Öppna huvudmenyn

Nyköpings kommun

kommun i Södermanlands län, Sverige

Nyköpings kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Nyköping som är länets residensstad.

Nyköpings kommun
Kommun
Stadshuset Nyköping.jpg
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapSödermanland
LänSödermanlands län
CentralortNyköping
Inrättad1 januari 1971[1]
UtbrutitGnesta kommun (1992)[1]
Trosa kommun (1992)[1]
Anställda5 030 ()[2]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal2 066,41 kvadratkilometer ()[3]
- därav land1 418,73 kvadratkilometer[3]
- därav vatten647,68 kvadratkilometer[3]
Folkmängd56 472 ()[4]
Bef.täthet39,80 inv./km² (land)
Läge
Nyköping Municipality in Södermanland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater58°45′10″N 17°00′31″E / 58.752777777778°N 17.008611111111°Ö / 58.752777777778; 17.008611111111
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsNyköpings domkrets
Koder
Kommunkod0480[5]
Org.nummer212000-2940[6]
GeoNames2687698
Redigera Wikidata

Kommunen är belägen i de sydöstra delarna av landskapet Södermanland med Östersjön i öster. Nyköpings kommun gränsar i väster till Katrineholms kommun, i nordväst till Flens kommun, i norr till Gnesta kommun, i öster till Trosa kommun och Oxelösunds kommun, alla i Södermanlands län, samt i sydväst till Norrköpings kommun i Östergötlands län. Vidare har kommunen en maritim gräns till Nynäshamns kommun i Stockholms län i nordöst.

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Bergshammar, Bogsta, Bälinge, Bärbo, Halla, Helgona, Husby-Oppunda, Kila, Lid, Ludgo, Lunda, Lästringe, Nykyrka, Ripsa, Runtuna, Råby-Rånö, Sankt Nicolai (del av), Spelvik, Stigtomta, Svärta, Sättersta, Tuna, Tunaberg, Tystberga och Vrena. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Nyköpings stad som 1863 bildade en stadskommun.

Ur Nikolai landskommun utbröts 1950 Oxelösunds stad och resterande område uppgick samtidigt i Nyköpings stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Bettna (av de tidigare kommunerna Bettna, Blacksta, Forssa, Husby-Oppunda, Vadsbro och Vrena), Jönåker (av Bergshammar, Kila, Lunda och Tuna), Rönö (av Lid, Ludgo, Ripsa, Runtuna, Råby-Rönö och Spelvik), Stigtomta (av Bärbo, Halla, Nykyrka och Stigtomta), Svärta, (av Helgona och Svärta) samt Tystberga (av Bogsta, Bälinge, Lästringe, Sättersta, Torsåker och Tystberga). Samtidigt förblev Tunabergs landskommun samt Nyköpings stad opåverkade.

1967 införlivades Svärta landskommun i staden. Nyköpings kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Nyköpings stad och landskommunerna Jönåker, Rönö, Stigtomta, Tystberga och Tunaberg samt delar ur Bettna landskommun (Vrena och Husby-Oppunda församlingar). 1974 införlivades kommunerna Trosa, Vagnhärad, Daga och Gnesta. Dessa områden utbröts 1992 och bildade Gnesta kommun och Trosa kommun.[7]

Den 1 januari 1992 överfördes ett område med 122 personer från Nyköpings kommun och Lästringe församling till Gnesta kommun och Frustuna-Kattnäs församling.[8]

Kommunen ingår sedan bildandet i Nyköpings tingsrätts domsaga.[9]

KommunvapnetRedigera

Huvudartikel: Nyköpings kommunvapen

Blasonering: I fält av silver ett rött borgtorn med krenelerad väktargång och spetsig tornhuv.

Motivet är känt sedan 1359 först som sigill och senare som vapen. Det fastställdes för Nyköpings stad av Kungl Maj:t år 1945. Efter kommunbildningen fanns en mängd vapen (Bettna, Daga, Gnesta, Nyköping, Rönö, Stigtomta, Trosa, Tunaberg, Tystberga och Vagnhärad), men man beslöt att föra det gamla stadsvapnet vidare och det registrerades hos PRV år 1974.

BefolkningsutvecklingRedigera

De plötsliga förändringarna av folkmängden 1974 och 1992 förklaras av sammanslagningar och utbrytningar, som beskrivs ovan under administrativ historik.

Befolkningsutvecklingen i Nyköpings kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
57 857
1975
  
62 561
1980
  
64 099
1985
  
64 404
1990
  
65 908
1995
  
48 737
2000
  
49 063
2005
  
49 816
2010
  
51 644
2015
  
54 262
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

IndelningarRedigera

TätorterRedigera

Befolkning per 2015. Centralorten är i fet stil.

