Ryska alfabetet

kyrilliskt alfabet som används i Ryssland

Det ryska alfabetet är en variant av det kyrilliska alfabetet och består av 33 bokstäver. Det är det officiella alfabetet i Ryssland och används av över 144 miljoner människor.[1]

Det ryska alfabetet i versaler.

Ryska alfabetetRedigera

Versal Gemen Transkribering Namn Uttal[2] Noter
А а A, a а /ɐ/ [ɐ]
Б б B, b бэ /bɛ/ [b], [bʲ]
В в V, v вэ /vɛ/ [v], [vʲ]
Г г G, g гэ /gɛ/ [g], [gʲ]
Д д D, d дэ /d̪ɛ/ [d̪], [d̪ʲ]
Е е E, Je, Ie
e, je, ie
е /jɛ/ [ʲɛ], [jɛ] Transkriberas Je då den är initial; je om tecknet föregås av gemen vokal, ь, eller ъ; je blir ie efter t, s, z; e efter j.
Ё ё Jo, Io, O
jо, io, o
ё /jɵ̞/ [ʲɵ̞] Transkriberas io efter t, s, z; o efter j. Translittereras även ë.
Ж ж Zj, zj жэ /ʐɛ/ [ʐ]
З з Z, z зэ /z̪ɛ/ [z̪], [z̪ʲ]
И и I, i и /ɪ/ [ɪ]
Й й J, j и краткое /ɪ 'kra.tkəjɪ/ [j]
К к K, k ка /kɐ/ [k], [kʲ]
Л л L, l эль /ɛɫ̪ʲ/ [ɫ̪], [ɫ̪ʲ]
М м M, m эм /ɛm/ [m], [mʲ]
Н н N, n эн /ɛn̪/ [n̪], [n̪ʲ]
О о O, o о /o̞/ [o̞]
П п P, p пэ /pɛ/ [p], [pʲ]
Р р R, r эр /ɛr/ [r], [rʲ]
С с S, s эс /ɛs̪/ [s̪], [s̪ʲ]
Т т T, t тэ /t̪ɛ/ [t̪], [t̪ʲ]
У у U, u у /u/ [u]
Ф ф F, f эф /ɛf/ [f]
Х х Ch, ch ха /xɐ/ [x]
Ц ц Ts, ts цэ /ʦɛ/ [ʦ], [ʦʲ]
Ч ч Tj, tj че /ʨɛ/ [ʨ] [a]
Ш ш Sj, sj ша /ʂɐ/ [ʂ]
Щ щ Sjtj, sjtj ща /ɕːɐ/ [ɕː]
Ъ ъ твёрдый знак /'tvʲɵ̞.rdɨj z'nak/ [] Translittereras även ''. ”Hårdhetstecken”; se nedan.
Ы ы Y, y ы /ɨ/ [ɨ]
Ь ь мягкий знак /'mʲæxʲkʲɪj z'nak/ [ʲ] Translittereras även med apostrof: '. ”Mjukhetstecken”; se nedan.
Э э E, e э оборотное /'ɛ ə.bʌ'ro.tnəjɪ/ [ɛ]
Ю ю Ju, Iu, U
ju, iu, u
ю /ju/ [ʲu], [ju] Transkriberas iu efter t, s, z; u efter j.
Я я Ja, Ia, A
ja, ia, a
я /jɐ/ [ʲɐ], [jɐ] Transkriberas ia efter t, s, z; a efter j och vanligen efter i.

Mjukhetstecknet (ь) och hårdhetstecknet (ъ) är inga egentliga bokstäver utan snarare ortografiska symboler som modifierar föregående bokstavs uttal. Mjukhetstecknet (eller muljeringstecknet) anger att den konsonant som står omedelbart före tecknet ska uttalas med muljering, något som annars styrs av muljerande vokaler. Hårdhetstecknet indikerar omvänt att en konsonant framför en muljerande vokal inte uttalas muljerat, vilket den annars skulle. Hårdhetstecknet kan också innebära en buffert mellan en hård konsonant och en mjuk vokal som i ordet объект (objekt, föremål)[4]. Både muljeringstecknet och hårdhetstecknet utelämnas normalt i svensk standardtranskribering. Ett undantag är "Ильич", som i Vladimir Iljitj Lenin, där transkriberingen normalt sett skulle ha blivit Ilitj. Mjukhetstecknet kan i alternativ translitterering återges med apostrof och hårdhetstecknet med dubbel apostrof.[5]

HandskriftRedigera

 
Rysk skrivstil

Handskrivna gemena bokstäver ser i flera fall klart annorlunda ut jämfört med normal tryckstil[4]. I kursiv tryckstil följs handskriftsutseendet ungefär. De mest avvikande bokstäverna är:

 

Handskrivna versala bokstäver kan också avvika på liknande sätt från tryckstilen alternativt likna den.

