Uppsala kommun
Uppsala kommun (uttal ) är en kommun i Uppsala län. Centralort är Uppsala som också är länets residensstad.
| Uppsala kommun Kommun | |
 Uppsala stadshus (kommunhus) | |
 Kommunens vapen. | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Uppland |
| Län | Uppsala län |
| Centralort | Uppsala |
| Inrättad | 1 januari 1971[1] |
| Utbrutit | Knivsta kommun (2003) |
| Anställda | 14 880 ()[2] |
| Webbplats | Officiell webbplats |
| Areal, befolkning | |
| Areal | 2 234,34 kvadratkilometer ()[3] |
| - därav land | 2 182,31 kvadratkilometer[3] |
| - därav vatten | 52,03 kvadratkilometer[3] |
| Folkmängd | 231 729 ()[4] |
| Bef.täthet | 106,19 inv./km² (land) |
| Läge | |
 Kommunen i länet. | |
| Koordinater | 59°52′00″N 17°38′00″E / 59.866666666667°N 17.633333333333°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Domkretstillhörighet | |
| Domkrets | Uppsala domkrets |
| Koder | |
| Kommunkod | 0380[5] |
| Org.nummer | 212000-3005[6] |
| Postnummer | 751 70–757 59[7] |
| Riktnummer | 018 |
| GeoNames | 2666219 |
| Redigera Wikidata | |
Kommunen är Sveriges 4:e folkrikaste kommun med cirka 232 000 invånare (2020)[8] invånare och centralorten är landets fjärde största tätort.
Uppsala kommun är belägen i de centrala delarna av landskapet Uppland och den gränsar i söder till Knivsta kommun och Håbo kommun, i sydväst till Enköpings kommun, i väster till Heby kommun och i norr till Tierps kommun och Östhammars kommun, alla i Uppsala län, samt i öster till Norrtälje kommun i Stockholms län. Kommunen ligger vid Mälarens norra strand där Fyrisån mynnar ut norrifrån.
Administrativ historikRedigera
Kommunens område motsvarar socknarna Almunge, Balingsta, Björklinge, Bladåker, Bondkyrka, Bälinge, Börje, Dalby, Danmark, Faringe, Funbo, Gamla Uppsala, Hagby, Jumkil, Järlåsa, Knutby, Lena, Läby, Ramsta, Rasbo, Rasbokil, Skogs-Tibble, Skuttunge, Stavby, Tensta, Tuna, Uppsala-Näs, Vaksala, Viksta, Vänge, Västeråker, Åkerby, Åland och Ärentuna. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Uppsala stad som 1863 bildade en stadskommun.
1947 införlivades Bondkyrka landskommun och Gamla Uppsala landskommun i Uppsala stad
Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Björklinge (av de tidigare kommunerna Björklinge och Viksta), Bälinge (av Bälinge, Börje, Jumkil, Skuttunge och Åkerby), Knutby (av Bladåker, Edsbro, Faringe och Knutby), Norra Hagunda (av Järlåsa, Läby, Skogs-Tibble, Vänge och Åland), Oland (av Alunda, Ekeby, Skäfthammar, Stavby och Tuna), Rasbo (av Rasbo och Rasbokil) Södra Hagunda (av Balingsta, Dalby, Hagby, Ramsta, Uppsala-Näs och Västeråker), Vaksala (av Danmark, Funbo och Vaksala) samt Vattholma (av Lena, Tensta och Ärentuna). Almunge landskommun samt Uppsala stad förblev opåverkade.
1967 införlivades Södra Hagunda och Vaksala landskommuner i Uppsala stad samtidigt som Rasbo landskommun införlivades i Olands landskommun.
Uppsala kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Uppsala stad samt landskommunerna Almunge, Björklinge, Bälinge, Knivsta, Norra Hagunda och Vattholma samt delar ur Knutby landskommun (Bladåkers, Faringe och Knutby församlingar). 1974 införlivades delar ur då upplösta Olands kommun (Rasbo, Rasbokils, Stavby och Tuna församlingar). 2003 utbröts ur kommunen området som utgjort Knivsta landskommun för att bilda Knivsta kommun.[9]
Kommunen ingår sedan bildandet i Uppsala domsaga.
