Borås kommun

kommun i Västra Götalands län, Sverige
Artikel Diskussion

Borås kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Älvsborgs län. Centralort är Borås. Området utgör de centrala delarna av Sjuhäradsbygden, och är starkt förknippat med textilindustrin.

Borås kommun
Borås stad
Kommun
Rathaus Borås.jpg
SloganBorås – of course
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapVästergötland
LänVästra Götalands län (–)
Älvsborgs län (–)
CentralortBorås
Inrättad1 januari 1971
UtbrutitBollebygds kommun (1995)
Areal, befolkning
Areal967,53 kvadratkilometer ()[1]
- därav land909,88 kvadratkilometer[1]
- därav vatten57,65 kvadratkilometer[1]
Folkmängd113 714 ()[2]
Bef.täthet124,98 inv./km² (land)
Läge
Borås Municipality in Västra Götaland County.png
Kommunen i länet.
Koordinater57°43′00″N 12°56′00″Ö / 57.716666666667°N 12.933333333333°Ö / 57.716666666667; 12.933333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsBorås domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1561[3]
Anställda11 725 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1490 (–)
1583 (–)
Postnummer50110–50899[5]
Riktnummer033
GeoNames2720496
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunen använder namnet Borås stad sedan 2003 i de fall där så är juridiskt möjligt.

Kommunen är belägen i de södra delarna av landskapet Västergötland och gränsar i söder till Tranemo kommun, Svenljunga kommun och Marks kommun, i väster till Bollebygds kommun, i norr till Vårgårda kommun och Herrljunga kommun samt i öster till Ulricehamns kommun, alla i före detta Älvsborgs län. I riktning från nordöst till sydväst rinner ån Viskan.

Administrativ historikRedigera

Kommunens område motsvarar socknarna: Borgstena, Bredared, Brämhult, Dannike, Fristad, Gingri, Kinnarumma, Ljushult, Rångedala, Sandhult, Seglora, Toarp, Torpa, Tämta, Tärby, Vänga och Äspered. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns också sedan 1621 Borås stad som 1863 bildade en stadskommun. 1920 inkorporerades Torpa landskommun i Borås stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal "storkommuner" i området: Fristad (av de tidigare kommunerna Borgstena, Fristad, Gingri, Tämta, Tärby och Vänga), Lysjö (av Hillared, Ljushult, Roasjö och Sexdrega), Länghem (av Dannike, Länghem och Månstad), Sandhult (av Bredared och Sandhult) och Toarp (av Rångedala, Toarp och Äspered). Landskommunerna Brämhult, Kinnarumma och Seglora samt Borås stad förblev oförändrade.

1961 bildades Viskafors landskommun av Kinnarumma och Seglora landskommuner och 1967 bildades Dalsjöfors landskommun av Toarps landskommun samt Dannike församling ur den då upplösta Länghems landskommun. Borås kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Borås stad och Brämhults landskommun. Samtidigt upplöstes och delades Lysjö landskommun. Huvuddelen fördes då till Svenljunga kommun medan Ljushults församling fördes till Dalsjöfors kommun. 1974 införlivades kommunerna Bollebygd, Dalsjöfors, Fristad, Sandhult och Viskafors i Borås kommun.

1995 återbildades Bollebygds kommun genom en utbrytning ur Borås kommun.[6]

Kommunen ingår sedan bildandet i Borås domkrets.[7]

Borås är en finsk förvaltningskommun sedan 2010, något som bland annat inneburit tvåspråkiga webbplatser. 2012 utsågs Borås av Sverigefinländarnas delegation till Sveriges bästa finska förvaltningskommun. 2018 hade kommunen över 13 500 finsktalande i sin befolkning och även en finsk förskoleavdelning samt finska platser i äldreomsorgen.[8]

Kommunens namnRedigera

Borås är en av de 14 kommuner i landet som beslutat benämna sig stad. Beslutet gäller från den 1 januari 2003, med motiveringen att namnet är en fördel i marknadsföring för kommunen. Liksom i andra liknande sammanhang gäller att den strikt formella benämningen fortfarande är kommun.[9] Även kommunfullmäktige och kommunstyrelsen heter så, dock har de tio tidigare kommundelsnämnderna ändrats till tre stadsdelsnämnder år 2011.

KommunvapnetRedigera

Blasonering: I rött fält två ullsaxar av silver, den högra störtad.

