Öppna huvudmenyn

Nacka kommun

kommun i Stockholms län, Sverige

Nacka kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Nacka, vilken är en del av tätorten Stockholm.

Nacka kommun
Kommun
Nacka Forum, flygfoto 2014-09-20.jpg
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapSödermanland
Uppland
LänStockholms län
CentralortNacka
Inrättad1 januari 1971[1]
Anställda3 630 ()[2]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal128,83 kvadratkilometer ()[3]
- därav land94,93 kvadratkilometer[3]
- därav vatten33,9 kvadratkilometer[3]
Folkmängd103 656 ()[4]
Bef.täthet1 091,92 inv./km² (land)
Läge
Nacka Municipality in Stockholm County.png
Kommunen i länet.
Koordinater59°19′00″N 18°10′00″E / 59.316666666667°N 18.166666666667°Ö / 59.316666666667; 18.166666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
DomkretsNacka domkrets
StorstadStorstockholm
Koder
Kommunkod0182[5]
Org.nummer212000-0167[6]
GeoNames2690578
Redigera Wikidata

Kommunen är huvudsakligen belägen i de nordöstra delarna av landskapet Södermanland men också med en mindre del i sydöstra Uppland (Boo distrikt) och är delad mellan Södertörn och Värmdö med Östersjön i norr och söder. Saltsjön, Lilla Värtan och Höggarnsfjärden i norr och Baggensfjärden i söder förbinds av Skurusundet. Nacka kommun gränsar i söder till Tyresö kommun, i väster och nordväst till Stockholms kommun, i nordväst till Lidingö kommun, i norr till Vaxholms kommun och i öster till Värmdö kommun, alla i Stockholms län.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

För allmän historia över området som kom att bilda Nacka kommun, se Nackas historia.

Kommunens område motsvarar socknarna: Sicklaö, Boo samt nordöstra delen av Brännkyrka socken (delen som utgjorde Erstaviks och Nacka kapellförsamlingar). Vid kommunreformen 1862 bildades för de första två socknarna Sicklaö och Boo landskommuner medan det för delen i Brännkyrka socken inte formellt bildades någon landskommun.[7][8] 1888 bildades Nacka landskommun av Sicklaö landskommun och området i Brännkyrka socken.

Saltsjöbadens köping bildades 1909 genom en utbrytning ur Nacka landskommun. I samband med byggandet av Hammarbyleden överfördes 1930 en del av Nacka (Hammarby samt delar av Sickla och Henriksdal) till Stockholms stad. Ytterligare en överföring i samma riktning skedde också 1959, då en mindre del av Nackareservatet lades till Stockholm för att möjliggöra stadsdelen Bagarmossens expansion norrut.

Nacka stad bildades 1949 genom en ombildning av landskommunen. Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området.

Nacka kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Nacka stad, Saltsjöbadens köping och Boo landskommun.[9]

Kommunen ingick från bildandet till 1977 i Svartlösa domsaga och kommunen ingår sedan 1977 i Nacka domsaga.[10]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I blått fält ett kvarnhjul av silver.

Vapnet fastställdes 1948 för Nacka stad och övertogs av kommunen vid dess bildande 1971.

DemografiRedigera

Nästan hela befolkningen bor i tätorter och cirka 35 % i kommuncentrumet Nacka.

BefolkningsutvecklingRedigera

Den 24 maj 2017 visade siffror från Statistiska centralbyrån att Nacka passerat 100 000 invånare.[11]

Befolkningsutvecklingen i Nacka 1950–2015[12][13]
År Folkmängd
1950
  
25 614
1955
  
29 221
1960
  
32 738
1965
  
38 135
1970
  
48 035
1975
  
55 321
1980
  
57 229
1985
  
59 688
1990
  
64 056
1995
  
70 172
2000
  
74 974
2005
  
80 247
2010
  
90 108
2015
  
97 986
Anm.: Enligt kommunindelningen 1 januari 2013

Kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 har prognostiserats (2011) till +34 %.[14]

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 22 838, eller 23,74 % av befolkningen (hela befolkningen: 96 217 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 16 281, eller 21,25 % av befolkningen (hela befolkningen: 76 624 den 31 december 2002).[15]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Nacka kommun 96 217 personer. Av dessa var 17 470 personer (18,2 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[16]

NaturRedigera

 
Kulturlandskapet vid Erstavik.

Nacka kommun präglas av en mycket uppsprucken berggrund. De branta stränderna mot exempelvis Skurusundet, Lännerstasundet och Baggensfjärden utgör i detta sammanhang karakteristiska drag. Många av de högre bergspartierna uppvisar kala hällar, ibland täckta av ett tunt jordtäcke. I dalgångarna förekommer en del sediment, som skapades då vattenytan låg högre. Vid bl.a. Boo och Saltsjö-Duvnäs utgör dessa dalgångar öppna områden.