KommunvapnetRedigera
Blasonering: I blått fält ett gående utåtseende, krönt lejon i gult med svart kontur och med röd beväring, därest dylik skall användas
Uppsalas lejon uppträder första gången som sigill på 1700-talet. Det fastställdes som vapen för Uppsala stad år 1943. Även landskommunerna Björklinge, Bälinge, Gamla Uppsala, Läby och Oland hade haft vapen vars giltighet upphört i samband med sammanslagningar.
Kommunen registrerade vapnet i sitt nuvarande utförande med svart kontur kring lejonfiguren hos PRV år 1986. Den svarta konturen och den gula färgen innebär brott mot heraldikens regler, varför kommunen enligt många heraldiker inte har något vapen utan ett emblem.[källa behövs] Det är dock registrerat som ett kommunvapen enligt de regler som gäller för sådana.
DemografiRedigera
BefolkningsutvecklingRedigera
| Befolkningsutvecklingen i Uppsala kommun 1810–2015[10][11] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1810 | 36 388 | |||
| 1850 | 41 655 | |||
| 1900 | 59 218 | |||
| 1950 | 93 387 | |||
| 1970 | 129 687 | |||
| 1980 | 146 192 | |||
| 1990 | 167 508 | |||
| 2000 | 189 569 | |||
| 2010 | 197 787 | |||
| 2015 | 210 126 | |||
| Anm.: Den 1 januari 2003 avskildes Knivsta kommundel till egen kommun. | ||||
Utländsk bakgrundRedigera
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 47 007, eller 22,67 % av befolkningen (hela befolkningen: 207 362 den 31 december 2014).[12]
Utrikes föddaRedigera
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Uppsala kommun 207 362 personer. Av dessa var 36 273 personer (17,5 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[13]
| Födelseland[13] | ||
|---|---|---|
| 1 |  Sverige |
171 089 |
| 2 | Asien: Övriga länder | 4 645 |
| 3 |  Europeiska unionen: Övriga länder |
4 567 |
| 4 |  Iran |
3 503 |
| 5 |  Irak |
3 049 |
| 6 | Afrika: Övriga länder | 2 992 |
| 7 |  Finland |
2 893 |
| 8 | Sydamerika | 1 584 |
| 9 |  Turkiet |
1 423 |
| 10 | Nordamerika | 1 257 |
| 11 |  Tyskland |
1 249 |
| 12 |  Syrien |
1 248 |
| 13 |  Kina |
1 056 |
| 14 | Europa utom EU: Övriga länder | 1 005 |
| 15 |  Polen |
998 |
| 16 |  Thailand |
730 |
| 17 |  Bosnien och Hercegovina |
685 |
| 18 |  Norge |
660 |
| 19 |  Afghanistan |
625 |
| 20 |  Somalia |
587 |
| 21 |  / SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien |
557 |
| 22 |  Danmark |
293 |
| 23 |  Sovjetunionen |
234 |
| 24 |  Island |
212 |
| 25 | Oceanien | 187 |
| 26 | Okänt födelseland | 34 |
IndelningarRedigera
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
- Almunge församling
- Balingsta församling
- Björklinge församling
- Bälingebygdens församling
- Dalby församling
- Danmark-Funbo församling
- Faringe församling
- Gamla Uppsala församling
- Gottsunda församling
- Hagby församling
- Helga Trefaldighets församling
- Knutby-Bladåkers församling
- Lena församling
- Norra Hagunda församling
- Ramsta församling
- Rasbo församling
