Sedan kommunen fick sin nuvarande gränsdragning 1995 har befolkningstrenden varit positiv. Mandatperioden 2022–2024 styrs kommunen av en mittenkoalition bestående av Centerpartiet, Miljöpartiet, Liberalerna och Socialdemokraterna.
Borås är en av de 14 kommuner i landet som beslutat benämna sig stad. Beslutet gäller från den 1 januari 2003, med motiveringen att namnet är en fördel i marknadsföring för kommunen. Liksom i andra liknande sammanhang gäller att den strikt formella benämningen fortfarande är kommun.[9] Även kommunfullmäktige och kommunstyrelsen heter så, dock har de tio tidigare kommundelsnämnderna ändrats till tre stadsdelsnämnder år 2011.
Borås kommun är belägen den nederbördsrika västsidan av Sydsvenska höglandets. Terrängen utgörs av kuperade sprickdalar. En stor del är klädd med barrskog men området är också rikt på sjöar och myrmarker. På östra och västra sidan om Öresjö finns höjdområden som når mer än 300 meter över havet. De är barrskogsklädda har en karaktär av norrlandsterräng. I dalgångarna och uppe på stora moränryggar finns inslag av jordbruksmark. I östra delarna av kommunen finns partier av småskaligt odlingslandskap med inslag av ädellövskog.
Viskan är Borås viktigaste vattendrag och dess dalgång har en mycket omväxlande karaktär, växlande mellan ett öppet kulturlandskap och forsar och vattenfall.[10]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av de rödgröna i koalition med det lokala partiet Vägvalet. Koalitionen samlade 35 av 73 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 fick ingen av de traditionella blocken egen majoritet. De rödgröna styrde i minoritet med Sverigedemokraterna som vågmästare.[16]
Efter valet 2018 styrdes kommunen av en Mitt-S-samverkan bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. Detta då ingen av de traditionella blocken hade egen majoritet.[17] Med stöd av Vänsterpartiet kunde samma koalition fortsätta styra även efter valet 2022.[18]
År 1940, när "Finlands sak var vår", inleddes ett vänortssamarbete med den finska staden Mikkeli, men under krigstiden inleddes även ett vänortssamarbete med den norska kommunen Molde och år 1947 ingicks ytterligare ett vänortssamarbete, denna gång med den danska staden Vejle. Samarbetet med vänorterna inkluderar regelbundet återkommande träffar.[21]
Tillsammans med övriga Sjuhäradsbygden bildar Borås kommun en av Sveriges mest särpräglade industriregioner som tidigare hade en betydande textilindustri. Under de 15 år som följde efter den stora textilkrisen i slutet på 1960-talet försvann 13 000 arbeten inom branschen. Ett flertal företag lades ned, exempelvis storföretagen Algots och Eiser. Detta ledde till att ett mer mångsidigt näringsliv byggdes upp efter 1970. Statliga institutioner så som Högskolan i Borås lokaliserades till kommunen och nya företag, främst verkstads- och plastindustri etablerades i Borås. Därutöver skedde en kraftig utbyggnad av den offentliga sektorn i övrigt.
I början av 2020-talet var inslaget av textil och konfektion fortfarande stor påverkan på det lokala näringslivet med företag som F O V Fabrics AB, Fristad Kansas AB, AB Svenskt Konstsilke och väveriet Almedahls AB.
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 28 891, eller 27,00 % av befolkningen (hela befolkningen: 107 022 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 19 909, eller 20,28 % av befolkningen (hela befolkningen: 98 150 den 31 december 2002).[24]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Borås kommun 107 022 personer. Av dessa var 21 106 personer (19,7 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[25]
Borås är en finsk förvaltningskommun sedan 2010. 2012 utsågs Borås av Sverigefinländarnas delegation till Sveriges bästa finska förvaltningskommun. 2018 hade kommunen över 13 500 finsktalande i sin befolkning och även en finsk förskoleavdelning samt finska platser i äldreomsorgen.[26]
Vid Tämta ödekyrkogård finns en kyrkogård med gravvårdar från 1600-talet och fram till 1800-talet då kyrkan revs. I området finns även ruinen efter den lilla stenkyrkan. En del av stenarna från kyrkan har använts till att bygga en mur kring den kyrkan som kom att ersätta den rivna kyrkan, Tämta kyrka. Även andra inventarier flyttades dit.[27] Andra kyrkor i kommunen som kan nämnas är Brämhults kyrka och Hedareds stavkyrka.
Ett annat exempel på kulturarv i kommunen är Bosgården i Gingri. Där finns gravfält från järnåldern i närheten av en gammal kyrkogård. I närheten finns också stenrösen. I området har det hittats en rad fornlämningar.[28]
Blasonering: I rött fält två ullsaxar av silver, den högra störtad.
Borås kommunvapen innehåller Ullsaxar som härstammar från bestämmelser i Borås stadsprivilegiebrev från 1622. Det fastställdes som stadsvapen av Kungl Maj:t1939. Trots den segdragna kommunbildningen och att flera av de ingående tidigare enheterna hade haft egna vapen kunde vapnet registreras för kommunen i PRV redan 1974.
^ [ab] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2023 och befolkningsförändringar 1 juli - 30 september 2023, Statistiska centralbyrån, 10 november 2023, läs online.[källa från Wikidata]
^ [abcd] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
Sverige
Finland
Europeiska unionen: Övriga länder
Somalia
/
Bosnien och Hercegovina
Irak
Iran
Polen
Afghanistan
Syrien
Tyskland
Thailand
Norge
Turkiet
Danmark
Kina
Sovjetunionen
Island
PDF
Wikimedia Commons har media som rör Borås kommun.