 
Staty över de helgonförklarade missionärerna och bröderna Kyrillos och Methodius, i Radhošť, Tjeckien.

Alfabetets uppkomstRedigera

Det moderna ryska alfabetet bygger på utveckling av det under lång tid och i många olika steg, som man inte minst kan se i de olika ortografiska reformer under Peter den Store på 1700-talet och av bolsjevikerna efter revolutionen 1917. De första grunderna till alfabetet vi ser i dag står att finna i det glagolitiska respektive tidiga kyrilliska alfabetet som kom från Bulgarien: något inhemskt slaviskt alfabet oberoende av dessa har inte återfunnits[6].

Det var missionärerna och bröderna Kyrillos (född Konstantin) och Methodios som skapade det kortlivade glagolitiska alfabetet och sedan det kyrilliska alfabetet, som fick betydligt större spridning och användning. Bröderna kom från nuvarande Thessaloniki, ett område som vid tidpunkten beboddes av slaviska folk. Rostislav av Moravien bad år 862 den dåvarande byzantiska kejsaren Mikael III att skicka en "biskop och en lärare" till sitt land. Detta var för att undervisa folket i Moravien (Mähren) om kristendomen på det lokala slaviska språket. För att möjliggöra en sådan mission övertygade kejsaren Kyrillos att han skulle skapa ett alfabet, vilket var det som förmodligen resulterade i det glagolitiska alfabetet[7].

Historiska bokstäver och ortografiska reformerRedigera

1700-talsreformenRedigera

Det sekulära ryska alfabetet såsom särskilt från det kyrkoslaviska fastställdes officiellt genom ett dekret utfärdat av Peter den store år 1708[8]. Lilla jus (Ѧ, ѧ) hade vid den tidpunkten smält samman med den äldre formen av bokstaven "ja" eller "joterat a" (, ) för att bilda den bokstav som än idag representerar "ja", dvs. Я,я. Fram på 1600-talet var lilla jus och "ja" (i formen я) utbytbara med varandra, medan den äldre formen av "ja" () hade förpassats till att enbart användas inom kyrkoslaviskan[9]. Vid 1700-talets mitt hade bokstäverna ѯ (ks), ѱ (ps), ѡ (o) och ѕ (dz) slutat användas. De bokstäver som exkluderades från det reformerade alfabetet gjorde det huvudsakligen på grund av att de upprepade ljudvärden, för att de var grekiska kombinationsbokstäver eller för att de var ligaturer[8].

Reformen efter revolutionen 1917Redigera

Vid stavningsreformen 1917-18 avskaffades tecknen і, ѣ, ѵ och ѳ, i deras ställe används i tur och ordning bokstäverna: и, е, и och ф eller т. Genom reformen minskades även användningen av det hårda tecknet (ъ): det hade tidigare använts i slutet av ord för att markera att en final konsonant var hård (opalataliserad), något som nu i stället återges genom avsaknad av mjukt tecken[10]. Tecknen ъ och ь uttalades ursprungligen som ultra-korta eller reducerade /ŭ/, /ĭ/, men det uttalet försvann förmodligen redan på 1100-talet, som senast år 1200[11]. Trots detta försvann tecknet alltså inte förrän efter 1918. Den ortografiska reformen efter oktoberrevolutionen innebar även att de maskulina och neutrala ändelserna -аго och -яго ersattes av de nuvarande -ого och -его. Samtidigt förändrades pluralböjningen av de feminina och neutrala adjektiven. Tidigare hade man skrivit t.ex. другiя женщины. Efter reformen blev -iя till -ие: другие женщины[10]. De tecken som försvann underlättade visserligen stavningen, men innebar även att vissa ord som hade stavats likadant innan kunde förväxlas med varandra. Två exempel är есть (att vara) jämfört med ѣсть (att äta), samt мир (fred) jämfört med мiр (värld). Numera skrivs de som есть, respektive мир.

TranskriberingRedigera

Transkribering av ryska till det latinska alfabetet resulterar i vitt skilda stavningar beroende på målspråk. Detta beror på att transkriberingen i viss mån eftersträvar fonetisk överensstämmelse. Det finns även en internationell standard för translitterering av det kyrilliska alfabetet, ISO 9, som bygger på serbokroatisk praxis.

