Örebro kommun

kommun i Örebro län, Sverige

Örebro kommun (uttal) är en kommun i Örebro län. Centralort är Örebro som också är residensstad i Örebro län.

Örebro kommun
Kommun
Örebro rådhus i juli 2018
SloganÖverraskande Örebro[1]
Kommunens vapen.
Örebro kommunvapen
LandSverige
LandskapNärke
LänÖrebro län
CentralortÖrebro
Inrättad1 januari 1971
UtbrutetLekebergs kommun (1995)
(Lekebergs kommun)
Befolkning, areal
Folkmängd159 348 ()[2]
Areal1 620,61 kvadratkilometer ()[3]
- därav land1 373,03 kvadratkilometer[3]
- därav vatten247,58 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet116,06 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°16′26″N 15°12′48″Ö / 59.273888888889°N 15.213333333333°Ö / 59.273888888889; 15.213333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsÖrebro domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1967[4]
Anställda12 325 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1880
GeoNames2686656
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Närkeslätten med odlingsmark breder ut sig kring Hjälmaren och centralorten. I norr övergår landskapet i Bergslagsregionen och berggrunden innehåller malmförande äldre bergarter. I väster bildar en förkastningsbrant en skarp avgränsning mot slättområdet. Centralorten förknippas ofta med sko- och kextillverkning. Dessa branscher finns dock inte kvar i kommunen. Istället domineras det lokala näringslivet av tjänstesektorn.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv. Valet 2010 ledde till omval. Efter omvalet 2011 och fram till 2022 styrdes kommunen av en koalition bestående av Centerpartiet, Kristdemokraterna och Socialdemokraterna. Sedan 2022 styrs kommunen av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.[6]

Administrativ historik redigera

Kommunens område motsvarar socknarna Almby, Asker, Axberg, Eker, Ervalla, Glanshammar, Gräve, Gällersta, Hovsta, Kil, Lillkyrka, Längbro, Lännäs, Mosjö, Norrbyås, Rinkaby, Stora Mellösa, Tysslinge, Täby, Vintrosa, Ånsta och Ödeby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Örebro stad som 1863 bildade en stadskommun.

Längbro landskommun införlivades i Örebro stad successivt mellan 1875 och 1937. Almby municipalsamhälle inrättades i Almby landskommun 29 oktober 1926 och upplöstes 1943 när denna landskommunen införlivades i Örebro stad, då även Ånsta landskommun införlivades.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Asker (av de tidigare kommunerna Asker och Lännäs samt en del av Svennevad), Axberg (av Axberg, Ervalla, Hovsta och Kil), Ekeby och Gällersta (av Ekeby och Gällersta), Glanshammar (av Glanshammar, Götlunda, Lillkyrka, Rinkaby och Ödeby), Mosjö (av Mosjö och Täby), Stora Mellösa (av Norrbyås och Stora Mellösa) samt Tysslinge (av Gräve landskommun, Tysslinge och Vintrosa landskommun). Samtidigt uppgick Ekers landskommun i Örebro stad.

1967 införlivades Mosjö landskommun i Örebro stad. Örebro kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Örebro stad och landskommunerna Asker, Axberg, Lekeberg, Stora Mellösa och Tysslinge samt en del ur Ekeby och Gällersta landskommun (Gällersta församling). 1974 införlivades delar ur den då upplösta Glanshammars kommun (Glanshammars, Lillkyrka, Rinkaby och Ödeby församlingar).[7] 1995 utbröts den del som utgjort Lekebergs landskommun och bildade Lekebergs kommun.

Kommunen ingår sedan bildandet i Örebro tingsrätts domsaga.[8]

Kommunen ingår sedan 2013 i Förvaltningsområdet för finska. [9]

Geografi redigera

Örebro kommun är belägen i de centrala och östra delarna av landskapet Närke, förutom nordligaste delen (Ervalla distrikt), som ligger i Västmanland. Kommunen ligger vid västra delen av sjön Hjälmaren där Svartån rinner ut från väster. I öster gränsar kommunen till Arboga kommun i Västmanlands län, Vingåkers kommun i Södermanlands län och Finspångs kommun i Östergötlands län. I sydväst gränsar kommunen till Hallsbergs kommun, Kumla kommun, Lekebergs kommun och Karlskoga kommun samt i norr till Nora kommun och Lindesbergs kommun, alla i Örebro län.