Borås kommunvapen innehåller Ullsaxar som härstammar från bestämmelser i Borås stads privilegiebrev från 1622. Det fastställdes som stadsvapen av Kungl Maj:t 1939. Trots den segdragna kommunbildningen och att flera av de ingående tidigare enheterna hade haft egna vapen kunde vapnet registreras för kommunen i PRV redan 1974.

DemografiRedigera

BefolkningsutvecklingRedigera

Observera att kommunens gränser ändrades 1974 och 1995, därav de stora svängningarna.

Befolkningsutvecklingen i Borås kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
 107 562
1975
  
 105 177
1980
  
 102 129
1985
  
 99 963
1990
  
 101 766
1995
  
 96 139
2000
  
 96 883
2005
  
 99 325
2010
  
 103 294
2015
  
 108 488
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Utländsk bakgrundRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 28 891, eller 27,00 % av befolkningen (hela befolkningen: 107 022 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 19 909, eller 20,28 % av befolkningen (hela befolkningen: 98 150 den 31 december 2002).[10]

Utrikes föddaRedigera

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Borås kommun 107 022 personer. Av dessa var 21 106 personer (19,7 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[11]

GeografiRedigera

Borås kommun är belägen i Sjuhäradsbygden, som traditionellt dominerades av textilindustri och gårdfarihandlare. Kommunen gränsar till kommunerna (räknat medurs) Vårgårda, Herrljunga, Ulricehamn, Tranemo, Svenljunga, Mark och Bollebygd, samtliga belägna i landskapet Västergötland och i Västra Götalands län.

IndelningarRedigera

 
Distrikt inom Borås kommun

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[12]:

TätorterRedigera

  1. Borås 71 700
  2. Sandared 6 602
  3. Fristad 5 409
  4. Viskafors 3 701
  5. Dalsjöfors 3 606
  6. Gånghester 3 533
  7. Rydboholm 993
  8. Sandhult 563
  9. Aplared 463
  10. Dannike 437
  11. Borgstena 426
  12. Bosnäs 425
  13. Rångedala 420
  14. Hedared 361
  15. Kinnarumma 333
  16. Bredared 313
  17. Äspered 293

SevärdheterRedigera

KommunikationerRedigera

Riksväg 40 mellan Jönköping och Göteborg genomkorsar Borås. Riksväg 27 mellan Göteborg och Karlskrona passerar genom kommunen. Riksväg 41 mot Varberg går genom södra Borås och riksväg 42 går mot Vårgårda och Trollhättan/Vänersborg genom Knalleland och Sjöbo. Från Borås utgår länsväg 180 åt nordväst.

I väst-östlig riktning genomkorsas kommunen av Kust till kust-banan. I nordsydlig riktning genomkorsas kommunen av Älvsborgsbanan som vid Borås centralstation övergår i Viskadalsbanan. Kust till kust-banan trafikeras av SJ:s fjärrtåg mellan Göteborg och Kalmar samt på linjen Göteborg–Borås av Västtågen som också gör uppehåll i Sandared. Västtågen trafikerar även Älvsborgs-/Viskadalsbanan som förutom i centrala Borås stannar vid Borgstena, Fristad, Knalleland och Viskafors.

I Viared finns även Borås flygplats, invigd 1997.

PolitikRedigera

Sedan 2018 styrs kommunen av en Mitt-S-samverkan bestående av socialdemokraterna, miljöpartiet, centerpartiet och liberalerna. 1998–2010 styrdes kommunen av en sexpartikoalition bestående av moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna, centerpartiet, vägvalet och miljöpartiet.

Ordförande för kommunfullmäktige är sedan 2018 Per-Olof Höög (S) och vice ordförande sedan 2018 är Ulrik Nilsson (M).

Kommunfullmäktige [13]Redigera

Presidium 2018–2022
Ordförande S Per-Olof Höög
Förste vice ordförande M Ulrik Nilsson
Andre vice ordförande L Anne-Marie Ekström

Kommunstyrelsen [14]Redigera

Presidium 2019–2022
Ordförande S Ulf Olsson
Förste vice ordförande M Annette Carlson
Andre vice ordförande C Kerstin Hermansson

