Öppna huvudmenyn
Kontakta Wikipedia
Frågor
Kontakt
 Arkiv för denna sida     Genväg WP:FF WP:FL
Bluegradient1.svg
Faktafrågor
Fråga om det mesta eller skriv ett svar
Globe and books mgx.svg
För frågor angående översättningar från andra språk, se Wikipedia:Översättningsfrågor.
För redigerares frågor angående basala persondata i artiklar, se Wikipedia:Persondatafrågor.


Här kan du fråga om det mesta!

Faktafrågor som till exempel Vilken är världens minsta däggdjursart?

Vem som helst (även du!) kan sedan försöka svara efter bästa förmåga. Tänk på att de som svarar ofta inte är experter inom ämnet utan lekmän. Svar kommer alltifrån inom några minuter till några veckor. Skriv gärna under dina inlägg med fyra tilde (~~~~), så blir de automatiskt signerade och daterade. Tänk på att inte signera med e-postadress, telefonnummer, bostadsadress och annat som du inte vill ska spridas över Internet.

Men detta svarar vi inte på...

Den här sidan ger inte svar på frågor som handlar om:

  • Läxhjälp (annat än möjligen hänvisning till artiklar i ämnet)
  • Tävlingar

Vi ger inte personlig rådgivning såsom:

  • Medicinsk rådgivning
  • Juridisk rådgivning
  • Rådgivning om relationer
  • Konfessionell rådgivning

I dessa fall kontakta en expert (läkare, jurist, psykolog etc). Det kan hända att det ändå dyker upp svar på sådana frågor, men dessa svar bör i så fall inte ses som något annat än en lekmans.

Om du arbetar med någon artikel och behöver hjälp med att ta reda på eller kontrollera fakta kan du gå till experthjälpen där du kan få hjälp av någon expert inom ditt område.


Publicering av historiska texterRedigera

Jag arbetar för närvarande med att transkribera en stor avskriftssamling inom ett historiskt ämnesområde. Jag vill göra den tillgänglig för allmänheten på nätet. Helst vill jag publicera materialet på ett sådant sätt att jag fortlöpande kan lägga in kommentarer och förklaringar. Jag vill därför inte publicera en pdf utan tänkte mig något slags webbpublicering av wikimodell. Givetvis skulle jag kunna göra detta på en egen domän, men jag skulle hellre vilja att materialet kan finnas kvar även om jag skulle falla ifrån. Jag tittade därför på Wikisource, men eftersom mitt material inte är publicerat utan en avskriftsamling passar det inte där. Finns det någon som har tips om ett liknande forum där man kan lägga ut transkriberade och kommenterade källtexter?--Skogsfrun (diskussion) 4 november 2019 kl. 11.54 (CET)

