Åsele kommun
Åsele kommun är en kommun i Västerbottens län i landskapet Lappland i Sverige.
Åsele kommun Kommun | |
Kommunhuset | |
Åsele kommunvapen | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Lappland |
Län | Västerbottens län |
Centralort | Åsele |
Inrättad | 1 januari 1971 |
Utbrutet | Dorotea kommun (1980) (Dorotea församling) |
Befolkning, areal | |
Folkmängd | 2 718 ()[1] |
Areal | 4 543,62 kvadratkilometer ()[2] |
- därav land | 4 223,45 kvadratkilometer[2] |
- därav vatten | 320,17 kvadratkilometer[2] |
Bef.täthet | 0,64 inv./km² (land) |
Läge | |
Kommunen i länet. | |
Koordinater | 64°09′N 17°21′Ö / 64.15°N 17.35°Ö |
Utsträckning | SCB:s kartsök |
Domkretstillhörighet | |
Domkrets | Lycksele domkrets |
Om förvaltningen | |
Org.nummer | 212000-2791[3] |
Anställda | 325 ()[4] |
Webbplats | Officiell webbplats |
Koder och länkar | |
Kommunkod | 2463 |
GeoNames | 2724956 |
Statistik | Kommunen i siffror (SCB) |
Redigera Wikidata |
Genom inlandskommunen flyter Gideälven och Ångermanälven. Nationalparken Björnlandet finns i sydöstra lappmarken. Skogsbruket är den traditionella basnäringen, men har mer och mer ersatts av metallindustrin och åkerinäringen. Turistnäringen är växande.
Befolkningensutvecklingen har sedan 1970-talet varit negativ. Styret i kommunen har genomgående varit rött, med undantag för åren 2014 till 2018, då lokala partier styrde.
Administrativ historik redigera
Kommunens område motsvarar socknarna Fredrika och Åsele. I dessa socknar bildades när kommunreformen 1862 genomfördes i Lappland 1874 landskommuner med motsvarande namn.
Åsele municipalsamhälle inrättades i Åsele landskommun 5 juli 1901 och upplöstes 1959 när Åsele köping bildades genom en ombildning av landskommunen.
Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[5]
Åsele kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom av en ombildning av Åsele köping. År 1974 införlivades Fredrika kommun och Dorotea kommun. År 1980 utbröts området som motsvarat Dorotea kommun och återbildades som egen kommun.[6]
Kommunen ingår sedan bildandet i Lycksele domsaga.[7]
Kommunen ingår sedan 2018 i Förvaltningsområdet för samiska[8], kommunnamnet på samiska är Sjeltien tjïelte [9].
Geografi redigera
Kommunen ligger i södra delen av Västerbottens län och gränsar till kommunerna Sollefteå och Örnsköldsvik i Västernorrlands län samt kommunerna Dorotea och Vilhelmina i väster, Lycksele i norr och Bjurholm i öster, samtliga i Västerbottens län. Centralort är Åsele med 1 706 invånare som är kommunens enda tätort där 60,2 % av kommunens invånare bodde 2015.
Hydrografi redigera
Från nordväst till nordöst flyter Gigån vidare in i grannkommunen i höjd med Fredrika. Strax norr om Fredrika ligger Lögdasjön som är ursprung till Lögdån. Ångermanälven rinner in i kommunen från väster och rinner vidare till centralorten innan den viker av söderut till Hällbymagasinet.[10]
Naturskydd redigera
Björnlandets nationalpark med en av Sveriges värdefullaste urskogar är belägen i Åseles lappmark. Parken bildades 1991 och har tallskog och sumpskog med hänglav. Då inlandsklimatet är kärvt är floran artfattig. Området används också för renskötsel.[11]
Förutom nationalparken finns också 57 naturreservat i kommunen.[12]
Administrativ indelning redigera
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Åsele-Fredrika församling.
Från 2016 indelas kommunen i två distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[13] – Fredrika och Åsele.
