Åsele kommun

kommun i Västerbottens län, Sverige

Åsele kommun är en kommun i Västerbottens län i landskapet Lappland i Sverige.

Åsele kommun
Kommun
Kommunhuset
Kommunens vapen.
Åsele kommunvapen
LandSverige
LandskapLappland
LänVästerbottens län
CentralortÅsele
Inrättad1 januari 1971
UtbrutetDorotea kommun (1980)
(Dorotea församling)
Befolkning, areal
Folkmängd2 691 ()[1]
Areal4 543,62 kvadratkilometer ()[2]
- därav land4 223,45 kvadratkilometer[2]
- därav vatten320,17 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet0,64 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater64°09′N 17°21′Ö / 64.15°N 17.35°Ö / 64.15; 17.35
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsLycksele domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2791[3]
Anställda325 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2463
GeoNames2724956
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Genom inlandskommunen flyter Gideälven och Ångermanälven. Nationalparken Björnlandet finns i sydöstra lappmarken. Skogsbruket är den traditionella basnäringen, men har mer och mer ersatts av metallindustrin och åkerinäringen. Turistnäringen är växande.

Befolkningsutvecklingen har sedan 1970-talet varit negativ. Styret i kommunen har genomgående varit rött, med undantag för åren 2014 till 2018, då lokala partier styrde.

Administrativ historik

redigera

Kommunens område motsvarar socknarna Fredrika och Åsele. I dessa socknar bildades när kommunreformen 1862 genomfördes i Lappland 1874 landskommuner med motsvarande namn.

Åsele municipalsamhälle inrättades i Åsele landskommun 5 juli 1901 och upplöstes 1959 när Åsele köping bildades genom en ombildning av landskommunen.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[5]

Åsele kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom av en ombildning av Åsele köping. År 1974 införlivades Fredrika kommun och Dorotea kommun. År 1980 utbröts området som motsvarat Dorotea kommun och återbildades som egen kommun.[6]

Kommunen ingår sedan bildandet i Lycksele domsaga.[7]

Kommunen ingår sedan 2018 i Förvaltningsområdet för samiska[8], kommunnamnet på samiska är Sjeltien tjïelte [9].

Geografi

redigera

Kommunen ligger i södra delen av Västerbottens län och gränsar till kommunerna Sollefteå och Örnsköldsvik i Västernorrlands län samt kommunerna Dorotea och Vilhelmina i väster, Lycksele i norr och Bjurholm i öster, samtliga i Västerbottens län. Centralort är Åsele med 1 706 invånare som är kommunens enda tätort där 60,2 % av kommunens invånare bodde 2015.

Topografi och hydrografi

redigera

Landskapet präglas av ett kraftigt kuperat platåområde med höjder täckta av barrskog och omväxlande moränmarker som bjuder på myrar och sjöar. Den underliggande berggrunden består huvudsakligen av granit med inslag av ådergnejs. Stöttingfjället i norr är känt för sina stora myrområden och urskogar.

Mellan de kuperade höjderna sträcker sig huvudsakligen nordvästliga dalstråk, genom vilka Lögdån (Lögdeälven), Gigån (Gideälven) och Ångermanälven slingrar sig fram. I vissa dalstråk återfinns omfattande isälvsavlagringar, ofta täckta av högväxande tallskog. I det mångfacetterade myrområdet vid Yxsjö norr om Åsele finns en variation av kärr, blandmyr och sumpskog.

Den odlade marken är begränsad och återfinns främst kring Ångermanälven där jordarna är finsandiga.[10]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]

Åsele kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (1,1 %)
  Skog (82,6 %)
  Öppen myrmark (11,8 %)
  Jordbruksmark (0,1 %)
  Övrig mark (4,3 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

redigera

Björnlandets nationalpark med en av Sveriges värdefullaste urskogar är belägen i Åseles lappmark. Parken bildades 1991 och har tallskog och sumpskog med hänglav. Då inlandsklimatet är kärvt är floran artfattig. Området används också för renskötsel.[12]

 
Björnlandets nationalpark.

