Norrtälje kommun
Norrtälje kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Norrtälje.
Norrtälje kommun Kommun | |
Rådhuset i Norrtälje | |
Slogan | En bra bit av Roslagen / Roslagen – möjligheter, tillväxt, framtidstro |
---|---|
Norrtälje kommunvapen | |
Land | Sverige |
Landskap | Uppland |
Län | Stockholms län |
Centralort | Norrtälje |
Inrättad | 1 januari 1971[1] |
Befolkning, areal | |
Folkmängd | 66 427 ()[2] |
Areal | 6 030,42 kvadratkilometer ()[3] |
- därav land | 2 015,09 kvadratkilometer[3] |
- därav vatten | 4 015,33 kvadratkilometer[3] |
Bef.täthet | 32,96 inv./km² (land) |
Läge | |
Kommunen i länet. | |
Koordinater | 59°46′00″N 18°42′00″Ö / 59.766666666667°N 18.7°Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Storstad | Storstockholm |
Domkretstillhörighet | |
Domkrets | Norrtälje domkrets |
Om förvaltningen | |
Org.nummer | 212000-0217[4] |
Anställda | 2 325 ()[5] |
Webbplats | Officiell webbplats |
Koder och länkar | |
Kommunkod | 0188[6] |
GeoNames | 2688248 |
Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
Redigera Wikidata |
Området som utgör kommunen har en uppsprucken berggrund. Barrskog och barrblandskog dominerar i västra Norrtälje men mot kusten övergår skogen i lövskog. Innerskärgården är lummig medan andra delar av skärgården uppvisar karga skär. I början av 2020-talet fanns de flesta av kommunens arbetstillfällen inom den offentliga sektorn, med arbetsgivare som kommunen och Norrtälje kriminalvårdsanstalt.
Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit starkt positiv. Med undantag för mandatperioden 2014–2018 har kommunen haft borgerligt styre sedan 2010.
Administrativ historik
redigeraKommunens område motsvarar socknarna: Björkö-Arholma, Blidö, Edebo, Edsbro, Estuna, Fasterna, Frötuna, Gottröra, Husby-Lyhundra, Häverö, Lohärad, Länna, Malsta, Närtuna, Riala, Rimbo, Roslags-Bro, Rådmansö, Rö, Singö, Skederid, Söderby-Karl, Ununge, Väddö och Vätö. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Norrtälje stad som 1863 bildade en stadskommun.
Rimbo municipalsamhälle inrättades 31 december 1914 och upplöstes vid årsskiftet 1957/1958.
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Frötuna (av de tidigare kommunerna Frötuna och Rådmansö), Häverö (av Edebo, Häverö, Singö och Ununge), Knutby (av Bladåker, Edsbro, Faringe och Knutby), Lyhundra (av Estuna, Lohärad, Malsta, Roslags-Bro, Söderby-Karl och Vätö), Roslags-Länna (av Länna, Riala och Roslags-Kulla), Sjuhundra (av Fasterna, Husby-Lyhundra, Rimbo, Rö och Skederid), Skepptuna (av Gottröra landskommun, Husby-Långhundra, Lunda, Närtuna, Skepptuna och Vidbo) samt Väddö (av Björkö-Arholma och Väddö). Blidö landskommun samt Norrtälje stad förblev opåverkade.
Rimbo landskommun återbildades 1967 av Sjuhundra landskommun samt delar ur Skepptuna landskommun (Gottröra och Närtuna församlingar). Samtidigt överfördes Roslags-Kulla församling från Roslags-Länna landskommun till Österåkers landskommun.
