Bollnäs

tätort i Bollnäs kommun, semst
För andra betydelser, se Bollnäs (olika betydelser).

Bollnäs är en tätort i Hälsingland och centralort i Bollnäs kommun, Gävleborgs län, belägen vid Norra stambanan och riksvägarna 50 och 83. Ortsnamnet finns först nedtecknat från 1312 och då som Baldanes, med betydelsen det stora näset.[6]

Bollnäs
Tätort
Centralort
Gamla tingshuset
Gamla tingshuset
Land Sverige Sverige
Landskap Hälsingland
Län Gävleborgs län
Kommun Bollnäs kommun
Distrikt Bollnäs distrikt
Höjdläge 53 m ö.h.
Koordinater 61°20′54″N 16°23′18″Ö / 61.34833°N 16.38833°Ö / 61.34833; 16.38833
Area
 - tätort 1 312 hektar (2020)[3]
 - kommun 1 976,64 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 14 033 (2020)[3]
 - kommun 26 613 (2022)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 10,7 inv./hektar
 - kommun 13 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Bollnäs
Postnummer 821 XX
Riktnummer 0278
Tätortskod T7036[4]
Beb.områdeskod 2183TC102 (1960–)[5]
Geonames 2720679
Ortens läge i Gävleborgs län
Red pog.svg
Ortens läge i Gävleborgs län
Wikimedia Commons: Bollnäs
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

HistoriaRedigera

OnbackenRedigera

I centrala Bollnäs finns en fornlämning kallad Onbacken och den har i århundraden varit en källa till fascination hos såväl forskare som allmänhet. Många olika tolkningar och fantasier om platsen har förekommit. År 1829 besökte den skånske prästen Nils Johan Ekdahl lämningen, vilken han kallade för "Kyrkgrunden" på Ornbacken.[7] Vitterhetsakademien hade givit honom i uppdrag att i Norrland göra forskningsresor och samla in antikviteter samt information om dem. I deras arkiv finns hans anteckningar där han om platsen skrivit:

"På den s. k. Ornbacken 1/8 mil norr från kyrkan finnes en oregelbunden stenhop, som anses vara grundvalen till en forntida kyrkoanläggning. 80 alnar därifrån finnes en gravhög, något skadad i mitten, 7 alnar i diameter och 3 alnar hög. 800 alnar därifrån i en åkertäppa finnes en gravhög 14 alnar i diameter och två alnar hög, något skadad. En dito 25 alnar i diameter och 4 alnar hög är till hälften bortförd."[8]

1923 utförde Gustaf Hallström en utgrävning av ett par högar, vilka han trodde var grunden efter ett "hednatempel". Senare fick man veta att fornlämningen i själva verket består av några gravgrupper, vilka i tid kan kopplas samman med två av Hälsinglands största husgrunder från den äldre järnåldern. [7]

Bollnäs kyrkas områdeRedigera

Kyrkan är från 1300-talets början, den nämns i prosten Ingemunds testamente 1312. Under 1400-talet byggs den om med ett nytt torn och återinvigdes 1468, men 1590 drabbades den av en brand efter viken långhus och torn återstår. Åren 1753–1755 byggde man ut den till korsarmskyrka. Efter det har kyrkan renoverats ett flertal gånger.[9] Området kring Bollnäs kyrka är en knutpunkt i många kommunikationsleder främst eftersom sjön Varpen är en del av älven Ljusnan och att Ljusnans biflöde Voxnan rinner ut i Varpen vid Lenninge. Det geografiska läget innebär att de naturliga färdvägarna åt norr, söder samt väster går förbi kyrkan. Något samhälle växte inte upp runt kyrkan, utan kyrkan med prästgård, kyrkstallar och tillhörande byggnader stod länge ensamt i dalgången. Under det tidiga 1860-talet hade Bollnäs socken en befolkning på drygt 6000 personer och cirka 65 procent av denna livnärde sig på jordbruk.[10]