Tätorter redigera
I Åsele kommun fanns vid tätortsavgränsningen 2015 endast en tätort, Åsele, som hade 1 685 invånare den 31 december 2016.[14]
Styre och politik redigera
Styre redigera
Åsele kommun var socialdemokratiskt styrt, med stöd av Vänsterpartiet, fram till valet 2014. Dess socialdemokratiska kommunalråd var Peter Lindström. Efter valet 2014 tog de båda lokala partierna Åselepartiet och Opinion över.[15] Åsele var då den enda kommunen i Sverige som styrdes av enbart lokala partier. Sedan valet 2018 styr Socialdemokraterna kommunen med stöd av Åselepartiet.[16]
Kommunfullmäktige redigera
Presidium redigera
Presidium 2018–2022 | ||
---|---|---|
Ordförande | ÅSP | Anders Westman[17] |
Förste vice ordförande | C | Sylvia Samuelsson[17] |
Mandatfördelning i Åsele kommun, valen 1970–2018 redigera
Valår | V | S | O | ÅKL | ÅSP | SD | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1970 | 16 | 6 | 5 | 1 | 2 |
| 30 | 86,0 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1973 | 1 | 21 | 10 | 6 | 1 | 2 |
| 41 | 89,8 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1976 | 1 | 22 | 9 | 6 | 1 | 2 |
| 41 | 90,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1979 | 1 | 18 | 6 | 3 | 1 | 2 |
| 31 | 88,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1982 | 1 | 19 | 6 | 2 | 1 | 2 |
| 31 | 89,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1985 | 1 | 18 | 6 | 2 | 2 | 2 |
| 31 | 87,5 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1988 | 20 | 6 | 2 | 2 | 1 |
| 31 | 85,9 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1991 | 17 | 7 | 2 | 3 | 2 |
| 31 | 82,3 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1994 | 16 | 5 | 5 | 1 | 2 | 2 |
| 31 | 84,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1998 | 13 | 7 | 6 | 1 | 2 | 2 |
| 31 | 80,87 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2002 | 3 | 13 | 5 | 7 | 1 | 1 | 1 |
| 31 | 79,57 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2006 | 2 | 14 | 6 | 4 | 2 | 2 | 1 |
| 31 | 79,22 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2010 | 2 | 16 | 11 | 2 |
| 31 | 80,53 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2014 | 2 | 9 | 5 | 11 | 3 | 1 |
| 31 | 82,36 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2018 | 2 | 12 | 6 | 1 | 9 | 1 |
| 31 | 81,23 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2022 | 2 | 11 | 5 | 5 | 2 |
| 25 | 75,84 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Nämnder redigera
Kommunstyrelsen redigera
Totalt har kommunstyrelsen nio ledamöter, varav tre tillhör Socialdemokraterna, tre Centerpartiet, två Åselepartiet och en Liberalerna.[18]
Presidium 2018–2022 | ||
---|---|---|
Ordförande | S | Andreas From[18] |
Vice ordförande | C | Jim Danielsson[18] |
Övriga nämnder redigera
Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
---|---|---|---|---|
Miljö- och byggnadsnämnden | S | Erik Danielsson | C | Eva Strömberg |
Valnämnden | ÅSP | Ulla Sundberg | C | Sylvia Schöne |
Partiernas starkaste valdistrikt i kommunvalet 2018 redigera
Parti | Valdistrikt | Kommun | |
---|---|---|---|
Starkaste | Andel | Andel | |
S | Åsele C | 41,97 % | 37,63 % |
C | Åsele omland | 35,25 % | 28,48 % |
ÅSP | Åsele omland | 17,69 % | 16,86 % |
V | Åsele C | 8,71 % | 6,83 % |
L | Åsele C | 3,25 % | 3,31 % |
SD | Åsele omland | 2,55 % | 2,42 % |
KD | Åsele omland | 2,14 % | 1,93 % |
M | Åsele C och Åsele omland | 1,47 % | 1,43 % |
MP | Åsele C | 0,42 % | 0,28 % |
FI | Åsele omland | 0,27 % | 0,17 % |
