Heby kommun

kommun i Uppsala län, Sverige

Heby kommun är en kommun i Uppsala län. Centralort är Heby.

Heby kommun
Kommun
Heby stationshus
SloganMitt i allt och En växande landsbygdskommun med trygghet, närhet och livskvalite[1]
Kommunens vapen.
Heby kommunvapen
LandSverige
LandskapUppland
LänUppsala län (–)
Västmanlands län (–)
CentralortHeby
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd14 343 ()[2]
Areal1 225,61 kvadratkilometer ()[3]
- därav land1 166,88 kvadratkilometer[3]
- därav vatten58,73 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet12,29 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°56′00″N 16°53′00″Ö / 59.933333333333°N 16.883333333333°Ö / 59.933333333333; 16.883333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsUppsala domkrets (–)
Västmanlands domkrets ()
Sala domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2049[4]
Anställda1 225 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0331 (–)
1917 (–)
GeoNames2707055
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

I nordöst återfinns den grunda sjön Tämnaren och i nordväst Färnebofjärden som genomflyts av Dalälven. Däremellan domineras landskapet av relativt flacka områden utom vid det sydöstra hörnet där terrängen är bruten. Över 70 procent av landskapet är bevuxen med skog och knappt fyra procent är bebyggt.

I början av 2020-talet arbetade omkring sju procent av den förvärvsarbetande befolkningen inom den agrara sektorn. Omkring 12 procent återfanns inom tillverkningsindustrin

Sedan kommunen bildades och fram till 2020 har befolkningsmängden legat relativt stabilt mellan &&&&&&&&&&013000.&&&&&013 000 och &&&&&&&&&&014000.&&&&&014 000 invånare. Befolkningsökningen mellan 2013 och 2020 förklaras främst genom ökad inflyttning från utlandet.

Sedan 2010 har kommunen haft växlande styren. Sedan 2018 styrs den av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna och Centerpartiet.

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Enåker, Harbo, Huddunge, Nora, Vittinge, Västerlövsta och Östervåla. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

I området inrättades 22 januari 1887 Heby municipalsamhälle som upplöstes vid utgången av 1952.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Västerlövsta (av de tidigare kommunerna Enåker, Huddunge och Västerlövsta) och Östervåla (av Harbo och Östervåla) medan landskommunerna Nora och Vittinge förblev oförändrade.

Heby kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Nora, Vittinge, Västerlövsta och Östervåla landskommuner.[6]

Fram till och med den 31 december 2006 låg kommunen i Västmanlands län, men överfördes från och med 1 januari 2007 till Uppsala län.[7] Detta genomfördes enligt riksdagsbeslut den 30 november 2005. I en rådgivande lokal folkomröstning 1998 hade 57,5 % röstat för ett länsbyte. Kommunkoden efter länsbytet är 0331. Den gamla var 1917.

Kommunen ingick från bildandet till 1 april 2001 i Sala domsaga, från 1 april 2001 till 1 januari 2007 i Västmanlands domsaga och ingår sen dess i Uppsala domsaga.[8]

Geografi redigera

Heby kommun tillhörde före den 1 januari 2007 Västmanlands län. Kommunen gränsar till Avesta kommun i Dalarnas län, Sala kommun i Västmanlands län, Sandvikens kommun och Gävle kommun, båda i Gävleborgs län samt Tierps kommun, Uppsala kommun och Enköpings kommun i Uppsala län.

Topografi och hydrografi redigera

 
Upplands högsta punkt, 117,56 m ö.h., belägen i Vittinge socken.