- Rasbokils församling
- Skuttunge församling
- Stavby församling
- Tensta församling
- Tuna församling
- Uppsala domkyrkoförsamling
- Uppsala-Näs församling
- Vaksala församling
- Viksta församling
- Västeråkers församling
- Ärentuna församling
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[14]:
- Almunge
- Balingsta
- Björklinge
- Bladåker
- Bälinge
- Börje
- Dalby
- Danmark
- Faringe
- Funbo
- Gamla Uppsala
- Gottsunda
- Hagby
- Jumkil
- Järlåsa
- Knutby
- Lena
- Läby
- Ramsta
- Rasbo
- Rasbokil
- Skogs-Tibble
- Skuttunge
- Stavby
- Tensta
- Tuna
- Uppsala domkyrkodistrikt
- Uppsala Helga Trefaldighet
- Uppsala-Näs
- Vaksala
- Viksta
- Vänge
- Västeråker
- Åkerby
- Åland
- Ärentuna
TätorterRedigera
Tätorter enligt SCBRedigera
| Kod | Tätort | 1990 | 1995 | 2000 | 2005 | 2010 | 2015 | 2016 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 0656 | Uppsala | 109 497 | 119 979 | 124 036 | 128 409 | 140 454 | 149 245 | 152 617 |
| 0632 | Sävja | 7 869 | 9 441 | 9 434 | 9 414 | 9 684 | 9 723 | 9 718 |
| 0628 | Storvreta | 5 932 | 6 550 | 6 431 | 6 083 | 6 347 | 6 340 | 6 348 |
| 0512 | Björklinge | 3 067 | 3 059 | 3 110 | 3 186 | 3 269 | 3 322 | 3 333 |
| 0524 | Bälinge | 2 309 | 2 201 | 2 050 | 2 166 | 2 437 | 2 406 | 2 420 |
| 0596 | Lövstalöt | 891 | 871 | 880 | 982 | 1 046 | 1 399 | 1 434 |
| 0660 | Vattholma | 1 607 | 1 525 | 1 492 | 1 413 | 1 427 | 1 410 | 1 414 |
| 0514 | Lindbacken/Brogården (Jälla) | 933 | 1 402 | |||||
| 0516 | Vänge | 1 086 | 1 254 | 1 213 | 1 245 | 1 331 | 1 320 | 1 303 |
| 0500 | Almunge | 627 | 675 | 692 | 691 | 813 | 816 | 797 |
| 0662 | Ytternäs och Vreta | 298 | 349 | 405 | 636 | 775 | 782 | |
| 0592 | Länna | 719 | 725 | 731 | 698 | 685 | 700 | 725 |
| 0580 | Knutby | 517 | 550 | 568 | 534 | 564 | 705 | 696 |
| 0620 | Skyttorp | 554 | 652 | 631 | 664 | 666 | 636 | 643 |
| 0548 | Gunsta | 268 | 374 | 368 | 371 | 380 | 611 | 618 |
| 0556 | Gåvsta | 355 | 385 | 401 | 398 | 549 | 539 | 551 |
| 0568 | Järlåsa | 411 | 440 | 436 | 451 | 493 | 515 | 517 |
| 0654 | Ultuna | 455 | 462 | |||||
| 0530 | Danmark | 453 | 439 | |||||
| 0622 | Skölsta | 281 | 344 | 368 | 377 | |||
| 0526 | Bärby | 215 | 220 | 347 | 344 | |||
| 0538 | Funbo | 326 | 323 | |||||
| 0606 | Ramstalund | 279 | 274 | 313 | 311 | 342 | 317 | |
| 0598 | Marielund (Selknä och Marielund) | 314 | 311 | |||||
| 0566 | Håga | 312 | 317 | 302 | 319 | 309 | ||
| 0666 | Vårdsätra | 201 | 230 | 237 | 266 | 291 | ||
| 0590 | Läby | 233 | 244 | 230 | 220 | 231 | 224 | |
| 0650 | Blackstalund | 207 | 210 | 203 | 214 |
Källa: Statistiska Centralbyrån (SCB)
Tätorter enligt Uppsala kommunRedigera
Uppsala kommuns lokala definition av tätorten Uppsala stämmer inte överens med SCB:s tätortsdefinition. Bland annat anser Uppsala kommun att Sävja, Håga och Vårdsätra är stadsdelar i Uppsala. Uppsala kommun publicerar statistiken årligen, vilket gör att den oftare är aktuellare än SCB:s.