Data hämtat från Valmyndigheten. |
Exklusive uppsamlingsdistrikt
Ekonomi och infrastruktur redigera
Näringsliv redigera
Basen för näringslivet har traditionellt varit skogsbruket. Men sysselsättningsmässigt har skogsbrukets betydelse blivit allt mindre viktigt då metallindustrin och åkerinäringen vuxit till exempel är plåtbearbetningsföretaget ÅMV Production AB är ett av de större företaget i kommunen. Dessutom växer turistnäringen i och blir allt viktigare i kommunen.[10]
Infrastruktur redigera
Transporter redigera
Riksväg 90 följer Ångermanälven från söder genom kommunen, dessutom går även E45 och 92 genom området.[10] Samebyar har vinterbetesmarker i Åsele kommun vilket innebär att renar vistas på och kring vägarna.[19]
Utbildning redigera
Åsele Centralskola och Fredrika skola är kommunens två grundskolor.[20] Gymnasieskola saknas i kommunen, men för studier i Vilhelmina och Lycksele kommuner är det möjligt att dagspendla.[21]
Sjukvård redigera
I kommunen finns en sjukstuga, denna har samarbete med hälsocentralen i Dorotea kommun. Det är 10 mil till närmaste sjukhus, Lycksele sjukhus.[22] Men sjukstugan har öppenvård och dygnetruntverksamhet med fyra akutvårdsplatser.[23]
Befolkning redigera
Demografi redigera
Statistik redigera
Mellan 1970 och 2015 minskade befolkningen i Åsele kommun med 46,5 % jämfört med hela Sveriges befolkning som under samma period ökade med 18,0 %.[24] Kommunen hade den 31 december 2017 en befolkningstäthet på 0,7 invånare per km², medan den i riket var 24,8 inv/km². Medelåldern i kommunen år 2016 var 47,6 år (varav 46,3 år för män och 49,0 år för kvinnor) vilket ligger över rikets genomsnitt på 41,2 år (varav 40,3 år för män och 42,2 år för kvinnor).[25]
Andelen med utländsk bakgrund var 31 december 2016 14,0 % av befolkningen, vilket är under riksgenomsnittet på 22 %. Åsele är kommunen med lägst fruktsamhet i Sverige, 0,99 för kvinnor och 0,74 för män år 2010 vilket är 50 respektive 59 procent lägre än riksgenomsnittet.[26] Kommunen har landets tjockaste invånare och 24 procent är drabbade av fetma.[27]
Befolkningsutveckling redigera
Befolkningsutvecklingen i Åsele kommun 1970–2020[24] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | |||
1970 | 5 297 | |||
1975 | 4 895 | |||
1980 | 4 719 | |||
1985 | 4 342 | |||
1990 | 4 114 | |||
1995 | 4 012 | |||
2000 | 3 624 | |||
2005 | 3 322 | |||
2010 | 3 039 | |||
2015 | 2 832 | |||
2020 | 2 805 | |||
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. Befolkningssiffran för Dorotea kommuns område, som ingick i Åsele kommun mellan 1974 och 1979, ingår inte i den här tabellen. |
Åldersfördelning redigera
Åldersfördelningen i Åsele kommun enligt siffror från Statistiska centralbyrån avseende förhållandena den 31 december 2017:[24]
Ålder 31 december 2017 | Antal | Andel | Varav män | Kvinnor |
---|---|---|---|---|
0–14 år | 385 | 13,71 % | 202 | 183 |
15–24 år | 326 | 11,61 % | 183 | 143 |
25–54 år | 832 | 29,62 % | 431 | 401 |
55–64 år | 398 | 14,17 % | 204 | 194 |
65+ år | 868 | 30,90 % | 437 | 431 |
Könsfördelning redigera
Den 31 december 2017 hade Åsele kommun en könsfördelning på 1,08 män per kvinna. Fördelat på ålder såg könsfördelningen ut på följande sätt:[24]
- 0–14 år: 1,10 män per kvinna
- 15–24 år: 1,28 män per kvinna
- 25–54 år: 1,07 män per kvinna
- 55–64 år: 1,05 män per kvinna
- 65 år och äldre: 1,01 män per kvinna
Utländsk och svensk bakgrund redigera
Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 403, eller 14,02 % av befolkningen (hela befolkningen: 2 875 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 117, eller 3,34 % av befolkningen (hela befolkningen: 3 499 den 31 december 2002).[28]
Bakgrund den 31 december 2016 | Antal | Andel | Varav män | Kvinnor |
---|---|---|---|---|
Utrikes födda | 376 | 13,08 % | 199 | 177 |
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar | 27 | 0,94 % | 15 | 12 |
Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder | 83 | 2,89 % | 41 | 42 |
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar | 2 389 | 83,10 % | 1 247 | 1 142 |
Utländska medborgare redigera
Den 31 december 2016 hade 297 invånare (10,33 %), varav 168 män och 129 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[29]
Invånare efter födelseland redigera
Denna tabell redovisar födelseland för Åsele kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[30]
Födelseland 31 december 2017[30] | ||||
---|---|---|---|---|
Nr | Land/världsdel | Antal | Andel | Andel i hela riket |
1 | Sverige | 2 473 | 86,02 % | 81,45 % |
2 | Europeiska unionen: Övriga länder | 96 | 3,34 % | 2,15 % |
3 | Afghanistan | 38 | 1,32 % | 0,43 % |
4 | Tyskland | 34 | 1,18 % | 0,50 % |
5 | Thailand | 22 | 0,77 % | 0,41 % |
6 | Asien: Övriga länder | 21 | 0,73 % | 2,22 % |
Eritrea | 21 | 0,73 % | 0,39 % | |
8 | Finland | 20 | 0,70 % | 1,49 % |
Syrien | 20 | 0,70 % | 1,70 % | |
10 | Polen | 16 | 0,56 % | 0,90 % |
11 | Europa utom EU: Övriga länder | 11 | 0,38 % | 0,77 % |
12 | Afrika: Övriga länder | 8 | 0,28 % | 1,01 % |
13 | Turkiet | 7 |
align=right | 0,24 % || align=right | 0,48 % | |
14 | Danmark | 6 | 0,21 % | 0,40 % |
15 | Nordamerika | 5 | 0,17 % | 0,38 % |
Sydamerika | 5 | 0,17 % | 0,70 % | |
17 | Norge | 3 | 0,10 % | 0,42 % |
18 | Iran | 2 | 0,07 % | 0,73 % |
19 | Okänt födelseland | 1 | 0,03 % | 0,01 % |
20 | Bosnien och Hercegovina | 0 | 0,00 % | 0,58 % |
Irak | 0 | 0,00 % | 1,39 % | |
Island | 0 | 0,00 % | 0,06 % | |
/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien |
0 | 0,00 % | 0,65 % | |
Oceanien | 0 | 0,00 % | 0,06 % | |
Somalia | 0 | 0,00 % | 0,66 % | |
Sovjetunionen | 0 | 0,00 % | 0,06 % |
Kultur redigera
Kulturarv redigera
Vid Torvsjön finns Torvsjö kvarnar, en av de vattendrivna anläggningar i norra Europas som fortfarande fungerar. Anläggningen som bland annat består av skvaltkvarnar, tröskverk och ett elverk förklarades som byggnadsminne 1972.[31] Utanför Fredrika finns en annan kvarn, Baksjölidens kvarnanläggning. Vid kvarnen, som är från 1860-talet, finns fornlämningar i form av fångstgropar.[32]
Kommunsymboler redigera
Kommunvapen redigera
Blasonering: I rött fält ett framåtvänt renhuvud och mellan dess horn blomman av en näckros (Nuphar Luteum), allt av guld.[33]
Diskussion om ett kommunvapen kom igång i början av 1950-talet. Man kom fram till att en ren skulle passa. Näckrosen kom till som ett särskiljande element från andra, likartade vapen. Det fastställdes 1955. Efter sammanläggningen 1974 kom vapnet ur bruk och man diskuterade ett nytt, gemensamt vapen. Efter delningen 1980 återtogs vapnet.
Se även redigera
Källor redigera
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, SCB, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Om Lycksele tingsrätt (NAD)
- ^ ”SFS 2017:1292 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och nationella minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2017/1200-1299/d_3138194-sfs-2017_1292-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023.
