Nacka kommun

kommun i Stockholms län, Sverige

Nacka kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Nacka, vars bebyggelse ingår i tätorten Stockholm.

Nacka kommun
Kommun
SloganÖppenhet och mångfald
Kommunens vapen.
Nacka kommunvapen
LandSverige
LandskapSödermanland
Uppland
LänStockholms län
CentralortNacka
Inrättad1 januari 1971[1]
Befolkning, areal
Folkmängd111 354 ()[2]
Areal128,83 kvadratkilometer ()[3]
- därav land94,93 kvadratkilometer[3]
- därav vatten33,9 kvadratkilometer[3]
Bef.täthet1 173,01 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater59°19′00″N 18°10′00″Ö / 59.316666666667°N 18.166666666667°Ö / 59.316666666667; 18.166666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStorstockholm
Domkretstillhörighet
DomkretsNacka domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0167[4]
Anställda3 575 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0182[6]
GeoNames2690578
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Nacka kommun präglas av en mycket uppsprucken berggrund. De branta stränderna mot exempelvis SkurusundetLännerstasundet och Baggensfjärden utgör i detta sammanhang karakteristiska drag. Kommunen har en lång historia av bruk och industrier som inleddes då Gustav Vasa lät anlägga en hammarsmedja vid Nacka Ström på 1550-talet. Sedan 1990-talet domineras dock det lokala näringslivet av tjänste- och servicenäringarna samt handel.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit starkt positiv. Efter valen på 2010- och 20-talen har kommunen styrts av Alliansen.

Administrativ historik

redigera
För allmän historia över området som kom att bilda Nacka kommun, se Nackas historia.

Kommunens område motsvarar socknarna Sicklaö, Boo samt nordöstra delen av Brännkyrka socken (delen som utgjorde Erstaviks och Nacka kapellförsamlingar). Vid kommunreformen 1862 bildades för de första två socknarna Sicklaö och Boo landskommuner medan det för delen i Brännkyrka socken inte formellt bildades någon landskommun.[7][8] 1888 bildades Nacka landskommun av Sicklaö landskommun och området i Brännkyrka socken.

Saltsjöbadens köping bildades 1909 genom en utbrytning ur Nacka landskommun. I samband med byggandet av Hammarbyleden överfördes 1930 en del av Nacka (Hammarby gård samt delar av Sickla och Henriksdal) till Stockholms stad. Ytterligare en överföring i samma riktning skedde också 1959, då en mindre del av Nackareservatet lades till Stockholm för att möjliggöra stadsdelen Bagarmossens expansion norrut.

Nacka stad bildades 1949 genom en ombildning av landskommunen. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Nacka kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Nacka stad, Saltsjöbadens köping och Boo landskommun.[9]

Kommunen ingick från bildandet till 1977 i Södertörns domsaga och kommunen ingår sedan 1977 i Nacka domsaga.[10]

Geografi

redigera

Kommunen är huvudsakligen belägen i de nordöstra delarna av landskapet Södermanland men också med en mindre del i sydöstra Uppland (Boo distrikt) och är delad mellan Södertörn och Värmdö med Östersjön i norr och söder. Saltsjön, Lilla Värtan och Höggarnsfjärden i norr och Baggensfjärden i söder förbinds av Skurusundet. Nacka kommun gränsar i söder till Tyresö kommun, i väster och nordväst till Stockholms kommun, i nordväst till Lidingö kommun, i norr till Vaxholms kommun och i öster till Värmdö kommun, alla i Stockholms län.

Topografi och hydrografi

redigera
 
Älta mosse.

Nacka kommun präglas av en mycket uppsprucken berggrund. De branta stränderna mot exempelvis Skurusundet, Lännerstasundet och Baggensfjärden utgör i detta sammanhang karakteristiska drag. Många av de högre bergspartierna uppvisar kala hällar, ibland täckta av ett tunt jordtäcke. I dalgångarna förekommer en del sediment, som skapades då vattenytan låg högre. Vid bland annat Boo och Saltsjö-Duvnäs utgör dessa dalgångar öppna områden.