I nordöst återfinns den grunda sjön Tämnaren och i nordväst ett fjärdsystem som genomflyts av Dalälven. Däremellan domineras landskapet av relativt flacka områden utom vid det sydöstra hörnet där terrängen är bruten. Berggrunden domineras av nederoderade urbergsgraniter med mindre stråk av urkalksten vid EnåkerHuddunge samt vid Harbonäs. Sprickor i denna har vid Färnebofjärden lett till en flikig terräng. Berggrunden har även påverkat dalgångarnas utformning så som Örsundaåns dalgång, Vretaåns dalgång och Skattmansöådalen. Tillsammans med områden vid Östervåla och Harbo utgör dalgångarna kommunens större öppna områden i ett landskap som i övrigt är bevuxet med skog. Från Heby i söder genom Tärnsjö och norr mot Hedesundafjärden löper en tydligt framträdande rullstensås genom det i övrigt flacka landskapet. Översilningskärr runt sjöarna, främst kring Dalälven, har över tid hävdats genom slåtter.[9]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]

Heby kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (3,8 %)
  Skog (72,4 %)
  Öppen myrmark (1,7 %)
  Jordbruksmark (16,8 %)
  Övrig mark (5,3 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd redigera

År 2023 fanns 30 naturreservat i Heby kommun.[11] Bland dessa kan nämnas Bruskebo som omfattar ett område om 56 hektar. Områden utgörs av skogsmark med många omkullfallna träd och våtmarker. Detta har gett en miljö där många utrotningshotade arter trivs, däribland grön sköldmossa och platt spretmossa. I denna miljö trivs även den tretåiga hackspetten.[12] Ett annat exempel är Skattmansöådalen som omfattar 59 hektar, varav en del ligger inom Enköpings kommun. Länsstyrelsen i Uppsala län beskriver området som en "En lantlig idyll!". De skriver vidare att "Ådalen är ett småskaligt odlingslandskap med mindre åkrar och betade hagar med enstaka lummiga lövträd".[13]

Administrativ indelning redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i sju församlingar:

 
Distrikt (socknar) inom Heby kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i följande distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[14]

Tätorter redigera

Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2015 fanns det sex tätorter i Heby kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Heby &&&&&&&&&&&02724.&&&&&02 724
2 Östervåla &&&&&&&&&&&01696.&&&&&01 696
3 Morgongåva &&&&&&&&&&&01441.&&&&&01 441
4 Tärnsjö &&&&&&&&&&&01174.&&&&&01 174
5 Harbo &&&&&&&&&&&&0714.&&&&&0714
6 Vittinge &&&&&&&&&&&&0566.&&&&&0566

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik redigera

Styre redigera

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen i koalition med Miljöpartiet. Tillsammans samlade koalitionen 20 av 41 mandat i kommunfullmäktige. Även den påföljande mandatperioden styrdes kommunen av en minoritetskoalition efter att även Lokala partiet inkluderats i koalitionen som kallade sig "Tillväxtalliansen".[15] Efter valet 2018 meddelade Centerpartiet att man lämnar det lokala Allianssamarbetet för att istället bilda ett majoritetsstyre med Socialdemokraterna. Kommunstyrelsens ordförande Marie Wilén (c) uppgav att orsakerna dels var valresultatet och dels det "ekonomiska läge som kommunen befinner sig i". Hon uppgav vidare att det därför är "viktigt med ett stabilt styre med majoritet".[16] De två partierna fortsätter styra mandatperioden 2022–2026 genom ett valrekniskt samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet.[17]

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Presidium 2022–2026[18]
Ordförande S Olof Nilsson
Förste vice ordförande C Dick Pettersson
Andre vice ordförande SD Mattias Widén

Mandatfördelning i Heby kommun, valen 1970–2022 redigera

ValårVSMPSDNYDL-PCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19702181542
2181542
4187,1
38
19732171732
2171732
4189,2
356
197621716312
2171632
4189,6
347
197921815213
2181523
4189,1
3011
198221814214
2181424
4190,0
347
198521813314
2181334
4188,5
3110
1988218112323
21812323
4184,2
329
19912151212234
215212234
4183,9
3110
1994218211224
218211224
4184,9
2615
1998414149135
4144935
4180,23
2516
20024171910233
417910233
4977,18
2821
2006316148225
31648225
4177,55
2417
20102132248226
2132248226
4178,78
2318
20142142538124
214253824
4182,35
2219
20182121810224
212810224
4183,88
2417
20222111107145
21110745
4181,03
2417
  • Lokala partiet i Heby kommun (L-P) hette innan valet 2010 Länsbytarpartiet (L-BYT).
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelsen redigera

År 2024 är det planerat byte av presidium.[19]