| Tätort | 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | 2011 | 2012 | 2013 | 2014 | 2015 | 2016 | 2017 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Uppsala | 142 090 | 144 839 | 148 412 | 150 983 | 152 655 | 154 776 | 156 796 | 158 354 | 160 204 | 163 665 | 168 096 |
| Storvreta | 6 033 | 6 216 | 6 275 | 6 334 | 6 444 | 6 364 | 6 428 | 6 350 | 6 340 | 6 348 | 6 343 |
| Björklinge | 3 227 | 3 240 | 3 278 | 3 303 | 3 393 | 3 339 | 3 355 | 3 361 | 3 326 | 3 393 | 3 443 |
| Bälinge | 2 172 | 2 381 | 2 392 | 2 434 | 2 458 | 2 444 | 2 474 | 2 465 | 2 406 | 2 462 | 2 474 |
| Lindbacken | 230 | 815 | 1 311 | 1 552 | |||||||
| Lövstalöt | 991 | 998 | 996 | 1 044 | 1 123 | 1 180 | 1 251 | 1 357 | 1 399 | 1 448 | 1 457 |
| Vattholma | 1 411 | 1 408 | 1 422 | 1 445 | 1 469 | 1 481 | 1 463 | 1 453 | 1 429 | 1 424 | 1 454 |
| Vänge | 1 246 | 1 312 | 1 304 | 1 331 | 1 344 | 1 328 | 1 314 | 1 307 | 1 320 | 1 303 | 1 299 |
| Gunsta | 565 | 822 | 874 | 897 | 924 | 932 | 939 | 960 | 959 | 962 | 969 |
| Almunge | 737 | 773 | 776 | 809 | 800 | 824 | 824 | 893 | 883 | 873 | 876 |
| Vreta-Ytternäs | 490 | 559 | 600 | 631 | 681 | 721 | 751 | 763 | 766 | 773 | 793 |
| Länna | 682 | 668 | 679 | 689 | 669 | 644 | 637 | 646 | 659 | 681 | 672 |
| Knutby | 661 | 641 | 642 | 659 | 656 | 672 | 689 | 688 | 687 | 678 | 672 |
| Skyttorp | 626 | 648 | 642 | 666 | 652 | 676 | 667 | 663 | 641 | 648 | 658 |
| Gåvsta | 514 | 534 | 545 | 561 | 579 | 595 | 582 | 570 | 552 | 576 | 584 |
| Järlåsa | 496 | 505 | 523 | 521 | 531 | 541 | 552 | 538 | 518 | 520 | 543 |
| Danmark | 402 | 422 | 417 | 435 | 443 | 434 | 448 | ||||
| Skölsta | 285 | 326 | 337 | 348 | 341 | 349 | 356 | 352 | 368 | 377 | 408 |
| Ramstalund | 332 | 315 | 306 | 301 | 314 | 323 | 332 | 335 | 330 | 321 | 346 |
| Blackstalund | 207 | 212 | 205 | 214 | 214 | 218 | 228 | 236 | 242 | ||
| Läby | 216 | 224 | 216 | 220 | 228 | 214 | 231 | 231 | 231 | 224 | 235 |
- (blankt) anger under 200 invånare; ingen tätort
Källa: Uppsala kommun [15]
KommunikationerRedigera
I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av motorvägen på E4 och Ostkustbanan som trafikeras av SJ:s fjärrtåg och regiontåg samt Uven-tågets regiontåg. Dessutom trafikeras banan norrut av Upptåget mot Gävle och söderut av Uppsalapendeln och Stockholms pendeltåg mot Stockholm. Upptåget har stopp även i Storvreta, Vattholma och Skyttorp. Från Uppsala utgår även Dalabanan, som trafikeras av Upptåget, västerut mot Sala.
Från Uppsala utgår riksväg 55 åt sydväst, riksväg 72 åt väster, länsväg 272 åt nordväst, länsväg 290 åt norr, länsväg 288 åt nordöst och länsväg 282 åt öster. De båda senare förbinds av länsväg 273 i nord-sydlig riktning i kommunens östra delar.
PolitikRedigera
Under mandatperioden 2002–2006 styrdes kommunen av Socialdemokraterna med stöd från Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Under mandatperioderna 2006–2014 styrdes kommunen av de borgerliga partierna (Alliansen).
Under mandatperioden 2014-2018 styrde Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet (de rödgröna) med egen majoritet[16].
