Öppna huvudmenyn

Gnesta kommun

kommun i Södermanlands län, Sverige

Gnesta kommun är en kommun i Södermanlands län. Centralort är Gnesta.

Gnesta kommun
Kommun
Gnesta kommun.JPG
kommunhuset
SloganStadens lugn och landets puls
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapSödermanland
LänSödermanlands län
CentralortGnesta
Inrättad1 januari 1992
Anställda1 180 ()[1]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal538,13 kvadratkilometer ()[2]
- därav land461,08 kvadratkilometer[2]
- därav vatten77,05 kvadratkilometer[2]
Folkmängd11 342 ()[3]
Bef.täthet24,60 inv./km² (land)
Läge
Gnesta Municipality in Södermanland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater59°02′51″N 17°18′44″E / 59.0475°N 17.312222222222°Ö / 59.0475; 17.312222222222
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsNyköpings domkrets
Koder
Kommunkod0461[4]
Org.nummer212000-2965[5]
GeoNames3315140
Redigera Wikidata

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Björnlunda, Dillnäs, Frustuna, Gryt, Gåsinge, Kattnäs och Torsåker. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

I området inrättades 13 augusti 1883 Gnesta municipalsamhälle i Frustuna landskommun.

1941 bildades Gåsinge-Dillnäs landskommun av Gåsinge och Dillnäs landskommuner.

Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Daga (av de tidigare kommunerna Björnlunda, Gryt och Gåsinge-Dillnäs), Gnesta (av Frustuna och Kattnäs) samt Tystberga (av Bogsta, Bälinge, Lästringe, Sättersta, Torsåker och Tystberga).

Gnesta köping bildades 1955 genom ombildning av Gnesta landskommun, samtidigt upplöstes municipalsamhället.

Gnesta kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Gnesta köping. 1974 uppgick kommunen i Nyköpings kommun. 1992 återbildades Gnesta kommun genom en utbrytning av de områden som bildat den tidigare kommunen samt Daga kommun och en del ur Tystberga kommun (Torsåkers församling).[6]

Den 1 januari 1992 överfördes ett område med 122 personer till Gnesta kommun och Frustuna-Kattnäs församling från Nyköpings kommun och Lästringe församling.[7]

Kommunen ingår sedan bildandet i Nyköpings tingsrätts domsaga.[8]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I grönt fält en björk av guld.

1957 fastställdes ett vapen för Gnesta köping (av annat utförande). När nya Gnesta kommun bildades 1992 hade man arbetat fram ett helt nytt vapen byggt på ett motiv ur Daga häradssigill, som innehöll en björkkvist. Vapnet registrerades för den nya kommunen i PRV samma år.

Den gamla landskommunen Daga hade för övrigt ett liknande vapen, även det baserat på samma motiv i häradssigillet.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Gnesta kommun 1995–2015
År Invånare
1995
  
9 711
2000
  
9 768
2005
  
9 958
2010
  
10 360
2015
  
10 649
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

IndelningarRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

 
Distrikt inom Gnesta kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt [9]:

TätorterRedigera

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tre tätorter i Gnesta kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Gnesta &&&&&&&&&&&05772.&&&&&05 772
2 Björnlunda &&&&&&&&&&&&0838.&&&&&0838
3 Stjärnhov &&&&&&&&&&&&0555.&&&&&0555

Centralorten är i fet stil.
Tätorten Gnesta var delad på två kommuner: Gnesta kommun (5 478 personer) och Södertälje kommun (84 personer).

PolitikRedigera

KommunstyrelseordförandeRedigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Johan Rocklind 2014 2018 Socialdemokraterna

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2014–2018
Ordförande M Sven Andersson
Förste vice ordförande C Lill Björk

Mandatfördelning i Gnesta kommun, valen 1991–2018Redigera

ValårVSMPFISDNYDGNPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1991111127216
112726
3184,6
1912
1994113216215
132625
3185,3
1912
1998210215227
21025227
3179,09
1813
200221234325
21234325
3179,03
1912
200611134228
1134228
3180,69
1813
2010111413218
114328
3183,08
1714
20142942419
294249
3184,82
1516
201828215517
282557
3185,82
1516
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

För valresultat äldre än 1991, se tidigare kommuntillhörighet; Nyköpings kommun#Politik.

Gnestapartiet var ett lokalt parti som bildades som en utbrytning ur Ny demokrati och dess framgångar i valet 1991 men bytte namn i samband med splittringarna inom moderpartiet.

