Borås kommun

	Borås kommun; Borås stad; Kommun
	Borås rådhus;
	; Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Västergötland
Län	Västra Götalands län (1998–); Älvsborgs län (–1997)
Centralort	Borås
Inrättad	1 januari 1971
Utbrutit	Bollebygds kommun (1995)
Anställda	11 380 (2018-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Areal, befolkning
Areal	967,53 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	909,88 kvadratkilometer
- därav vatten	57,65 kvadratkilometer
Folkmängd	112 571 (2019-06-30)
Bef.täthet	123,72 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	57°43′00″N 12°56′00″E / 57.716666666667°N 12.933333333333°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Borås domkrets
Koder
Kommunkod	1490 (1998–); 1583 (–1997)
Org.nummer	212000-1561
Postnummer	50110–50899
Riktnummer	033
GeoNames	2720496
	Redigera Wikidata

Borås kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Centralort är Borås. Området utgör de centrala delarna av Sjuhäradsbygden, och är starkt förknippat med textilindustrin.

Kommunen använder namnet Borås stad sedan 2003 i de fall där så är juridiskt möjligt.

Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Västergötland och gränsar i söder till Tranemo kommun, Svenljunga kommun och Marks kommun, i väster till Bollebygds kommun, i norr till Vårgårda kommun och Herrljunga kommun samt i öster till Ulricehamns kommun, alla i före detta Älvsborgs län. I riktning från nordöst till sydväst rinner ån Viskan.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Borgstena, Bredared, Brämhult, Dannike, Fristad, Gingri, Kinnarumma, Ljushult, Rångedala, Sandhult, Seglora, Toarp, Torpa, Tämta, Tärby, Vänga och Äspered. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns också sedan 1621 Borås stad som 1863 bildade en stadskommun. 1920 inkorporerades Torpa landskommun i Borås stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Fristad (av de tidigare kommunerna Borgstena, Fristad, Gingri, Tämta, Tärby och Vänga), Lysjö (av Hillared, Ljushult, Roasjö och Sexdrega), Länghem (av Dannike, Länghem och Månstad), Sandhult (av Bredared och Sandhult) och Toarp (av Rångedala, Toarp och Äspered). Landskommunerna Brämhult, Kinnarumma och Seglora samt Borås stad förblev oförändrade.

1961 bildades Viskafors landskommun av Kinnarumma och Seglora landskommuner och 1967 bildades Dalsjöfors landskommun av Toarps landskommun samt Dannike församling ur den då upplösta Länghems landskommun. Borås kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Borås stad och Brämhults landskommun. Samtidigt upplöstes och delades Lysjö landskommun. Huvuddelen fördes då till Svenljunga kommun medan Ljushults församling fördes till Dalsjöfors kommun. 1974 införlivades kommunerna Bollebygd, Dalsjöfors, Fristad, Sandhult och Viskafors i Borås kommun.

1995 återbildades Bollebygds kommun genom en utbrytning ur Borås kommun.^[6]

Kommunen ingår sedan bildandet i Borås domkrets.^[7]

Borås är en finsk förvaltningskommun sedan 2010, något som bland annat inneburit tvåspråkiga webbplatser. 2012 utsågs Borås av Sverigefinländarnas delegation till Sveriges bästa finska förvaltningskommun. 2018 hade kommunen över 13 500 finsktalande i sin befolkning och även en finsk förskoleavdelning samt finska platser i äldreomsorgen.^[8]

Kommunens namnRedigera

Borås är en av de 14 kommuner i landet som beslutat benämna sig stad. Beslutet gäller från den 1 januari 2003, med motiveringen att namnet är en fördel i marknadsföring för kommunen. Liksom i andra liknande sammanhang gäller att den strikt formella benämningen fortfarande är kommun.^[9] Även kommunfullmäktige och kommunstyrelsen heter så, dock har de tio tidigare kommundelsnämnderna ändrats till tre stadsdelsnämnder år 2011.

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I rött fält två ullsaxar av silver, den högra störtad.

Borås kommunvapen innehåller Ullsaxar som härstammar från bestämmelser i Borås stads privilegiebrev från 1622. Det fastställdes som stadsvapen av Kungl Maj:t 1939. Trots den segdragna kommunbildningen och att flera av de ingående tidigare enheterna hade haft egna vapen kunde vapnet registreras för kommunen i PRV redan 1974.

