Magnus Stenbock (1911–2007)

svensk greve, författare, debattör och konstnär

Carl Magnus Pontus Nils Stenbock, född den 28 september 1911 i Stockholm, död den 2 maj 2007Herrborum i Sankt Anna socken i Östergötlands län, var en svensk greve, författare, debattör och konstnär.

Magnus Stenbock
Magnus Stenbock utanför Herrborum 1988.
Magnus Stenbock utanför Herrborum 1988.
Född28 september 1911
Död2 maj 2007 (95 år)
YrkeFörfattare, debattör, konstnär
NationalitetSvensk
Framstående verkTankar och synpunkter i några av tidens frågor
SläktingarMagnus Stenbock
InfluenserDalai lama · Albert Schweitzer · Magnus Stenbock (förfader)

BiografiRedigera

Stenbock var son till stiftsbibliotekarien i Linköping, filosofie doktor Carl Magnus Stenbock och Louise Mörner af Morlanda, senare omgift och känd som Louise Montgomery. Efter att ha studerat vid Linköpings läroverk och Sigtunaskolan fortsatte han sina studier vid Gottfrid Larssons och Edward Berggrens konstskola. Det dröjde dock till 1993 innan han visade sina verk offentligt vid en utställning i Söderköping.

Från 1929 var han bosatt på godset Herrborum inkluderat Eknön och Skällvik i Sankt Anna socken utanför Söderköping i Östergötland, som han ärvde av sin mor 1969. För att få lite liv och rörelse i ensamheten på gården efter sin mors bortgång 1978 och erhålla en viss inkomst, började han på 1980-talet ta emot betalande gäster, varvid det var viktigt att dessa följde en umgängesetikett från äldre tider.

Helst skulle gästerna anlända till gården med häst och vagn. För att klara åtagandet med gäster hade han två hushållerskor. När tidningen Östgöta-Correspondenten gjorde ett besök på våren 2007 strax före hans bortgång var Magnus Stenbock sängliggande, men framhöll att "Jag är inte sjuk, det är bara ålderssymptom. Jag är inte som min mor, hon var piggare", vilket syftade på att grevinnan Louise Mörner blev 99 år.

Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia gjorde ett besök på Herrborum på 1990-talet, då kungen fällde de bevingade orden "Här har tiden stått still".[1]

Magnus Stenbock var aldrig gift.

Åsikter och ståndpunkterRedigera

 
Grevliga ätten Stenbocks vapen.

Magnus Stenbock hade tre stora förebilder i sitt levnadssätt, nämligen den andlige ledaren Dalai lama (1935–), teologen Albert Schweitzer (1875–1965) och fältmarskalken Magnus Stenbock (1665–1717), till vilken han kunde spåra sina adliga rötter och som ofta lyftes fram som en betydande person för Sveriges militära försvar i äldre dagar. Stenbock har författat boken Tankar och synpunkter i några av tidens frågor, som publicerades år 1961 och som därefter har utkommit i sammanlagt 11 reviderade upplagor, den senaste 2007.

EkologismRedigera

Stenbock var influerad av den moraliska hållningen ahimsa och värnade starkt om alla djurs rätt att få leva efter sina naturliga betingelser. Enligt Stenbock stod människan inte så högt över djuren som många föreställer sig.[2] Stenbock var även engagerad miljövän och riktade kritik mot miljöförstöringen, årtionden innan problemet blev uppmärksammat av allmänheten. Han företrädde alltså en form av grön konservatism.

Han var helt emot fiske på godsets egna fiskevatten och gästande fick endast använda roddbåtar och eldrivna aktersnurror på hans vatten. På godset kom det med tiden att finnas osedvanligt många katter (uppskattningsvis 40 stycken[3]) eftersom han vägrade att avliva kattungar. Han fick flera påpekanden från kommunen att inkomma med uppgifter om hur många katter som fanns på gården, på vilket han svarade: "Jag har också myrstackar på gården och jag har inte räknat myrorna." Ofta porträtterades han som den sista levande personen från en annan tidsålder.[4]

FilosofiRedigera

Stenbocks livssyn var i grunden religiös och han motsatte sig materialism och kapitalism. I sitt verk Tankar och synpunkter i några av tidens frågor skriver han:

Materialismen förnekar den översinnliga världen och religionens verklighet, följaktligen förnekar den också människans elementäraste livsbehov, kontakten med den andra världen, och upphöjer helt sekundära livsbehov och livsmål till primära och viktiga. Det blir den egoistiska vällevnaden, det hänsynslösa penningförvärvet (ofta på andras bekostnad) – vilket frestar till: det hänsynslösa utnyttjandet och exploaterandet av såväl naturen som medmänniskorna – som upphöjes till livsmål och livsvärden av första ordningen.[5]

KönsrollerRedigera

Stenbock hade en traditionell syn på kvinnans roll i samhället. I kapitlet "Kvinnorna sviker sin huvuduppgift" skriver greven om vikten av att kvinnor sköter sina traditionella uppgifter i hushållet och inte ger sig in på männens områden:

Kvinnorna är mer begåvade på hematmosfärsområdet än på manliga jobb. Man borde ta vara på deras begåvning att skapa värme och trivsel i ett hem. Som det är i dag har alltså kvinnorna svikit denna uppgift genom att söka sig till manliga yrken, det blir bara blir en parodisk och dålig kopia av mannen. Yrken som passar för kvinnor, om de nu måste arbeta utanför hemmet, är som läkare, sjuksköterska och präst. Allt som har med vård att göra. Jag är inte emot kvinnliga präster. De har mer förmåga till tröst och förståelse än vad män har. Det är bra för själavården.[6]

Stenbock menade också att det fanns stora psykologiska skillnader mellan kvinnor och män: kvinnan är mera intuitivt lagd medan mannen är mera logisk.[7]

RasismRedigera

Stenbock menade även att det fanns stora psykologiska skillnader mellan människor från olika folkslag och att människor av germanskt ursprung stod på en högre utvecklingsnivå än "australnegrer".[8] Han menade att rasblandning borde undvikas.[9]

Om invandringen skriver han följande: "Invandringen av mindre lämpliga folkelement måste hejdas innan situationen blir ohållbar. Dessa folkelement hava gjort utomordentliga insatser då det gäller rekordsiffrorna i brottsstatistiken. Ur rassynpunkt äro de också ödesdigra."[10]

StatsskickRedigera

Stenbock var även starkt kritisk till det demokratiska statsskicket, som han menade ledde till att de som var minst lämpade att styra landet blev tongivande.[11][förtydliga]

BibliografiRedigera

  • Tankar och synpunkter i några av tidens frågor, 1:a utgåva 1961. LIBRIS-ID: 8200523

Medverkan i television och filmRedigera

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”"Välkommen - här är ditt ställe hertiginnan Estelle" i Norrköpings Tidningar 2012-03-01”. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141010064711/http://www.nt.se/inc/print/default.aspx?name=Skriv+ut&articleid=7519751. Läst 7 oktober 2014. 
  2. ^ Stenbock, Magnus (2002). Tankar och synpunkter i några av tidens frågor. Linköping: Impress. sid. 68-69. ”Sitt översitteri gentemot djuren försöker människan försvara bl.a. med påståendet att hon skulle stå högt över djuren. Skillnaden torde icke vara så stor som många föreställer sig. En kulturmänniskas hjärnvolym kan vara 1.600 cm3, en australnegers 855 cm3 och en människoapas 650 cm3. En europeisk forskningsresande, som besökte australnegrerna, fann att dessa kände sig mera au niveau med, "buss med", m.a.o. kamratligt och kollegialt inställda till en schimpans än till den vita kulturmänniskan.” 
  3. ^ Efter veterinärbesiktning efter grevens bortgång avlivades samtliga katter.
  4. ^ Jakob E:son Söderbaum, "Greve Magnus Stenbock död", 5 maj 2007.
  5. ^ Stenbock, Magnus (2002). Tankar och synpunkter i några av tidens frågor (Åttonde upplagan). Linköping: Impress. sid. 76 
  6. ^ K. William Svärd, "Greven som fick tiden att stanna", Östgöta Correspondenten, 28 april 2007 Arkiverad 18 maj 2007 hämtat från the Wayback Machine..
  7. ^ Stenbock, Magnus (2002). Tankar och synpunkter i några av tidens frågor (Åttonde upplagan). Linköping: Impress. sid. 114. ”Det finns väl knappast någon vederhäftig person som vill bestrida, att mannen och kvinnan hava stora olikheter, ej endast i kroppsbyggnad, utan även inom karaktären och själslivet; att kvinnans tankegång är mera intuitiv, mannens mera logisk, kvinnan mera intresserad av konkreta ting, medmänniskor, djur och blommor än mannen, som har mera sinne för abstraktioner, teorier, filosofi, matematik och teknik; att de feminina varelserna redan inom djurvärlden ha mera förmåga, och intresse för, att vårda och taga hand om hjälplösa varelser än hanarna ha; att mannens psyke finner större nöje i kamp och tävlan, äventyr och krig än kvinnans. Detta endast några exempel på de tusentals olikheterna, som äro så många och så djupgående, att väl knappast någon ärlig människa vill förneka dem.” 
  8. ^ Stenbock, Magnus (2002). Tankar och synpunkter i några av tidens frågor. Linköping: Impress. sid. 171. ”Genom hela naturen går principen om högre och lägre väsen. Människan är högre utvecklad än apan, germanen än australnegern, lejonet än kloakdjuret, gäddan än ostronet, maneten än amöban o.s.v.” 
  9. ^ Stenbock, Magnus (2002). Tankar och synpunkter i några av tidens frågor. Linköping: Impress. sid. 18 
  10. ^ Stenbock, Magnus (2002). Tankar och synpunkter i några av tidens frågor. Linköping: Impress. sid. 344 
  11. ^ Stenbock, Magnus (2002). Tankar och synpunkter i några av tidens frågor. Linköping: Impress. sid. 215-219. ”Genom historien kan man finna, att de flesta folk, som hava nått högre kulturell blomstring, hava varit styrda enligt aristokratiska principer. D.v.s. regeringsbördan och ansvaret för statens styrelse har med förtroende överlämnats övervägande åt de bästa, de ädlaste, de klokaste och de visaste. ... I en demokratisk stat ligger tyngdpunkten av makten (i princip) hos flertalet (i praktiken oftast hos de demagoger, som hava största förmågan tjusa till flertalet). Flertalet kan icke besitta ingående kunskaper i politik och statsstyrelse. Följaktligen kommer de i detta avseende minst lämpliga personerna (nämligen de i statskunskap och politik okunniga) att bli tongivande. Jag kan icke lära mig att bli övertygad om, att detta är det absolut bästa systemet för en stats styrelse.”