Berggrunden i Nacka kommun är rester av en bergskedja som kallas Svekofenniderna, bildad för 2 000 miljoner år sedan. Under tidens gång har den förändrats på olika sätt, exempelvis genom sprickbildningar och vulkanutbrott. Sitt nuvarande utseende fick berget för cirka 500 miljoner år sedan. Berggrunden består till största delen av olika gnejser, gnejsgraniter eller graniter. Efter den senaste istiden för 10 000 år sedan var hela Nacka täckt av vatten. De högsta punkterna började höja sig ur vattnet för 7 000 år sedan. För 4 000 år sedan låg vattenytan 20 meter högre än i dag, och år 1000 f.Kr. låg vattenytan 15 meter över den nuvarande nivån. De högsta punkterna i kommunen är Ältaberget (82,2 m ö.h.), Sicklaberget (72,5 m ö.h.) och Himlaberget (70,4 m ö.h.).

Flera förkastningsbranter finns. En sådan går från Södermalm i Stockholms kommun och fortsätter över Nackas norra kustlinje. En annan går längs Sicklasjön, Järlasjön, Duvnäsviken, Lännerstasundet och vidare österut.

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]

Nacka kommun Hela riket






 
  Bebyggelse (37,9 %)
  Skog (38,0 %)
  Öppen myrmark (0,6 %)
  Jordbruksmark (2,0 %)
  Övrig mark (21,5 %)






 
  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

Naturskydd

redigera

År 2022 fanns 11 naturreservat i Nacka kommun.[12]

 
Tollareträsk i Tollare naturreservat.

Svärdsö naturreservat är ett kommunalt naturreservat bildat 2016. Det består av skärgård, barrskog och sjö. I reservatet trivs växter som vit fetknopp, kungsmynta, harmynta och blodnäva.[13] I Nackareservatet och Erstaviks fideikommiss, båda stora rekreationsområden, finns omväxlande natur med granskogar, hällmarkstallskogar, kärr och sjöar.

Administrativ indelning

redigera

Gränsen mellan landskapen Södermanland och Uppland går rakt genom kommunen, genom Skurusundet och Baggensstäket.

För befolkningsrapportering

redigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar – Boo församling, Nacka församling och Saltsjöbadens församling.

 
Distrikt inom Nacka kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i tre distrikt:[14] Boo, Nacka och Saltsjöbaden.

Kommundelar

redigera

Kommunen är indelad i fyra kommundelar, Sicklaön, Boo, Älta och Saltsjöbaden/Fisksätra. Åren 1997−2006 fanns politiskt tillsatta områdesnämnder i varje kommundel, men dessa nämnder avskaffades från 1 januari 2007.

Tätorter

redigera
Översiktsbild av västra Nacka från Hammarbytoppen. Längst till vänster ligger Henriksdalsberget, i bakgrunden finns Lidingö med bland annat Larsberg och Bodal, i vattnet mellan Lidingö och Nacka ligger Fjäderholmarna. Till vänster om masten finns Alphyddan tegelklädda höghus. I förgrunden är Sickla och Sicklasjön. Bakom ligger Järlasjön med bostadsområdena Ekudden, Nacka och Järla sjö. I förgrunden till höger finns Nackareservatets skogar. I bakgrunden till höger sticker höghuset vid Nacka forum upp.


Nästan hela befolkningen bor i tätorter och cirka 35 % i kommuncentrumet Nacka.

Tätbebyggelsen inom Sicklaön, Älta, Boo och Kummelnäs tillhör tätorten Stockholm. Övriga tätorter inom kommunen är Fisksätra, Hästhagen, Kil och Saltsjöbaden.

Styre och politik

redigera

Nacka kommun har haft borgerligt styre sedan lång tid. De borgerliga partiernas inflytande ökade efter valet 2006, och Moderaterna kunde i åtta år styra med stöd av endast ytterligare ett parti. I samma val kom det lokala partiet Nackalistan (nl) in med två mandat.

