Universitetskansler

Universitetskansler (plural: universitetskanslerer) är en titel för den högste tjänstemannen inom svenskt och finskt universitetsväsen. Från 1964 till 2017 har titeln i Sverige använts om chefen för (i tur och ordning) Universitetskanslerämbetet, Universitets- och Högskoleämbetet, Kanslersämbetet, Högskoleverket och slutligen Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Från 1 augusti 2017 tituleras istället chefen för UKÄ generaldirektör.

Historik

Ämbeten som de svenska universitetens kanslerer tillskapades på 1600-talet. Under flera hundra år hade de svenska universiteten var sin kansler, i regel boende i Stockholm och en lokal prokansler. Kanslern för universitetet i Greifswald var under merparten av lärosätet svenska tid dock identisk med den lokale generalguvernören över Svenska Pommern.

Från 1859 kom de båda då kvarvarande lärosätena, Uppsala och Lund, att välja samma person som kansler, under vilken så småningom även Karolinska Institutet inordnades. Dessa ämbeten slogs 1893 samman till en enda kansler för rikets universitet. Ända in på 1930-talet var detta ämbete oavlönat. Kanslern var en individualmyndighet, knuten till innehavarens person, utan biträde av kollegium eller styrelse. Till biträde hade han endast en anställd kanslerssekreterare.

År 1964 ändrades detta och ett ämbetsverk bildades, som fick den idag åter aktuella benämningen Universitetskanslersämbetet. under ledning av en (med förenklad titel) universitetskansler.

Fram till 1948/1950 fanns även en prokansler vid respektive universitet, i Uppsala var det ärkebiskopen och i Lund biskopen i Lunds stift.

Utanför Sverige

Utomlands är kanslerstiteln oftast jämförbar med svenska lärosätens rektor. I Samväldesländerna är the Chancellor oftast en honorärtitel, medan makten vid lärosätet utövas av the Vice-Chancellor. Vice-Chancellor är den engelska benämningen på rektorerna vid svenska universitet.

Kanslerer för Uppsala universitet till 1859

• 1477-1515 - Jakob Ulvsson
• 1622-1645 - Johan Skytte
• 1646-1654 - Axel Oxenstierna
• 1654-1686 - Magnus Gabriel De la Gardie
• 1686-1702 - Bengt Gabrielsson Oxenstierna
• 1702-1716 - Carl Piper
• 1716-1719 - Arvid Horn (vald 1716 men kallades formellt till posten först 1719)
• 1719-1737 - Gustaf Cronhielm
• 1737 - Olof Törnflycht
• 1737-1739 - Gustaf Bonde d.y.
• 1739-1746 - Carl Gyllenborg
• 1747-1751 - Arvprins Adolf Fredrik
• 1751-1760 - Carl Ehrenpreus
• 1760-1764 - Anders Johan von Höpken
• 1764-1771 - Kronprins Gustaf
• 1771-1783 - Carl Rudenschöld
• 1783-1785 - Gustaf Philip Creutz
• 1785-1792 - Kronprins Gustaf Adolf
• 1792-1796 - Hertig Carl
• 1796-1799 - Kung Gustav IV Adolf
• 1799-1810 - Axel von Fersen d.y.
• 1810-1818 - Kronprins Carl Johan
• 1818-1844 - Kronprins Oscar
• 1844-1859 - Kronprins Carl

Kanslerer för Lunds universitet till 1859

• 1666-1684 - Gustaf Otto Stenbock
• 1684-1685 - Claes Fleming
• 1686-1687 - Gustaf Lilliecrona
• 1687-1690 - Erik Lindschöld
• 1690-1709 - Nils Gyldenstolpe
• 1711-1712 - Magnus Stenbock
• 1713-1714 - Gustaf Cronhielm
• 1714-1728 - Nicodemus Tessin d.y.
• 1728-1739 - Carl Gyllenborg
• 1739-1742 - Olof Nordenstråle
• 1742-1752 - Johan Gyllenborg
• 1752-1761 - Nils Palmstierna
• 1762-1768 - Carl Gustaf Löwenhielm
• 1768-1772 - Gustaf Adolf Hjärne
• 1772-1789 - Melker Falkenberg
• 1789-1810 - Carl Axel Trolle-Wachtmeister
• 8-28 maj 1810 - Prins Karl August
• 1810-1824 - Lars von Engeström
• 1824-1844 - Kronprins Oscar
• 1846-1856 - Kronprins Carl ( tilldelad ämbetet 1844 )
• 1857-1859 - Gustaf Sparre ( tillförordnad )

Svenska kanslerer för universitetet i Greifswald

• 1654–1657 – Johan Axelsson Oxenstierna
• 1657–1660 – Vakant
• 1660–1676 – Carl Gustaf Wrangel
• 1676–1679 – Vakant på grund av krig
• 1679–1685 – Otto Wilhelm von Königsmarck
• 1685–1690 – Vakant
• 1690-1698 – Nils Bielke
• 1699–1711 – Jürgen Mellin
• 1711–1715 – Vakant
• 1715–1748 – Johan August Meijerfeldt den äldre
• 1748–1767 – Axel Löwen
• 1767–1772 – Hans Henrik von Liewen den yngre
• 1772–1776 – Fredrik Carl Sinclair
• 1776–1791 – Fredrik Vilhelm von Hessenstein
• 1791–1793 – A F von Oltoff (vikarie i egenskap av vicekansler)
• 1792–1796 – Eric Ruuth
• 1796–1799 – Philip von Platen
• 1800–1807 – Hans Henric von Essen
• 1807–1810 – Vakant; Pommern ockuperat av Frankrike
• 1810-1814 – Hans Henric von Essen
• 1814–1815 – M F Putbus

Gemensamma svenska universitetskanslerer 1859-1963

• 1859–1871 – Gustaf Sparre
• 1872–1881 – Henning Hamilton
• 1881–1888 – Louis De Geer
• 1888–1898 – Pehr von Ehrenheim
• 1898 – Erik Gustaf Boström (vald men avsade sig uppdraget)
• 1898–1905 – Gustaf Gilljam
• 1905 – Gustaf Tamm (vald men avsade sig uppdraget)
• 1905–1907 – Erik Gustaf Boström
• 1907–1916 – Fredrik Wachtmeister
• 1916–1926 – Carl Swartz
• 1926–1937 – Ernst Trygger
• 1937–1951 – Östen Undén
• 1945–1951 – Thore Engströmer (tillförordnad)
• 1951–1958 – Arthur Thomson
• 1958–1961 – Harald Cramér
• 1961–1964 – Bengt Petri

Svenska universitetskanslerer efter 1964

Universitetskanslerämbetet UKÄ

• 1964-1969 ämbetsman Nils Gustav Rosén
• 1969-1977 ämbetsman Hans Löwbeer

Universitets- och Högskoleämbetet (UHÄ)

• 1977-1980 ämbetsman Hans Löwbeer
• 1980-1987 professor Carl-Gustaf Andrén
• 1988-1992 professor Gunnar Brodin

Kanslersämbetet

• 1992-1995 professor Stig Hagström

Högskoleverket (HSV)

• 1995-1998 professor Stig Hagström
• 1999-2007 professor Sigbrit Franke
• 2007-2010 professor Anders Flodström
• 2010-2012 docent Lars Haikola

Universitetskanslersämbetet (UK-ämbetet)

• 2013-2014 docent Lars Haikola
• 2014-2016 professor Harriet Wallberg-Henriksson
• 2017- professor Anders Söderholm

Källor

• Oloph Bexell, "Prokanslersämbetets avveckling och frågan om Nathan Söderbloms utnämning 1914." Nya professorer. Installation 2014. (Acta Universitatis Upsaliensis, Skrifter rörande Uppsala universitet. B. Inbjudningar, 176) , s. 7-41.
• Carl Frängsmyr: "Kanslern och den akademiska friheten - Striderna vid den juridiska fakulteten i Uppsala under 1850-talet" i Lychnos 2005. Abstrakt
• Carl Frängsmyr: "Universitetskanslern som styresman" i Uppsala universitet 1852-1916, del I (Uppsala universitets historia 1793-2000. Acta Universitatis Upsaliensis. Skrifter rörande Uppsala universitet. C. Organisation och historia, 87:1.) (2010) s 109-134.
• Torgny Nevéus: Vägen till UHÄ - Ett nytt ämbetsverks föregångare (UKÅ-rapport 1976:7) Stockholm 1976)