Norrtälje kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Norrtälje stad och landskommunerna Blidö, Frötuna, Häverö, Lyhundra, Rimbo, Roslags-Länna, Väddö samt en del ur Knutby landskommun (Edsbro församling).[7]
Tabell över kommunsammanslagningarna efter 1863 | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Norrtälje kommun från 1863 och framåt. De mörkgråa landskommunerna var de delar av storkommunerna som gick till andra kommuner än Norrtälje. | |||||||
Kommunsammanslagningarna till Norrtälje kommun | |||||||
Innan reformerna | Efter reformen 1862 | 1952 | 1971 | ||||
-1862 | 1863-1868 | 1869-1951 | 1952-1966 | 1967-1970 | 1971-Idag | ||
Härad och skeppslag | Socken | Landskommun | Storkommun | Enhetskommun | |||
Frötuna och Länna sg | Blidö sn | Blidö ln | Norrtälje kommun | ||||
Frötuna sn | Norrtälje stad | ||||||
Frötuna ln | |||||||
Rådmansö sn | Rådmansö ln | ||||||
Länna sn | Länna ln | Roslags-Länna ln | |||||
Riala sn | Riala ln | ||||||
Åker sg | Roslags - Kulla sn | Roslags - Kulla ln | Vaxholm kommun (1971-1982), Österåker kommun (1983 -Idag) | ||||
Ljusterö In | |||||||
Österåker sn | Österåker ln | ||||||
Långhundra hd | Kårsta sn | Kårsta ln | Össeby ln | Vallentuna kommun | |||
Lagga sn | Lagga ln | Knivsta ln | Uppsala kommun (1971-2003), Knivsta kommun (2003-Idag) | ||||
Östuna sn | Östuna ln | ||||||
Husby-Långhundra sn | Husby-Långhundra ln | Skepptuna ln | |||||
Gottröra sn | Gottröra ln | Rimbo ln | Norrtälje kommun | ||||
Närtuna sn | Närtuna ln | ||||||
Sjuhundra hd | Fasterna sn | Fasterna ln | Sjuhundra ln | ||||
Rimbo sn | Rimbo ln | ||||||
Rö sn | Rö ln | ||||||
Skederid sn | Skederid ln | ||||||
Lyhundra hd | Husby-Lyhundra sn | Husby-Lyhundra ln | |||||
Estuna sn | Estuna ln | Lyhundra ln | |||||
Lohärad sn | Lohärad ln | ||||||
Malsta sn | Malsta ln | ||||||
Söderby-Karl sn | Söderby-Karl ln | ||||||
Bro och Vätö sg | Roslags-Bro sn | Roslags-Bro ln | |||||
Vätö sn | Vätö ln | ||||||
Björkö-Arholma sn | Björkö-Arholma n | Väddö ln | |||||
Väddö och Häverö sg | Väddö sn | ||||||
Singö sn | Singö ln | Häverö ln | |||||
Häverö sn | |||||||
Frösåker hd | Edebo sn | Edebo ln | |||||
Harg sn | Harg ln | Frösåker ln | Östhammars stad | Östhammar kommun | |||
Börstil sn | Börstil ln | ||||||
Hökhuvud sn | Hökhuvud ln | ||||||
Valö sn | Valö ln | ||||||
Forsmark sn | Forsmark ln | ||||||
Gräsö sn | Gräsö ln | Öregrunds stad | |||||
Närdinghundra hd | Ununge sn | Ununge ln | Häverö ln | Norrtälje kommun | |||
Edsbro sn | Edsbro ln | Knutby ln | |||||
Knutby sn | Uppsala kommun | ||||||
Faringe sn | Faringe ln | ||||||
Bladåker sn | Bladåker ln | ||||||
Almunge sn | Almunge ln |
Sedan 1 januari 2005 inkluderas kommunen formellt i Stor-Stockholm.
Kommunen ingår sedan bildandet i Norrtälje tingsrätts domsaga.[8]
Kommunen ingår sedan 2012 i Förvaltningsområdet för finska.[9]
Från och med 2016 bedrivs all omsorg för äldre och dem med funktionshinder i Norrtälje av Kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje, där Norrtälje kommun är medlem tillsammans med Region Stockholm.[10]
Geografi
redigeraNorrtälje är den till ytan största kommunen i Stockholms län och är belägen i de östra delarna av landskapet Uppland. Kommunen har Ålands hav i öster, där Norrtäljeån utmynnar från väster. I söder gränsar Norrtälje kommun till Österåkers kommun och Vallentuna kommun och i sydväst till Sigtuna kommun, alla i Stockholms län. I väster gränsar kommunen till Knivsta kommun, Uppsala kommun och Östhammars kommun i Uppsala län. På ön Märket i Ålands hav har kommunen landgräns till Hammarlands kommun i Landskapet Åland i Finland.