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av Alliansen, vilka samlade 40 av 61 mandat i kommunfullmäktige. Alliansen fortsatte styra även efter valet 2014 och meddelade att fokus under mandatperioden skulle ligga på "ökat bostadsbyggande, ökad framkomlighet, fler jobb, god miljö och hög kvalitet i välfärden".[15] Alliansen behöll makten efter valet 2018. De samlade då 33 av 61 mandat i kommunfullmäktige. Nacka kommun var i och med detta landets största kommun med ett rent Alliansstyre. Alliansen ingick också en "valteknisk, men inte politisk, samverkan med Miljöpartiet".[16]

Efter valet 2022 tappade Alliansen majoriteten. Röster gick främst till Socialdemokraterna och Nackalistan (nl) som därmed blev tredje största parti i Nacka kommunfullmäktige. Alliansen säkrade dock fortsatt styre genom samverkan med Miljöpartiet kunde koalitionen fortsätta styra i minoritet. Samverkan innebar bland annat att miljö- och klimatarbetet ska förstärkas och att Miljöpartiet inte ska rösta mot Alliansen "när det gäller påbörjade investeringar eller markförsäljningar".[17] I gengäld blev Desha Svenneborg oppositionsråd trots att Miljöpartiet endast har 5,18 % av rösterna alltså mindre än Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.

Mest personröster i valet fick Mats Gerdau (Moderaterna), Richard Herrey (Moderaterna), Johanna Kvist (Socialdemokraterna) och Konstantinos Irina (Nackalistan).[18]

Kommunalråd

redigera
Titel Namn[19] Titel Namn[19]
Kommunalråd M Mats Gerdau Oppositionsråd S Johanna Kvist
Kommunalråd M Peter Zethraeus Oppositionsråd MP Desha Svenneborg
Kommunalråd M Filip Wiljander Oppositionsråd NL Mikael Carlsson
Kommunalråd C Johan Krogh
Kommunalråd L Gunilla Grudevall-Steen
Kommunalråd KD Karin Teljstedt

Kommunfullmäktige

redigera

Presidium

redigera
Presidium 2022–2026
Ordförande M Eva Öhbom Ekdahl
Förste vice ordförande C Hans Peters
Andre vice ordförande S Helena Westerling

Källa:[20][21]

Lista över kommunfullmäktiges ordförande

redigera
Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Iwan Ahlström 1994 1998 Moderaterna
  Anders Henriksson 1998 2010 Moderaterna
  Mats Gerdau 2010 2012 Moderaterna
  Gunilla Elmberg 2012 2014 Moderaterna
  Lars Stenholm 2014 2018 Moderaterna
  Eva Öhbom Ekdahl 2018 Moderaterna

Mandatfördelning 1970–2022

redigera
ValårVSMPSDNYDÖVRNLCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970323161111
32361111
5589,8
469
19734209715
4209715
5591,7
4114
19765207815
5207815
5589,8
3619
197952215820
5225820
6188,0
3724
198242325423
4235423
6189,1
3526
198542123922
4213922
6187,2
3625
198841943922
41943922
6183,2
3328
19913182328223
3183823
6184,1
3229
199442042625
4204625
6184,0
3328
199851835426
51835426
6180,33
3625
2002416410423
416410423
6180,20
3229
20062134227229
134729
6182,66
3229
20102115327229
1153729
6184,45
3229
201431172435224
311743524
6185,25
3328
201831145565319
31145565319
6186,40
3427
202241334753220
4133475320
6183,65
3031
  • Övriga 1970 var Kommunal Demokrati
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

redigera

Kommunstyrelse

redigera
Presidium 2018–2022
Ordförande M Mats Gerdau
Förste vice ordförande C Johan Krogh
Andre vice ordförande S Johanna Kvist

Källa:[22]