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Observera att kommunens gränser ändrades 1974 och 1995, därav de stora svängningarna.

Befolkningsutvecklingen i Borås kommun 1970–2015

År			Invånare
1970			107 562
1975			105 177
1980			102 129
1985			99 963
1990			101 766
1995			96 139
2000			96 883
2005			99 325
2010			103 294
2015			108 488
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 28 891, eller 27,00 % av befolkningen (hela befolkningen: 107 022 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 19 909, eller 20,28 % av befolkningen (hela befolkningen: 98 150 den 31 december 2002).^[10]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Borås kommun 107 022 personer. Av dessa var 21 106 personer (19,7 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.^[11]

Födelseland^[11]
31 december 2014
1	Sverige	&&&&&&&&&&085916.&&&&&085 916
2	Finland	&&&&&&&&&&&03479.&&&&&03 479
3	Asien: Övriga länder	&&&&&&&&&&&02269.&&&&&02 269
4	Europeiska unionen: Övriga länder	&&&&&&&&&&&02061.&&&&&02 061
5	Somalia	&&&&&&&&&&&01425.&&&&&01 425
6	/ SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien	&&&&&&&&&&&01388.&&&&&01 388
7	Bosnien och Hercegovina	&&&&&&&&&&&01237.&&&&&01 237
8	Irak	&&&&&&&&&&&01230.&&&&&01 230
9	Iran	&&&&&&&&&&&01211.&&&&&01 211
10	Europa utom EU: Övriga länder	&&&&&&&&&&&01071.&&&&&01 071
11	Afrika: Övriga länder	&&&&&&&&&&&&0767.&&&&&0767
12	Polen	&&&&&&&&&&&&0757.&&&&&0757
13	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&0719.&&&&&0719
14	Syrien	&&&&&&&&&&&&0510.&&&&&0510
15	Sydamerika	&&&&&&&&&&&&0498.&&&&&0498
16	Tyskland	&&&&&&&&&&&&0458.&&&&&0458
17	Thailand	&&&&&&&&&&&&0385.&&&&&0385
18	Norge	&&&&&&&&&&&&0379.&&&&&0379
19	Turkiet	&&&&&&&&&&&&0291.&&&&&0291
20	Danmark	&&&&&&&&&&&&0265.&&&&&0265
21	Nordamerika	&&&&&&&&&&&&0246.&&&&&0246
22	Kina	&&&&&&&&&&&&0217.&&&&&0217
23	Sovjetunionen	&&&&&&&&&&&&0151.&&&&&0151
24	Island	&&&&&&&&&&&&&058.&&&&&058
25	Oceanien	&&&&&&&&&&&&&028.&&&&&028
26	Okänt födelseland	&&&&&&&&&&&&&&06.&&&&&06

GeografiRedigera

Borås kommun är belägen i Sjuhäradsbygden, som traditionellt dominerades av textilindustri och gårdfarihandlare. Kommunen gränsar till kommunerna (räknat medurs) Vårgårda, Herrljunga, Ulricehamn, Tranemo, Svenljunga, Mark och Bollebygd, samtliga belägna i landskapet Västergötland och i Västra Götalands län.

IndelningarRedigera

Distrikt inom Borås kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Borås Caroli församling
Borås Gustav Adolfs församling
Bredareds församling
Brämhults församling
Fristads församling
Kinnarumma församling
Sandhults församling
Seglora församling
Sexdrega församling (ligger även i Svenljunga kommun)
Toarps församling

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[12]:

TätorterRedigera

Borås 71 700
Sandared 6 602
Fristad 5 409
Viskafors 3 701
Dalsjöfors 3 606
Gånghester 3 533
Rydboholm 993
Sandhult 563
Aplared 463
Dannike 437
Borgstena 426
Bosnäs 425
Rångedala 420
Hedared 361
Kinnarumma 333
Bredared 313
Äspered 293

SevärdheterRedigera

KommunikationerRedigera

Riksväg 40 mellan Jönköping och Göteborg genomkorsar Borås. Riksväg 27 mellan Göteborg och Karlskrona passerar genom kommunen. Riksväg 41 mot Varberg går genom södra Borås och riksväg 42 går mot Vårgårda och Trollhättan/Vänersborg genom Knalleland och Sjöbo. Från Borås utgår länsväg 180 åt nordväst.