Georg Henric Collini och Bollnäs tidiga stadsutvecklingRedigera

Framväxten av Bollnäs stadskärna under 1800-talet är sammankopplad med affärsmannen Georg Henric Collini, född 1820 i Mörkö, Södermanland. Som sexåring flyttade han till Alfta och prosten Fraenell där han växte upp och väl lärde känna bygderna runt Voxnadalen och Bollnäs. Ingenting är känt om hans skolgång, men 1843 emigrerade han, tillsammans med sin blivande svåger C. J Ahlmark, till Louisville, Kentucky USA, där de först försörjde sig som diversearbetare och sedan grundlade en affär tillsammans. Collini blev dock även gårdfarihandlare. 1846 återvände Collini till Sverige för att gifta sig (även om själva bröllopet ägde rum i Kentucky) och några år senare, 1851, bosatte han sig i Bollnäs. Dit flyttade även efter en tid Ahlmark.

I USA hade Collini inspirerats av en företagarkultur och framtidsanda som i Sverige var något nytt och för Bollnäs såg han stor utvecklingspotential, när han med planer på samhällsbygge köpte mark belägen i närheten av kyrkan och landsvägen till Söderhamn. Där hade ingen tidigare vågat slå sig ner, på grund av att terrängen var sank. Där anlades ett torg och 1855 stod Collinis första hus klart. Troligtvis gjorde han även lantmätaren intresserad av dessa planer och genom att sälja tomter skapades grogrunden för en grupp hus som sedermera utgjorde det tidiga Bollnäs stadskärna.[11] Collini ville på sin mark bygga ut ett handels- och hantverkscentrum och han drog fördel av att handelstvånget nyligen avskaffats. Detta innebar att endast personer i redan etablerade städer fick ägna sig åt handelsverksamhet (före avskaffandet var det i Hälsingland endast Hudiksvall och Söderhamn där detta var tillåtet). Successivt växte fler och fler verksamheter fram och så tidigt som 1867 fanns sju affärshus belägna till höger om den tidens landsväg mot Söderhamn, den som idag utgörs av Långgatan. När Collini flyttade från Bollnäs 1879 hade orten börjat likna en riktig tätort.

Collini var dock inte enbart affärsman, utan också ledamot och ordförande i Bollnäs kommunalnämnd (vilken 1862 ersatt sockenrådet). Dessutom var han för en tid socknens uppbördsman och hade till uppgift att driva in skatter. Han satt utöver det med i styrelserna för Bollnäs Bryggeribolag (grundat 1872) och Ångbåtsbolaget Varpen, vilket fram till 1878 (då Norra Stambanan byggts färdig fram till Bollnäs) drev reguljär ångbåtstrafik på sjön med samma namn. I det senare ledde han trafikverksamheten och fick yrkestiteln inspektor. Nästan allt som hände i Bollnäs vid den här tiden spelade Collini en roll i.[10]

Kommunikationer samfärdselRedigera

ÅngbåtstrafikRedigera

Ångbåtsbolaget Varpen grundades 1861 och öppnande då upp en trafikled mellan Bollnäs och Söderhamn som sträckte sig ungefär fem mil. Den första delen mellan Söderhamn och Bergvik bestod av järnväg, den andra mellan Bergvik och Landa utgjordes av sjötransport på sjön Bergviken. Mellan Landa och Edsänge, vid sjön Varpen, skedde transporten via hästjärnväg och den sista delen mellan Edsänge och Bollnäs var det återigen sjötransport som gällde. Det byggdes i Bollnäs upp en lastningsplats med stationshus och magasinsbyggnader. När Norra Stambanan stod klar 1878 lades denna verksamhet ner och järnvägseran inleddes.[10]

JärnvägenRedigera

 
Bollnäs järnvägsstation, gamla järnvägshotellet och delar av bangården från 1878 i förgrunden. I bakgrunden skymtar Bollnäs kyrka.