Lista över kommunstyrelsens ordförande

redigera

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Övriga nämnder

redigera
Nämnd Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Arbets- och företagarnämnden M Filip Wiljander KD Helena Edberg S Gunnel Nyman Gräff
Fritidsnämnden L Gunilla Grudevall-Steen M Oliver Rykatkin S Ella Tegsten
Kulturnämnden M Richard Wendt L Lena Linnerborg S Mattias Qvarsel
Miljö- och stadsbyggnadsnämnden M Cathrin Bergenstråhle C Johan Krogh S Helena Westerling
Natur- och trafiknämnden C Hans Peters M Peter Zethraeus NL Lina Olsson
Socialnämnden M Helena Skantze C Martin Hedman S Andreas Falk
Utbildningsnämnden L Monica Brohede Tellström M Andreas Brännström S Emelie Norborg Friberg
Äldrenämnden KD Karin Teljstedt M Eivor Örenmark S Espen Bjordal
Val- och demokratinämnden KD Anders Tiger C Håkan Ekengren S Anders Nilsson
Överförmyndarnämnden C Emma Eide L Mats Granath S Åsa Norrman Grenninger

Valresultat 2022

redigera
PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
MRösunda57,25  %31,50 %
SOrminge Södra34,50  %21,58 %
NLFinnboda24,66  %11,21 %
CTollare11,91  %7,60 %
SDStensö Södra15,51  %7,25 %
V Fisksätra Norra22,52  %5,83 %
LTattby, Solsidan N10,02  %5,54 %
MPSickla Ö, Tallbacken12,15  %5,18 %
KDIgelbodaplatån, Ljuskärrsberget5,71  %3,34 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Ekonomi och infrastruktur

redigera

Näringsliv

redigera

Kommunen har en lång historia av bruk och industrier. Gustav Vasa lät på 1550-talet anlägga en hammarsmedja vid Nacka Ström. Ett brukssamhälle växte under 350 år fram kring vattenkraften som användes till att driva krutkvarnar, mässingbruk, papperskvarnar, klädesstampar och mjölkvarnar. Mjölkvarn fanns på flera andra platser, till exempel vid Danviken, den togs i bruk 1543. Danviken utvecklades med flera bruk under 1600-talet och under 1890-talet anlades där Danvikens hospital.[26]

 
Kontorshus i Nacka strand från tidigt 1990-tal.

Ett flertal stora industriföretag som exempelvis Atlas Copco AB, ABB Fläkt AB, och Akzo Nobel AB fanns i kommunen fram till 1990-talets början. Dessa har dock inte längre kvar någon produktion i kommunen. Tjänste- och servicenäringarna samt handel har i allt högre grad dominerat det lokala näringslivet. Bland större företag i kommunen märks företag som Keolis. Även kommunen själv och landstinget är stora arbetsgivare.[27] År 2022 var Atlas Copco den största privata arbetsgivaren med 675 anställda.[28]

Infrastruktur

redigera

Transporter

redigera

I väst-östlig riktning genomkorsas kommunen av länsväg 222 som har anslutning söderut till Södra länken, länsväg 260 och länsväg 228. I väst-östlig riktning går även lokaltågslinjen Saltsjöbanan mellan Slussen i Stockholm och Solsidan respektive Saltsjöbadens station. Spårvägslinjen Tvärbanan har ändhållplats i Sickla i västra delen av kommunen, vid Sickla station på Saltsjöbanan. Kommunen saknar tunnelbaneförbindelse men arbete pågår för att förlänga tunnelbanans blåa linje till Nacka med tre nya stationer; Sickla, Järla och Nacka C. Tunnelbanan till Nacka beräknas vara klar 2030.

Utbildning

redigera
 
Ebba Braheskolan, november 2021.

År 2022 fanns 34 grundskolor som erbjöd undervisning för barn från förskoleklass till och med årskurs sex.[29] Samma år fanns 17 grundskolor riktade till barn från årskurs sex till nio.[30] Det fanns också 17 gymnasieskolor. Bland dessa Designgymnasiet, Ebba Braheskolan, Nacka gymnasium och Young Business Creatives.[31]


 
Designgymnasiets lokaler vid Marcusplatsen i Sickla köpkvarter.

