Axel Kumlien
- Ej att förväxla med arkitekten Axel Emanuel Kumlien (1882–1971).
Axel Frithiof Kumlien [-liːn], född 10 april 1833 i Härlunda socken, Västergötland, död 21 juli 1913 i Stockholm,[6] var en svensk arkitekt.
| Axel Kumlien | |
 | |
| Född | 10 april 1833[1][2] Härlunda socken[3][4][2] |
|---|---|
| Död | 21 juli 1913[1][2] (80 år) Dalarö församling[3][2], Sverige |
| Begravd | Norra begravningsplatsen[5] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Arkitekt[1] |
| Befattning | |
| Hovintendent (1887–)[4][2] | |
| Noterbara verk | Grand Hôtel[2] |
| Barn | Akke Kumlien (f. 1884) |
| Släktingar | Hjalmar Kumlien (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Kumlien studerade vid Högre allmänna läroverket i Skara 1844–1845, vid Chalmerska slöjdskolan i Göteborg 1854–1857 och vid Tekniska byggnadsskolan i Holzmünden i Braunschweig 1858–1860.
Som arkitekt för Medicinalstyrelsen mellan åren 1874 och 1909 ritade han många sjukhus runtom i landet, bland annat Serafimerlasarettet, Ersta sjukhus och Sophiahemmet i Stockholm, Sahlgrenska i Göteborg, de akademiska sjukhusen i Lund och Uppsala, samt två av de tre så kallade jubileumssanatorierna.
Axel Kumlien var även medarbetare till arkitekt Adolf W. Edelsvärd vid Statens Järnvägars arkitektkontor mellan åren 1860 och 1872. Han utformade dessutom flera hotellbyggnader, skolor, fängelser, stationsbyggnader och fabriker och var mycket produktiv. Hans stil var ofta inspirerad av fransk renässans. Han ritade bland annat Grand Hôtel (1874) och Jernkontoret (1875) i Stockholm.
Axel Kumlien var far till Akke Kumlien och äldre bror till arkitekten Hjalmar Kumlien (1837–1897), som han ofta samarbetade med under namnet Axel & Hjalmar Kumlien, bland annat när det gällde S:t Paulskyrkan på Södermalm i Stockholm.
Verk i urval redigera
- AB Atlas verkstäder, Stockholm, tillsammans med sin medhjälpare Erik Alfred Hedin
- Musikpaviljongen i Klockarängen, Åtvidaberg, 1869
- Brukshotellet, idag kulturhus, Åtvidaberg, 1869
- Grand Hôtel, Stockholm
- Täcka udden, Stockholm
- Piteå hospital och asyl, Piteå
- Malmö Latinskola, Malmö
- Strömbadet, Stockholm, 1882
- Kumlienska huset, ombyggnad, 1882
- Gamla Jernkontoret, Kungsträdgårdsgatan, Stockholm
- Sophiahemmet, Valhallavägen, Stockholm 1887
- Hotell Billingen, Skövde, 1888, i samarbete med bland andra Lars Kellman
- Rådan, Sollentuna
- Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt, Stockholm
- Rettigska huset, Stockholm
- Serafimerlasarettet, Stockholm
- Administrationsbyggnaden på Ulleråkers sjukhus i Uppsala, nu lokal för Medicinhistoriska museet, Uppsala
- Ersta sjukhus, Stockholm, 1907
- Stora Torp, Göteborg
- Akademiska sjukhuset, Uppsala
- Örebro länslasarett, invigt 1892
- Gamla lasarettet i Umeå, paviljong 1898
- Mariebergs sjukhus, Kristinehamn
- Tingshuset, Kristinehamn
- Stadshotellet, Kristinehamn
- Jubileumssanatorierna
- Hålahults sanatorium, Ervalla 1900
- Hässleby sanatorium, Mariannelund 1901
- Österåsens sanatorium, Sollefteå 1901
- Umeå Lasarett, första etappen 1907
- Sankta Gertruds sjukhus, Västervik, invigt 1912
- Säters sjukhus, Säter, invigt 1912
- Officerspaviljongen, Marma Läger, Älvkarleby 1885
- Generalstabens stalletablissement, Stockholm
- Bergslagsbanans stationshus i Göteborg
- Villa Korndal, Mölndal, Göteborg
- Ränneslövs kyrka, Laholm
Bilder redigera
-
Barnbördshuset i Göteborg -
Täcka udden, Djurgården, Stockholm -
Jernkontoret, Stockholm -
Sofiahemmet, Stockholm -
Malmö latinskola -
Stora Torp, Göteborg -
Överläkarvillan på Restads sjukhus i Vänersborg -
Före detta skolbyggnaden Rådan, Sollentuna
Se även redigera
Källor redigera
Noter redigera
- ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Axel F Kumlien, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1900, Riksarkivet, Kumlien, Axel Frithiof, f. 1833 i Härlunda Skaraborgs län, Hovintendent, läs onlineläs online, läst: 6 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Kumlien, AXEL FRITIOF, Svenskagravar.se, läs online, läst: 11 april 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Kvarteret Kommerserådet i Göteborg, Maja Kjellin, utgiven av Skandinaviska Banken, Wezäta, Göteborg 1965 s. 267
Vidare läsning redigera
- Linde Bjur, Gunilla; Engström, Krister (2013). Arkitekter & fasader : Göteborg 1850-1920. Stockholm: Balkong. sid. 98-111. Libris 12154213. ISBN 9789185581542
Externa länkar redigera
Wikimedia Commons har media som rör Axel Kumlien.
