Öppna huvudmenyn

Österåkers kommun

kommun i Stockholms län, Sverige (1983-)

Österåkers kommun är en kommun i Stockholms län. Centralort är Åkersberga.

Österåkers kommun
Kommun
Akers kanal juni 2006.JPG
SloganSkärgårdskommunen
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapUppland
LänStockholms län
CentralortÅkersberga
Inrättad1 januari 1983[1]
Anställda1 730 ()[2]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal554,46 kvadratkilometer ()[3]
- därav land312,35 kvadratkilometer[3]
- därav vatten242,11 kvadratkilometer[3]
Folkmängd44 915 ()[4]
Bef.täthet143,80 inv./km² (land)
Läge
Österåker Municipality in Stockholm County.png
Kommunen i länet.
Koordinater59°30′N 18°27′E / 59.5°N 18.45°Ö / 59.5; 18.45
UtsträckningSCB:s kartsök
StorstadStorstockholm
Domkretstillhörighet
DomkretsAttunda domkrets (–)
Södra Roslags domsaga (–)
Koder
Kommunkod0117[5]
Org.nummer212000-2890[6]
GeoNames2685981
Redigera Wikidata

Kommunen ligger i södra Roslagen i de sydöstra delarna av landskapet Uppland. Österåkers kommun är i hög grad präglad av närheten till Östersjön i öster och innefattar flera stora öar i den norra delen av Stockholms skärgård, bland annat Ljusterö, Siarö, Vättersö, Husarö, Ingmarsö och Särsö.

Österåkers kommun gränsar i söder till Värmdö kommun och Vaxholms kommun, i väster till Täby kommun, i nordväst till Vallentuna kommun och i norr till Norrtälje kommun, alla i Stockholms län.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Ljusterö, Roslags-Kulla, Österåker (större delen) och Östra Ryd (större delen). I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Roslags-Kulla landskommun i den då bildade Roslags-Länna landskommun och Östra Ryds landskommun uppgick i Österåkers landskommun.

1967 inkorporerades Ljusterö landskommun och Roslags-Kulla ur Roslags-Länna landskommun av Österåkers landskommun. Österåkers kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Österåkers landskommun.

1974 sammanlades Vaxholms kommun (4 952 invånare) med Österåker (19 806 invånare). Centralort blev Åkersberga i Österåkersdelen vars kommunkod också fortsatte gälla för den sammanslagna kommunen. Vaxholm, som inte velat ge upp sin självständighet, fick däremot namnge den nya kommunen.[7] Representanter för Vaxholmsdelen fick dock gehör hos regeringen Fälldin. 1983 delades kommunen och Vaxholm blev åter centralort i sin egen del. Med omkring 5 000 invånare ansågs dock det område som tidigare utgjorde Vaxholms stad för litet. Lösningen blev att Bogesundslandet (196 invånare) från Östra Ryds församling och Resarö (903 invånare) från Österåkers församling fördes över till Vaxholms församling och den återbildade Vaxholms kommun, som då blev större än före sammanläggningen. Den kvarvarande delen med 25 039 invånare behöll kommunkod och centralort samt återtog namnet Österåkers kommun. Österåkers och Östra Ryds församlingar slogs ihop från och med 1992 och fick namnet Österåker-Östra Ryds församling.

Kommunen ingick från bildandet till 1 april 2007 i Södra Roslags domsaga och ingår sedan dess Attunda domsaga.[8]

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I blått fält en roslagsskuta av silver med svart brädgång samt vedlast av guld.

Österåkers kommunvapen fastställdes 1957 för dåvarande Österåkers landskommun och visar en roslagsskuta. Under åren 1974–1982 användes Vaxholms kommuns namn på kommunen efter att Vaxholms kommun hade lagts samman med Österåkers kommun. Efter kommundelningen registrerades vapnet åter för "nya" Österåkers kommun hos PRV år 1983. Som förebild för skutan i vapnet stod Roslagsskutan "Alcea" byggd på Rödlöga av skeppare Westerman som sålde båten 1888 till Gustav Johansson i Svista i Össeby. Båten var 15 meter lång och 5 meter bred. Alcea gick i kustfart och fraktade ved, timmer och annat tyngre gods till och från Österåker. 1923 byggdes fartyget om till motorfartyg och levde vidare som fraktfartyg fram till 1932 då den skrotades och slutligen sänktes i Stavaviken.

