Öppna huvudmenyn

Vaxholms kommun

kommun i Stockholms län, Sverige

Vaxholms kommun (även Vaxholms stad) är en kommun i Stockholms län. Centralort är Vaxholm.

Vaxholms kommun
Vaxholms stad
Kommun
Vaxholms rådhus 02.jpg
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapUppland
LänStockholms län
CentralortVaxholm
Inrättad1 januari 1971[1]
Anställda580 ()[2]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal107,07 kvadratkilometer ()[3]
- därav land57,63 kvadratkilometer[3]
- därav vatten49,44 kvadratkilometer[3]
Folkmängd12 023 ()[4]
Bef.täthet208,62 inv./km² (land)
Läge
Vaxholm Municipality in Stockholm County.png
Kommunen i länet.
Koordinater59°24′00″N 18°17′00″E / 59.4°N 18.283333333333°Ö / 59.4; 18.283333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
DomkretsAttunda domkrets (–)
Södra Roslags domsaga (–)
StorstadStorstockholm
Koder
Kommunkod0187[5]
Org.nummer212000-2908[6]
GeoNames2663537
Redigera Wikidata

Kommunen har &&&&&&&&&&012023.&&&&&012 023 invånare (2018) och omfattar totalt 70 öar varav 57 är bebodda.

Vaxholms kommun är en skärgårdskommun vid Östersjön, belägen i sydöstra delen av landskapet Uppland. Kommunen är en del av Roslagen och Stockholms norra skärgård. Kommunen är delad mellan halvön Bogesundslandet och Vaxön med centralorten samt andra skärgårdsöar. Kommunen omges av Kyrkfjärden, Stora Värtan, Askrikefjärden, Höggarnsfjärden, Torsbyfjärden och Trälhavet.

Kommunen gränsar i öster till Värmdö kommun, i söder till Nacka kommun och Lidingö kommun, i väster till Danderyds kommun och Täby kommun samt i norr till Österåkers kommun, alla i Stockholms län.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar vad som till kommunreformen 1862 var staden Vaxholms område, tillsammans med delar som tillhörde östra delen av Östra Ryds socken (Bogesundslandet), en mindre del av Värmdö socken (öar i nordvästra delen), samt södra delen av Österåkers socken (Resarö).

Till stadskommunen överfördes kringliggande öar från Värmdö landskommun 1913 (Rindö) och 1950 (Tynningö, Skarpö med flera öar). Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna för Vaxholm, men Östra Ryds landskommun med Bogesundslandet blev inkorporerat av Österåkers landskommun.

Vaxholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Vaxholms stad. År 1974 sammanlades kommunen (4 952 invånare) med Österåkers kommun (19 806 invånare). Vaxholm, som inte velat ge upp sin självständighet, fick namnge den nya kommunen men centralort blev Åkersberga i Österåkersdelen. Österåkers kommunkod också fortsatte gälla för den sammanslagna kommunen.[7] Representanter för Vaxholmsdelen fick dock gehör hos regeringen Fälldin. 1983 delades kommunen och Vaxholm blev åter centralort i sin egen del. Med omkring 5 000 invånare ansågs dock det område som tidigare utgjorde Vaxholms stad för litet. Lösningen blev att Bogesundslandet (196 invånare) från Östra Ryds församling och Resarö (903 invånare) från Österåkers församling fördes över till Vaxholms församling och den återbildade Vaxholms kommun, som då blev större än före sammanläggningen. Återstoden med drygt 25 000 invånare behöll kommunkoden och centralorten samt återtog namnet Österåkers kommun.[8]

Ögruppen Storholmarna i Stora Värtan, innefattande öarna Storholmen (med halvön Tallholmen), Tistelholmen, Äggholmen samt Bastuholmen överfördes 1 januari 2011 till Lidingö kommun.[9]

Kommunen ingick från bildandet till 2007 i Södra Roslags domsaga och kommunen ingår sedan 2007 i Attunda domsaga.[10]

Vaxholm kallar sig stad istället för kommun, i de fall det är möjligt.[11]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: Sköld kluven av rött och silver med en av en vågskura bildad samt av motsatta tinkturer samt i främre hälften framstäven av ett framkommande och på stammen seglande skepp av silver samt i bakre hälften ett på stammen stående rött fästningstorn.