Efter kommunvalet 2018 tog ett nytt blocköverskridande styre med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna (mittstyret) över makten, då inget block fått egen majoritet och Sverigedemokraterna blivit vågmästare.[17]
Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera
| Namn | Tillträdde | Avgick | |
|---|---|---|---|
| Annika Lindh (S) | ? | 31 oktober 2002[18] | |
| Lena Hartwig (S) | 1 november 2002 | 31 oktober 2006[19] | |
| Gunnar Hedberg (M) | 1 november 2006 | 31 januari 2012[20] | |
| Fredrik Ahlstedt (M) | 1 februari 2012 | 31 oktober 2014[21] | |
| Marlene Burwick (S) | 1 november 2014 | 14 oktober 2018[22] | |
| Erik Pelling (S) | 15 oktober 2018- | ||
Politiska styren i Uppsala kommunRedigera
| År | Partier | |||||
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1994-2006 | S | V | MP | |||
| 2006-2014 | M | L | C | KD | ||
| 2014-2018 | S | V | MP | |||
| 2018- | S | MP | L | |||
KommunstyrelseRedigera
| Presidium 2018-2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | S | Erik Pelling |
| Förste vice ordförande | L | Mohamad Hassan |
| Andre vice ordförande | M | Fredrik Ahlstedt |
Totalt har kommunstyrelsen femton ledamöter, varav fem tillhör socialdemokraterna, tre tillhör moderaterna, två tillhör vänsterpartiet medan liberalerna, kristdemokraterna, miljöpartiet och sverigedemokraterna har alla en ledamot vardera. Dessutom sitter en politisk vilde, tidigare centerpartist, i kommunstyrelsen.[23]
Kommunfullmäktige och nämnderRedigera
| Presidium 2018-2022 | ||
|---|---|---|
| Ordförande | L | Eva Edwardsson |
| Förste vice ordförande | S | Carl Lindberg |
| Andre vice ordförande | M | Magnus Åkerman |
| Nämnd | Ordförande | Vice ordförande | ||
|---|---|---|---|---|
| Socialnämnden | S | Eva Christiernin | MP | Åsa Strahlemo |
| Kulturnämnden | MP | Linda Eskilsson | S | Patrik Hedlund |
| Miljö- och hälsoskyddsnämnden | MP | Klara Ellström | S | Kerstin Westman |
| Plan- och byggnadsnämnden | S | Ylva Stadell | L | Anders A Aronsson |
| Överförmyndarnämnden | S | Bertil Brunn | KD | Heikki Tiitinen |
| Utbildningsnämnden | L | Helena Hedman Skoglund | S | Ulrik Wärnsberg |
| Idrott- och fritidsnämnden | S | Maria Patel | L | Anders Wallin |
| Gatu- och samhällsmiljönämnden | MP | Rickard Malmström | S | Hilde Klasson |
| Arbetsmarknadsnämnden | L | Mohamad Hassan | S | Klas-Herman Lundgren |
| Namngivningsnämnden | S | Monica Östman | M | Anna-Karin Westerlund |
| Omsorgsnämnden | L | Angelique Prinz Blix | S | Loa Mothata |
| Äldrenämnden | S | Caroline Hoffstedt | MP | Johan Edstav |
| Räddningsnämnden | S | Patrik Kjellin | C | Jan Ulmander |
| Valnämnden | S | Johan Pelling | KD | Jan-Erik Ågren |
Mandatfördelning i Uppsala kommun, valen 1970–2018Redigera
| Valår | V | S | MP | FI | SD | SE4V | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1970 | 38 | 16 | 17 | 10 |
| 81 | 87,0 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1973 | 5 | 33 | 20 | 10 | 13 |
| 81 | 89,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1976 | 6 | 33 | 17 | 12 | 13 |
| 81 | 89,7 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1979 | 7 | 33 | 15 | 10 | 16 |
| 81 | 89,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1982 | 7 | 36 | 11 | 6 | 21 |
| 81 | 90,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1985 | 6 | 34 | 1 | 7 | 14 | 19 |
| 81 | 88,2 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1988 | 6 | 31 | 6 | 9 | 12 | 17 |
| 81 | 84,6 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1991 | 5 | 28 | 3 | 7 | 13 | 4 | 21 |
| 81 | 84,1 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1994 | 6 | 34 | 7 | 1 | 4 | 9 | 1 | 19 |
| 81 | 85,4 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 1998 | 10 | 24 | 7 | 1 | 4 | 9 | 6 | 20 |