År 1878 nådde Norra stambanan Bollnäs, med invigning den 23 september.[12] Det var inte självklart att det skulle bli så, eftersom en planerad dragning till Storvik 1866 medförde två alternativ för vidare utbyggnad; en kustnära som skulle gå till Sundsvall och en som följde Ljusnans dalgång via Ockelbo- Kilafors- Bollnäs-Ljusdal. År 1871 bestämde man sig för det senare och anledningen till det var att myndigheterna av försvarsskäl inte ville se en kustnära stambana. Samma år påbörjades byggnationen av en järnvägslinje mellan Storvik och Uppsala. [9]

Efter detta utbröt "järnvägsfeber" och massor av olika projekt inleddes. 1876 uppfördes "Nya Gästgivargården" (Järnvägshotellet), som blev färdigt att ta emot gäster till den stora invigningen. Dessutom startades Bollnäs Tidning (som började konkurrera med Helsingen om de lokala invånarna) och i dess första nummer förekom det både förteckning över samhällsservice samt annonser, vilka innefattade allt från tre banker och läkarmottagning till kakelugnsmakare och två konfektionsaffärer. [9]

ElektrifieringRedigera

 
Sveriges första transformator, uppsatt i Bollnäs 1889.

Elektrifieringen i Hälsingland var en av de snabbaste i Sverige. I Bollnäs introducerades år 1885 elektrisk belysning vid Bollnäs mekaniska verkstad där ett 40-tal glödlampor installerats, generatorn här var ångdriven. År 1889 installerades i Bollnäs Sveriges första transformatorer för eldistribution. Dessa ingick i ett överföringssystem med växelström som matades med en generator vid Broddlägrets kvarn vid älven Ljusnans västra strand. Här överfördes högspänd växelström på ca 1000 volt i ledningen till förbrukarna som fanns i Bollnäs centrum cirka en kilometer bort. Förbrukarna var ett gästgiveri, bryggeri och järnvägsstationen. I närheten av förbrukarna sattes transformatorer upp som sänkte spänningen till 110 volt, en nivå som passade de lampor som anslöts. Transformatorerna placerades som bilden visar på stolpar för att vara beröringsskyddade. Denna högspänningsöverföring gjorde att mer energi kunde överföras på längre avstånd.[13] Ägare till kvarnen med generatorn, gästgiveriet och bryggeriet var Johan Larzon, född 1837, död 1902.

En journalist på besök i Hälsingland 1914 för att skildra landskapet där "elektriciteten gjort större landvinningar än i någon annan svensk provins" uttryckte:

Bollnäs köping, som är Sveriges mest effektivt elektrifierade samhälle. Här finnes ej en enda bostadslägenhet, som saknar elektriskt ljus. Och på varje invånare kommer i medeltal 30 normalljus, vilket lär vara 10 normalljus mera än något annat svenskt samhälle f.n. kan uppvisa.
– VLT[14]

Administrativa tillhörigheterRedigera

Bollnäs var kyrkby i Bollnäs socken. I Bollnäs landskommun inrättades för orten Bollnäs municipalsamhälle 6 juli 1888. 1906 utbröts orten ur landskommunen och bildade Bollnäs köping som sedan 1942 gick upp i Bollnäs stad där samtidigt Björkhamre köping uppgick, som också bebyggelsemässigt tidigare växt samman. 1959 utökades stadskommunen då Bollnäs landskommun uppgick i den och omfattningen av bebyggelsen i Bollnäs utgjorde därefter bara en mindre del av stadens yta. 1971 uppgick stadskommunen i Bollnäs kommun med Bollnäs som centralort i kommunen.[15]

Bollnäs har tillhört och tillhör Bollnäs församling.[16]

Bollnäs ingick från 1877 till 1971 i Bollnäs domsagas tingslag, Bollnäs tingslag dessförinnan. Från 1971 till 2005 ingick orten i Bollnäs domsaga och ingår sedan 2005 i Hudiksvalls domsaga.[17]