Ryska till svenskaRedigera

Så här transkriberas ryska bokstäver på svenska[2]:

Rysk bokstav Svensk transkribering Exempel
а a Анто́н Че́хов – Anton Tjechov
б b Бори́с Ельцин – Boris Jeltsin
в v Анто́н Че́ховAnton Tjechov
г g Гла́сность – Glasnost
д d Фёдор Достое́вский – Fjodor Dostojevskij
е efter konsonant e Анто́н Че́хов – Anton Tjechov
е i början på ord je Бори́с Ельцин – Boris Jeltsin
е efter vokal, ь, ъ je (e efter j, ie efter t, s, z) Фёдор Достое́вский – Fjodor Dostojevskij (ЗапорожьеZaporozje)
ё jo Фёдор Достое́вский – Fjodor Dostojevskij
ё efter t, s, z Сёма (kortform av Семён) – Sioma (Semjon)
ё efter j o Никита Хрущёв – Nikita Chrusjtjov
ж zj Солжени́цын – Solzjenitsyn
з z Новая Земля – Novaja Zemlja
и i Никита Хрущёв – Nikita Chrusjtjov
й j Фёдор Достое́вскийFjodor Dostojevskij
к k Фёдор Достое́вский – Fjodor Dostojevskij
л l Анто́н Па́влович Че́хов – Anton Pavlovitj Tjechov
м m Фёдор Миха́йлович Достое́вский – Fjodor Michajlovitj Dostojevskij
н n Анто́н Че́хов – Anton Tjechov
о o Анто́н Че́хов – Anton Tjechov
п p Анто́н Па́влович Че́хов – Anton Pavlovitj Tjechov
р r Фёдор Достое́вский – Fjodor Dostojevskij
с s Фёдор Достое́вский – Fjodor Dostojevskij
т t Анто́н Че́хов – Anton Tjechov
у u Пу́шкин – Pusjkin
ф f Фёдор Достое́вский – Fjodor Dostojevskij
х ch Анто́н Чехов – Anton Tjechov
ц ts Солжени́цын – Solzjenitsyn
ч tj Анто́н Че́хов – Anton Tjechov, Иванович – Ivanovitj
ш sj Пу́шкин – Pusjkin
щ sjtj Никита Хрущёв – Nikita Chrusjtjov
ъ utgår объект – objekt
ы y Солжени́цын – Solzjenitsyn
ь utgår Гла́сностьGlasnost
э e Экономика – Ekonomika
ю ju Ю́рий Гага́рин – Jurij Gagarin
ю efter t, s, z iu Тюмень – Tiumen
ю efter j u жюри – zjuri
я ja (a efter j) Новая ЗемляNovaja Zemlja
я efter t, s, z ia Татьяна Николаевна – Tatiana Nikolajevna
я efter i,j a Мария Шарапова – Maria Sjarapova, skrivs ibland Marija Sjarapova

Notera att den här transkriptionstabellen inte ser densamma ut om man ska transkribera vetenskapligt. Då gäller andra latinska tecken.

Ukrainska och vitryska till svenskaRedigera

Se även: Ukrainska#Alfabetet och Vitryska#Skrift

Det finns skillnader jämfört med ryska till svenska, både avvikelser och några egna bokstäver[12]. Det beror på att man även här eftersträvar fonetisk överensstämmelse, vilket gjort att några städer bytt transkribering, vissa utan att byta originalstavning, till exempel Homel/Гомель. Det finns en tendens att transkribera namn mellan ryska och andra kyrilliska alfabet. Till exempel ryska Киев och ukrainska Київ. På svenska avviker stavningen av ett ukrainska antal städer och platser mot den officiella translittereringsstandarden, då vissa platser har namn som vunnit hävd. Några av dessa är: huvudstaden Kiev (i stället för Kyiv), staden Odessa (i stället för Odesa), den ukrainska halvön Krim (i stället för Krym) samt kärnkraftverket och området Tjernobyl (i stället för Tjornobyl)[13].

Kyrillisk bokstav Svensk transkribering Exempel
Skiljer sig från ryska
г h Гродна – Hrodna
е e (endast ukrainska) ukrainska Енергодар – Enerhodar, men vitryska Ельск – Jelsk
и y Миколаїв – Mykolajiv
Bokstäver som inte finns i ryska
є je Євпаторія – Jevpatorija
ґ g
і i Мінск – Minsk
ї ji Миколаїв – Mykolajiv
ў ŭ Магілёў – Mahiljoŭ

Se vidare ukrainska och vitryska.