Topografi och hydrografi
redigeraOmrådet som utgör kommunen har en uppsprucken berggrund bestående av gnejser, graniter och leptiter. Denna täcks delvis av morän, som framför allt i de nordöstra delarna är ler- och kalkhaltig. Detta har medfört en artrik flora och goda odlingsmarker. Sprickdalarna är smala och huvudsakligen täckta av lerjordar vilka genomdras av åar och sjöar eller täcks av vikar och fjärdar. Barrskog och barrblandskog dominerar i västra Norrtälje men mot kusten övergår skogen i lövskog. Innerskärgården är lummig innerskärgård med andra delar av skärgården uppvisar karga skär så som vid Norrpada och Svenska Högarna i ytterskärgården.[11]
Norrtälje kommun och Värmdö kommun har flest antal öar av alla kommuner i Sverige, med cirka 11 000 (varav 10 500 är havsöar) stycken vardera.[12] År 2018 bodde cirka 1 300 av kommunens invånare på 25 av kommunens skärgårdöar, varav 15 av öarna hade en befolkningen på under 10 personer.[a][13] De öar i kommunen med störst befolkning är Väddö med 3 000 invånare, Vätö med cirka 1 250 invånare och Blidö med cirka 600 invånare.
Bland större sjöar hittas Erken.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[14]
Norrtälje kommun | Hela riket |
---|---|
|
Naturskydd
redigeraI kommunen finns en nationalpark, Ängsö nationalpark. Området skyddades 1909 och består av skärgård, ängs- och hagmarker samt blandskog.[15]
År 2022 fanns 117 naturreservat i Norrtälje kommun, varav åtta var kommunala.[16] I ytterskärgården finns Norrpada naturreservat som bildades 1975. Länsstyrelsen i Stockholms län skriver att "Karaktäristiskt för öarna är de vackert glacialslipade hällarna med tydliga isräfflor".[17] Lohärads prästgård bildades 2022 och omfattar 15 hektar ängs- och betesmark, ekhage och lövskog. I området finns arter så som större brunfladdermus, kattuggla, gröngöling, göktyta, gransångare och kärrsångare.[18]
Administrativ indelning
redigeraFram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 18 församlingar.
De 18 församlingarna i Norrtälje kommun
Från 2016 indelas kommunen istället i 26 distrikt:[19]
De 26 distrikten i Norrtälje kommun
Tätorter
redigeraÅr 2021 bodde 66,4 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lägre än motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[20] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det 27 tätorter i Norrtälje kommun.[21] Enligt Norrtälje kommun är befolkningen i tätorterna i december 2022 följande:
|
|
Styre och politik
redigeraStyre
redigeraMandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen, vilka samlade 34 av 61 mandat i kommunfullmäktige.
Efter valet 2014 bildades en mittenkoalition bestående Centerpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Ledorden för koalitionen var "en öppen och sammanhållen kommun med framtidstro, näringsliv, skolan, välfärden och klimatsmarthet".[22] Efter att Centerpartiet återgått till Allianssamarbetet kunde de borgerliga partierna bilda en minoritetskoalition under mandatperioden 2018–2022.[23] Efter valet 2022 bildades en styrande koalition, som Liberalernas gruppledare menade kan jämföras med situationen på riksnivå. Det innebär ett samarbete mellan Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna men att Sverigedemokraterna lämnas utan första ordförandeposter i nämnderna.[24]
Kommunalråd
redigeraI kommunen finns det fyra stycken kommunalråd och två oppositionsråd.[25]
Kommunalråd 2022–2026 | |
---|---|
S | Ulrika Falk[25] |
S | Olle Jansson[25] |
C | Per Lodenius[25] |
L | Robert Beronius[25] |
Oppositionsråd | |
M | Staffan Tjörnhammar[25] |
SD | Andrea Kronvall[25] |
Kommunfullmäktige
redigeraKommunfullmäktige består av 61 ledamöter samt 33 ersättare.