Topografi redigera

Närkeslätten med sedimentär berggrund breder ut sig kring Hjälmaren och centralorten. Denna är primärt klädd med uppodlade lerjordar. I norr övergår landskapet i Bergslagsregionen och berggrunden innehåller malmförande äldre bergarter. I väster bildar en förkastningsbrant en skarp avgränsning mot slättområdet vilken utgörs av den skogklädda urbergsryggen Kilsbergen. På dess sluttningar finns ett flertal strandhak och strandvallar som uppstod då havet nådde högre än i dag. Slättlandet genomskärning av flera rullstensåsar med nord–sydlig utsträckning.[10]

Hydrografi redigera

Svartån rinner från väst och ut i Hjälmaren, där öarna Vinön och Björkö hör till kommunen. Till Hjälmaren hör Mellanfjärden och Hemfjärden som når centralorten Örebro. Dyltaån mynnar ut i Väringen i norra delen av kommunen och södra delarna finns Sottern och Skirasjön.[10]

Naturskydd redigera

Det finns 19 kommunala naturreservat I kommunen. Rika lövskogar, beteshagar och lämningar av små slåtterängar återfinns i Vinteråsen och vid bostadsområdena Vivalla och Lundby finns Öknaskogen. Unik ängsmark finns i Ramshytte ängar.[11] Därtill finns 37 statliga naturreservat som förvaltas av Länsstyrelsen i Örebro län.[12]

Administrativ indelning redigera

 
Distrikt inom Örebro kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i 13 församlingar – Adolfsberg, Almby, Asker, Axberg, Glanshammar, Kvismare, Längbro, Lännäs, Mikael, Mosjö-Täby, Tysslinge, Örebro Nikolai och Örebro Olaus Petri.

Från 2016 indelas kommunen istället i 23 distrikt[13]Adolfsberg, Almby, Asker, Axberg, Ervalla, Glanshammar, Gräve, Gällersta, Hovsta, Kil, Lillkyrka-Ödeby, Längbro, Lännäs, Mosjö, Norrbyås, Rinkaby, Stora Mellösa, Tysslinge, Täby, Vintrosa, Örebro Mikael, Örebro Nikolai och Örebro Olaus Petri.

Tätorter redigera

NrTät- och småorterFolkmängd
1 Örebro 126 604
2 Hovsta 2 782
3 Ekeby-Almby 2 148
4Garphyttan 1 550
5 Vintrosa, del av* 1 464
6 Odensbacken 1 323
7 Norra Bro 941
8 Stora Mellösa 796
9 Glanshammar 793
10 Latorpsbruk 786
11 Ölmbrotorp 521
12 Hampetorp 316
13 Askersby 250
14 Kilsmo 230
  • totalt 2 285

Styre och politik redigera

Styre redigera

Under mandatperioden 2002–2006 styrde Socialdemokraterna kommunen med stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Efter valet 2006 beslutade Miljöpartiet att byta samarbetspartners till Alliansen, vilket gjorde att Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet styrde kommunen 2007–2010.

Efter valet 2010 fick Socialdemokraterna och Vänsterpartiet 31 mandat, medan den tidigare styrande koalitionen fick 30 mandat och Sverigedemokraterna fyra mandat. Valet överklagades, och Valprövningsnämnden beslutade den 11 februari 2011 om omval i en av kommunens fyra valkretsar.[14]

Omvalet hölls den 15 maj 2011 och innebar att Socialdemokraterna ökade med ett mandat och Moderaterna tappade ett mandat jämfört med det ogiltigförklarade valet. Några veckor efter omvalet stod det klart att en koalition av Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet skulle styra kommunen 2011–2014. Kommunstyrelsens ordförande var Lena Baastad (S) och förste vice ordförande Lennart Bondeson (KD). Samma koalition fortsatte att styra efter valen 2014 och 2018.[15]