| 81 | 79,68 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2002 | 9 | 27 | 6 | 3 | 16 | 6 | 14 |
| 81 | 79,69 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2006 | 6 | 21 | 6 | 1 | 8 | 11 | 6 | 22 |
| 81 | 81,81 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2010 | 6 | 21 | 11 | 2 | 6 | 8 | 4 | 23 |
| 81 | 84,11 |
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2014 | 8 | 22 | 12 | 2 | 5 | 6 | 7 | 4 | 15 |
| 81 | 85,18 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| 2018 | 9 | 21 | 6 | 2 | 7 | 8 | 8 | 6 | 14 |
| 81 | 86,40 |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kontaktorter och vänorterRedigera
Vänorter:[24]
| |
Frederiksberg, Danmark. (1947-) |
 |
Tartu, Estland. (1988-) |
| |
Tavastehus, Finland. (1947-) |
| |
Hafnarfjörður, Island. (1947-) |
| |
Bærum, Norge. (1947-) |
Kontaktorter:[25]
 |
Daejeon, Sydkorea. (2000-) |
 |
Minneapolis, USA. (1999-) |
| |
Nanjing, Kina. (2004-) |
| |
Heidelberg, Tyskland. (2002-) |
Se ävenRedigera
KällorRedigera
- ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7, (Källa från Wikidata)
- ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läst: 21 juli 2019, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, (Källa från Wikidata)
- ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2020 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2020, Statistiska centralbyrån, 12 maj 2020, (Källa från Wikidata)
- ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, (Källa från Wikidata)
- ^ läs online, läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)
- ^ läs online, (Källa från Wikidata)
- ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2020”. Statistiska centralbyrån. 12 maj 2020. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2020/. Läst 28 maj 2020.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Statistiska centralbyrån”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=.[död länk]
- ^ ”DDB UMU”. http://www.ddb.umu.se/folknet.[död länk]
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 16 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160217025605/https://www.uppsala.se/contentassets/f09f9e6b994f41408c66064a2da8470b/befolkningsstatistik-statistisk-folder-2015.pdf. Läst 1 september 2015. Statistisk folder 2015
- ^ ”Så fungerar kommunen”. Uppsala kommun. https://www.uppsala.se/organisation-och-styrning/sa-fungerar-kommunen/. Läst 13 oktober 2015.
- ^ Knutsson, Johan (28 september 2018). ”Här är ”mittenstyrets” nya laguppställning”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/de-kan-bli-uppsalas-nya-kommunalrad. Läst 24 november 2018.
- ^ Sveriges Radio, 23 oktober 2001: Annika Lindh slutarLäst 15 februari 2016
- ^ Uppsala kommun, Förtroendevald: Lena Hartwig Läst 15 februari 2016
- ^ Sveriges Radio, 31 januari 2012: Sista dagen för Gunnar Hedberg (M) Läst 15 februari 2016
- ^ Uppsala kommun, Förtroendevald: Fredrik Ahlstedt Läst 15 februari 2016
- ^ Forsell, David (15 oktober 2018). ”Pelling (S) blir kommunstyrelsens nya ordförande”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/pelling-s-blir-kommunstyrelsens-nya-ordforande. Läst 24 november 2018.
- ^ Uppsala.se: Kommunstyrelsen Läst 26 november 2019
- ^ ”Vänorter”. Arkiverad från originalet den 18 april 2013. https://archive.is/20130418170208/http://www.uppsala.se/sv/Kommunpolitik/Internationellt-arbete/Kontaktorter-och-vanorter/Vanorter/. Läst 17 maj 2014.
- ^ ”Kontaktorter”. Arkiverad från originalet den 17 maj 2014. https://archive.is/20140517101412/http://www.uppsala.se/sv/Kommunpolitik/Internationellt-arbete/Kontaktorter-och-vanorter/Kontaktorter/. Läst 17 maj 2014.
Externa länkarRedigera
Wikimedia Commons har media som rör Uppsala kommun.