Presidium 2022–2024[19]
Ordförande C Marie Wilén
Förste vice ordförande S Per Sverkersson
Andre vice ordförande M Bo Andersson

Lista över kommunstyrelsens ordförande redigera

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Övriga nämnder redigera

Mandatperioden 2022–2026 fanns nio nämnder i kommunen. Förutom de som presenteras nedan fanns även en IT-nämnd, Krisledningsnämnd och en Överförmyndarnämnd.[28]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Samhällsbyggnadsnämnden C Per Möller S Bernt-Erik Rutström
Kultur- och fritidsnämnden S Anders Pettersson C Per Erik Johansson
Bygg- och miljönämnden S Ann-Christin Persson KD Hans-Göran Björk
Vård- och omsorgsnämnden C Annika Krispinsson S Sol Sommarbro
Utbildningsnämnden S Rose-Marie Isaksson C Göran Hillbom
Valnämnden MP Carl-Åke Elmersjö M Anne-Charlotte Mattsson

Vänorter redigera

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

I början av 2020-talet arbetade omkring sju procent av den förvärvsarbetande befolkningen inom de agrara sektorn. Omkring 12 procent återfanns inom tillverkningsindustrin. Bland kommunens större arbetsgivare kan nämnas Zetterbergs Industri AB och Adlibris AB, vars lager är förlagt till Heby kommun.[9] Den största privata arbetsgivaren var dock Apotea med 925 anställda 2022. Den största arbetsgivaren var dock kommunen själv med &&&&&&&&&&&01375.&&&&&01 375 anställda samma år.[29]

Infrastruktur redigera

Transport redigera

Genom kommunen går Riksväg 56 söderut mot Norrköping (via Sala och Västerås) och norrut mot Gävle. Riksväg 72 löper genom kommunens södra del, västerut mot Sala och österut mot Uppsala. Från Heby söderut mot Fjärdhundra går Länsväg 254 och genom kommunens norra del, söderut mot Uppsala och norrut mot Bollnäs, går Länsväg 272.

Kommunen genomkorsas av Dalabanan och har två järnvägsstationer, i Heby och i Morgongåva. Båda stationerna trafikeras av Mälartåg mellan Uppsala och Västerås.

Kommunen har även bussförbindelser utanför kommunen, till Sala, Uppsala och Enköping. Bussarna trafikeras av UL.

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 14 343 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 165:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsmängden i Heby kommun gar under lång tid varit stabil. En viss tillväxt i befolkningen har kunnat skönjas alltsedan 2013. Detta kan härledas till att inflyttningen från utlandet ökat likväl som ökad inflyttning från andra kommuner inom Uppsala län.[9]

Befolkningsutvecklingen i Heby kommun 1970–2020[30]
ÅrFolkmängd
1970
  
13 320
1975
  
13 189
1980
  
13 378
1985
  
13 088
1990
  
13 595
1995
  
13 944
2000
  
13 653
2005
  
13 634
2010
  
13 382
2015
  
13 594
2020
  
14 101

Kultur redigera

Kulturarv redigera

 
Tegelbruksmuseet i Heby. Byggnaden är uppförd med lokaltillverkat tegel i början av 1900-talet.

Heby kommun har en lång tradition av tegeltillverkning vilket kan härledas till de geografiska förutsättningarna i form av lera och skog. Skogen användes för att elda i ugnarna och leran visade sig lämplig för taktegel. Under 1840-talet anlades ett par mindre bruk och dessutom slogs en tid tegel vid Molnebo järnbruk. Norra stambanan drogs förbi samhället 1873 vilket ledde till ökade transportmöjligheter och tegelnäringen fick ett snabbt uppsving. Dessutom ökade efterfrågan när allt fler städer under denna tid förbjöd trähus på grund av brandrisken. I början av 1880-talet började man således att mekanisera tegeltillverkningen.

I takt med att allt fler tegelbruk anlades –som mest fanns 12 bruk i det område som nu utgör Heby kommun – förvandlades Heby från ett jordbruksområde till ett industrisamhälle.