Kommunalråd redigera

Titel Namn[16] Titel Namn[16]
Kommunalråd S John Johansson Oppositionsråd V Martha Wicklund
Kommunalråd S Jessica Ekebring Oppositionsråd L Karolina Wallström
Kommunalråd S Kemal Hoso Oppositionsråd KD Susann Lindholm
Kommunalråd M Anders Åhrlin Oppositionsråd SD Helena Ståhl
Kommunalråd M Maria Haglund Oppositionsråd MP Lea Strandberg
Kommunalråd C Jimmy Nordengren Oppositionsråd ÖP Markus Allard

Kommunfullmäktige redigera

Presidium redigera

Presidium 2018–2022
Ordförande S Jan Zetterqvist
Förste vice ordförande S Eva Eriksson
Andre vice ordförande M Ulf Södersten

Mandatfördelning i Örebro kommun, valen 1970–2022 redigera

Nedan presenteras hur många mandat varje parti har erhållit i valen till kommunfullmäktige i Örebro kommun. Fullmäktige har sedan 1970 65 mandat, varför det krävs minst 33 mandat för att uppnå majoritet.

ValårVSMPÖPSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19703413135
3413135
6587,5
5114
1973311699
311699
6590,2
4619
1976331688
331688
6590,8
4421
197933211811
33211811
6589,1
3926
1982332104115
33210415
6589,9
3827
1985331711112
33171112
6588,4
3530
1988428479211
42847911
6585,3
3530
1991426410615
426410615
6585,3
3233
1994431248412
43148412
6585,8
3332
1998827424812
82744812
6579,85
3530
2002626431088
626431088
6580,62
3134
20064254148613
425448613
6581,32
3629
20104274425415
427445415
6582,48
3827
20114284425414
428445414
6578,38
3827
20144246644413
4246644413
6584,83
3629
201852132665512
5213665512
6585,66
3629
202262025755411
6205755411
6581,18
3728
  • Valet till kommunfullmäktige 2010 överklagades och omval utlystes i en av fyra valkretsar. Omvalet genomfördes 15 maj 2011.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder redigera

Kommunstyrelsens ordförande / Kommunalråd redigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Harald Aronsson 1953 1971 Socialdemokraterna
  Lars Östman 1972(?) 1976 Socialdemokraterna
  Axel Gisslén 1976 1991 Socialdemokraterna
  Erik Johansson 1992 1994 Moderaterna
  Mats Sjöström 1994 2006 Socialdemokraterna
  Staffan Werme 2006 2011 Liberalerna
  Kent Persson 2011 2011 Moderaterna
  Lena Baastad (f. Larsson) 2011 2016 Socialdemokraterna
  Kenneth Handberg (f. Nilsson) 2016 2021 Socialdemokraterna
  John Johansson 2021 Socialdemokraterna

Övriga nämnder redigera

Nämnd Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Socialnämnden S Carina Toro Hartman KD Sara Maxe M Carl-Johan Wase
Hemvårdsnämnden S Fisun Yavas KD Christina Håkansson L Erik Sjöberg
Vårdboendenämnden C Gunhild Wallin S Jenny Thor M Ann-Katrin Jondelius
Programnämnd social välfärd S John Johansson KD Anna Andersson L Johanna Reimfelt
Funktionsstödsnämnden KD Georg Barsom S Frederick Axewill L Pia Delin
Överförmyndarnämnden S Elvy Wennerström KD Björn Sundström M Yvonne Käll
Programnämnd samhällsbyggnad S Ullis Sandberg C Linda Larsson L Patrik Jämtvall
Byggnadsnämnden KD Anders Hagström S Kemal Hoso M Håkan Jacobsson
Fritidsnämnden S Marie Brorson C Alexandra Royal M Sebastian Cehlin
Kulturnämnden KD Lennart Bondesson S Linda Palmbrandt L Börje Ström
Miljönämnden S Per Lilja KD Brittis Sundström M Tomas Runnquist
Tekniska nämnden C Anders Olsson S Gun Carlestam Lewin L Yngve Alkman
Programnämnden barn och utbildning KD Marlene Jörhag S Jessica Ekerbring M Maria Haglund
Förskolenämnden KD Marie Magnusson S Kenneth Hallén M Sara Dicksen
Grundskolenämnden S Madelene Spinord C Seydou Bahngoura M Stefan Stark
Gymnasienämnden C Elisabeth Malmqvist S Kent Vallén L Mats-Olof Liljegren
Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsnämnden S Jessica Ekerbring C Abdulrahman Ibrahim Muhammed M Christopher Hedbom Rydaeus
Landsbygdsnämnden C Per-Åke Sörman S Anna Hedström M Carina Börjesson
Valnämnden S Karl-Gustav Granberg KD Lars O. Molin M Krister Tornberg