I väst-östlig riktning genomkorsas kommunen av Kust till kust-banan. I nordsydlig riktning genomkorsas kommunen av Älvsborgsbanan som vid Borås centralstation övergår i Viskadalsbanan. Kust till kust-banan trafikeras av SJ:s fjärrtåg mellan Göteborg och Kalmar samt på linjen Göteborg–Borås av Västtågen som också gör uppehåll i Sandared. Västtågen trafikerar även Älvsborgs-/Viskadalsbanan som förutom i centrala Borås stannar vid Borgstena, Fristad, Knalleland och Viskafors.

I Viared finns även Borås flygplats, invigd 1997.

PolitikRedigera

Sedan 2018 styrs kommunen av en Mitt-S-samverkan bestående av socialdemokraterna, miljöpartiet, centerpartiet och liberalerna. 1998–2010 styrdes kommunen av en sexpartikoalition bestående av moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna, centerpartiet, vägvalet och miljöpartiet.

Ordförande för kommunstyrelsen är sedan 2018 Per-Olof Höög (S) och vice ordförande sedan 2018 är Ulrik Nilsson (M).

Kommunfullmäktige ^[13]Redigera

Presidium 2018–2022
Ordförande	S	Per-Olof Höög
Förste vice ordförande	M	Ulrik Nilsson
Andre vice ordförande	L	Anne-Marie Ekström

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande
Arbetslivsnämnden	S	Lars-Åke Johansson	L	Lotta Preijde
Fritids- och folkhälsonämnden	V	Ida Legnemark	C	Cecilia Andersson
Förskolenämnden	S	Leif Johansson	M	Marie Fridén
Grundskolenämnden	S	Per Carlsson	M	Ulf Sjösten
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden	S	Helene Sandberg	L	Andreas Cerny
Individ- och familjeomsorgsnämnden	S	Mats Tolfsson	M	Urban Svenkvist
Krisledningsnämnden	S	Ulf Olsson	M	Annette Carlson
Kulturnämnden	S	Sara Andersson	L	Lars Gustaf Andersson
Lokalförsörjningsnämnden	S	Mathias Duell	M	Paul-Andre Safko
Miljö- och konsumentnämnden	V	Anita Persson	C	Karl-Eric Nilsson
Samhällsbyggnadsnämnden	S	Kjell Classon	M	Lars-Gunnar Comén
Servicenämnden	S	Kent Hedberg	M	Ulf Sjösten
Sociala omsorgsnämnden	S	Yvonne Persson	M	Vivi Roswall
Tekniska nämnden	S	Rose-Marie Liljenby Andersson	M	Oliver Öberg
Valnämnden	S	Ulla Krok	M	Paul-Andre Safko
Vård- och äldrenämnden	V	Ida Legnemark	C	Kerstin Hermansson
Överförmyndarnämnden	S	Christina Frisk	M	Anna Christensen

Mandatfördelning i Borås kommun, valen 1970–2018Redigera

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

27

8

10

9

27

8

10

9

54

89,5

43

11

1973

2

36

20

7

14

36

20

7

14

79

92,4

66

13

1976

3

35

17

8

16

35

17

8

16

79

90,5

62

17

1979

4

35

15

8

17

4

35

15

8

17

79

89,4

58

21

1982

4

38

11

5

1

20

4

38

11

5

20

79

90,4

55

24

1985

4

34

7

12

5

17

4

34

7

12

5

17

79

88,8

52

27

1988

4

36

4

6

9

5

15

4

36

4

6

9

5

15

79

85,2

52

27

1991

4

33

2

6

8

9

17

4

33

6

8

9

17

79

85,3

53

26

1994

3

37

3

4

5

6

15

3

37

3

4

5

6

15

73

84,9

41

32

1998

10

25

3

6

3

7

16

10

25

3

6

3

7

16

73

79,00

41

32

2002

6

29

2

6

4

6

14

6

29

6

4

6

14

73

78,38

41

32

2006

6

26

3

1

4

6

5

19

6

26

3

4

6

5

19

73

79,13

39

34

2010

5

24

5

1

6

4

6

3

19

5

24

5

6

4

6

3

19

73

81,72

39

34

2014

6

24

5

9

4

5

3

17

6

24

5

9

4

5

3

17

73

82,07

42

31

2018

6

23

3

11

5

15

6

23

3

11

5

15

73

83,39

43

30

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiernas starkaste valdistrikt i kommunvalet 2018Redigera

