda församlingar). 1974 införlivades kommunerna Trosa, Vagnhärad, Daga och Gnesta. Dessa områden utbröts 1992 och bildade Gnesta kommun och Trosa kommun.[8]
Den 1 januari 1992 överfördes ett område med 122 personer från Nyköpings kommun och Lästringe församling till Gnesta kommun och Frustuna-Kattnäs församling.[9]
Blasonering: I fält av silver ett rött borgtorn med krenelerad väktargång och spetsig tornhuv.
Motivet är känt sedan 1359 först som sigill och senare som vapen. Det fastställdes för Nyköpings stad av Kungl Maj:t år 1945. Efter kommunbildningen fanns en mängd vapen (Bettna, Daga, Gnesta, Nyköping, Rönö, Stigtomta, Trosa, Tunaberg, Tystberga och Vagnhärad), men man beslöt att föra det gamla stadsvapnet vidare och det registrerades hos PRV år 1974.
De plötsliga förändringarna av folkmängden 1974 och 1992 förklaras av sammanslagningar och utbrytningar, som beskrivs ovan under administrativ historik.
Befolkningsutvecklingen i Nyköpings kommun 1970–2015
Från nordöst mot sydväst genomkorsas kommunen av E4. I Nyköping avtar riksväg 52 åt väster, länsväg 223 åt norr och länsväg 219 åt nordöst. Riksväg 53 genomkorsar kommunen från nordväst mot sydöst. Järnvägen Nyköpingsbanan som är en bibana till Södra stambanan genomkorsar kommunen från nordöst mot sydväst. Den trafikeras av SJ:s regiontåg mellan Linköping och Gävle. Järnvägslinjen Sala–Oxelösund genomkorsar kommunen i öst-västlig riktning. Den används endast för godstrafik på sträckningen genom Nyköpings kommun.
Totalt har kommunstyrelsen tretton ledamöter, varav Socialdemokraterna har fyra, Moderaterna har tre, Miljöpartiet har två medan Centerpartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har en ledamot vardera.[12]
Mandatfördelning i Nyköpings kommun, valen 1970–2018Redigera
Idag har Nyköping ett aktivt vänortssamarbete med Ōarai, Ibarakii prefektur i Japan.[14] Vänortsavtalet, ett så kallat Rainbow City Agreement, skrevs under den 23: maj 2006 i Ōarai och innebär att städerna ska ha ett kunskapsutbyte om respektive lands kultur, ett utbytesprogram för skolungdomar, utbyta erfarenheter inom vård och omsorg och underlätta för företag att etablera kontakter på respektive ort. Samarbetet mellan städerna har sitt ursprung i ett affärsavtal mellan Studsvik Nuclear AB och företaget JAEA (Japan Atomic Enegry Association).[15]
^ [abcd] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
^ [ab] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2020 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2020, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2021, läs online, (Källa från Wikidata)