Hur gammalt talar vi om? IP 62.20.170.74 (diskussion) 4 november 2019 kl. 12.37 (CET)
Avskriftsamlingen innehåller texter från 1600-talets mitt till 1800-talets slut.--Skogsfrun (diskussion) 4 november 2019 kl. 12.46 (CET)
Har du kollat med Wikisource? Främst vill de väl undvika att bli en publiceringskanal för originalverk. Ett annat tänkbart projekt i Wikimedia-familjen är Wikibooks. De har ju inte specialverktyg som src, men beroende på vad det handlar om och hur du tänkt göra kan de passa. Lämpliga externa webbplatser har jag ingen koll på. --LPfi (diskussion) 4 november 2019 kl. 15.36 (CET)
Det skulle underlätta om du anger vilken typ av texter handlar det om. Äldre (fria) opublicerade texter skulle kunna vara möjliga att lägga upp på Wikisource om det finns ett allmänintresse. Möjligheten att kommentera är dock rätt begränsad så i så fall är nog Wikibooks bättre.--Thurs (diskussion) 4 november 2019 kl. 15.56 (CET)
Dessutom, är texterna redan transkriberade och saknar faksimil skiljer sig inte redigeringen mellan Wikibooks och -source så mycket att det ska ha någon betydelse även om du kanske har behov av att föra över några mallar till WB.--Thurs (diskussion) 4 november 2019 kl. 16.10 (CET)
Jag tror just det här med "publicerat" blir ett mindre problem om texterna är så här gamla. Då är nog det här med "kommentarer och förklaringar" ett större problem. Jag tycker den biten låter som något i gränslandet mellan Wikiversity och Wikibooks. IP 62.20.170.74 (diskussion) 4 november 2019 kl. 17.06 (CET)
Så här står det i Wikibooks:Hjälp, avsnittet "Passar min bok på Wikibooks": [1]:
Existerande (utgivna) texter som inte är avsedda att ändras hör hemma på Wikisource. Kommenterade upplagor av existerande verk kan passa i endera projektet. Erfarenheten av sådant arbete torde vara större på Wikisource.
Min fetning, såklart. Verkar som man ska börja att kolla med Wikisource. Kan man göra det i två steg, publicera det gamla verket och sen skapa ett nytt kommenterat?--LittleGun (diskussion) 4 november 2019 kl. 17.23 (CET)
@LittleGun: Thurs är en mångårig administratör på Wikisource, så de är redan med i den här diskussionen. IP 62.20.170.74 (diskussion) 4 november 2019 kl. 18.00 (CET)
@LittleGun: Svenskspråkiga Wikisource har inte någon större erfarenhet av kommenterade verk och kommentarer är över huvud taget sällsynta undantag. Det hela beror på vad det är för texter och hur omfattande kommentarerna är och utan någon närmare kunskap om materialet går det inte att ge något definitivt svar.--Thurs (diskussion) 4 november 2019 kl. 18.45 (CET)
Tack för alla reaktioner och kommentarer! Det rör sig om en omfattande äldre samling av avskrifter ur domboksprotokoll som rör ett avgränsat ämnesområde av intresse för forskningen (anledningen till att jag inte talar riktigt klarspråk är att jag inte hade tänkt offentliggöra hela projektet än). Avskrifterna gjordes i början av 1900-talet, medan originaltexterna är från mitten av 1600-talet till slutet av 1800-talet. Anledningen till att jag avfärdade Wikisource är att jag läste "Vad Wikisource är", under rubriken "Vad får inte finnas här": "Originaltexter som inte tidigare publicerats". Vad gäller kommentaren från LittleGun, om man kan först publicera det gamla verket och sedan skapa ett nytt kommenterat, så är det förstås möjligt. En viktig del för mig är dock att materialet ska vara sökbart, varför jag använder modern stavning. Att göra två olika transkriptioner klarar jag knappast eftersom materialet är så omfattande. Sedan kanske inte kommentarer var rätt ord för det jag tänkte mig. Vad jag skulle vilja ha är en wikistruktur, där namn, platser och intressanta företeelser förses med wikilänk som leder till separata artiklar om respektive person etc. Alltsammans skulle inte bli "klart" i första taget, utan kunna utvecklas med tiden.--Skogsfrun (diskussion) 5 november 2019 kl. 07.02 (CET)
Wikibooks har jag inte tittat på, ska göra det också!--Skogsfrun (diskussion) 5 november 2019 kl. 07.02 (CET)
Publicering behöver inte betyda tryckt i massupplaga. Ett domboksprotokoll är en offentlig handling som också måste anses vara offentliggjord. Men om du tänker länka till och skriva "separata artiklar om respektive person etc" är dock inte Wikisource rätt ställe i alla fall.--Thurs (diskussion) 7 november 2019 kl. 16.51 (CET)
Tack för upplysningarna!--Skogsfrun (diskussion) 8 november 2019 kl. 11.10 (CET)

Adress i vilket distriktRedigera

Finns det något enkelt sätt att ta reda på till vilket distrikt en specifik adress hör? Sedan 2016 folkbokförs nyfödda på kommun och inte på distrikt vilket hade varit det logiska och konsekventa sättet att föra över folkbokföringen från de tidigare församlingarna till de nuvarande distrikten. Det hade gett kontinuitet. Jag vägrar acceptera det, så därför frågar jag inte längre Skatteverket efter födelsehemort (nu kommunen, tidigare församlingarna) för födda fr.o.m. 2016 utan efter moderns bostadsadress. /Ascilto (diskussion) 7 november 2019 kl. 19.19 (CET)