Presidium
redigeraPresidium 2022–2026 | ||
---|---|---|
Ordförande | L | Åsa Wennerfors |
1:e vice ordförande | S | Lenneke Sundblom |
2:e vice ordförande | SD | Sören Karlsson |
Mandatfördelning 1970–2022
redigeraValår | V | S | MP | SD | NYD | ROP | KS | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 2 | 24 | 2 | 15 | 8 | 6 |
| 57 | 86,3 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1973 | 2 | 23 | 2 | 16 | 5 | 1 | 8 |
| 57 | 89,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 2 | 25 | 17 | 5 | 8 |
| 57 | 89,6 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1979 | 2 | 24 | 1 | 14 | 5 | 1 | 10 |
| 57 | 87,8 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1982 | 2 | 25 | 1 | 14 | 3 | 12 |
| 57 | 88,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1985 | 2 | 25 | 1 | 11 | 6 | 12 |
| 57 | 87,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 2 | 25 | 3 | 1 | 11 | 6 | 9 |
| 57 | 83,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1991 | 2 | 20 | 1 | 2 | 1 | 13 | 5 | 2 | 11 |
| 57 | 84,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1994 | 3 | 27 | 3 | 13 | 3 | 12 |
| 61 | 83,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1998 | 4 | 22 | 3 | 12 | 3 | 4 | 13 |
| 61 | 77,76 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2002 | 3 | 24 | 3 | 10 | 7 | 3 | 11 |
| 61 | 76,95 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2006 | 3 | 21 | 3 | 8 | 5 | 3 | 18 |
| 61 | 78,63 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2010 | 2 | 18 | 5 | 2 | 7 | 5 | 2 | 20 |
| 61 | 80,92 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2014 | 3 | 20 | 4 | 6 | 2 | 6 | 3 | 1 | 16 |
| 61 | 83,27 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2018 | 3 | 16 | 3 | 10 | 2 | 6 | 5 | 2 | 14 |
| 61 | 84,51 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2022 | 3 | 18 | 2 | 12 | 4 | 4 | 2 | 16 |
| 61 | 81,86 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Nämnder
redigeraKommunstyrelse
redigeraKommunstyrelsen består av 16 ledamöter samt 16 ersättare.
Socialdemokraterna och Moderaterna har fyra ledamöter vardera, Sverigedemokraterna har tre och Centerpartiet, Miljöpartiet, Liberalerna, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna har en vardera.[26]
Presidium 2022–2026 | ||
---|---|---|
Ordförande | S | Ulrika Falk[27] |
1:e vice ordförande | S | Olle Jansson[27] |
2:e vice ordförande | M | Staffan Tjörnhammar[27] |
Lista över kommunstyrelsens ordförande
redigeraNamn och parti | Period | |
---|---|---|
C | Lennart Ländin | 1971-1977 |
C | Kurt Lodenius | 1977-1988 |
S | Sten Westerlund | 1988-1990 |
S | Håkan Jonsson | 1990-1991 |
C | Kurt Lodenius | 1991-1994 |
S | Håkan Jonsson | 1994-1998 |
M | Christer Candal | 1998-2005 |
M | Kjell Jansson | 2005-2014 |
S | Ulrika Falk | 2014-2018 |
M | Bino Drummond | 2018-2023 |
M | Ann-Charlotte Lindblad Söderman | 2023-2024 |
S | Ulrika Falk | 2024-Idag |
Tidslinje
redigeraKälla:[28]
Övriga nämnder
redigeraKommunen har sex nämnder: Barn- och skolnämnden, bygg- och miljönämnden, kultur- och fritidsnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden samt val- och demokratinämnden. Alla nämnder består av 12 ledamöter förutom val- och demokratinämnden som består av åtta.
Nämnd[29] | Ordförande | 1:e vice ordförande | 2:e vice ordförande | |||
---|---|---|---|---|---|---|
Barn- och skolnämnden | L | Robert Beronius | S | Margareta Lundgren | M | Ann Lewerentz |
Bygg- och miljönämnden | S | Marcus Granström | C | Alexander Bejermyr | M | Kjell Jansson |
Kultur- och fritidsnämnden | C | Jacob Christman | L | Nicklas Salmin | SD | Dennis Ekström |
Socialnämnden | MP | Ingrid Landin | S | Anette Ländin | SD | Jacob Heitmann |
Utbildningsnämnden | C | Patrik Dahl | S | Robin Andersson | KD | Thomas Imeryd |
Val- och demokratinämnden | S | Conny Andersson | MP | Anja Skogberg Lundin | M | Nils Matsson |
Kommunalförbundet sjukvård och omsorg i Norrtälje styrs av en direktion med förtroendevalda från både regionen och kommunen. Direktionen består av totalt 16 ledamöter, åtta från respektive medlem. Ordföranden väljs av regionen medan vice ordförandena väljs av kommunen.