Parti	Valdistrikt		Kommun
Parti	Starkaste	Andel	Andel
S	Hässleholmen Östra	75,09 %	30,86 %
M	Centrum Östra	35,46 %	20,67 %
SD	Fristad Sydöstra	27,94 %	15,45 %
V	Kristineberg	13,70 %	7,90 %
L	Bergdalen Södra	13,70 %	7,44 %
C	Tämta-Vänga	33,62 %	6,70 %
KD	Brämhult Östra	13,30 %	6,62 %
MP	Knalleland-Lundby	6,31 %	3,62 %
FI	Knalleland-Lundby	1,58 %	0,29 %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

InternationelltRedigera

Borås stad har fyra vänorter:

Espelkamp, Tyskland
Molde, Norge - 1944
S:t Michel, Finland - 1940
Vejle, Danmark - 1947

Man har också ett samarbete med

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läst: 21 juli 2019
^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019
^ läs online, läst: 19 februari 2019,
^ läs online,
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007) PDF
^ Evelina Westergren. ”Borås tar höjd för de finska frågorna”. noll27 (Kultur i Väst) Nr 2, 2018: sid. 28-30. ISSN 2002-4649.
^ SFS 2007:229
^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ Ahlgren, Elin. ”Borås Stads webbplats” (på sv). www.boras.se. https://www.boras.se/kommunochpolitik/kommunensorganisation/kommunfullmaktige/ledamoterkommunfullmaktige.4.1fef6289155e1318edf181e8.html. Läst 23 oktober 2018.

Externa länkarRedigera

Borås kommun

[69f9c31773019d42a36687a59aa71991c4c00253-1] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läst: 21 juli 2019

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-2] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019

[bc8c1deba747ff24820e1b84a0274141782c25d3-3] [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2019 och befolkningsförändringar 1 april–30 juni 2019, Statistiska centralbyrån, 20 augusti 2019

[b95f5a2b6787b3ec5adddd0e0fd16f41a50be80c-4] äs online, läst: 19 februari 2019,

[88ab17336e76f3318d2cd6e17907f88c9525e866-5] äs online,

[6] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[7] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007) PDF

[8] Evelina Westergren. ”Borås tar höjd för de finska frågorna”. noll27 (Kultur i Väst) Nr 2, 2018: sid. 28-30. ISSN 2002-4649.

[9] SFS 2007:229

[10] Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)

[Scbfödelseland-11] [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016

[12] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[13] Ahlgren, Elin. ”Borås Stads webbplats” (på sv). www.boras.se. https://www.boras.se/kommunochpolitik/kommunensorganisation/kommunfullmaktige/ledamoterkommunfullmaktige.4.1fef6289155e1318edf181e8.html. Läst 23 oktober 2018.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

Areal, befolkning
Borås kommun Borås stad Kommun
Borås rådhus
Kommunens vapen.
Land	Sverige
Landskap	Västergötland
Län	Västra Götalands län (1998–) Älvsborgs län (–1997)
Centralort	Borås
Inrättad	1 januari 1971
Utbrutit	Bollebygds kommun (1995)
Anställda	11 380 (2018-11)^[1]
Webbplats	Officiell webbplats
Areal	967,53 kvadratkilometer (2019-01-01)^[2]
- därav land	909,88 kvadratkilometer^[2]
- därav vatten	57,65 kvadratkilometer^[2]
Folkmängd	112 571 (2019-06-30)^[3]
Bef.täthet	123,72 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	57°43′00″N 12°56′00″E / 57.716666666667°N 12.933333333333°Ö / 57.716666666667; 12.933333333333
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Borås domkrets
Koder
Kommunkod	1490 (1998–) 1583 (–1997)
Org.nummer	212000-1561^[4]
Postnummer	50110–50899^[5]
Riktnummer	033
GeoNames	2720496
Redigera Wikidata