Bollnäs blir stadRedigera

Vid tolvslaget mellan 1941 och 1942 får Bollnäs status av stad och blir då Sveriges 87:e i ordningen, med en befolkningsmängd på drygt 4500. [18] Köpingarna Bollnäs (1906) och Björkhamre (1923) slås då ihop och utlöser en för sin tid ovanlig yra, som lokaltidningen Ljusnan beskriver på följande sätt:

"Aldrig tillförne har så mycket folk varit församlat i Bollnäs (...) "människomassorna stodo packade på Odenplan och de tillöpande gatorna" (...) "Det blev ett par minuters nästan andlös tystnad, Man tyckte allting stod stilla medan det nya året i outgrundligt majestät steg över tröskeln med det nya Bollnäs i famnen."

Uppskattningsvis 10 000 besökare trotsade vinterkylan för att lyssna till tal av stadsfullmäktigeordförande Elon Andersson, landshövding Rickard Sandler, teologie doktor Johan Söderlind och kommunalborgmästare Erik Lindgren, men de fick också bevittna ett stort fyrverkeri som i den krigshärjade samtiden måste ha varit särskilt uppskattat. På Stora Hotellet bjöds 130 inbjudna gäster på en bankett, bland annat bestående av kalkon och under kvällen utväxlades telegram med kung Gustav V och Kumla (som också får stadsrättigheter vid samma tidpunkt). [18]

Det var i en svår tid med begränsade resurser som den nya stadens administration behövde hantera problem som en underutvecklad bostadssituation. Regeringen hade infört nybyggarförbud för att kunna förlägga byggandet till orter som var i störst behov av det och dit räknades Bollnäs. HSB startade ett sammarbete med staden och uppförde flerfamiljshus på Gärdet. 1947 grundades den kommunala stiftelsen Bollnäs Bostäder och 1949 bodde 700 personer ( 14 %) av invånarna i moderna lägenheter.[18]

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Bollnäs 1900–2020[19][20]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
785
1960
  
10 664
1965
  
11 603
1970
  
13 003
1975
  
13 305
1980
  
13 045
1990
  
13 155 1 260
1995
  
13 494 1 278
2000
  
12 726 1 278
2005
  
12 455 1 283
2010
  
12 842 1 287
2015
  
13 716 1 463
2020
  
14 033 1 312

 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.


SamhälletRedigera

Vy över Bollnäs med sjön Vågen i förgrunden, år 2010.
 
Bollnäs kyrka.
 
Bollnäs museum (1929).
 
Träkyrkan.

Bollnäs har nio kommunala grundskolor[21], tre gymnasieskolor, en yrkeshögskola[22] och en folkhögskola[22]. Det finns ett badhus och en sporthall. I Bollnäs centrum finns större butikskedjor som Åhléns, Intersport, Lindex, Team Sportia och annan detaljhandel och restaurangverksamhet.

Öster om centrum ligger Långnäs som sträcker ut sig mellan sjön Vågen och Varpen, en del av Ljusnan, med folkpark och en camping. På Långnäs spelade Bollnäs bandylag sina hemmamatcher, närmare bestämt på en gräsplan som spolades till bandybana fram till år 1973 när verksamheten flyttades till då nybyggda Sävstaås IP.

Heden är en stadsdel som är belägen väster om stadskärnan. Där ligger Bollnäs sjukhus, mittemot finns räddningstjänsten med brandstation och ambulansstation. Väster därom ligger det som tidigare var ett av Sveriges största sjukhus specialiserat på psykvård, Hälsinge Sjukhus. Idag rymmer de gamla sjukhuslokalerna skollokaler och kontor mm. Väster om sjukhuset har också Bollnäs Ridsällskap sina lokaler.

Hamre är en stadsdel där det bor cirka 4000 personer. Genomfartsleden genom Bollnäs går genom Hamre.