Jag testade Lantmäteriets Min fastighet, men där räcker det inte med adress, man måste känna till fastighetsbeteckningen. Oklart också om distrikt verkligen anges där. /Ascilto (diskussion) 7 november 2019 kl. 19.26 (CET)
hitta.se brukar jag hitta fastighetsbeteckningar hos, åtminstone i glesbygd. Hur korrekta de är, vågar jag inte svara på. 62 osv (diskussion) 7 november 2019 kl. 20.44 (CET)
Jag kom på två fusk. Man kan söka på adress i Sveriges befolkning 1990 och då får man fram såväl fastighetsbeteckning som dåvarande församling. Sedan kan man jämföra med distriktskartorna i våra distriktsartiklar. Lite grovhuggen abrovinkel och det borde finnas ett mer direkt sätt, t.ex. på Latnmäteriets hemsida, men den är extremt svårgenomtränglig. Det är inte någon pedagog som gjort deras användargränssnitt. /Ascilto (diskussion) 7 november 2019 kl. 21.49 (CET)
Har nu fått svar från Lantmäteriet. Goddag Yxskaft, ungefär. Men jag drar slutsatsen att de inte har någon sådan publik tjänst. Uselt. /Ascilto (diskussion) 8 november 2019 kl. 17.59 (CET)

Är en person svärson/dotter om denne har aldrig träffat den andres föräldrar?Redigera

Jag vet inte om det är rätt plats att ställa denna typ av frågor men nån får väl flytta den om det finns mer lämpligare plats.

Jag håller på att skriva en artikel om en person och där artikelsubjektet var gift med en som avled. De gifte sig 1996 men var artikelsubjektet svärson/dotter till den andres föräldrar när den andres far avled 1967 medan modern avled 1990. De två träffades första gången 1991 så artikelsubjektet har ju inte ens träffat någon av föräldrarna en enda gång. DIEXEL (diskussion) 12 november 2019 kl. 21.25 (CET)

I helgen träffade jag en man i 35 årsåldern som pratade om sin mammas man, nästan markerat inte "min styvpappa". Jag uppfattade mamman gift om sig när sonen flyttat hemifrån och det blir då onaturligt prata om honom som "pappa". Samma kan det väl vara här. Om de var över vanlig giftasaålder (bortåt 40) är det konstigt kallas (svär)son och kalla de andra (svär) föräldrar. Medan jag kan tänka mig de kallas Svärson om de gifter sig i 20 årsåldern, även om föräldrarna är döda.Yger (diskussion) 12 november 2019 kl. 21.52 (CET)
En liknande sak har jag observerat gällande (ingifta) mostrar och farbröder. Min mammas bror kallar jag naturligtvis morbror. Och jag kan också kalla hans hustru för moster. MEN, bara om jag känner och träffar personen i fråga. Jag har (haft) en morbror som jag aldrig träffat. Han är förstås fortfarande min morbror, men hans hustru kallade jag inte moster.
Jag har sett ett liknande beteende även när det gäller "svåger/svägerska". Min far refererade till min mosters man som sin "svåger", trots att det krävdes två giftemål för att koppla samman dem. Men liknande relationer där de inte umgås eller känner varandra betraktas inte alls som svågrar/svägerskor. 62 osv (diskussion) 13 november 2019 kl. 06.48 (CET)
Min far och mor träffade varandra länge efter att mina farföräldrar var döda. Min mor hade ett ansträngt förhållande till min fars äldre ogifta systrar, där de äldsta var jämnåriga med hennes föräldrar. Jag har brukat säga att hon hade sina svägerskor i svärmors ställe. Jag har uppfattat "svär"-relationen likställd med det engelska "in-law", dvs en släktskap baserad på legala åtgärder (äktenskap), och att min mors svärföräldrar var döda, när on gifte sig med min far. Roufu (diskussion) 13 november 2019 kl. 08.33 (CET)
Självklart skulle jag säga. På samma sätt som farföräldrar eller morföräldrar är det även om de avlidit innan deras barnbarn fötts. Själv har jag aldrig mött mina svärföräldrar även om en av dem fortfarande är i livet. /ℇsquilo 13 november 2019 kl. 09.49 (CET)
Jag håller med Esquilo. Svärmor/Svärfar betyder helt enkelt partnerns föräldrar. Själv skulle jag för övrigt betrakta två systrars makar för svågrar på samma sätt. Det är en annan sorts "bestämning" än mammas-nya-kille, bonuspappa, plastpappa, styvfar, pappa eller ingifta mostrar. Själv skulle jag tycka det var konstigt att kalla mammas nya kille för bonuspappa eller styvpappa om han inte haft någon del i min uppfostran eller barndoms familjeliv.--LittleGun (diskussion) 13 november 2019 kl. 10.19 (CET)
Som faktafråga finns det nog ingen exakt definition för komplicerade fall, men som många andra här skulle jag säga att svärfamilj går på "släktskap". Det är helt ok att inte väga in ålder, bekantskap eller om de är i livet. Det är inte heller viktigt vad personerna själva tycker, svWp går på fakta. Släktskap brukar röra sig om arv och miljö. En svärson ärver inte i laglig mening, men i praktiken kan det vara utan betydelse. Att gifta in sig i ett namn, kontaktnät eller gamla pengar kan ge relevans utan direkt kontakt. Utifrån sett är det ändå rollen som svärson eller ingift som förklarar sambandet.
Låt mig också nämna frågan du inte ställde: Hur man formulerar artikeln utan att fastna i definitionen. På vilket sätt är förhållandet relevant för artikeln? Behöver det vara med? Fungerar det att skriva "partners föräldrar"? Det är väl också ok att formulera det precis så som du tycker (eller utelämna) och låta wikigemenskapen finna den slutliga formuleringen. JAGulin (diskussion) 13 november 2019 kl. 12.44 (CET)