Berggrunden i Nacka kommun är rester av en bergskedja som kallas Svekofenniderna, bildad för 2 000 miljoner år sedan. Under tidens gång har den förändrats på olika sätt, t.ex. genom sprickbildningar och vulkanutbrott. Sitt nuvarande utseende fick berget för ca 500 miljoner år sedan. Berggrunden består till största delen av olika gnejser, gnejsgraniter eller graniter. Efter den senaste istiden för 10 000 år sedan var hela Nacka täckt av vatten. De högsta punkterna började höja sig ur vattnet för 7 000 år sedan. För 4 000 år sedan låg vattenytan 20 meter högre än i dag, och år 1000 f.Kr. låg vattenytan 15 meter över den nuvarande nivån. De högsta punkterna i kommunen är Ältaberget (82,2 m ö.h.), Sicklaberget (72,5 m ö.h.) och Himlaberget (70,4 m ö.h.).

Flera förkastningsbranter finns. En sådan går från Södermalm i Stockholms kommun och fortsätter över Nackas norra kustlinje. En annan går längs Sicklasjön, Järlasjön, Duvnäsviken, Lännerstasundet och vidare österut.

NaturområdenRedigera

I Nackareservatet och Erstaviks fideikommiss, båda stora rekreationsområden, finns omväxlande natur med granskogar, hällmarkstallskogar, kärr och sjöar.

NaturreservatRedigera

Nacka kommun har för närvarande (år 2015) 13 naturreservat, det nyaste heter Svärdsö naturreservat och bildades i december 2014.
Följande naturreservat finns inom kommunen (ordnade efter storlek):

Naturreservat Yta (hektar)
Nackareservatet cirka 730
Velamsund cirka 700
Nyckelviken cirka 170
Skogsö cirka 150
Svärdsö 148
Tattby 142
Tollare cirka 80
Trollsjön 17,4
Strålsjön – Erstavik 63
Älta mosse – Strålsjön 52
Långsjön 23
Abborrträsk 21
Gärdesudden cirka 10
Ekoberget 3

IndelningarRedigera

Gränsen mellan landskapen Södermanland och Uppland går rakt genom kommunen, genom Skurusundet och Baggensstäket.

För befolkningsrapporteringRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

 
Distrikt inom Nacka kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[17]:

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar än i årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

KommundelarRedigera

Kommunen är indelad i fyra kommundelar, Sicklaön, Boo, Älta och Saltsjöbaden/Fisksätra. Åren 1997−2006 fanns politiskt tillsatta områdesnämnder i varje kommundel, men dessa nämnder avskaffades från 1 januari 2007.

TätorterRedigera

Tätbebyggelsen inom Sicklaön, Älta, Kummelnäs och Boo tillhör tätorten Stockholm. Dessutom finns inom kommunen följande tätorter: Fisksätra, Hästhagen, Kil och Saltsjöbaden.

KommunikationerRedigera

I väst-östlig riktning genomkorsas kommunen av länsväg 222 som har anslutning söderut till Södra länken, länsväg 260 och länsväg 228. I väst-östlig riktning går även lokaltågslinjen Saltsjöbanan mellan Slussen i Stockholm och Solsidan respektive Saltsjöbadens station. Spårvägslinjen Tvärbanan har ändhållplats i Sickla i västra delen av kommunen, vid Sickla station på Saltsjöbanan. Kommunen saknar tunnelbaneförbindelse men arbete pågår för att förlänga tunnelbanans blåa linje till Nacka med tre nya stationer; Sickla, Järla och Nacka C. Tunnelbanan till Nacka beräknas vara klar 2026.

PolitikRedigera

Nacka kommun har haft borgerligt styre sedan lång tid. De borgerliga partiernas inflytande ökade efter valet 2006, och Moderaterna kunde i åtta år styra med stöd av endast ytterligare ett parti. I samma val kom det lokala partiet Nackalistan (nl) in med två mandat. Efter valet 2014 fick Sverigedemokraterna två mandat, samtidigt som Moderaterna och Folkpartiet minskade sina mandat, och stöd från samtliga allianspartier krävs nu för en borgerlig majoritet.