Vänsterdemokraterna var en utbrytarfallang från Vänsterpartiet. Bildat i mars 2004. Stod nära Vägval Vänster. Alla Vänsterpartiets kommunfullmäktigeledamöter i Gnesta lämnade moderpartiet och bildade ett nytt parti. De behöll sina platser i fullmäktige. Kort efter återbildades en lokal vänterpartiavdelning i Gnesta. Först efter valet 2006 återkom Vänsterpartiet i de kommunala församlingarna.

Valresultat i kommunalvalet 2018Redigera

Parti Röstfördelning Mandatfördelning
Antal Andel Antal
+−
Andel
+−
Antal +−
  Arbetarepartiet-Socialdemokraterna 1894 26,20 -174 -3,80 8 -1
  Moderaterna 1668 23,07 -198 -3,99 7 -2
  Centerpartiet 1166 16,13 +304 +3,63 5 +1
  Sverigedemokraterna 1008 13,94 +536 +7,10 5 +3
  Miljöpartiet de gröna 496 6,86 -324 -5,03 2 -2
  Vänsterpartiet 495 6,85 +91 +0,99 2 0
  Liberalerna (tidigare Folkpartiet) 222 3,07 +32 +0,31 1 0
  Feministiskt initiativ 166 2,30 +143 +1,96 1 +1
  Kristdemokraterna 104 1,44 -45 -0,72 0 0
  Röster på partier som ej beställt valsedlar 2018 11 0,15 -30 -0,44 0 0
Giltiga röster totalt 7 230 100,00 +335 31 0
Ogiltiga röster - inte anmälda partier 30 0,41 +30 +0,41
Ogiltiga röster - blanka 104 1,41 +2 -0,04
Ogiltiga röster - övriga 1 0,01 -10 -0,14
Valdeltagande 7 365 85,82 +357 +1,00
Röstberättigade 8 582 +320

Källa:[10]

Partiers starkaste valdistrikt i kommunalvalet 2018Redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Gnesta Centralt 35,89 % 26,20 %
M Frönäs 29,76 % 23,07 %
C Gåsinge-Dillnäs 33,75 % 16,13 %
SD Gåsinge-Dillnäs 17,63 % 13,94 %
MP Freja 9,91 % 6,86 %
V Björnlunda 8,16 % 6,85 %
L Gryt 6,81 % 3,07 %
FI Freja 3,18 % 2,30 %
KD Gryt 1,83 % 1,44 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Politiska styrenRedigera

2014-2018 Kommunen styrs av Socialdemokraterna och Moderaterna, som tillsammans fick stöd av 57 % av de röstande vid valet 2014. Oppositionen utgörs av Centerpartiet, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Liberalerna.

2010-2014 Gnesta styrdes under denna mandatperiod av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Oppositionen bestod av Alliansen (Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna) samt Sverigedemokraterna.

2006–2010 Gnesta styrdes mellan 2006 och 2010 av Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna under den rikstäckande benämningen Alliansen. Oppositionen bestod av Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet.

2002–2006 Under mandatperioden styrdes kommunen först av en sorts koalition mellan de borgerliga partierna och Socialdemokraterna. 2005 bröt partierna sitt samarbete och de borgerliga partierna slog sig samman med Vänsterdemokraterna, en utbrytarfallang från Vänsterpartiet. Vågmästarpartiet Miljöpartiet ställdes utanför samarbetena.

1998–2002 Under mandatperioden styrdes kommunen av de fyra borgerliga partierna tillsammans med Miljöpartiet och Gnestapartiet.

VänorterRedigera

NaturreservatRedigera

År 2017 fanns i Gnesta kommun 18 statligt finansierade naturreservat:[11]
I alfabetisk ordning, bildandet i parentes.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läst: 21 juli 2019
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019
  4. ^ Län och kommuner i kodnummerordning, Statistiska centralbyrån, läst: 21 oktober 2013
  5. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Statistiska centralbyrån: Befolkningsstatistik 1991 Del 1 Folkmängden och dess förändringar i kommuner och församlingar m m Arkiverad 2 april 2015 hämtat från the Wayback Machine. Bilaga 2, avdelning b, sida 185 (Läst 25 mars 2015)
  8. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Nyköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  10. ^ ”Val till kommunfullmäktige i Gnesta - Röster”. Valmyndigheten. https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/04/61/index.html. Läst 22 september 2018. 
  11. ^ Gnesta kommun: Naturreservat.

Externa länkarRedigera