Kommunalförbundet | Ordförande | 1:e vice ordförande | 2:e vice ordförande | |||
---|---|---|---|---|---|---|
Kommunalförbundet sjukvård och omsorg i Norrtälje | S | Hanna Stymne Bratt | L | Hans Andersson | M | Jörgen Jansson |
Valresultat 2022
redigeraParti | Röstfördelning | Mandatfördelning | ||||
---|---|---|---|---|---|---|
Antal | % | +/− | Antal | +/− | ||
Arbetarepartiet-Socialdemokraterna | 11 914 | 27,76 | +2,60 | 18 | +2 | |
Moderaterna | 10 780 | 25,11 | +2,21 | 16 | +2 | |
Sverigedemokraterna | 8238 | 19,19 | +3,74 | 12 | +2 | |
Centerpartiet | 2972 | 6,92 | -3,59 | 4 | -2 | |
Liberalerna (tidigare Folkpartiet) | 2682 | 6,25 | -2,53 | 4 | -1 | |
Vänsterpartiet | 2211 | 5,15 | -0,26 | 3 | +/-0 | |
Kristdemokraterna | 1565 | 3,65 | +0,44 | 2 | +/-0 | |
Miljöpartiet de gröna | 1361 | 3,17 | -0,90 | 2 | -1 | |
Roslagens oberoende parti | 686 | 1,60 | -1,54 | 0 | -2 | |
Övriga partier | 515 | 1,20 | -0,16 | 0 | +/-0 | |
Totalt | 42 924 | 100,00 | +/-0 | 61 | +/-0 |
Källa: [30]
Partiers starkaste stöd 2022:
Parti | Valdistrikt | Kommun | |
---|---|---|---|
Starkaste | Andel | Andel | |
S | Hallsta Centrum | 42,84 % | 27,76 % |
M | Norrtälje Hamn | 42,54 % | 25,11 % |
SD | Gottröra - Närtuna | 32,10 % | 19,19 % |
C | Söderby Karl | 12,96 % | 6,92 % |
L | Norrtälje - Kvisthamra | 10,41 % | 6,25 % |
V | Norrtälje - Flygfältet | 8,90 % | 5,15 % |
KD | Rimbo Ombygd | 7,01 % | 3,65 % |
MP | Norrtälje - Kvisthamra | 6,02 % | 3,17 % |
ROP | Rimbo Östra | 3,89 % | 1,60 % |
Data hämtat från Valmyndigheten. |
Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.
Ekonomi och infrastruktur
redigeraNäringsliv
redigeraI början av 2020-talet fanns de flesta av kommunens arbetstillfällen inom den offentliga sektorn, med arbetsgivare som kommunen och Norrtälje kriminalvårdsanstalt. Näst efter den offentliga sektorn följde tillverkningsindustrin samt varuhandeln och restaurang- och hotellnäringen. Den största tillverkningsindustrin var pappersbruket Holmen Paper AB i Hallstavik. Andra större företag var Textilia Tvätt & Textilservice AB och Contiga AB som sysslade med stål- och betongkonstruktioner.[11]
Infrastruktur
redigeraTransporter
redigeraI öst-västlig riktning genomkorsas kommunen av E18, från Norrtälje och norrut sträcker sig riksväg 76, västerut riksväg 77 och söderut länsväg 276. Vid Rimbo korsas riksväg 77 av länsväg 280 i nord-sydlig riktning. Den senare förbinds med riksväg 76 av länsväg 282. Från riksväg 76 avtar länsväg 283 av åt nordöst mot Grisslehamn. Från länsväg 276 avtar länsväg 278 åt öster mot Furusund. Från Kapellskär går färjetrafik med DFDS Seaways till Paldiski i Estland, Nådendal i Finland och Mariehamn på Åland.