- ^ Enligt kommunens webbplats
- ^ [a b c] ”Åsele - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A5sele. Läst 5 juni 2022.
- ^ ”Om parken - Björnlandets nationalpark - Sveriges nationalparker | Björnlandets nationalpark | Välj nationalpark” (på svenska). Sveriges nationalparker. http://www.nationalpark.se/park/bjornlandets-nationalpark/nationalparksfakta/. Läst 5 juni 2022.
- ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/sok.html. Läst 5 juni 2022.
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 16 mars 2018.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 december 2014. https://web.archive.org/web/20141208232954/http://www.vk.se/1318454/den-nya-ledningen-i-asele-star-infor-manga-provningar. Läst 8 december 2014.
- ^ ”S och ÅP ska styra Åsele tillsammans”. SVT. 23 november 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/s-och-ap-ska-styra-asele-tillsammans. Läst 28 juni 2021.
- ^ [a b] ”Ledamöter i kommunfullmäktige”. Åsele kommun. https://www.asele.se/kommun-och-politik/politisk-organisation/kommunfullmaktige/ledamoter-i-kommunfullmaktige/. Läst 28 juni 2021.
- ^ [a b c] ”Ledamöter i kommunstyrelsen”. Åsele kommun. https://www.asele.se/kommun-och-politik/politisk-organisation/kommunstyrelsen/ledamoter-i-kommunstyrelsen/. Läst 28 juni 2021.
- ^ ”Varning för renar på vägarna” (på svenska). Åsele kommun. https://www.asele.se/nyheter/varning-for-renar-pa-vagarna/. Läst 5 juni 2022.
- ^ ”Grundskola” (på svenska). Åsele kommun. https://www.asele.se/utbildning-och-barnomsorg/grundskola/. Läst 5 juni 2022.
- ^ ”Gymnasieskola” (på svenska). Åsele kommun. https://www.asele.se/utbildning-och-barnomsorg/gymnasieskola/. Läst 5 juni 2022.
- ^ ”Sjukstugor och hälsocentraler i södra Lappland”. Region Västerbotten. 28 oktober 2021. https://www.regionvasterbotten.se/vara-arbetsplatser/primarvard/sodra-lappland. Läst 5 juni 2022.
- ^ ”Åsele sjukstuga hälsocentral - 1177 Vårdguiden”. 1177. https://www.1177.se/hitta-vard/kontaktkort/Asele-sjukstuga-halsocentral/. Läst 5 juni 2022.
- ^ [a b c d] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2017”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 16 mars 2018.
- ^ ”Kommuner i siffror - Åsele kommun / Sverige”. Kommuner i siffror. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=2463®ion2=00. Läst 16 mars 2018.
- ^ ”Summerad fruktsamhet efter region och kön”. Statistiska centralbyrån. 29 april 2011. Arkiverad från originalet den 9 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120309133742/http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/Produkt.asp?produktid=BE0701&publtid=2011-04-29&lang=1. Läst 1 maj 2011.
- ^ ”Här är vi fetast i Sverige”. Västerbottens-Kuriren. 2 november 2012. Arkiverad från originalet den 12 april 2015. https://web.archive.org/web/20150412211217/http://www.vk.se/723848/har-ar-vi-fetast-i-sverige. Läst 12 april 2015.
- ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 16 mars 2018.
- ^ ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 16 mars 2018.
- ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/. Läst 16 mars 2018.
- ^ ”Torvsjö Kvarnar” (på svenska). Åsele kommun. https://www.asele.se/fritid-turism-och-kultur/kultur/torvsjo-kvarnar/. Läst 5 juni 2022.
- ^ ”Baksjölidens kvarnanläggning” (på svenska). Åsele kommun. https://www.asele.se/fritid-turism-och-kultur/kultur/baksjolidens-kvarnanlaggning/. Läst 5 juni 2022.
- ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 23 augusti 2009.
Externa länkar redigera
- Wikimedia Commons har media som rör Åsele kommun.