Vaxholms kommunvapen bygger dels på ett sigill från 1500-talet (tornet), dels på ett tillägg från 1800-talet (skeppet). Det fastställdes av Kungl. Maj:t för Vaxholms stad 1944. 1974 lades kommunerna Vaxholm och Österåker samman under Vaxholms namn men med Österåkers kommuns vapen. Efter kommundelningen 1983 återregistrerades vapnet av kommunen hos PRV 1988.

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Vaxholms kommun 1970–2015[12]
ÅrFolkmängd
1970
  
4 786
1975
  
4 874
1980
  
4 851
1985
  
6 325
1990
  
6 779
1995
  
8 215
2000
  
9 286
2005
  
10 123
2010
  
10 965
2015
  
11 380
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

CivilståndRedigera

Den 31 december 2015 fördelades Vaxholms kommuns befolkning på följande sätt med avseende på civilstånd:[12]

Ålder Antal Andel
31 december 2015
Ogifta 5 561 48,87 %
Gifta 4 372 38,42 %
Skilda 1 019 8,95 %
Änkor/änklingar 428 3,76 %

KönsfördelningRedigera

Den 31 december 2015 fördelades Vaxholms kommuns befolkning på följande sätt med avseende på kön:[12]

  • Män: 5 638; 49,54 %.
  • Kvinnor: 5 742; 50,46 %.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2015 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 454, eller 12,78 % av befolkningen (hela befolkningen: 11 380 den 31 december 2015). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 1 044, eller 10,84 % av befolkningen (hela befolkningen: 9 631 den 31 december 2002).[13]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2015 utgjorde folkmängden i Vaxholms kommun 11 389 personer. Av dessa var 1 454 personer (10,28 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[14]

ÅldersfördelningRedigera

Åldersfördelningen i Vaxholms kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2015:[12]

Ålder Antal Andel
31 december 2015
0–14 år 2 442 21,46 %
15–24 år 1 266 11,12 %
25–54 år 4 232 37,19 %
55–64 år 1 255 11,03 %
65+ år 2 185 19,20 %

IndelningarRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett enda område: Vaxholms församling

Från 2016 indelas kommunen i huvudsakligen ett enda distrikt, Vaxholms distrikt.[15]

TätorterRedigera

Det finns sex tätorter i Vaxholms kommun.

ÖarRedigera

Till några av de större öarna hör Vaxön som utgör den mest tätbefolkade ön, Edholma, Kullö, Resarö, Hästholmen, Skarpö, Rindö, Ramsö, Tynningö, Skogsön, halvön Bogesundslandet och den mindre ön Vaxholmen.

KommunikationerRedigera

Från nordväst mot öster genomkorsas kommunen av länsväg 274.

PolitikRedigera

Mandatfördelning i Vaxholms kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPSDPKPWAXCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197015574
15574
3189,5
247
1973218211610
218211610
4992,1
3811
197631768510
31768510
4992,0
3514
197931676512
31676512
4990,1
3316
198221212311
2122311
3190,9
2110
198511112511
112511
3190,0
2110
19881102459
102459
3187,8
2011
199118144112
84412
3189,2
1912
199411115310
115310
3188,0
1813
199819223212
9223212
3183,97
1813
200221025210
21025210
3183,70
1714
200617123116
72316
3186,92
1912
20101724413
724413
3188,14
1813
201416353310
6353310
3188,60
1516
2018241284217
2428427
3190,74
1813
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7
  2. ^ läs online,
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  4. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2018 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2018, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  5. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online
  6. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  7. ^ SCB:Kommunändringar efter 1974
  8. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  9. ^ Lidingö stad, beslut 10 december 2009 Arkiverad 11 oktober 2011 hämtat från the Wayback Machine..
  10. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Södra Roslags tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  11. ^ SKL:Kommuner som återtagit benämningen stad
  12. ^ [a b c d] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2015”. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 29 december 2016. 
  13. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2015”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgTot/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 29 december 2016. 
  14. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2015” (XLS). Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 21 december 2016. https://web.archive.org/web/20161221162704/http://www.scb.se/contentassets/e30aa7aebbd246d99878d2a0aa8c81fd/be0101-fodelseland-och-ursprungsland.xlsx. Läst 29 december 2016. 
  15. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.

Externa länkarRedigera