Befolkning
redigeraDemografi
redigeraStatistik
redigeraNorrtälje kommun | |
Könsfördelning | |
---|---|
Män | 50,5 % (2022) |
Kvinnor | 49,5 % (2022) |
Medelålder | |
Män | 46,7 år (2022) |
Kvinnor | 45,2 år (2022) |
Hushåll | |
Ensamstående | 48,1 % |
Sammanboende | 46,1 % |
Övriga hushåll | 5,8 % |
Födelseland | |
Sverige | 86,3 % |
Utanför Sverige | 13,7 % |
Källa:[1] |
Befolkningsutveckling
redigeraKommunen har 66 427 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 36:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Norrtälje kommun 1970–2020[31] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1970 | 38 238 | |||
1975 | 39 193 | |||
1980 | 40 842 | |||
1985 | 42 204 | |||
1990 | 46 165 | |||
1995 | 50 295 | |||
2000 | 52 611 | |||
2005 | 54 596 | |||
2010 | 56 080 | |||
2015 | 58 669 | |||
2020 | 63 673 |
Utländsk bakgrund
redigeraDen 31 december 2023 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 11 446, eller 17,40 % av befolkningen (hela befolkningen: 65 770 den 31 december 2023).[32] Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 5 606, eller 10,44 % av befolkningen (hela befolkningen: 53 702 den 31 december 2002).[33]
Invånare efter de vanligaste födelseländerna
redigeraFöljande länder är de 20 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Norrtälje kommun år 2023.[34]
Nr | Födelseland | Antal | Andel (%) | Andel i hela riket |
---|---|---|---|---|
1 | Sverige | 56 724 | 86,25 | 79,43 |
2 | Finland | 1 712 | 2,60 | 1,23 |
3 | Polen | 493 | 0,75 | 0,95 |
4 | Syrien | 430 | 0,65 | 1,87 |
5 | Thailand | 359 | 0,55 | 0,44 |
6 | Afghanistan | 332 | 0,50 | 0,64 |
7 | Irak | 329 | 0,50 | 1,38 |
8 | Tyskland | 258 | 0,39 | 0,54 |
9 | Chile | 232 | 0,35 | 0,26 |
10 | Iran | 213 | 0,32 | 0,82 |
11 | Eritrea | 209 | 0,32 | 0,47 |
12 | Lettland | 196 | 0,30 | 0,11 |
13 | Litauen | 181 | 0,28 | 0,17 |
14 | Storbritannien | 179 | 0,27 | 0,31 |
15 | Turkiet | 178 | 0,27 | 0,54 |
16 | Somalia | 171 | 0,26 | 0,65 |
17 | Bosnien och Hercegovina | 154 | 0,23 | 0,57 |
18 | Norge | 152 | 0,23 | 0,38 |
19 | Estland | 138 | 0,21 | 0,09 |
20 | Filippinerna | 138 | 0,21 | 0,16 |
Minoriteter
redigeraSedan 2012 ingår Norrtälje kommun i det Förvaltningsområdet för finska. Enligt uppgifter från 2022 hade cirka 12 procent av kommunens invånare finsk bakgrund. Detta kan härledas till den finska arbetskraftsinvandringen under åren 1965–1980.[35]
Kultur
redigeraMuseum
redigeraÅr 2022 fanns åtta museer i Norrtälje kommun.[36] Bland dessa hittas exempelvis Roslagsmuseet som inkluderar Gevärsfaktoriet, Zettersténska gården, Hjertqvistska huset och de resterande delarna av parken som omgärdar dessa hus.[37] Pythagoras industrimuseum visar den nu nedlagda tändkulemotorfabriken Pythagoras och hur maskiner, människor och världen såg ut under tidigt 1900-tal.[38] Ett annat exempel är Roslagens Sjöfartsmuseum som uppger sig vara Sveriges största privata sjöfartsmuseum.[39]
Kulturarv
redigeraÅr 2022 fanns 25 områden som Riksantikvarieämbetet pekat ut som riksintresseområden för kulturmiljövården.[40] Bland dessa hittas exempelvis skärgårdsmiljö Arholma, farleds- och kommunikationsmiljön Väddö kanal, landsbygdsmiljön Roslagsbro, herrgårds- och slottsmiljön Näs samt industrimiljön Hallstavik.[41]
Andra kulturarv är exempelvis Mörby slottsruin med anor från 1300-talet. Slottet tillhörde ätten Oxenstierna under 250 år men har idag förfallit till en ruin.[42] Penningby slott uppfördes strax efter 1466 och användes ursprungligen som försvarsborg. Ombyggnaden till slott stod klar på i början på 1730-talet.[43]
Norrtäljes kanske viktigaste symboler är ångbåten S/S Norrtelje.[44]
Kommunvapen
redigeraBlasonering: I fält av silver ett störtat, svart ankare.