Förutom nationalparken finns också 57 naturreservat i kommunen.[13]

Administrativ indelning

redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Åsele-Fredrika församling.

 
Distrikt (socknar) inom Åsele kommun.

Från 2016 indelas kommunen i två distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna[14]Fredrika och Åsele.

Tätorter

redigera

I Åsele kommun fanns vid tätortsavgränsningen 2015 endast en tätort, Åsele, som hade &&&&&&&&&&&01685.&&&&&01 685 invånare den 31 december 2016.[15]

Styre och politik

redigera

Åsele kommun var socialdemokratiskt styrt, med stöd av Vänsterpartiet, fram till valet 2014. Dess socialdemokratiska kommunalråd var Peter Lindström. Efter valet 2014 tog de båda lokala partierna Åselepartiet och Opinion över.[16] Åsele var då den enda kommunen i Sverige som styrdes av enbart lokala partier. Sedan valet 2018 styr Socialdemokraterna kommunen med stöd av Åselepartiet.[17]

Kommunfullmäktige

redigera

Presidium

redigera
Presidium 2018–2022
Ordförande ÅSP Anders Westman[18]
Förste vice ordförande C Sylvia Samuelsson[18]

Mandatfördelning 1970–2022

redigera
ValårVSOÅKLÅSPSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970166512
16652
3086,0
255
197312110612
211062
4189,8
329
19761229612
22962
4190,6
3110
19791186312
18632
3188,4
2110
19821196212
19622
3189,0
1813
19851186222
186222
3187,5
229
1988206221
20622
3185,9
2011
1991177232
177232
3182,3
229
19941655122
165522
3184,6
1813
19981376122
137622
3180,87
1714
200231357111
31357
3179,57
2011
200621464221
2146422
3179,22
1912
2010216112
216112
3180,53
1912
20142951131
295113
3182,36
2011
20182126191
21269
3181,23
1614
2022211552
211552
2575,84
1312
  • Vid valet 2018 blev SD:s mandat obesatt.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

redigera

Kommunstyrelse

redigera

Totalt har kommunstyrelsen nio ledamöter, varav tre tillhör Socialdemokraterna, tre Centerpartiet, två Åselepartiet och en Liberalerna.[19]

Presidium 2018–2022
Ordförande S Andreas From[19]
Vice ordförande C Jim Danielsson[19]

Övriga nämnder

redigera
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Miljö- och byggnadsnämnden S Erik Danielsson C Eva Strömberg
Valnämnden ÅSP Ulla Sundberg C Sylvia Schöne

Valresultat 2018

redigera
PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Åsele C 41,97  % 37,63  %
C Åsele omland 35,25  % 28,48  %
ÅSP Åsele omland 17,69  % 16,86  %
V Åsele C 8,71  % 6,83  %
L Åsele C 3,25  % 3,31  %
SD Åsele omland 2,55  % 2,42  %
KD Åsele omland 2,14  % 1,93  %
M Åsele C och Åsele omland 1,47  % 1,43  %
MP Åsele C 0,42  % 0,28  %
FI Åsele omland 0,27  % 0,17  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Ekonomi och infrastruktur

redigera

Näringsliv

redigera

Basen för näringslivet har traditionellt varit skogsbruket. Men sysselsättningsmässigt har skogsbrukets betydelse blivit allt mindre viktigt då metallindustrin och åkerinäringen vuxit till exempel är plåtbearbetningsföretaget ÅMV Production AB är ett av de större företaget i kommunen. Dessutom växer turistnäringen i och blir allt viktigare i kommunen.[20]

Infrastruktur

redigera

Transporter

redigera

Riksväg 90 följer Ångermanälven från söder genom kommunen, dessutom går även E45 och 92 genom området.[20] Samebyar har vinterbetesmarker i Åsele kommun vilket innebär att renar vistas på och kring vägarna.[21]

Utbildning

redigera

Åsele Centralskola och Fredrika skola är kommunens två grundskolor.[22] Gymnasieskola saknas i kommunen, men för studier i Vilhelmina och Lycksele kommuner är det möjligt att dagspendla.[23]