Befolkning

redigera

Demografi

redigera

Befolkningsutveckling

redigera

Kommunen har 111 354 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 15:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner. År 2011 prognostiserades kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 till +34 %.[32]

Befolkningsutvecklingen i Nacka kommun 1950–2020[33][34]
ÅrFolkmängd
1950
  
25 614
1955
  
29 221
1960
  
32 738
1965
  
38 135
1970
  
48 035
1975
  
55 321
1980
  
57 229
1985
  
59 688
1990
  
64 056
1995
  
70 172
2000
  
74 974
2005
  
80 247
2010
  
90 108
2015
  
97 986
2020
  
106 505
Anm: Enligt kommunindelningen 1 januari 2013

Utländsk bakgrund

redigera

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 26 860, eller 25,91 % av befolkningen (hela befolkningen: 103 656 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 16 281, eller 21,25 % av befolkningen (hela befolkningen: 76 624 den 31 december 2002).[35]

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

redigera

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Nacka kommun.[36]

Födelseland 31 december 2021[36]
Nr Land Antal Andel Andel i
hela riket
1   Sverige &&&&&&&&&&058291.&&&&&058 291 80,26 % 80,00 %
2   Finland &&&&&&&&&&&02101.&&&&&02 101 1,94 % 1,31 %
3   Polen &&&&&&&&&&&01398.&&&&&01 398 1,29 % 0,91 %
4   Iran &&&&&&&&&&&&0790.&&&&&0790 0,73 % 0,80 %
5   Afghanistan &&&&&&&&&&&&0730.&&&&&0730 0,67 % 0,60 %
6   Irak &&&&&&&&&&&&0701.&&&&&0701 0,65 % 1,40 %
7   Tyskland &&&&&&&&&&&&0601.&&&&&0601 0,56 % 0,51 %
8   Storbritannien &&&&&&&&&&&&0598.&&&&&0598 0,55 % 0,31 %
9   USA &&&&&&&&&&&&0533.&&&&&0533 0,49 % 0,23 %
10   Kina &&&&&&&&&&&&0512.&&&&&0512 0,47 % 0,36 %

Kulturarv

redigera
 
Kulturlandskapet vid Erstavik.

Det finns ett flertal kulturarv bevarade från områdets brukshistoria. Exempelvis en kvarnbyggnad från 1800-talet samt några boningshus och ett magasin. Den vattendrivna Erstaviks kvarn är riven med mjölnarbostaden som hörde till finns kvar att beskåda. Vidare finns en fabriksbyggnad, använd som ättiksfabrik 1827–51, bevarad vid Kummelnäs gård.[26]

Kommunvapen

redigera

Blasonering: I blått fält ett kvarnhjul av silver.

Vapnet fastställdes 1948 för Nacka stad och övertogs av kommunen vid dess bildande 1971.

Årets Nackabo

redigera

Årets Nackabo är en utmärkelse som delas ut årligen av Nacka kommun i samarbete med Nacka Värmdö Posten och Nacka Forum.

Galleri

redigera
 
Nacka Forum.
 
Vårgärdssjön i Svärdsös naturreservat.