Norrtäljes kommunvapen är övertaget från den namngivande enheten, Norrtälje stad, och föreskrevs i dess privilegiebrev från 1622. Varför ankaret är placerat som det är råder det delade meningar om. Bl.a. spekuleras det i att detta skulle symbolisera en stad på väg eftersom det kan vara symbolen för ett skepp i rörelse.[45] Vapnet fastställdes för staden 1942 och registrerades av kommunen 1974. Av de i kommunen ingående tidigare enheterna hade även Häverö landskommun och Rimbo landskommun vapen.
-
Häverö landskommun
(1962–1970)
Se även
redigeraReferenser
redigeraAnmärkningar
redigera- ^ Med skärgård avses öar utan bro
Noter
redigera- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrtälje tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”SFS 2011:1530 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2011/1500-1599/d_981797-sfs-2011_1530-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023.
- ^ ”Förändrad organisation och styrning av Tiohundraverksamheten”. Arkiverad från originalet den 21 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160721120033/http://thurhammar.eu/KF-prot/kf151214_recognized.compressed.pdf. Läst 8 april 2016.
- ^ [a b] ”Norrtälje - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/norrt%C3%A4lje. Läst 22 oktober 2022.
- ^ Statistisk årsbok för Sverige 2010, [Årg. 96], Statistiska centralbyrån, Stockholm 2010 ISBN 978-91-618-1496-1, s. 10
- ^ [https://web.archive.org/web/20221021235117/https://www.norrtalje.se/globalassets/bygga-bo-och-miljo/sveriges-popularaste-landsbygd-norrtalje-kommuns-landsbygds--och-skargardsutvecklingsprogram-2018.pdf ”Sveriges populäraste landsbygd: Norrtälje kommuns landsbygds- och skärgårdsutvecklingsprogram”] (PDF). Norrtälje kommun. 11 juni 2018. sid. 7. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221021235117/https://www.norrtalje.se/globalassets/bygga-bo-och-miljo/sveriges-popularaste-landsbygd-norrtalje-kommuns-landsbygds--och-skargardsutvecklingsprogram-2018.pdf. Läst 22 oktober 2022.
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010–2020”. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Ängsö nationalpark”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/nationalparker/angso-nationalpark.html. Läst 22 oktober 2022.
- ^ ”Naturreservat i Norrtälje kommun”. www.norrtalje.se. https://www.norrtalje.se/info/bo-och-miljo/natur-och-miljo/natur--och-miljovard/naturreservat/naturreservat/kommunala-naturreservat/. Läst 22 oktober 2022.
- ^ ”Norrpada”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/norrpada.html. Läst 22 oktober 2022.
- ^ ”Lohärads prästgård”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/loharads-prastgard.html. Läst 22 oktober 2022.
- ^
- SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=0188&id2=null. Läst 21 oktober 2022.
- ^ ”SCB - Tätorter 2020 avgränsningar och befolkning”. experience.arcgis.com. Statistiska centralbyrån. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 15 april 2022.
- ^ ”Nytt styre med S, C och MP klart i Norrtälje - Norrtälje kommun”. web.archive.org. 10 november 2014. Arkiverad från originalet den 10 november 2014. https://web.archive.org/web/20141110172239/http://norrtalje.se/Nyheter/Nytt-styre-med-S-C-och-MP-klart-i-Norrtalje/. Läst 22 oktober 2022.
- ^ ”KLART: De tar över styret i Norrtälje”. Norrtelje tidning. 21 oktober 2018. https://www.norrteljetidning.se/2018-10-21/klart-de-tar-over-styret-i-norrtalje. Läst 22 oktober 2022.
- ^ ”TV: Liberalerna har sagt sitt – så ska kommunen styras”. Norrtelje tidning. 2 oktober 2022. https://www.norrteljetidning.se/2022-10-02/tv-liberalerna-har-sagt-sitt--sa-ska-kommunen-styras. Läst 22 oktober 2022.