NämndernaRedigera

Nämnd Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Arbetslivsnämnden S Lars-Åke Johansson M Birgitta Bergman C Mattias Danielsson
Fritids- och folkhälsonämnden C Håkan Eriksson KD Magnus Sjödahl S Christer Lundahl
Förskolenämnden S Andreas Ekström M Marie Fridén MP Erik Johnson
Grundskolenämnden S Per Carlsson M Ulf Sjösten L Susanne Karlander
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden L Andreas Cerny M Oliver Öberg S Leila Pekkala
Individ- och familjeomsorgsnämnden S Mats Tolfsson M Hasse Ikävalko MP Kristina Ramsälv Waldenström
Krisledningsnämnden S Ulf Olsson M Annette Carlson C Kerstin Hermansson
Kulturnämnden S Sara Andersson KD Falco Güldenpfennig L Lars Gustaf Andersson
Lokalförsörjningsnämnden S Helene Sandberg M Nils-Åke Björklund MP Kjell Hjalmarsson
Miljö- och konsumentnämnden C Karl-Eric Nilsson M Per Månsson S Sofia Bohlin
Samhällsbyggnadsnämnden L Morgan Hjalmarsson M Lars-Gunnar Comén S Bengt-Arne Bohlin
Servicenämnden S Micael Svensson M Ulf Sjösten S Ulla-Britt Nordqvist
Sociala omsorgsnämnden S Yvonne Persson M Mattias Karlsson L Britt-Marie Halldén
Tekniska nämnden C Jan Idehed M Paul-Andre Safko S Sead Omerovic
Valnämnden S Ulla Krok M Björn-Ola Kronander
Vård- och äldrenämnden L Johan Wikander KD Hans Gustavsson S Rose-Marie Liljenby Andersson
Överförmyndarnämnden S Christina Frisk M Anna Christensen

Politiska majoriteterRedigera

År Partier
1994-1998 S
1998-2002 M C FP KD MP VÄG
2002-2006 M C FP KD MP VÄG
2006-2010 M C FP KD MP VÄG
2010-2014 S V MP VÄG
2014-2018 S V MP
2018- S C L MP

Mandatfördelning i Borås kommun, valen 1970–2018Redigera

ValårVSMPVÄGSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970278109
278109
5489,5
4311
197323620714
3620714
7992,4
6613
197633517816
3517816
7990,5
6217
197943515817
43515817
7989,4
5821
1982438115120
43811520
7990,4
5524
1985434712517
434712517
7988,8
5227
1988436469515
436469515
7985,2
5227
1991433268917
43368917
7985,3
5326
1994337345615
337345615
7384,9
4132
199810253633716
10253633716
7379,00
4132
20026292646614
629646614
7378,38
4132
200662633146519
6263346519
7379,13
3934
201052451646319
5245646319
7381,72
3934
20146245945317
6245945317
7382,07
4231
201862331155515
62331155515
7383,39
4330
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Partiernas starkaste valdistrikt i kommunvalet 2018Redigera

PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Hässleholmen Östra 75,09  % 30,86  %
M Centrum Östra 35,46  % 20,67  %
SD Fristad Sydöstra 27,94  % 15,45  %
V Kristineberg 13,70  % 7,90  %
L Bergdalen Södra 13,70  % 7,44  %
C Tämta-Vänga 33,62  % 6,70  %
KD Brämhult Östra 13,30  % 6,62  %
MP Knalleland-Lundby 6,31  % 3,62  %
FI Knalleland-Lundby 1,58  % 0,29  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

InternationelltRedigera

Borås stad har fyra vänorter:

Man har också ett samarbete med

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2020 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2020, Statistiska centralbyrån, 22 februari 2021, läs online, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020, (Källa från Wikidata)
  5. ^ GeoPostcodes, läs online, (Källa från Wikidata)
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)   PDF
  8. ^ Evelina Westergren. ”Borås tar höjd för de finska frågorna”. noll27 (Kultur i Väst) Nr 2, 2018: sid. 28-30. ISSN 2002-4649. 
  9. ^ SFS 2007:229
  10. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 20 januari 2016)
  11. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  13. ^ Ahlgren, Elin. ”Borås Stads webbplats”. www.boras.se. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181023195816/https://www.boras.se/kommunochpolitik/kommunensorganisation/kommunfullmaktige/ledamoterkommunfullmaktige.4.1fef6289155e1318edf181e8.html. Läst 23 oktober 2018. 
  14. ^ ”Borås Stads webbplats”. www.boras.se. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191006202924/https://www.boras.se/kommunochpolitik/kommunensorganisation/kommunstyrelsen/ledamoterkommunstyrelsen.4.25d9ccc5150fb715b7225fd.html. Läst 6 oktober 2019. 

Externa länkarRedigera

Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Borås_kommun&oldid=48286090"