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2018-2022
Ordförande M Eva Öhbom Ekdahl
Förste vice ordförande C Martin Hedman
Andre vice ordförande S Carl-Magnus Grenninger

Källa:[18][19]

Lista över kommunfullmäktiges ordförandeRedigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Iwan Ahlström 1994 1998 Moderaterna
  Anders Henriksson 1998 2010 Moderaterna
  Mats Gerdau 2010 2012 Moderaterna
  Gunilla Elmberg 2012 2014 Moderaterna
  Lars Stenholm 2014 2018 Moderaterna
  Eva Öhbom Ekdahl 2018 Moderaterna

KommunstyrelsenRedigera

Presidium 2018-2022
Ordförande M Mats Gerdau
Förste vice ordförande C Hans Peters
Andre vice ordförande S Khashayar Farmanbar

Källa:[20]

Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Erik Langby 1983 2013 Moderaterna
  Mats Gerdau 2013 Moderaterna

KommunalrådRedigera

Titel Namn[21] Titel Namn[21]
Kommunalråd M Mats Gerdau Oppositionsråd S Khashayar Farmanbar
Kommunalråd M Cathrin Bergenstråhle Oppositionsråd MP Sidney Holm
Kommunalråd M Filip Wiljander Oppositionsråd NL Mikael Carlsson
Kommunalråd C Hans Peters
Kommunalråd L Gunilla Grudevall-Steen
Kommunalråd KD Karin Teljstedt

NämnderRedigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Arbets- och företagarnämnden M Filip Wiljander KD Anders Tiger S Gunnel Nyman Gräff
Fritidsnämnden L Gunilla Grudevall-Steen M Oliver Rykatkin S Ella Tegsten
Kulturnämnden M Richard Wendt L Lena Linnerborg S Mattias Qvarsel
Miljö- och stadsbyggnadsnämnden M Cathrin Bergenstråhle C Johan Krogh S Helena Westerling
Natur- och trafiknämnden C Hans Peters M Peter Zethraeus NL Lina Olsson
Socialnämnden M Helena Skantze C Martin Hedman S Andreas Falk
Utbildningsnämnden L Monica Brohede Tellström M Andreas Brännström S Emelie Norborg Friberg
Äldrenämnden KD Karin Teljstedt M Eivor Örenmark S Espen Bjordal
Val- och demokratinämnden KD Anders Tiger C Emma Eide S Anders Nilsson
Överförmyndarnämnden C Hans Lenkert L Mats Granath S Åsa Norrman Grenninger

Mandatfördelning i Nacka kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPSDNYDÖVRNLCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970323161111
32361111
5589,8
469
19734209715
4209715
5591,7
4114
19765207815
5207815
5589,8
3619
197952215820
5225820
6188,0
3724
198242325423
4235423
6189,1
3526
198542123922
4213922
6187,2
3625
198841943922
41943922
6183,2
3328
19913182328223
3183823
6184,1
3229
199442042625
4204625
6184,0
3328
199851835426
51835426
6180,33
3625
2002416410423
416410423
6180,20
3229
20062134227229
134729
6182,66
3229
20102115327229
1153729
6184,45
3229
201431172435224
311743524
6185,25
3328
201831145565319
31145565319
6186,40
3427
  • Övriga 1970 var Kommunal Demokrati
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiernas starkaste valdistrikt i kommunfullmäktigevalet 2018Redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
M Rösunda 51,17 % 30,52 %
S Fisksätra N 42,81 % 17,45 %
MP Sickla Ö, Tallbacken 15,41 % 6,58 %
L Saltsjö-Duvnäs, Saltängen Ö 15,71 % 8,00 %
NL Lillängen, Storängen 19,65 % 8,71 %
C Kvarnholmen Ö 17,82 % 10,05 %
V Fisksätra Ö 15,29 % 5,55 %
SD Orminge N 15,20 % 7,72 %
KD Neglinge S, Tattby, Igelbodaplatån 7,65 % 4,23 %
FI Sickla Ö, Tallbacken 1,97 % 0,66 %
MED Lilla Björknäs, Björknäs N 1,00 % 0,41 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

NäringslivRedigera

 
Kontorshus i Nacka strand från tidigt 1990-tal.

Fram till 1990-talets början hade kommunen fortfarande ett flertal stora industriföretag, bland annat Atlas Copco AB, ABB Fläkt AB, och Akzo Nobel AB. Inget av dessa företag har dock någon tillverkning kvar i kommunen numera. Under senare år har näringslivet istället i allt högre grad dominerats av tjänste- och servicenäringarna samt handel. Bland större företag i kommunen märks företag som Keolis. Även kommunen själv och landstinget är stora arbetsgivare.