Sjukvård

redigera

I kommunen finns en sjukstuga, denna har samarbete med hälsocentralen i Dorotea kommun. Det är 10 mil till närmaste sjukhus, Lycksele sjukhus.[24] Men sjukstugan har öppenvård och dygnetruntverksamhet med fyra akutvårdsplatser.[25]

Befolkning

redigera

Demografi

redigera

Statistik

redigera
Demografi
Åsele kommun
Könsfördelning
Män52,4 % (2022)
Kvinnor47,6 % (2022)
Medelålder
Män47,3 år (2022)
Kvinnor48 år (2022)
Hushåll
Ensamstående53,3 % (2022)
Sammanboende42,8 % (2022)
Övriga hushåll4,0 % (2022)
Födelseland
Sverige87,5 % (2022)
Utanför Sverige12,5 % (2022)
Källa:[1]

Befolkningsutveckling

redigera

Kommunen har 2 691 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 286:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Mellan 1970 och 2015 minskade befolkningen i Åsele kommun med 46,5 % jämfört med hela Sveriges befolkning som under samma period ökade med 18,0 %.[26]

Befolkningsutvecklingen i Åsele kommun 1970–2020[26]
ÅrFolkmängd
1970
  
5 297
1975
  
4 895
1980
  
4 719
1985
  
4 342
1990
  
4 114
1995
  
4 012
2000
  
3 624
2005
  
3 322
2010
  
3 039
2015
  
2 832
2020
  
2 805
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.
Befolkningssiffran för Dorotea kommuns område, som ingick i Åsele kommun mellan 1974 och 1979, ingår inte i den här tabellen.

Befolkningstäthet

redigera

Kommunen hade den 31 december 2017 en befolkningstäthet på 0,7 invånare per km², medan den i riket var 24,8 inv/km². Medelåldern i kommunen år 2016 var 47,6 år (varav 46,3 år för män och 49,0 år för kvinnor) vilket ligger över rikets genomsnitt på 41,2 år (varav 40,3 år för män och 42,2 år för kvinnor).[27]

Utländsk bakgrund

redigera

Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 403, eller 14,02 % av befolkningen (hela befolkningen: 2 875 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 117, eller 3,34 % av befolkningen (hela befolkningen: 3 499 den 31 december 2002).[28]

Bakgrund den 31 december 2016 Antal Andel Varav män Kvinnor
Utrikes födda 376 13,08 % 199 177
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 27 0,94 % 15 12
Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder 83 2,89 % 41 42
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar &&&&&&&&&&&02389.&&&&&02 389 83,10 % &&&&&&&&&&&01247.&&&&&01 247 &&&&&&&&&&&01142.&&&&&01 142

Utländska medborgare

redigera

Den 31 december 2016 hade 297 invånare (10,33 %), varav 168 män och 129 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[29]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

redigera

Denna tabell redovisar födelseland för Åsele kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[30]

Kommunen hade 2015 landets tjockaste invånare och 24 procent var drabbade av fetma.[31]

Kulturarv

redigera

Vid Torvsjön finns Torvsjö kvarnar, en av de vattendrivna anläggningar i norra Europas som fortfarande fungerar. Anläggningen som bland annat består av skvaltkvarnar, tröskverk och ett elverk förklarades som byggnadsminne 1972.[32] Utanför Fredrika finns en annan kvarn, Baksjölidens kvarnanläggning. Vid kvarnen, som är från 1860-talet, finns fornlämningar i form av fångstgropar.[33]

Kommunvapen

redigera

Blasonering: I rött fält ett framåtvänt renhuvud och mellan dess horn blomman av en näckros (Nuphar Luteum), allt av guld.[34]

Diskussion om ett kommunvapen kom igång i början av 1950-talet. Man kom fram till att en ren skulle passa. Näckrosen kom till som ett särskiljande element från andra, likartade vapen. Det fastställdes 1955. Efter sammanläggningen 1974 kom vapnet ur bruk och man diskuterade ett nytt, gemensamt vapen. Efter delningen 1980 återtogs vapnet.