Internationella relationer redigera

Efter andra världskriget slöt många kommuner vänortsavtal inom Norden. Örebro kommun beskriver det som en "folkrörelse för fred och demokrati". Vänortssamarbeten med Drammen i Norge, Kolding i Danmark och Villmanstrand i Finland slöts på 1950-talet medan avtalet med StykkishólmurIsland slöts 1979. Givet den allt mer globaliserade världen valde kommunen att avsluta alla vänortssamarbeten med andra orter än de belägna inom Norden med motiveringen att istället ska "tidsbegränsade samarbetsavtal tecknas med länder som gynnar verksamhetsutveckling och demokratiutveckling för båda parter."[17]

Ekonomi och infrastruktur redigera

Näringsliv redigera

Centralorten förknippas ofta med sko- och kextillverkning. Dessa branscher finns dock inte kvar i kommunen. Istället domineras det lokala näringslivet av tjänstesektorn. Den största arbetsgivaren i början av 2020-talet var kommunen, Region Örebro län (primärt genom Universitetssjukhuset), SCB, Transportstyrelsen, länsförvaltningen och universitetet. Knappt åtta procent var sysselsatta inom tillverkningsindustrin. Denna bransch har en betydande metallvaru- och maskintillverkning. Bland större företag hittas Epiroc Rock Drills AB som tillverkar gruvutrustning, Johnsson Metall AB som tillverkar produkter i bronslegeringar, mekaniska verkstaden Emhart Glass Sweden AB och Emba Machinery AB som gör maskiner för wellpappindustrin samt Suzuki Garphyttan AB. Andra större företag finns inom omsorgen, exempelvis Humana Assistans AB.[10]

Infrastruktur redigera

Transporter redigera

Från öst till väst genomskärs kommunen av E18 och från nordöst till sydväst av E20. Från Örebro utgår riksväg 50 åt norr, länsväg 207 åt sydöst och riksväg 51 åt söder. Kommunens sydöstra del genomkorsas av Riksväg 52 som förbinder riksväg 51 med länsväg 207.

Vid Örebro centralstation övergår Mälarbanan från Stockholm och Västerås i Godsstråket genom Bergslagen mot Hallsberg. Dessa trafikeras av SJ:s fjärrtåg och regiontåg samt regiontågen Tåg i Bergslagen från Hallsberg mot Grängesberg och Fagersta.

Utbildning och forskning redigera

Det fanns 43 kommunala grundskolor i kommunen år 2022. Därtill fanns Birgittaskolan och Ekebyskolan som är statliga specialskolor samt ett antal fristående skolor.[18] Det fanns fem kommunala gymnasieskolor samt 11 fristående. Kommunen hyser också "Sveriges enda Riksgymnasium för elever med dövhet, hörselnedsättning och kombinerad syn- och hörselnedsättning (dövblindhet)".[19]

Högre utbildning och forskning bedrivs vid Örebro universitet[20] som bildades 1999 och hade 16 000 studenter och 490 doktorander år 2022.[21]

Befolkning redigera

Demografi redigera

Befolkningsutveckling redigera

Kommunen har 159 348 invånare (31 december 2023), vilket placerar den på 7:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Örebro kommun 1810–2020[22][23]
ÅrFolkmängd
1810
  