Matfråga 1 - Fried cauliflowerRedigera

Jag hittade artikeln Fried cauliflower på en-wp, och undrar vad ett artikelnamn på sv-wp skulle bli. Det verkar som artikeln handlar om både stekt och friterad blomkål, eller kanske fattar jag fel. Jag är inte direkt någon mästerkock, och blomkål har jag bara ätit kokt och i gratäng. Finns det någon här som är kunnig i alla sätt man kan tillreda denna grönsak? // Zquid (diskussion) 18 november 2019 kl. 15.26 (CET)

Friterad blomkål är vanligt på kebabrestauranger, men brukar då oftast vara panerad, till skillnad från bilden på enwp. Blomkål kan tillagas på en mängd sätt, förutom kokt, gratinerad och friterad även grillad eller ugnsbakad, eller stekt som i indiska curryrätter. /Ascilto (diskussion) 18 november 2019 kl. 15.48 (CET)

Matfråga 2 - PersiljerotRedigera

Är detta persiljerot? Och är persiljerot en slags persilja, eller nåt annat? (Persiljerot är fn omdirigerat till Persilja). // Zquid (diskussion) 18 november 2019 kl. 15.32 (CET)

Det är svårt att skilja persiljerot från palsternacka på utseendet - de smakar helt olika, så bilden kan visa både palsternacka och persiljerot. Persiljerot och bladpersilja är olika förädlingar av samma ursprungsväxt, så omdirigeringen är korrekt. /Ascilto (diskussion) 18 november 2019 kl. 15.44 (CET)

Sveriges första kvinnliga idrottare inom ridsportRedigera

Sveriges första prisbelönta kvinna inom ridsporten, Gunnel Hasselrot, har inga levnadsår i sin artikel. Är de kända? Samma gäller för Marie-Louise Adlercreutz, som 1894 blev den första kvinnan i Sverige att delta i ridsport offentligt. Jag har letat, men inte hittat dem. Känner någon annan till dem? --Aciram (diskussion) 21 november 2019 kl. 19.09 (CET)

Tråden kopierad till WP:Persondatafrågor#Gunnel Hasselrot och Marie-Louise Adlercreutz - svara gärna där. / Anhn (diskussion) 21 november 2019 kl. 21.56 (CET)

Förväxling?Redigera

Var Anna Diedrich verkligen syster och inte brorsdotter till Hulda Lundin och därmed även Augusta Lundin? Åldersskillnaden vore väldigt stor, och Annas föräldrars namn står inte i artikeln: dessutom var Hulda Lundin inte skådespelare, som det står i Annas artikel. Är det frågan om en förväxling eller fellänkning på grund av liknande namn?--Aciram (diskussion) 21 november 2019 kl. 21.24 (CET)

Tråden kopierad till WP:Persondatafrågor#Anna Diedrich - syster eller brorsdotter till Hulda lundin? - svara gärna där. / Anhn (diskussion) 21 november 2019 kl. 21.56 (CET)