Ryska till engelskaRedigera

Transkribering av ryska till engelska har dessa skillnader från den svenska transkriberingen[14]:

Rysk bokstav Engelsk transkribering Svensk transkribering
е ye
e
je
e
ё yo
o, e
jo
o
ж zh zj
й y, i j
х kh ch
ч ch tj
ш sh sj
щ shch sjtj
ю yu ju
я ya ja
-ий -y -ij
-ый -y -yj

Ryska till tyskaRedigera

Transkribering av ryska till tyska har dessa skillnader från den svenska transkriberingen[15]:

Rysk bokstav Tysk transkribering Svensk transkribering
в w v
ж sch zj
з s z
й i j
ц z ts
ч tsch tj
ш sch sj
щ schtsch sjtj
-ий -i -ij
-ый -y -yj

Se ävenRedigera

KommentarerRedigera

  1. ^ Translittereras i finska.[3]

ReferenserRedigera

  1. ^ ”Rysslands befolkning.”. http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Ryssland/Befolkning-Sprak. Läst 22/3-15. 
  2. ^ [a b] Fält, Erik, 1937- (2004). Da!. Kort rysk grammatik (3. uppl). Scripta. ISBN 91-89154-27-4. OCLC 186489695. https://www.worldcat.org/oclc/186489695. Läst 26 januari 2020 
  3. ^ "Vinter-OS 2014 ordnas i ryska Сочи. Hur skriver man det på svenska?". Arkiverad 8 augusti 2014 hämtat från the Wayback Machine. Sprakinstitutet.fi. Läst 3 augusti 2014.
  4. ^ [a b] Langran, John. (2013). Ruslan ryska. 1 : kommunikativ kurs i ryska (3. uppl). Ruslan. ISBN 978-1-899785-88-9. OCLC 940672952. https://www.worldcat.org/oclc/940672952. Läst 28 januari 2020 
  5. ^ ”Officiell, svensk translitterering”. http://info.tt.se/tt-spraket/navigation/andra-sprak/ryska/. Läst 22/3-15. 
  6. ^ Vlasto, A. P. (1986). A linguistic history of Russia to the end of the eighteenth century. Clarendon Press. sid. 6. ISBN 0-19-815660-X. OCLC 11469008. https://www.worldcat.org/oclc/11469008. Läst 29 januari 2020 
  7. ^ Schmalstieg, William R.,. An introduction to Old Church Slavic (Second edition, revised and expanded). sid. 3f. ISBN 0-89357-107-5. OCLC 9583952. https://www.worldcat.org/oclc/9583952. Läst 29 januari 2020 
  8. ^ [a b] Zjivov, Victor. 2009.The Petrine Language Reform; The Linguistic and Cultural Situation of the Petrine Era. I Language and Culture in Eighteenth Century Russia
  9. ^ Vlasto, A. P. (1986). A linguistic history of Russia to the end of the eighteenth century. Clarendon Press. sid. 37. ISBN 0-19-815660-X. OCLC 11469008. https://www.worldcat.org/oclc/11469008. Läst 28 januari 2020 
  10. ^ [a b] Berdy, Michele A. (10 november 2017). ”The Soviet Language Revolution” (på engelska). The Moscow Times. https://www.themoscowtimes.com/2017/11/10/the-soviet-language-revolution-a59541. Läst 27 januari 2020. 
  11. ^ Vlasto, A. P. (1986). A linguistic history of Russia to the end of the eighteenth century. sid. 40 
  12. ^ ”Utländska namn på svenska”. Europeiska unionens råd (ministerrådet). https://www.consilium.europa.eu/media/37178/utl%C3%A4ndska-namn-p%C3%A5-svenska.pdf. Läst 27 januari 2020. 
  13. ^ ”Ukrainska - geografiska namn”. TT. https://tt.se/tt-spraket/ord-och-begrepp/internationellt/andra-sprak/ukraina/. Läst 27 januari 2020. 
  14. ^ ”Ryska - transkribera ryska | TT-språket”. tt.se. http://tt.se/tt-spraket/ord-och-begrepp/internationellt/andra-sprak/ryska/. Läst 26 januari 2020. 
  15. ^ ”Транслитерация русского и немецкого языков онлайн: имена, фамилии, буквы” (på ryska). ru-geld.de. https://ru-geld.de/german/transliteration.html. Läst 27 januari 2020. 

Externa länkarRedigera