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, SCB, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Svensk uppslagsbok 2 upplagan, del 20 1951, sid 817
  8. ^ Jansson, Alfred (1960). Nacka, kring Nacka Ström 1557-1887. Nacka Kulturnämnd 
  9. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  10. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Nacka tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  11. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  12. ^ ”Naturreservat”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat.html. Läst 11 december 2022. 
  13. ^ ”Svärdsö”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/svardso.html. Läst 11 december 2022. 
  14. ^
  15. ^ ”Nacka kommun: Majoritetsprogrammet”. web.archive.org. 9 november 2014. Arkiverad från originalet den 9 november 2014. https://web.archive.org/web/20141109032834/http://www.nacka.se/web/politik_organisation/Nyheter/Sidor/Majoritetsprogrammet.aspx. Läst 11 december 2022. 
  16. ^ Bergman, Tommy (26 oktober 2018). ”Alliansen fortsätter styra i Nacka”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/alliansen-fortsatter-styra-i-nacka. Läst 11 december 2022. 
  17. ^ POSTEN, NACKA VÄRMDÖ. ”Alliansen styr vidare — med stöd av Miljöpartiet”. www.nvp.se. Arkiverad från originalet den 11 december 2022. https://web.archive.org/web/20221211143114/https://www.nvp.se/val2022/alliansen-tyr-vidare---med-stod-av-miljopartiet. Läst 11 december 2022. 
  18. ^ ”Val till kommunfullmäktige, beslut”. Länsstyrelsen Stockholm. 2022 09 27. https://resultat.val.se/protokoll/protokoll_Val_20220911_0182_KF.pdf. Läst 2023 08 12. 
  19. ^ [a b] [1] Arkiverad 22 december 2018 hämtat från the Wayback Machine., Regionråd och gruppledare - Region Skåne.
  20. ^ ”Protokoll kommunfullmäktige Nacka kommun”. Nacka kommun. https://handlingar.nacka.se/handlingar/Kommunfullmaktige//2018/KF_2018-10-15/00_Protokoll_KF_18-10-15_omedelbar_justering.pdf. Läst 30 december 2018. 
  21. ^ ”Protokoll kommunfullmäktige Nacka kommun”. Nacka kommun. https://handlingar.nacka.se/handlingar/Kommunfullmaktige//2018/KF_2018-11-19/00_protokoll_2018-11-19_omedelbar_justering.pdf. Läst 30 december 2018. 
  22. ^ ”Protokoll kommunfullmäktige Nacka kommun”. Nacka kommun. https://handlingar.nacka.se/handlingar/Kommunfullmaktige//2018/KF_2018-12-17/08-15_Val%C3%A4renden/08_Val_till_namnder_presidier.pdf. Läst 30 december 2018. 
  23. ^ [a b] läs online, worldinproperty.se , läst: 25 september 2023.[källa från Wikidata]
  24. ^ läs online, www.dagensarena.se , läst: 25 september 2023.[källa från Wikidata]
  25. ^ Kommunstyrelsen, Nacka kommun, läs online, läst: 11 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  26. ^ [a b] ”Kulturarv Stockholm | Nacka”. https://www.kulturarvstockholm.se/industrihistoria/kommunernas-industrihistoria/nacka/. Läst 11 december 2022. 
  27. ^ ”Nacka - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/nacka. Läst 11 december 2022. 
  28. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 11 december 2022. 
  29. ^ ”Jämföraren”. jamfor.nacka.se. https://jamfor.nacka.se/grundskola-f-6. Läst 11 december 2022. 
  30. ^ ”Jämföraren”. jamfor.nacka.se. https://jamfor.nacka.se/grundskola-6-9. Läst 11 december 2022. 
  31. ^ ”Gymnasieskolor i Nacka”. www.nacka.se. https://www.nacka.se/forskola-skola/gymnasieskola/gymnasieskolor-i-nacka/. Läst 11 december 2022. 
  32. ^ Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 Arkiverad 21 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.
  33. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden i Sveriges kommuner 1950-2012 enligt indelning 1 januari 2013”. http://www.scb.se/Statistik/BE/BE0101/2012A01x/Be0101Kom_1950_2012.xls. Läst 15 januari 2014. 
  34. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2015”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2016. Arkiverad från originalet den 25 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160225044730/http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/399199/. Läst 23 februari 2016. 
  35. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
  36. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 3 juni 2022. 

Källor

redigera
  • Nackaboken - under perioden 1963–2008 gavs den ut årligen av Nacka kommun. Kulturhistoriska artiklar och statistik.
  • BooBoken - Saltsjö-Boo nu och då av Josephson, Öberg Lindevall och Waldton Lézin, 2008.

Externa länkar

redigera