NrTät- och småorterFolkmängd
1 Nyköping 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal32 224
2 Arnö 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal4 125
3 Stigtomta 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal1 949
4 Svalsta 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal1 095
5 Tystberga &&&&&&&&&&&&0869.&&&&&0869
6 Bergshammar &&&&&&&&&&&&0801.&&&&&0801
7 Nävekvarn &&&&&&&&&&&&0779.&&&&&0779
8 Vrena &&&&&&&&&&&&0630.&&&&&0630
9 Jönåker &&&&&&&&&&&&0598.&&&&&0598
10 Sjösa &&&&&&&&&&&&0488.&&&&&0488
11 Enstaberga &&&&&&&&&&&&0436.&&&&&0436
12 Runtuna &&&&&&&&&&&&0247.&&&&&0247
13 Skeppsvik&&&&&&&&&&&&0241.&&&&&0241
14 Ålberga &&&&&&&&&&&&0223.&&&&&0223
15 Kvegerö &&&&&&&&&&&&0209.&&&&&0209

KommunikationerRedigera

Från nordöst mot sydväst genomkorsas kommunen av E4. I Nyköping avtar riksväg 52 åt väster, länsväg 223 åt norr och länsväg 219 åt nordöst. Riksväg 53 genomkorsar kommunen från nordväst mot sydöst. Järnvägen Nyköpingsbanan som är en bibana till Södra stambanan genomkorsar kommunen från nordöst mot sydväst. Den trafikeras av SJ:s regiontåg mellan Linköping och Gävle. Järnvägslinjen Sala–Oxelösund genomkorsar kommunen i öst-västlig riktning. Den används endast för godstrafik på sträckningen genom Nyköpings kommun.

PolitikRedigera

KommunstyrelsenRedigera

Presidium 2015–2018
Ordförande S Urban Granström
Förste vice ordförande MP Malin Hagerström
Andre vice ordförande M Anna af Sillén

Totalt har kommunstyrelsen tretton ledamöter, varav Socialdemokraterna har fyra, Moderaterna har tre, Miljöpartiet har två medan Centerpartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har en ledamot vardera.[11]

Mandatfördelning i Nyköpings kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPNAGSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970351277
351277
6190,2
4813
1973321748
321748
6192,4
4516
1976301669
301669
6192,4
4021
19793312511
3312511
6191,5
3526
19823311314
3311314
6191,8
3625
1985309814
309814
6190,0
3526
19883049713
3049713
6386,6
3231
19912261475313
26475313
6187,5
3229
1994334263112
3346312
6187,3
3229
1998625353613
625353613
6181,82
3031
200252933768
52933768
6181,26
2734
2006326355514
326355514
6182,17
3031
20103236344315
3236344315
6183,58
3526
20143226653214
322665314
6185,34
3427
20184203753316
4203753316
6186,26
3328
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Internationellt samarbeteRedigera

Kommunen hade tidigare sex vänorter, en i vardera Danmark, Finland, Norge, Lettland, Ryssland och Tyskland. Det formella vänortssamarbetet avvecklades år 2008. [12]

Idag har Nyköping ett aktivt vänortssamarbete med Ōarai, Ibarakii prefektur i Japan.[13] Vänortsavtalet, ett så kallat Rainbow City Agreement, skrevs under den 23: maj 2006 i Ōarai och innebär att städerna ska ha ett kunskapsutbyte om respektive lands kultur, ett utbytesprogram för skolungdomar, utbyta erfarenheter inom vård och omsorg och underlätta för företag att etablera kontakter på respektive ort. Samarbetet mellan städerna har sitt ursprung i ett affärsavtal mellan Studsvik Nuclear AB och företaget JAEA (Japan Atomic Enegry Association).[14]

Kommunen medverkar i Assembly of European Regions. [15]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c] Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7
  2. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läst: 21 juli 2019
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
  4. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019
  5. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4
  6. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Statistiska centralbyrån: Befolkningsstatistik 1991 Del 1 Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine. Bilaga 2, avdelning b, sida 185 (Läst 25 mars 2015)
  9. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Nyköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  10. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  11. ^ ”Kommunstyrelsen (KS)”. Knivsta kommun. Arkiverad från originalet den 8 september 2018. https://web.archive.org/web/20180908092834/https://www.knivsta.se/sv-SE/Kommun-och-politik/Politik-namnder/Kommunstyrelsen. Läst 8 september 2018. 
  12. ^ https://nykoping.se/Global/Dokument/Kommun_o_politik/politik/Kommunstyrelsen/protokoll/2008/2008-11-03.pdf
  13. ^ ”Vänorter”. skl.se. https://skl.se/demokratiledningstyrning/euinternationellt/internationellasamarbeten/vanorter.1550.html. Läst 27 september 2018. 
  14. ^ Besök från Japan”. Nyköpings kommun. https://nykoping.se/Nykopings-gymnasium/Om-skolan/Nyheter-/Nyheter1/Besok-fran-Japan-/. Läst 27 september 2018. 
  15. ^ http://nykoping.se/Kommun--politik/Internationellt/