Se även

redigera

Källor

redigera
  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Om Lycksele tingsrätt (NAD)
  8. ^ ”SFS 2017:1292 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och nationella minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2017/1200-1299/d_3138194-sfs-2017_1292-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 april 2023. 
  9. ^ Enligt kommunens webbplats
  10. ^ ”Åsele - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A5sele. Läst 5 maj 2024. 
  11. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  12. ^ ”Om parken - Björnlandets nationalpark - Sveriges nationalparker | Björnlandets nationalpark | Välj nationalpark” (på svenska). Sveriges nationalparker. http://www.nationalpark.se/park/bjornlandets-nationalpark/nationalparksfakta/. Läst 5 juni 2022. 
  13. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/sok.html. Läst 5 juni 2022. 
  14. ^
  15. ^ ”Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 16 mars 2018. 
  16. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 december 2014. https://web.archive.org/web/20141208232954/http://www.vk.se/1318454/den-nya-ledningen-i-asele-star-infor-manga-provningar. Läst 8 december 2014. 
  17. ^ ”S och ÅP ska styra Åsele tillsammans”. SVT. 23 november 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/s-och-ap-ska-styra-asele-tillsammans. Läst 28 juni 2021. 
  18. ^ [a b] ”Ledamöter i kommunfullmäktige”. Åsele kommun. https://www.asele.se/kommun-och-politik/politisk-organisation/kommunfullmaktige/ledamoter-i-kommunfullmaktige/. Läst 28 juni 2021. 
  19. ^ [a b c] ”Ledamöter i kommunstyrelsen”. Åsele kommun. https://www.asele.se/kommun-och-politik/politisk-organisation/kommunstyrelsen/ledamoter-i-kommunstyrelsen/. Läst 28 juni 2021. 
  20. ^ [a b] ”Åsele - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A5sele. Läst 5 juni 2022. 
  21. ^ ”Varning för renar på vägarna” (på svenska). Åsele kommun. https://www.asele.se/nyheter/varning-for-renar-pa-vagarna/. Läst 5 juni 2022. 
  22. ^ ”Grundskola” (på svenska). Åsele kommun. https://www.asele.se/utbildning-och-barnomsorg/grundskola/. Läst 5 juni 2022. 
  23. ^ ”Gymnasieskola” (på svenska). Åsele kommun. https://www.asele.se/utbildning-och-barnomsorg/gymnasieskola/. Läst 5 juni 2022. 
  24. ^ ”Sjukstugor och hälsocentraler i södra Lappland”. Region Västerbotten. 28 oktober 2021. https://www.regionvasterbotten.se/vara-arbetsplatser/primarvard/sodra-lappland. Läst 5 juni 2022. 
  25. ^ ”Åsele sjukstuga hälsocentral - 1177 Vårdguiden”. 1177. https://www.1177.se/hitta-vard/kontaktkort/Asele-sjukstuga-halsocentral/. Läst 5 juni 2022. 
  26. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2017”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 16 mars 2018. 
  27. ^ ”Kommuner i siffror - Åsele kommun / Sverige”. Kommuner i siffror. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=2463&region2=00. Läst 16 mars 2018. 
  28. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 16 mars 2018. 
  29. ^ ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 16 mars 2018. 
  30. ^ [a b] ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2017” (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/. Läst 16 mars 2018. 
  31. ^ ”Här är vi fetast i Sverige”. Västerbottens-Kuriren. 2 november 2012. Arkiverad från originalet den 12 april 2015. https://web.archive.org/web/20150412211217/http://www.vk.se/723848/har-ar-vi-fetast-i-sverige. Läst 12 april 2015. 
  32. ^ ”Torvsjö Kvarnar” (på svenska). Åsele kommun. https://www.asele.se/fritid-turism-och-kultur/kultur/torvsjo-kvarnar/. Läst 5 juni 2022. 
  33. ^ ”Baksjölidens kvarnanläggning” (på svenska). Åsele kommun. https://www.asele.se/fritid-turism-och-kultur/kultur/baksjolidens-kvarnanlaggning/. Läst 5 juni 2022. 
  34. ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 23 augusti 2009. 

Externa länkar

redigera