31 828
1820
  
33 915
1830
  
39 091
1840
  
42 061
1850
  
45 490
1860
  
50 716
1870
  
54 888
1880
  
57 902
1890
  
58 932
1900
  
67 195
1910
  
76 864
1920
  
83 751
1930
  
87 291
1940
  
89 161
1950
  
99 322
1960
  
105 372
1970
  
117 696
1980
  
116 969
1990
  
120 944
2000
  
124 207
2010
  
135 460
2020
  
156 381
Anm: Lekebergs kommun utbruten 1995.

Utländsk bakgrund redigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 31 806, eller 22,30 % av befolkningen (hela befolkningen: 142 618 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 20 107, eller 16,02 % av befolkningen (hela befolkningen: 125 520 den 31 december 2002).[24]

Utrikes födda redigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Örebro kommun 142 618 personer. Av dessa var 22 809 personer (16,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[25]

Religion redigera

50,5 procent av invånarna i Örebro kommun var medlemmar i Svenska kyrkan vid utgången av 2021.[26] Det fanns sju församlingar som tillhörde Svenska kyrkan i kommunen 2022[27]

Betlehemskyrkan tillhör Equmeniakyrkan och dess församling hade kring 100 medlemmar år 2022.[28] Sankt Eskils församling är Örebros katolska församling[29] vars kyrka är Sankt Eskils katolska kyrka.[30] Örebro moské förstördes i en brand 2017 och började rekonstrueras två år senare.[31]

Kultur redigera

Kulturarv redigera

Bland de större fornlämningar som hittats i kommunen finns ett gravfält[a] med från år 540 till 1000. Fältet består av 16 högar och stensättningar och är beläget norr om bronsåldersröset Habors röse. Närkes största gravhög[b] har hittats söder om röset och är 36 meter vågrätt och 3,5 meter lodrätt. Gravhögen har inte namngetts och har inte daterats.[32] Andra fornlämningar är till exempel ruinerna efter en medeltidskyrka, Kullkyrkan.[33]

År 2022 fanns 29 byggnadsminnen i kommunen. Bland dessa återfinns exempelvis pumphuset på Våghustorget, Örebro järnvägsstation och Örebro slott.[34]

Kommunvapen redigera

Örebro kommunvapen har använts för Örebro stad sedan medeltiden, stadens äldsta kända sigill från 1331 visar örnen och månen. Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t den 30 juli 1915, samt registrerades för den nybildade kommunen på 1970-talet. Blasonering: I fält av guld en till vänster seende svart örn med näbb och fötter röda, åtföljd till höger om huvudet av en sexuddig stjärna och till vänster om detta av en avtagande måne, båda blå.

Se även redigera

Anmärkningar redigera

  1. ^ L1980:943 Gravfält RAÄ-nummer: Lännäs 19:1
  2. ^ L1980:1333 Hög RAÄ-nummer: Lännäs 50:1