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Österåkers kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
15 527
1975
  
22 664
1980
  
25 631
1985
  
26 324
1990
  
30 230
1995
  
32 140
2000
  
34 427
2005
  
37 336
2010
  
39 521
2015
  
42 130
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2018 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 9 291, eller 20,72 % av befolkningen (hela befolkningen: 44 831 den 31 december 2018). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 5 079, eller 14,25 % av befolkningen (hela befolkningen: 35 633 den 31 december 2002).[9] Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Österåkers kommun 41 180 personer. Av dessa var 5 690 personer (13,8 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[10]

IndelningarRedigera

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

 
Distrikt inom Österåkers kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[11]:

År 2015 fanns fortfarande samma församlingar som vid årsskiftet 1999/2000, vilket distriktsindelningen är baserad på.

TätorterRedigera

KommunikationerRedigera

Ytterst i väster genomkorsas en flik av kommunen av E18. Därifrån utgår länsväg 274 åt sydost och länsväg 276 som genomkorsar kommunen åt nordost. Från sydväst fram till Österskär löper pendeln Roslagsbanan som trafikeras av Storstockholms Lokaltrafik med stopp även i Rydbo, Täljö, Åkers Runö, Åkersberga och Tunagård.

PolitikRedigera

Österåker är, precis som de andra kommunerna i södra Roslagen, starkt borgerligt färgad. Moderaterna har styrt kommunen sedan 1982, med undantag för åren 1994–1998 då Socialdemokraterna bildade majoritet tillsammans med Folkpartiet.

Politiska styrenRedigera

År Partier
1991-1994[12] M FP C KD
1994–1998 S FP
1998–2002 M KD FP C ÖP
2002–2006 M FP KD C ÖP
2006–2010 M FP C KD ÖP
2010–2014 M FP C KD ÖP
2014–2018 M L C KD ÖP
2018– M L C KD

KommunfullmäktigeRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande M Ingela Gardner
Förste vice ordförande M Johan Boström
Andre vice ordförande S Ann-Christine Furustrand

Källa:[13]

Lista över kommunfullmäktiges ordförandeRedigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Sören Norrby 1994 2006 Folkpartiet liberalerna
  Lars Österlind 2006 2010 Folkpartiet liberalerna
  Ingela Gardner 2010 Moderaterna

KommunstyrelsenRedigera

Presidium 2018–2022
Ordförande M Michaela Fletcher
Förste vice ordförande L Mathias Lindow
Andre vice ordförande S Margareta Olin

Källa:[14]

Lista över kommunstyrelsens ordförandeRedigera

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Leif Pettersson 1994 1998 Socialdemokraterna
  Björn Molin 1998 2002 Moderaterna
  Ingela Gardner 2002 2010 Moderaterna
  Michaela Fletcher 2010 Moderaterna

Mandatfördelning i Österåkers kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPSPÖSDRPPKPNYDÖPCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970116787
16787
3989,7
318
1982214164212
21464212
4191,4
2714
1985113132516
1332516
4189,3
2714
198811333615
1333615
4185,3
2417
19911122225116
12222516
4186,6
2615
19941172124113
1722413
4186,8
2417
19983152223420
3153420
5181,40
3318
200231721228412
3178412
5181,16
3021
200621425225217
145517
5183,33
3120
201011045227218
1045718
5184,81
3120
20142124125225214
1245514
5185,11
3219
20183925534218
39553418
5185,42
2922
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

För valresultat 1973–1982, se dåvarande kommuntillhörighet: Vaxholms kommun#Politik.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7
  2. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 21 juli 2019
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
  4. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2019 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2019, Statistiska centralbyrån, 10 maj 2019, läs online
  5. ^ Sveriges kommuner åren 1952-1986 Förändringar i kommunindelning och kommunkoder, Statistiska centralbyrån, 5 juni 1986, läs online
  6. ^ läs online, läst: 19 februari 2019,
  7. ^ SCB:Kommunändringar efter 1974
  8. ^ Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Södra Roslags tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (grov indelning) efter region, ålder och kön. År 2002 - 2018 (Läst 10 juli 2019)
  10. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
  11. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  12. ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1994 - 2018 Läst 19 november 2018
  13. ^ ”Förtroendevalda Österåker kommun”. Österåker kommun. https://osteraker.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=80. Läst 19 november 2018. 
  14. ^ ”Förtroendevalda Österåker kommun”. Österåker kommun. https://osteraker.tromanpublik.se/viewOrganization.jsf?id=30. Läst 19 november 2018. 

Externa länkarRedigera