Kultur och föreningslivRedigera

Bollnäs Jazz Club bildades 1981 och är en arrangörer av jazzkonserter med hittills över 350 konserter under åren som gått.[23] Hälsinglands Dansteater bildades 1995 och är en ideell förening som arbetas med dans, dansteater och teater.

Bollnäs kulturskola blev 2005 utsedd till "Årets Musikskola", samma år som kulturskolan fyllde 50 år. Dansoteket Bollnäs bildades 1990 och är en ideell förening för fristående dans. Föreningen har sin lokal i Kulturhuset i Bollnäs. Kulturhuset angränsar mot Bollnäs museum som byggdes 1929.

SportRedigera

I Bollnäs finns idrottsklubbar som Bollnäs GoIF/BF som är en bandy- och fotbollsklubb, Rehns BK inom orientering, skidorientering och skidåkning och Bollnäs Alpina klubb som arrenderar backen Bolleberget, 3 kilometer från Bollnäs centrum.

Bollnästravet, som tillsammans med Hagmyren är en av de två travbanor som finns i Hälsingland, ligger vid Sävstaås i Bollnäs.[24]

FBC Bollnäs är stadens innebandylag, vilket är den största föreningen i staden. FBC spelar för närvarande i division 1.[källa behövs]

Kända personer med anknytning till BollnäsRedigera

Se även Personer från Bollnäs

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, Statistiska centralbyrån, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 12 november 2013.[källa från Wikidata]
  5. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Brink, Stefan (1984). Ortnamn i Hälsingland. AWE/Geber. sid. 38. ISBN 91-20-07038-1. OCLC 15591047. https://www.worldcat.org/oclc/15591047. Läst 13 november 2021 
  7. ^ [a b] Hovanta, Elise (1997). Onbacken i Bollnäs Presentation av en gård från äldre järnålder utifrån tidiga arkeologiska undersökningar. sid. 5. ISBN 91- 86244-63-9 
  8. ^ Blomberg, J.E (December 1958). Bollnäs historia Del 1. sid. 69 
  9. ^ [a b c] Malm, Kock, Göran, Johan (1998). Johan Kock. red. "Bollnässtaden" 1851-1906. Bollnäs: Bollnäs kommun. sid. 14-15 
  10. ^ [a b c] Bollnäs under tusen år 1000-2000. Bollnäs Sockens hembygdsförening, Hembygdens förlag. 1999. sid. 175-176 
  11. ^ Sandberg, Dawid (1959). Bollnäs från By till Stad åren 1850-1960. sid. 22 
  12. ^ Nordqvist, Karl-Rune (1978). Vad järnvägen betytt för Bollnäs 
  13. ^ von Malmborg, Carl Gustaf (1891). Om elektrisk belysning: Populär framställning med 56 illustrationer : Upplysningar och råd för enhvar som har eller ämnar anskaffa elektrisk belysning. Stockholm: Nordin & Josephson. Libris 1627920 
  14. ^ Sven Linde (27 januari 1914). ”Elektriskt ljus och kraft vid lantgårdar - hur man har det i Hälsingland och hur det bör kunna bli i Västmanland”. VLT - Vestmanlands läns tidning. 
  15. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  16. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  17. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Bollnäs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  18. ^ [a b c] Magnusson, Gunnar (1991). Bollnäs i ord och bild En kavalkad genom de första 50 åren av Gunnar "Mr X" Magnusson. sid. 12-13. ISBN 91-630-0797-5 
  19. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  20. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  21. ^ ”Kommunala grundskolor och fritidshem”. Bollnäs kommun. https://www.bollnas.se/index.php/kommunens-grundskolor. Läst 5 februari 2022. 
  22. ^ [a b] ”Vuxenutbildning”. Bollnäs kommun. https://www.bollnas.se/index.php/startsidavuxenutb. Läst 5 februari 2022. 
  23. ^ Bollnäs Jazzclub
  24. ^ "Travbanor: Bollnäs". Svensk Travsport. Läst 27 september 2017.

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera