Öppna huvudmenyn

Universitetskansler (plural: universitetskanslerer, som uttalas och tidigare även stavades kanslärer med betoning på stavelsen –lär–, jämför doktor – doktorer), titel för den högste tjänstemannen inom svenskt och finskt universitetsväsen. Från 1964 till 2017 har titeln i Sverige använts om chefen för (i tur och ordning) Universitetskanslerämbetet, Universitets- och Högskoleämbetet, Kanslersämbetet, Högskoleverket och slutligen Universitetskanslersämbetet (UKÄ). Från 1 augusti 2017 tituleras istället chefen för UKÄ generaldirektör.

Ämbeten som de svenska universitetens kanslerer tillskapades på 1600-talet. Under flera hundra år hade de svenska universiteten var sin kansler, i regel boende i Stockholm och en lokal prokansler. Kanslern för universitetet i Greifswald var under merparten av lärosätet svenska tid dock identisk med den lokale generalguvernören över Svenska Pommern.[1] Från 1859 kom de båda då kvarvarande lärosätena, Uppsala och Lund, att välja samma person som kansler, under vilken så småningom även Karolinska Institutet inordnades. Dessa ämbeten slogs 1893 samman till en enda kansler för rikets universitet. Ända in på 1930-talet var detta ämbete oavlönat. Kanslern var en individualmyndighet, knuten till innehavarens person, utan biträde av kollegium eller styrelse. Till biträde hade han endast en anställd kanslerssekreterare. År 1964 ändrades detta och ett ämbetsverk bildades, som fick den idag åter aktuella benämningen Universitetskanslersämbetet. under ledning av en (med förenklad titel) universitetskansler.

Fram till 1948/1950 fanns även en prokansler vid respektive universitet, i Uppsala var det ärkebiskopen och i Lund biskopen i Lunds stift.

Utomlands är kanslerstiteln oftast jämförbar med svenska lärosätens rektor. I Samväldesländerna är the Chancellor oftast en honorärtitel, medan makten vid lärosätet utövas av the Vice-Chancellor. Vice-Chancellor är den engelska benämningen på rektorerna vid svenska universitet.

Kanslerer för Uppsala universitet till 1859Redigera

Kanslerer för Lunds universitet till 1859Redigera

Svenska kanslerer för universitetet i Greifswald[2]Redigera

Gemensamma svenska universitetskanslerer 1859-1963Redigera

Svenska universitetskanslerer efter 1964Redigera

Universitetskanslerämbetet UKÄ

Universitets- och Högskoleämbetet (UHÄ)

Kanslersämbetet

Högskoleverket (HSV)

Universitetskanslersämbetet (UK-ämbetet)

KällorRedigera

  • Oloph Bexell, "Prokanslersämbetets avveckling och frågan om Nathan Söderbloms utnämning 1914." Nya professorer. Installation 2014. (Acta Universitatis Upsaliensis, Skrifter rörande Uppsala universitet. B. Inbjudningar, 176) , s. 7-41.
  • Carl Frängsmyr: "Kanslern och den akademiska friheten - Striderna vid den juridiska fakulteten i Uppsala under 1850-talet" i Lychnos 2005. Abstrakt
  • Carl Frängsmyr: "Universitetskanslern som styresman" i Uppsala universitet 1852-1916, del I (Uppsala universitets historia 1793-2000. Acta Universitatis Upsaliensis. Skrifter rörande Uppsala universitet. C. Organisation och historia, 87:1.) (2010) s 109-134.
  • Torgny Nevéus: Vägen till UHÄ - Ett nytt ämbetsverks föregångare (UKÅ-rapport 1976:7) Stockholm 1976)

NoterRedigera

  1. ^ Ivar Seth: Universitetet i Greifswald och dess ställning i svensk kulturpolitik 1637-1815 (Uppsala 1952), sidan 13f.
  2. ^ Ivar Seth: Universitetet i Greifswald och dess ställning i svensk kulturpolitik 1637–1815 (Uppsala 1952)