I tabellen nedan finna några större arbetsgivare i Nacka. Siffrorna avser 2003.[uppdatering behövs]

Företag Antal anställda
Nacka kommun 4 180
Telia Sonera Sverige 1 375
Stockholms läns landsting 525
Keolis 500
Apoteket 375
Atlas Copco Tools 275
Svensk Banproduktion 275
Rikspolisstyrelsen 225
Securitas Bevakning 225

UtbildningRedigera

GrundskolorRedigera

Grundskolor i kommundelen Boo
  • Backeboskolan
  • Björknässkolan
  • Boo Gårds skola
  • Idunskolan-Nacka Värmdö Waldorfskola
  • Johannes Petriskolan
  • Lännersta skola
  • Myrsjöskolan
  • Nyholmska skolan
  • Orminge skola
  • Sågtorpsskolan
Grundskolor i kommundelen Saltsjöbaden/Fisksätra
  • Da Vinciskolan
  • Fisksätraskolan
  • Igelboda skola
  • Ljusets skola
  • Futuruskolan Lännbo
  • Neglinge skola
  • Saltsjöbadens Samskola
  • Solsidans skola
Grundskolor i kommundelen Sicklaön
  • Duvnäs skola
  • Eklidens skola
  • Ektorps skolenhet
  • Internationella Engelska Skolan i Nacka Strand
  • Jarlabergs skola
  • Järla skola
  • Kunskapsskolan i Nacka
  • Montessoriskolan Castello
  • Musik/Konstskolan Maestro, före detta Svindersviks skola
  • Nacka strands skola
  • Qvarnholmens skola
  • Saltängens skola
  • Sickla skola
  • Skuru skola
  • Vilans skola
Grundskolor i kommundelen Älta
  • Sigfridsborgs skola
  • Stavsborgsskolan
  • Älta skola

GymnasieskolorRedigera

PanoramaRedigera

Översiktsbild av västra Nacka från Hammarbytoppen. Längst till vänster ligger Henriksdalsberget, i bakgrunden finns Lidingö med bland annat Larsberg och Bodal, i vattnet mellan Lidingö och Nacka ligger Fjäderholmarna. Till vänster om masten finns Alphyddan tegelklädda höghus. I förgrunden är Sickla och Sicklasjön. Bakom ligger Järlasjön med bostadsområdena Ekudden, Nacka och Järla sjö. I förgrunden till höger finns Nackareservatets skogar. I bakgrunden till höger sticker höghuset vid Nacka forum upp.


Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7
  2. ^ läs online,
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  4. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2018 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2018, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  5. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online
  6. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  7. ^ Svensk uppslagsbok 2 upplagan, del 20 1951, sid 817
  8. ^ Jansson, Alfred (1960). Nacka, kring Nacka Ström 1557-1887. Nacka Kulturnämnd 
  9. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  10. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Nacka tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  11. ^ ”Nu är Nacka 100 000 invånare!”. News Powered by Cision. http://news.cision.com/se/nacka-kommun/r/nu-ar-nacka-100-000-invanare-,c2271457. Läst 26 maj 2017. 
  12. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängden i Sveriges kommuner 1950-2012 enligt indelning 1 januari 2013”. http://www.scb.se/Statistik/BE/BE0101/2012A01x/Be0101Kom_1950_2012.xls. Läst 15 januari 2014. 
  13. ^ ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2015”. Statistiska centralbyrån. 22 februari 2016. Arkiverad från originalet den 25 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160225044730/http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/399199/. Läst 23 februari 2016. 
  14. ^ Kommunernas befolkningstillväxt 2010-2035 Arkiverad 21 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. — prognos av SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, september 2011.
  15. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 24 januari 2016)
  16. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  17. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  18. ^ ”Protokoll kommunfullmäktige Nacka kommun”. Nacka kommun. http://infobank.nacka.se/handlingar/Kommunfullmaktige//2018/KF_2018-10-15/00_Protokoll_KF_18-10-15_omedelbar_justering.pdf. Läst 30 december 2018. 
  19. ^ ”Protokoll kommunfullmäktige Nacka kommun”. Nacka kommun. http://infobank.nacka.se/handlingar/Kommunfullmaktige//2018/KF_2018-11-19/00_protokoll_2018-11-19_omedelbar_justering.pdf. Läst 30 december 2018. 
  20. ^ ”Protokoll kommunfullmäktige Nacka kommun”. Nacka kommun. http://infobank.nacka.se/handlingar/Kommunfullmaktige//2018/KF_2018-12-17/08-15_Val%C3%A4renden/08_Val_till_namnder_presidier.pdf. Läst 30 december 2018. 
  21. ^ [a b] [1], Regionråd och gruppledare - Region Skåne.

LitteraturRedigera

  • Nackaboken, ges ut en gång om året av Nacka kommun. Kulturhistoriska artiklar och statistik.
  • BooBoken - Saltsjö-Boo nu och då av Josephson, Öberg Lindevall och Waldton Lézin, 2008.

Externa länkarRedigera