- ^ [a b c d e f g] ”FÖRFATTNINGSSAMLING - BILAGA A.”. Norrtälje kommun. https://forum.norrtalje.se/welcome-sv/namnder-styrelser/kommunfullmaktige/mote-2024-09-23/agenda/a-bilaga-ny-majoritet-uppraknad-23pdf480386-0485392-0tmp532945-0pdf?downloadMode=open. Läst 24 september 2024.
- ^ ”Kommunstyrelsen - Förtroendevalda hos oss.”. norrtalje.tromanpublik.se. https://norrtalje.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=2ace8464-c5eb-434a-ab3e-4a0bf4de62b6. Läst 10 december 2022.
- ^ [a b c] ”Nytt politiskt styre i Norrtälje kommun.”. Norrtälje kommun. https://www.norrtalje.se/nyheterna/2024-09/nytt-politiskt-styre-i-norrtalje-kommun/. Läst 24 september 2024.
- ^ ”Tillbakablick: Så har styret sett ut sedan 1971”. norrteljetidning.se. 9 september 2018. https://www.norrteljetidning.se/logga-in/tillbakablick-sa-har-styret-sett-ut-sedan-1971. Läst 17 oktober 2020.
- ^ ”Val och avsägelser - Norrtälje kommun”. Norrtälje kommun. 23 september 2024. https://forum.norrtalje.se/welcome-sv/namnder-styrelser/kommunfullmaktige/mote-2024-09-23/agenda/valarenden-fullmaktige-reviderad-240923pdf?downloadMode=open. Läst 24 september 2024.
- ^ https://resultat.val.se/protokoll/protokoll_Val_20220911_0188_KF.pdf
- ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1.
- ^ ”Antal personer efter region, utländsk/svensk bakgrund och år”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/table/tableViewLayout1/. Läst 9 september 2024.
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
- ^ ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2023”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FodelselandArK/. Läst 9 september 2024.
- ^ ”Finskt förvaltningsområde i Norrtälje kommun”. www.norrtalje.se. https://www.norrtalje.se/info/kommun-och-politik/fakta-om-norrtalje-kommun/suomen---samlingssida/sa-jobbar-finskt-forvaltningsomrade/. Läst 22 oktober 2022.
- ^ ”Lokala museer Norrtälje kommun”. www.norrtalje.se. https://www.norrtalje.se/info/kultur-och-fritid/kultur-och-konst/norrtalje-museerkulturarv-och-stadsarkiv/norrtalje-museer/lokala-museer/. Läst 21 oktober 2022.
- ^ ”Roslagsmuseet”. Roslagsmuseet. https://roslagsmuseet.se/. Läst 21 oktober 2022.
- ^ Eriksson, Anders (11 september 2014). ”Pythagoras Industrimuseum – Välkommen till en svunnen tid”. Pythagoras Industrimuseum. https://pythagorasmuseum.se/. Läst 21 oktober 2022.
- ^ ”Roslagens Sjöfartsmuseum, Väddö.”. www.sjofartsmuseet.se. https://www.sjofartsmuseet.se/. Läst 21 oktober 2022.
- ^ ”Riksintressen i Norrtälje kommun”. www.norrtalje.se. https://www.norrtalje.se/info/kultur-och-fritid/kultur-och-konst/norrtalje-museerkulturarv-och-stadsarkiv/upptack-kulturarvet/riksintressen2/. Läst 22 oktober 2022.
- ^ ”Kulturmiljöutredning nr 12 Roslagsbro” (PDF). Norrtälje kommun. 2 december 2016. https://www.norrtalje.se/globalassets/kultur-och-fritid/riksintressen/roslagsbro.pdf. Läst 22 oktober 2022.
- ^ ”2015 Mörby Slott och Ruin”. www.hembygd.se. https://www.hembygd.se/fasterna/about:blank. Läst 22 oktober 2022.
- ^ ”Penningby Slott, Norrtälje”. Visit Roslagen. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221022070940/https://www.roslagen.se/penningby-slott-norrtalje. Läst 22 oktober 2022.
- ^ ”Ångbåten SS Norrtelje”. Visit Roslagen. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221022070938/https://www.roslagen.se/angbaten-ss-norrtelje. Läst 22 oktober 2022.
- ^ Norrtälje kommuns officiella hemsida, Kulturhistoria - Norrtälje Stad Arkiverad 22 november 2011 hämtat från the Wayback Machine.
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Norrtälje kommun.