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ Alla kommun- och ortsslogans i vårt område, läs online, läst: 9 november 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2023 och befolkningsförändringar 1 oktober - 31 december 2023, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ ”Politik och beslut - orebro.se”. www.orebro.se. https://www.orebro.se/kommun--politik/politik--beslut.html. Läst 28 augusti 2023. 
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Om Örebro tingsrätt (NAD)
  9. ^ ”SFS 2012:997 Förordning om ändring i förordningen (2009:1299) om nationella minoriteter och minoritetsspråk”. https://www.lagboken.se/Lagboken/start/sfs/sfs/2012/900-999/d_1457813-sfs-2012_997-forordning-om-andring-i-forordningen-2009_1299-om-nationella-minoriteter-och. Läst 14 paril 2023. 
  10. ^ [a b c] ”Örebro - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%B6rebro. Läst 1 juni 2022. 
  11. ^ ”Natur- och kulturreservat - orebro.se”. www.orebro.se. https://www.orebro.se/kultur--fritid/natur--parker/natur---kulturreservat.html. Läst 1 juni 2022. 
  12. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/naturreservat.html. Läst 1 juni 2022. 
  13. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  14. ^ Det blir omval i Örebro Arkiverad 13 februari 2011 hämtat från the Wayback Machine., Nerikes Allehanda den 11 februari 2011.
  15. ^ ”Klart med kommunledning i Örebro kommun”. sverigesradio.se. 2 oktober 2018. https://sverigesradio.se/artikel/7057506. Läst 20 januari 2023. 
  16. ^ [a b] [1] Arkiverad 17 maj 2021 hämtat från the Wayback Machine., Kommunalråd - Örebro kommun.
  17. ^ ”Vänorter - Örebro kommun - fördjupning”. www.orebro.se. https://www.orebro.se/fordjupning/fordjupning/sa-arbetar-vi-med/internationellt--eu/vanorter.html. Läst 1 juni 2022. 
  18. ^ ”Alla grundskolor i Örebro kommun - orebro.se”. www.orebro.se. https://www.orebro.se/barn--utbildning/grundskola--grundsarskola/alla-grundskolor-i-orebro-kommun.html. Läst 1 juni 2022. 
  19. ^ ”Alla gymnasieskolor i Örebro kommun - orebro.se”. www.orebro.se. https://www.orebro.se/barn--utbildning/gymnasieskola--gymnasiesarskola/alla-gymnasieskolor-i-orebro-kommun.html. Läst 1 juni 2022. 
  20. ^ ”Örebro universitet - utbildning, forskning och innovation”. www.oru.se. https://www.oru.se/. Läst 1 juni 2022. 
  21. ^ ”Fakta om universitetet - Örebro universitet”. www.oru.se. https://www.oru.se/om-universitetet/fakta-om-universitetet/. Läst 1 juni 2022. 
  22. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid.”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  23. ^ ”Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150321213844/http://www.ddb.umu.se/databaser/folkmangdsdatabas/. Läst 12 mars 2011. 
  24. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 24 januari 2016)
  25. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  26. ^ Svenska kyrkan (2022). Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2021 per församling, kommun och län samt riket. Svenska kyrkan. https://www.svenskakyrkan.se/filer/1374643/NyckeltalLKF(1).pdf?id=2398408. 
  27. ^ ”Våra församlingar”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/orebro/vara-forsamlingar. Läst 1 juni 2022. 
  28. ^ ”Historik”. Betlehemskyrkan Örebro. https://equmeniakyrkan.se/betlehemskyrkan/valkommen-till/historik/. Läst 1 juni 2022. 
  29. ^ ”Välkommen”. Sankt Eskil Örebro. https://www.sankteskil.com/. Läst 1 juni 2022. 
  30. ^ ”Besök oss” (på kinesiska). Sankt Eskil Örebro. https://www.sankteskil.com/visit-us. Läst 1 juni 2022. 
  31. ^ ”Efter storbranden – nya moskén i Vivalla dröjer: ”Kan ta tio år innan vi är helt klara””. Nerikes Allehanda. https://www.na.se/2021-07-21/efter-storbranden--nya-mosken-i-vivalla-drojer-kan-ta-tio-ar-innan-vi-ar-helt-klara. Läst 1 juni 2022. 
  32. ^ ”Besökvärda järnålderlämningar - Örebro läns museum”. www.olm.se. https://www.olm.se/lar-och-upptack/upptack-orebro-lan/forhistoria-olika/besokvarda-jarnalderlamningar.html. Läst 1 juni 2022. 
  33. ^ ”Kullkyrkan”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/orebro/besoksmal/kulturmiljoer/kullkyrkan.html. Läst 1 juni 2022. 
  34. ^ ”Byggnadsminnen”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/orebro/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html. Läst 14 augusti 2022. 

Tryckta källor redigera

  • Bernhard Forssell: Örebro stadsfullmäktiges minnesskrift 1863–1912. Länstidningens tryckeri, Örebro 1915.
  • Örebro stadsfullmäktige under hundra år. Örebro 1966.

Externa länkar redigera