Tekniken för tegeltillverkning utvecklades men inte tegeltillverkningen i Heby varför konkurrensen gjorde att verksamheterna slogs ut och området förlorade sin dominerande ställning inom tegelbranschen.[31]

Kommunvapen redigera

Blasonering: Sköld kvadrerad: fält 1 och 4 tegelstensmöstrat i rött med fogar i silver, fält 2 i silver en öppnad röd hovtång med nitklinga på högra skänkelspetsen och nåddorn på den vänstra, fält 3 i silver två stolpvis ställda röda skäror, bladen korsande varandra två gånger.

Detta vapen registrerades hos PRV år 1980 för den 1971 tillkomna kommunen. Hovtången fanns tidigare i Östervåla landskommuns år 1956 fastställda vapen och de två skärorna i Nora landskommuns vapen (1951). De tegelmönstrade fälten anknyter till tegeltillverkning på orten.

Se även redigera

Referenser redigera

  1. ^ Kommunslogans på tillbakagång, Sveriges Television, läs online, läst: 11 november 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ ”Nu hör Heby kommun till Uppsala län - P4 Västmanland”. sverigesradio.se. 1 januari 2007. https://sverigesradio.se/artikel/1119979. Läst 16 maj 2021. 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sala tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ [a b c] ”Heby - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/heby. Läst 16 oktober 2023. 
  10. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  11. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/naturreservat.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a53d&sv.12.382c024b1800285d5863a53d.route=/&searchString=&counties=Uppsala&municipalities=Heby&reserveTypes=Naturreservat&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 3 november 2023. 
  12. ^ ”Bruskebo”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/naturreservat/bruskebo.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8a3&sv.12.382c024b1800285d5863a8a3.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 3 november 2023. 
  13. ^ ”Skattmansöådalen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/uppsala/besoksmal/naturreservat/skattmansoadalen.html?sv.target=12.382c024b1800285d5863a8a3&sv.12.382c024b1800285d5863a8a3.route=/&searchString=&counties=&municipalities=&reserveTypes=&natureTypes=&accessibility=&facilities=&sort=none. Läst 3 november 2023. 
  14. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  15. ^ ”Nytt styre i Heby”. SVT Nyheter. 25 november 2014. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/blandat-styre-i-heby. Läst 17 oktober 2023. 
  16. ^ Leijonhufvud, Erik (1 november 2018). ”C och S styr i majoritet i Heby”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/c-och-s-styr-i-heby. Läst 17 oktober 2023. 
  17. ^ Windolf, Erik (26 oktober 2022). ”Beskedet: C och S ska styra i Heby”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/beskedet-c-och-s-ska-styra-i-heby. Läst 17 oktober 2023. 
  18. ^ ”Hitta din politiker”. www.heby.se. https://www.heby.se/organisation-plats-och-politik/demokrati-dialog-och-inflytande/hitta-din-politiker. Läst 15 oktober 2023. 
  19. ^ [a b] ”Kommunstyrelsen”. www.heby.se. https://www.heby.se/organisation-plats-och-politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen. Läst 15 oktober 2023. 
  20. ^ läs online, gupea.ub.gu.se, läst: 15 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  21. ^ läs online, gupea.ub.gu.se, läst: 15 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  22. ^ läs online, gupea.ub.gu.se, läst: 15 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  23. ^ läs online, gupea.ub.gu.se, läst: 15 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  24. ^ läs online, gupea.ub.gu.se, läst: 15 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  25. ^ läs online, gupea.ub.gu.se, läst: 15 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  26. ^ läs online, unt.se, läst: 1 september 2023.[källa från Wikidata]
  27. ^ läs online, www.heby.se, läst: 1 september 2023.[källa från Wikidata]
  28. ^ ”Politiska nämnder och utskott”. www.heby.se. https://www.heby.se/organisation-plats-och-politik/kommunens-organisation/politiska-namnder-och-utskott. Läst 15 oktober 2023. 
  29. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 16 oktober 2023. 
  30. ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  31. ^ ”Tegel | Kulturarv Västmanland”. kulturarvvastmanland.se. https://kulturarvvastmanland.se/databas/artikel/industri-och-organisationshistoria/tegel. Läst 17 oktober 2023. 

Externa länkar redigera